NordenBladet — Branschorganisationer, företag, landskap, städer, kommuner och andra aktörer välkomnas till beredningen av avtalet om en koldioxidsnål cirkulär ekonomi samt för att bli avtalspartner. Avtalet är en del av det nationella programmet för cirkulär ekonomi, och dess mål är att främja omställningen till en koldioxidsnål cirkulär ekonomi inom samhällets olika sektorer.Miljöministeriet och arbets- och näringsministeriet presenterade arbetet kring avtalet i dag den 18 februari. Arbetet inleds i mars och avsikten är att avtalet ska vara klart för undertecknande sommaren 2023. Ministerierna bjuder in intresserade representanter för olika sektorer, företag, regioner och kommuner för att delta i diskussionerna. Intresserade aktörer kan delta genom att anmäla intresse till miljöministeriet under våren 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I den expertrapport som arbets- och näringsministeriet offentliggjorde den 18 februari 2012 föreslås att Finland deltar i Europeiska rymdorganisationens (ESA) program för bemannad rymdfart och rymdforskning (E3P-programmet). I utredningen rekommenderas också att den nationella rymdförvaltningen får mer resurser.I rapporten bedöms i vid omfattning vilka fördelar det skulle medföra för Finland om Finland deltar i programmet och vilka risker det kan medföra om Finland står utanför programmet. Målet för ESA:s program för bemannade rymdfärder och rymdforskning är att stärka Europas centrala roll i framtida rymdforskning och rymdprojekt. Målet med programmet är också att inspirera framtida generationer inom rymdforskning och särskilt när det gäller att nå objekt ute i rymden.Utöver Estland är Finland det enda medlemslandet i Europeiska rymdorganisationen som hittills inte har deltagit i det valfria programmet för bemannade rymdfärder och rymdforskning. Om Finland deltar i programmet blir det möjligt för Finland att få tillträde till projekt som gäller den internationella rymdstationen, månfärder och den planerade rymdstationen i omloppsbana runt månen samt Marsfärder.Enligt utredningen begränsas tillträdet till de inledande faserna av utvecklingen av den nya rymdekonomin om man står utanför programmet. Den globala rymdekonomin har vuxit kraftigt under det senaste årtiondet och det förutspås att den fortsätter växa även i framtiden. Den globala rymdekonomins värde är cirka 350–450 miljarder US-dollar.Finland har lyckats locka nya rymdföretag till kraftig tillväxt och teknisk utveckling i framkant. Finländska uppstartsföretag inom rymdbranschen har samlat in tiotals miljoner privata medel och utvecklat global affärsverksamhet. Tack vare sin högklassiga kompetens deltar finländska forskningsinstitut och forskare i internationella projekt av stor betydelse. Det har utvecklats flera innovativa produkter, applikationer och tjänster i Finland. Dessa skulle kunna ha stor betydelse också när det gäller bemannade rymdfärder och övrigt rymdforskning.Utredningens resultat utnyttjas när Finland år 2022 fastställer vilka av ESA:s program Finland ska delta i under nästa programperiod. Beslut om ESA:s program för den kommande programperioden fattas vid ett möte i Europeiska rymdorganisationens ministerråd i november 2022.Finland har varit fullvärdig medlem i Europeiska rymdorganisationen (ESA) sedan 1995. Under den senaste tiden (2020–2022) har Finlands ekonomiska bidrag till Europeiska rymdorganisationens obligatoriska och frivilliga program varit cirka 28 miljoner euro per år.KPMG Oy och Forefront Oy ansvarade för att göra utredningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Semestrarna för personer i kortvariga anställningsförhållanden kan utebli flera år i följd. Arbetsminister Tuula Haatainen har inlett en utredning där man undersöker möjligheterna till mer flexibilitet i användningen av semestrar och överföringen av dem för att användas under ett nytt anställningsförhållande.I kortvariga anställningsförhållanden för viss tid kan semestern för arbetstagare som arbetar hos olika arbetsgivare till och med utebli under flera på varandra följande år. Detta beror på att rätten till semester som intjänats under det tidigare anställningsförhållandet inte överförs till ett nytt anställningsförhållande, utan de semestrar som inte tagits ut ersätts med semesterersättning i anställningsförhållanden för viss tid. Nu är avsikten att reda ut hur de arbetstagare som befinner sig i en sådan situation faktiskt ska ha möjlighet att ta ut semester hos den nya arbetsgivaren. ”Genom att se över semesterlagen vill vi särskilt förbättra likabehandlingen av dem som arbetar i korta anställningsförhållanden. Den utredning som jag inlett är ett första steg i genomförandet av mer flexibla semestrar, och jag ser med intresse fram emot resultaten”, berättar arbetsminister Haatainen.Utredningen baserar sig på en anteckning i regeringsprogrammet enligt vilken det ska göras en utredning av möjligheterna till mer flexibilitet i fråga om uttag och överföring av semester i samband med byte av arbetsplats (till exempel en semesterbank) för att förbättra likabehandlingen av personer i kortvariga anställningsförhållanden.Arbetsminister Haatainen utsåg professor emeritus i arbetsrätt Seppo Koskinen och experten i löneadministration Antti Kondelin till utredare. I utredningen ska det bedömas med vilka medel dessa mål i enlighet med föresatsen i regeringsprogrammet kan nås. Utredningsarbetet  består av två delar. I den första delen bedöms bestämmelserna om givande av semester i semesterlagen. I den andra delen utreds möjligheterna att genomföra ett system med en semesterbank för att rätten till semester ska kunna tryggas för dem som arbetar under korta och på varandra följande perioder för viss tid för olika arbetsgivare. Med semesterbank avses ett system där visstidsanställda kan spara sin intjänade semester för att användas under följande anställningsförhållande. Utredningen ska överlämnas till arbets- och näringsministeriet senast i slutet av april 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands utvecklingspolitiska finansiella investeringar fokuserar särskilt på att bekämpa klimatförändringar och främja jämställdhet. Investeringarna riktar sig till Afrika och utvecklingsländerna. Finlands investeringar i IFC-klimatfonden har bland annat hjälpt över 500 skolor att få solpaneler på taket i de palestinska områdena på Västbanken och i Gaza. Foto: Issam Al-Rimawi/IFCUtvecklingsländerna har haft stor nytta av utrikesministeriets utvecklingspolitiska finansiella investeringar visar ministeriets första årsrapport om investeringarna 2020. Fram till utgången av 2020 har utvecklingspolitiska finansiella investeringar gjorts för nästan 550 miljoner euro. Just nu förhandlar man om nya investeringar på nästan 380 miljoner euro. Målet är att investeringarna vid utgången av regeringsperioden 2023 ska uppgå till något över 1 048 miljoner euro.Satsningar på bekämpning av klimatförändringarStörsta delen av Finlands investeringar fokuserar på att bekämpa klimatförändringar. Av investeringarna gällde 75 procent klimatåtgärder. De finansiella investeringarna är en betydande del av Finlands internationella klimatfinansiering. Investeringarna har bidragit till stora utsläppsminskningar i utvecklingsländerna. – Investeringarna ökade särskilt produktionen av förnybar energi och förbättrade energieffektiviteten, vilket gjorde att många hushåll utan el kunde ansluta sig till ett elsystem. Medlen användes också till exempel för att odla skog ansvarsfullt, säger rådgivaren Irene Leino från utrikesministeriets enhet för utvecklingsfinansiering och den privata sektorn.  Jämställdheten mellan könen är ett genomgripande tema i investeringarna. Målet är att minst 85 procent av investeringarna ska beakta jämställdheten mellan könen.– Investeringarna har till exempel bidragit till arbetstillfällen och inflödet av skatteinkomster. Här tas särskild hänsyn till kvinnornas arbetsplatser, säger Irene Leino.Afrika var mållandet i 60 procent av investeringarna. Målet är att öka de minst utvecklade ländernas andel av investeringsportföljen. Mer privata pengar för målen för hållbar utvecklingFör att världen ska kunna nå målen för hållbar utveckling, kostar detta så mycket att det inte finns någon möjlighet att täcka dessa kostnader med de offentliga utvecklingsmedlen. Avsikten med de finansiella investeringarna är att locka privata investerare som annars inte vågar satsa på dessa objekt. Det handlar om en så kallad hävstångseffekt, det vill säga att man med offentlig finansiering lockar flera gånger så mycket privata pengar till objekten.– De utvecklingspolitiska finansiella investeringarna riktar sig till objekt som inte annars skulle få marknadsfinansiering. Objekten kan vara mer riskabla för investerarna, men den officiella finansieringen kan minska risken, säger Leino. Covid-19-pandemin påverkade investeringarnaÅr 2020 började covid-19-pandemin spridas. Den påverkade också de finansiella investeringarna. – Pandemin påverkade inte Finlands investeringsverksamhet, men den hade konsekvenser för målländerna. När man inte längre kunde resa, blev det svårare att bedöma nya investeringsobjekt. Även utvecklingsländernas ekonomi led av pandemin mer än genomsnittet eftersom de inte hade lika möjligheter till återhämtning som de utvecklade länderna, säger Leino.  Samtidigt hjälpte de finansiella investeringarna till att jämna ut pandemins konsekvenser.– Den privata sektorns otröttliga investeringsverksamhet är väsentligt när det gäller att stöda utvecklingsländernas ekonomi och arbetstillfällen.
  Utvecklingspolitiska finansiella investeringar: Årsrapport 2020 (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen föreslår ny lagstiftning om digitalisering av gränsöverskridande rättsligt samarbete i civilrättsliga, handelsrättsliga och straffrättsliga frågor. Statsrådet sände i dag förslaget till förordning och direktiv till riksdagen för kännedom.Statsrådet anser det vara viktigt att man inom EU förenhetligar förfarandena för gränsöverskridande informationsutbyte och ärendehantering så att de möjligheter digitaliseringen medför utnyttjas både i informationsutbytet mellan myndigheter och i uträttandet av ärenden mellan invånare och myndigheter. Digitala lösningar möjliggör ett snabbare och tillförlitligare informationsutbyte och medför nya möjligheter för personer att uträtta sina ärenden.I kommissionens förslag åläggs medlemsstaterna att använda digitala kanaler för informationsutbyte vid gränsöverskridande kommunikation mellan nationella myndigheter. Medlemsstaterna åläggs att möjliggöra användning av elektroniska medel också i gränsöverskridande civilrättsliga och handelsrättsliga förfaranden som gäller personer och företag. Vid gränsöverskridande rättegångar ska myndigheten i fortsättningen ge möjlighet för parter att höras genom videokonferens eller annan teknik för distanskommunikation. I brottmål gäller denna rätt till hörande genom videokonferens en misstänkt, åtalad eller dömd person.Som en helt ny tjänst föreslås en europeisk portal för ärendehantering som gör det möjligt för personer och företag att sköta ärenden med nationella myndigheter i olika EU-länder och till exempel betala avgifter i anslutning till rättsliga förfaranden genom elektronisk betalning. De elektroniska handlingarnas tillåtlighet stärks också. De digitala tjänsterna ska tas i bruk stegvis under 2025–2031. Den föreslagna digitaliseringen innebär att finländska domstolar, åklagare och polismyndigheter ska ges möjlighet att ansluta sig till informationsutbytet i Europa. Genomförandet av de gränssnitt som behövs kommer att medföra kostnader. Behandlingen av förslaget har inletts i arbetsgruppen för e-juridik vid Europeiska unionens råd och torde fortsätta till utgången av 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska rådets medlemmar, som samlades till ett informellt möte i Bryssel torsdagen den 17 februari, uttryckte ett enhetligt och starkt stöd för Ukraina och dess suveränitet och territoriella integritet. Statsminister Sanna Marin företrädde Finland vid mötet.”Säkerhetsläget i Europa väcker oro. Det är viktigt att försöka lösa situationen på fredlig, diplomatisk väg. Det väsentliga är att situationen inte tillspetsas ytterligare och att de militära handlingarna inte eskalerar. Från Rysslands sida krävs förutom uttalanden också konkreta åtgärder för att minska spänningarna”, säger statsminister Marin.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i den internationella säkerhetskonferensen i München den 18–19 februari.Konferensen samlar säkerhetspolitiska beslutsfattare och experter från hela världen. Under konferensen diskuterar deltagarna det internationella läget angående fred och säkerhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har berett en reform av lagstiftningen om funktionshinderservice. Förslaget till ny lagstiftning är på remiss 17.2–4.4.2022.Syftet med reformen är att förebygga och undanröja hinder som begränsar möjligheterna att uppnå likabehandling, delaktighet och deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättning. Dessutom är målet att stödja ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning och främja självbestämmanderätten samt att garantera individuellt behovsprövad och tillräcklig service av god kvalitet.Den gällande lagen om funktionshinderservice upphävs. Den nya lagen om funktionshinderservice ska innehålla bestämmelser om särskilda tjänster inom socialvården för personer med funktionsnedsättning. Det föreslås att paragraferna i klientavgiftslagen ändras så att de motsvarar den nya lagens tjänster.Samtidigt görs ändringar i processen för serviceplanering och beslutsfattande i socialvårdslagen. I specialomsorgslagen kvarstår de paragrafer som gäller stärkt självbestämmanderätt, begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna och specialomsorger som är oberoende av en persons vilja. Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen hösten 2022. Lagen träder i kraft redan den 1 januari 2023, när ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster överförs från kommunerna till välfärdsområdena. Lagen kommer dock att innehålla övergångsperioder, vilket innebär att de gamla besluten är i kraft högst två år och att de nya tjänsterna, såsom särskilt stöd för delaktigheten och stöd för beslutsfattande, träder i kraft den 1 januari 2025.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 17 februari godkände statsrådet Finlands program för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) och en ny vattenbruksstrategi. Samtidigt godkändes en miljörapport om programmet och strategin. EHFVF-programmet kommer nu att sändas till Europeiska kommissionen för godkännande.Genom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden stöds utvecklingen av fiskerinäringarna, dvs. fisket, vattenbruket, fiskhandeln och fiskförädlingen, samt investeringar inom de områdena. Med medel ur fonden finansieras dessutom miljöåtgärder inom fiskerinäringen, myndighetsverksamhet i anslutning till övervakning av fisket, datainsamling och havspolitik samt lokal utveckling av fiskerinäringen. Finlands program innehåller en närmare beskrivning av vilka åtgärder som ska stödjas och en finansieringsplan.Genomförandet av programmet inleds under våren 2022, och projekt kan få finansiering ända till 2030. Jord- och skogsbruksministeriet strävar efter att öppna de första ansökningsförfarandena i början av mars. Stödbeslut utifrån ansökningarna kan dock fattas först när Europeiska kommissionen har godkänt Finlands program. Kommissionen väntas godkänna programmet i slutet av våren eller senast i början av hösten. Dessutom ska reglerna för den finansiering som beviljas ur fonden ytterligare preciseras genom en förordning av statsrådet som utfärdas under våren.”Finländarna vill äta mer inhemsk fisk än tidigare. Det förutsätter att det satsas på fisket och vattenbruket och att nya fiskprodukter som lämpar sig för konsumenternas behov lanseras på marknaden. Här har EHFVF-programmet och vattenbruksstrategin en viktig roll”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Målet för vattenbruksstrategin är hållbar tillväxtMålet för vattenbruksstrategin är att till 2030 göra vattenbruket till en sektor med hållbar tillväxt genom att öka produktionen i Fastlandsfinland till 25 000 ton per år och att öka den inhemska fiskens andel av den odlade fisken till över 50 procent. Vattenbruket har goda möjligheter att tillgodose konsumenternas önskemål om inhemska, högklassiga och ansvarsfullt producerade fiskprodukter och även stödja Finlands försörjningsberedskap. Ett ökat vattenbruk får dock inte äventyra målen för vatten- och havsvården. Vattenbruksstrategin för Fastlandsfinland sträcker sig till 2030 och sätter riktlinjerna för utvecklandet av vattenbruket. Åland har utarbetat en motsvarande strategi för sitt eget område.
EHFVF-programmet och vattenbruksstrategin stöder målen i Programmet för främjande av inhemsk fisk. Programmen har beretts i samarbete med ett stort antal intressentgrupper, och programmen var på remiss den 17 december 2021–23 januari 2022. 
 Statsrådet beslut omFinlands program för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (på finska)Statsrådets beslut om ny vattenbruksstrategi (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen föreslog den 14 december en förordning om hantering av instrumentaliseringssituationer på migrations- och asylområdet. I och med förordningen tillhandahålls alla EU-länder möjligheten att i instrumentaliseringssituationer avvika från vissa rättsakter som gäller unionens asylförfarande, mottagande av asylsökande och återvändande. Statsrådet framförde sin ståndpunkt om förslaget i sin skrivelse till riksdagen den 17 februari.Syftet med förslaget är att skapa en permanent rättslig ram för att hantera situationer med instrumentalisering av migration. Instrumentaliseringssituationer ska definieras i kodexen om Schengengränserna. I en sådan situation uppviglar ett land utanför EU människor att ta sig in i unionen genom att aktivt uppmuntra eller organisera deras rörelse via sitt eget territorium till den yttre gränsen.  Målet med denna verksamhet är att skapa instabilitet i unionen eller i något medlemsland.Kommissionens förslag innehåller i praktiken samma åtgärder som ingick i det tidigare förslaget om provisoriska nödåtgärder till förmån för Lettland, Litauen och Polen. Genom åtgärderna kan man avvika från tre rättsakter som det fortfarande förhandlas om i unionen, dvs. förordningen om asylförfaranden samt det reviderade direktivet om mottagningsvillkor och det omarbetade återvändandedirektivet. Tidsfristen för registrering av asylansökningar kan förlängas upp till fyra veckor.Det så kallade gränsförfarandet kan under vissa förutsättningar tillämpas på alla sökande. Det innebär att deras ansökan kan behandlas vid gränsen eller i närheten av den. De materiella mottagningsvillkoren kan begränsas till grundläggande behov, med vilka avses mat, vatten, kläder, tillräcklig hälso- och sjukvård och tillfällig inkvartering från och med ansökningsdagen.EU:s återvändandedirektiv tillämpas inte i fråga om återvändandeförfarandet, utan beslut om förfarandet kan fattas nationellt.Medlemsstaterna är inte skyldiga att införa åtgärderna, utan de kan enligt egen prövning begära denna möjlighet av kommissionen. De kan också av kommissionen begära stöd av andra medlemsstater i hanteringen av situationen.Statsrådet understöder en tydlig rättslig ramStatsrådet anser det vara viktigt att man inom EU anger tydliga rättsliga ramar som gäller asyl- och återvändandeförfarandet och mottagningsvillkoren och inom vilka medlemsstaterna kan agera i situationer med instrumentalisering. I varje fas av processen ska det vara klart vad som krävs av medlemsstaten och vilka rättigheter och skyldigheter asylsökandena har.Statsrådet godkänner förslagen om vissa minimivillkor uppfylls. Statsrådet betonar att man även i situationer med instrumentalisering måste säkerställa att enskilda personer har möjlighet att ansöka om asyl. Ansökningarna ska prövas individuellt och sökandena ska ha tillgång till tillräckliga rättsmedel. Utsatta personers rättigheter och särskilda behov samt barnets bästa ska beaktas i alla skeden. De materiella mottagningsvillkoren ska täcka åtminstone de grundläggande behoven. Tagande i förvar ska vara en åtgärd som vidtas i sista hand, och principen om non-refoulement måste respekteras fullt ut.Statsrådet betonar vikten av att vid sidan av undantagsåtgärderna fortsätta arbetet för att reformera det gemensamma asylsystemet. Systemet måste utvecklas på ett sätt som för medlemsstaterna möjliggör effektiva, proportionerliga och allt flexiblare metoder att svara på föränderliga situationer. Förhandlingarna kan vid behov fortsätta i olika takt när det gäller de olika förslagen. På längre sikt bör målet ändå vara att regleringen om alla krissituationer och exceptionella situationer som gäller migration är konsekvent och bildar en enhetlig helhet.Förordningen förbättrar EU-ländernas beredskapBakgrunden till kommissionens förslag är i synnerhet de åtgärder som Belarus vidtog hösten 2021 och som riktades mot Polen, Lettland och Litauen. En motsvarande situation är möjlig också annanstans vid EU:s yttre gränser. Stater utanför EU kan försöka använda migration för att främja sina egna politiska mål och på så sätt rubba stabiliteten i EU och dess medlemsstater. Syftet med den föreslagna förordningen är att förbättra beredskapen. Målet är att förbättra medlemsstaternas möjligheter att hantera situationer med instrumentalisering av migration på ett mänskligt och ändamålsenligt sätt och med respekt för människovärdet.EU försöker uppnå enighet om förordningen så snabbt som möjligt. Också en bredare politisk diskussion om sätten att svara på instrumentalisering av migration torde fortsätta intensivt i olika rådskonstellationer under början av 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi