NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet finansierar samarbetet mellan offentliga sektorn och privata sektorn i fråga om innovationer inom cirkulär ekonomi. En miljon euro har reserverats för understödet och användningstiden är tre år. Syftet är att skapa nya möjligheter till samarbete mellan olika aktörer och således hitta nya lösningar för att uppnå till exempel koldioxidneutralitet samt att stödja den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin.Finansieringen ska starta olika samarbetsprogram mellan den privata och offentliga sektorn som gynnar cirkulär ekonomi och stöder innovationer och kompetens. Syftet med dessa program är att skapa nya verksamhetsmodeller, affärsverksamhet och arbetsplatser. Utöver företag och forskningsorganisationer kan stödet sökas även av andra aktörer såsom kommuner, landskap och medborgarorganisationer. Syftet med understödet är att skapa nya verksamhetsmodeller och samarbetsnätverk i ett tidigt skede som stärker affärsverksamhetsförutsättningarna för cirkulär ekonomi. Med nätverk avses verksamhet som baserar sig på samarbete mellan en eller flera aktörer där delandet av resurser och data skapar ny affärsverksamhet. Kärnan i nätverken och samarbetet bör också vara utnyttjandet av digitaliseringen och beredskapen för ett mer omfattande plattformssamarbete över sektorsgränserna.Med understödet finansieras nätverk inom cirkulär ekonomiMed understödet kan följande finansieras:genomförande av strategiska tillväxtplattformar och affärsnätverk som främjar cirkulär ekonomiutveckling av affärsnätverk inom cirkulär ekonomiprojekt som främjar utvecklingen av cirkulär ekonomi och nätverk i företag, offentliga organisationer inom statens budgetekonomi, högskolor och motsvarande organisationer som bedriver offentlig forskning eller kunskapsspridning samt vid kommunala organisationer och andra offentliga organisationer.Följande kan inte finansieras med understödet:redan befintlig verksamhet, detta är inte ett verksamhetsstödinvesteringsprojekt (lokaler, laboratorieutrustning eller dylikt), men anskaffning av anläggningstillgångar som är nödvändiga för utvecklingsarbete, såsom maskiner och anordningar, kan under vissa villkor vara möjligaffärsverksamhetprojekt i enskilda företagenbart anskaffningar (de projekt som får understöd kan dock innehålla anskaffningar).Ansökningarna lämnas in till arbets- och näringsministeriets registratorskontor [email protected] senast den 4 juni 2021 före kl. 16.15. Ytterligare upplysningar:
Ulla Palander, överinspektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 049 235
Sari Tasa, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 048 242

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att man fortsätter använda den nuvarande förvaltningsmodellen för avbytarserviceverksamheten. Enligt arbetsgruppen har den nuvarande förvaltningsmodellen flera styrkor jämfört med de alternativa modellerna.Den nuvarande förvaltningen består av social- och hälsovårdsministeriet, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) och kommunernas lokala enheter som verkar enligt uppdragsavtal.  Avbytarserviceverksamheten behöver utvecklasArbetsgruppens arbete gick ut på att identifiera utvecklingsbehoven inom avbytarserviceverksamheten och ordna workshoppar för intressegrupperna. Intressegrupperna gav respons om förvaltningsmodellerna och kom med många idéer för hur avbytarservicen kan utvecklas nationellt och lokalt.   Arbetsgruppen anser att det är viktigt att utvecklingsarbetet sträcker sig över flera regeringsperioder.  Inom de närmaste åren kommer kommunernas lokala enheter att sammanslås under LPA:s ledning. Förändringsskedet erbjuder en bra möjlighet att utveckla verksamheten.  Rapport är bara på finska:Maatalouslomituksen vaihtoehtoisten hallintomallien tarkastelu. Työryhmän muistio (STM:n raportteja ja muistioita)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sammandraget grundar sig på skriftliga källor och kompletterar den rapport om åtgärder mot riktade trakasserier som publicerades i februari. I fortsättningen förutsätter bedömningen av omfattningen och konsekvenserna av riktade trakasserier dock ännu mer evidensbaserad information.I utarbetandet av sammandraget har man använt förutom litteraturkällor också skriftlig information om omfattningen av riktade trakasserier som begärts av olika myndigheter, organisationer och yrkesgrupper.  – Många organisationer upplever att riktade trakasserier är ett problem, men omfattningen av trakasserikampanjer har hittills inte utretts åtminstone så att det skulle finnas skriftlig information om detta. Riktade trakasserier har också överlag undersökts mycket lite i Finland. Sammanställningen av skriftligt material försvåras också av att termen riktade trakasserier sällan används i utredningar, enkäter och rapporter, eftersom termen inte har haft någon tydlig, gemensamt godkänd definition, berättar Tarja Mankkinen, utvecklingschef vid inrikesministeriet. I det aktuella sammandraget lyfts det fram att endast antalet arbetstagare som blivit offer för riktade trakasserier inte är en tillräcklig indikator när det gäller omfattningen och konsekvenserna av riktade trakasserier.– Antalet arbetstagare som utsatts för riktade trakasserier är endast en indikator för att bedöma konsekvenserna av trakasserikampanjer. I många arbetsgemenskaper har riktade trakasserier också en stor avskräckande effekt. Om en enda arbetstagare utsätts för allvarlig svartmålning som stör privatlivet, kan detta ha betydande konsekvenser för välbefinnandet i hela arbetsgemenskapen och verksamheten i organisationen, betonar Mankkinen.Trakasserier och hot som arbetstagare upplevt tas upp i olika källor. Enligt Mankkinen är det dock mycket svårt att utifrån dem bedöma vilken del av trakasserierna eller hoten som uppfyller kännetecknen för riktade trakasserier.– Av denna anledning är det aktuella sammandraget endast riktgivande och absolut inte en exakt beskrivning av omfattningen av riktade trakasserier i Finland. För att omfattningen och konsekvenserna av riktade trakasserier för människorna och samhället ska kunna bedömas på ett tillförlitligt sätt behövs en omfattande förvaltningsövergripande undersökning om ämnet.En gemensam definition är viktig med tanke på en tillförlitlig och enhetlig granskningFör att omfattningen av riktade trakasserier i fortsättningen ska kunna granskas på ett enhetligt och tillförlitligt sätt föreslår arbetsgruppen att man ska komma överens om en gemensam definition av riktade trakasserier. För närvarande används flera definitioner som avviker något från varandra. Den arbetsgrupp som inrikesministeriet tillsatt för att effektivisera verksamheten mot riktade trakasserier har i sin rapport kommit fram till följande definition:Riktade trakasserier är verksamhet där en enskild person genom egna åtgärder eller genom att mobilisera andra inleder eller uppmuntrar till organiserade trakasserier som riktar sig mot ett enskilt objekt och som kan ske direkt eller indirekt. Metoder kan vara bland annat att hota, svartmåla eller sprida uppgifter av privat karaktär. En person kan utsättas för riktade trakasserier också via sina närstående. Riktade trakasserier syftar till att påverka människor eller samhällets strukturer och institutioner och särskilt förtroendet för dem. (Inrikesministeriet 2021.)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har vid föredragningen fredagen den 9 april förordnat en ny ambassadör till Irak, befullmäktigat en ständig representant vid OSSE och en sidoackrediterad representant till Vatikanstaten. Matti Lassila. Kuva: Petri KrookRepublikens president har förordnat utrikesrådet Matti Lassila till chef för Finlands ambassad i Bagdad från och med den 1 september 2021. Lassila är sedan 2018 ledande sakkunnig vid enheten för allmänna EU-frågor och samordning där han sköter frågor som rör yttre förbindelser på energiområdet och klimatpolitik. Han var ambassadör i Beirut 2015–2018 och i Abu Dhabi 2007–2011. Han har också erfarenhet av utrikesrepresentationen från Bryssel, Prag, Genève, Teheran, Dublin och Marseille. Lassila inledde sin tjänstgöring vid utrikesministeriet 1987. Han har en politices magisterexamen. Vesa Häkkinen.
Kuva: Kimmo RäisänenRepublikens president befullmäktigade chefen för Finlands ambassad i Bagdad, utrikesrådet Vesa Häkkinen, att vara Finlands ständiga representant vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Wien från och med den 1 september 2021.Republikens president befullmäktigade därtill chefen för ambassaden i Zagreb från och med den 15 april 2021, ambassadör Kalle Kankaanpää, att representera Finland även i  Vatikanstaten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 9 april offentliggjordes en ny rusmedels- och beroendestrategi. Strategin innehåller riktlinjerna för utvecklingsarbetet samt målen och prioriteringarna för verksamheten fram till år 2030. Syftet är att förebygga och minska de risker, skador och problem som användning av alkohol, tobaks- och nikotinprodukter och narkotika samt penningspelande orsakar i alla åldersgrupper.Grundtanken bakom strategin är att bättre kunna förebygga och behandla skador som orsakas av rusmedel och beroende. Arbetet förutsätter helhetsmässig planering och effektiva åtgärder inom de olika branscherna. Problemen med rusmedel och beroende syns inte bara i social- och hälsovårdsbranschen, utan överallt i samhället, och således också i det arbete som görs vid ministerierna och de inrättningar som lyder under dem. ”De skador och problem som orsakas av rusmedel och beroende är en stor belastning för samhället och ökar ojämlikheten. Jag är glad att så många aktörer har haft möjlighet att delta i beredningen av strategin trots coronaepidemin. Vi behöver arbeta tillsammans också vid det praktiska genomförandet av strategin”, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru vid presskonferensen om strategin.    Den nya strategin behandlar rusmedel och beroende ur ett helhetsperspektivDen nya strategin är den första strategin i Finland som innehåller en heltäckande utredning av rusmedel och beroende. Helheten innefattar förebyggande åtgärder som riktas till hela befolkningen och åtgärder inom vården och rehabiliteringen som minskar individens problem med rusmedel och beroende. I strategin beaktar man också dataspelande samt läkemedel och andra ämnen som används i drogsyfte. Skadorna av rusmedel och beroende gäller inte bara användarna, utan också de närstående. De ökar dessutom ojämlikheten i samhället och människor emellan. Därför är utgångspunkten att trygga de grundläggande och mänskliga rättigheterna, identifiera beröringspunkterna mellan olika fenomen som rör rusmedel och beroende samt främja jämställdhet och jämlikhet. Respekten för människans värdighet och jämlikheten är det viktigaste, men förebyggandet av skador av rusmedel och beroende är också ekonomiskt förnuftigt.   Strategins fem prioriteringsområden valdes i samråd med intressegruppernaSocial- och hälsovårdsministeriet ansvarade för beredningen av strategin. Tyngdpunkterna, målen och åtgärderna för att minska skadorna av rusmedel och beroende har fastställts på basis av de frågor och synpunkter som framfördes vid hörandet av intressegrupperna.  De fem prioriteringarna i rusmedels- och beroendestrategin är att stärka tillgodoseendet av rättigheterna hos dem som använder och är beroende av rusmedel och hos deras närståendeatt stärka samarbetet, informationsgången, kompetensen och kunskapsunderlagetatt effektivisera åtgärderna som anknyter till alkohol-, tobaks-, nikotin-, narkotika- och penningspelspolitikenatt säkerställa kvaliteten på tjänsterna inom det förebyggande rusmedelsarbetet och rusmedels- och beroendetjänsterna liksom även tjänsternas tillgänglighet och tillgången till tjänsteratt säkerställa sakkunskapen och samarbetet i frågor som gäller rusmedel och beroende på statsrådsnivåHur målen i rusmedels- och beroendestrategin uppnås bedöms med hjälp av olika indikatorer som kartlägger jämlikheten mellan medborgare. För uppföljningen av användningen av alkohol, tobaks- och nikotinprodukter och narkotika samt penningspelandet och skadorna av det används det separata indikatorer för de olika problemen. Strategin har utarbetats enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har inlett arbetet med att ordna rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten till ett riksomfattande ämbetsverk och specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen till ett ämbetsverk. Avsikten är att ämbetsverken ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2023.Ämbetsverken avses vara separata bokföringsenheter, fristående från ministeriet. Inga ändringar görs i de nuvarande placeringsorterna.Ämbetsverksreformerna bereds av två projektgrupper med en gemensam styrgrupp. De svarar tillsammans för planeringen, beredningen och inrättandet av ämbetsverken.Sex rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt ombildas till ett ämbetsverkFör närvarande finns det sex rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt som tillhandahåller rättshjälps- och intressebevakningstjänster samt tjänster för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Rättshjälpsbyråerna och intressebevakningsbyråerna finns på olika håll i Finland.Justitieministeriet har låtit göra utredningar om inrättandet av en riksomfattande rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet 2017 och 2020. I den senaste utredningen föreslogs att det inrättas en rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet som består av centralförvaltningen samt rättshjälps- och intressebevakningsbyråerna. I utredningen föreslogs inga ändringar i ämbetsverkens nuvarande placeringsorter. Den beredning som nu inletts görs utifrån utredningarna.Under höstens remissbehandling fick inrättandet av en rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet ett brett understöd. Inrättandet av myndigheten ansågs möjliggöra en effektivare och enhetligare utveckling och en bättre fördelning av resurser till de olika funktionerna.Specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen sammanförs till ett gemensamt ämbetsverkI anslutning till justitieministeriet finns flera fristående myndigheter, av vilka en del är små: barnombudsmannens byrå, jämställdhetsombudsmannens byrå, underrättelsetillsynsombudsmannen, dataombudsmannens byrå, diskrimineringsombudsmannens byrå, Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI) och Olycksutredningscentralen. För närvarande producerar justitieministeriet stödtjänster också för dessa specialmyndigheter.Justitieministeriet har 2019 och 2020 låtit granska möjligheterna att centralisera specialmyndigheternas förvaltnings- och stöduppgifter så att deras självständiga ställning inte äventyras och deras verksamhetsfält inte ändras. I utredningen från 2020 preciserades hur man kan ordna gemensamma administrativa tjänster för de decentraliserade byråerna och samtidigt trygga deras självständighet och oberoende. Dessutom föreslogs det i utredningen att konkursombudsmannens byrå och konsumenttvistenämnden ska fogas till det sammanslagna ämbetsverket. Senare har man kommit överens om att också rättegångsbiträdesnämnden kan bli en del av det ämbetsverk som inrättas. I utredningen föreslogs inga ändringar i ämbetsverkens nuvarande placeringsorter.Enligt planerna ska ämbetsverket bildas av självständiga myndigheter och en enhet som producerar förvaltningstjänster för dessa. Syftet med reformen är att ordna de berörda myndigheternas administrativa tjänster så att de bättre än tidigare stöder verksamheten.Beslut om tillsättande (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har publicerat en plan för kontrollerad avveckling av coronarestriktionerna och en riktgivande tidsplan för avvecklingen.Planen kan läsas på statsrådets webbplats. Yttranden och kommentarer om planen kan lämnas under en veckas tid. Alla intresserade kan kommentera planen i webbtjänsten dinåsikt.fi till och med den 16 april. För att kunna lämna in dina kommentarer måste du registrera. Kommentarerna analyseras och utnyttjas i den slutliga utformningen av planen. För arbetsmarknadsorganisationerna och kommunerna ordnas det ett särskilt diskussionsmöte. ”Tillsammans mot en bättre sommar”Syftet med planen är att ge allmänheten, företagen och olika sammanslutningar en tydlig insikt i hur samhället gradvis öppnas. En kontrollerad avveckling av restriktionerna förutsätter att var och en bär sitt ansvar genom att fortsatt iaktta de gällande restriktionerna, och inte minst rekommendationerna. Om Finland lyckas hålla coronaepidemin i styr under april och maj och vaccineringen framskrider enligt planerna, kan det finnas goda förutsättningar att återgå till det normala Finland i juni eller juli.  Epidemiläget styr avvecklingen av restriktionerna Planen innehåller principerna och de epidemiologiska kriterierna för avvecklingen av restriktionerna, en riktgivande tidsplan och de olika faserna i avvecklingen.Planen utgår från från tillgänglig forskningsdata samt olika modeller, prognoser och observationer. Den binder inte regeringens och myndigheternas beslutsfattande. Om epidemiläget försämras är det också möjligt att man i något område måste fortsätta med restriktionerna eller införa eller skärpa dem på nytt. Avvecklingen av restriktionerna kan dra ut på tiden om antalet smittfall inte minskar eller om Finland inte får tillräckligt med vacciner. Även de virusvarianter som smittar lättare kan fördröja avvecklingen av restriktionerna.Riktgivande tidsplan för avvecklingen av restriktionerna och rekommendationernaRestriktionerna ska avvecklas enligt en riktgivande tidsplan. Avvecklingen förutsätter att epidemiläget och vaccinationstäckningen utvecklas i en positiv riktning.Varannan vecka bedömer regeringen förutsättningarna för att avveckla restriktioner och uppdaterar den riktgivande tidsplanen. Man följer hur besluten inverkar på coronaläget. Nya restriktioner kan avvecklas 2–3 veckor efter de föregående åtgärderna. Detta gör det möjligt att utnyttja informationen om avvecklingens epidemiologiska konsekvenser. April – undantagsförhållandena upphörBefogenheterna enligt beredskapslagen upphörÅtergång till närundervisning (grundläggande utbildning och andra stadiet)Restauranger får öppnas, men öppettider och antalet kundplatser begränsas fortfarandeDe äldre har fått den första vaccindosen.Maj – de striktaste restriktionerna upphörDe ytterligare restriktioner som infördes för att hindra en snabb acceleration av epidemin upphör, och det återgås till regionala åtgärder Barn och unga kan delta i grupphobbyverksamhet utomhusOffentliga och privata utrymmen för allmänheten öppnas (bibliotek och museer)Arbetsresor inom EU-området tillåtsRiskgrupperna har fått den första vaccindosen.Juni – de regionala restriktionerna avvecklas stegvisRestriktioner som gäller sammankomster lindrasBegränsningarna av restaurangernas kundplatser och öppettider lindrasVuxna kan delta i grupphobbyverksamhet utomhusOffentliga tillställningar får ordnas, men antalet deltagare begränsasGränskontrollen vid de inre gränserna upphörVaccinationstäckningen bland befolkningen i arbetsför ålder (första vaccindosen) > 50 %.Juli – vaccinationstäckningen stigerRestriktioner som gäller sammankomster lindras och slopasRestriktioner som gäller antalet deltagare i offentliga tillställningar lindras och slopasBefolkningen i arbetsför ålder har fått den första vaccindosen och äldre och riskgrupper har fått även den andra vaccindosen (juli-augusti).Augusti – vaccinationstäckningen stigerArbetsresor mellan EU och tredjeländer kan eventuellt tillåtasBefolkningen i arbetsför ålder har fått den första vaccindosen och äldre och riskgrupper har fått även den andra vaccindosen (juli–augusti).Avvecklingen av restriktionerna inleds med verksamheten för barn och ungaRegeringen anser att det är viktigt att den kontrollerade avvecklingen av restriktionerna inleds med de grupper som belastats särskilt hårt av restriktionerna. Först avvecklas de restriktioner som införts i fråga om barn och unga.Avsikten är att bibliotek och museer öppnas i stor utsträckning redan i maj.De första offentliga tillställningarna ska kunna ordnas i juniDe restriktioner som gäller offentliga tillställningar ska avvecklas i tre faser enligt den modell för säkra evenemang som en arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat. Avvecklingen av restriktionerna stöder företagens återhämtning En kontrollerad avveckling av restriktionerna och den målsatta tidsplanen för avvecklingen bidrar också till företagens möjligheter att återhämta sig från coronakrisen och planera sin verksamhet. De branscher som drabbats hårdast av coronapandemin, såsom restaurangbranschen, turismen och evenemangsbranschen, kan i bästa fall återhämta sig snabbt när samhället öppnas.Kostnaderna för att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av krisen behandlas under ramförhandlingarna i slutet av april, i beredningen av budgeten för 2022 och i Finlands program för hållbar tillväxt. I den aktuella planen tas inte ställning till dessa.Inreserestriktionerna avvecklasInresa till Finland begränsades och gränskontrollen återinfördes vid de inre och yttre gränserna den 17 mars 2020. De nuvarande besluten gäller till och med den 30 april. Gränskontrollen vid de inre gränserna fortsätter tills sådana hälsoskyddsåtgärder som kan ersätta kontrollen har införts. Samtidigt inleds avvecklingen av de restriktioner som införts för trafiken med början från de restriktioner som införts sist. Enligt den aktuella bedömningen är målet att öppna trafiken mellan gränssamfunden, pendlingstrafiken samt familjers och släktingars resor i trafiken över EU:s inre gränser i maj–juni. Det är möjligt att helt avsluta gränskontrollen vid de inre gränserna när den vuxna befolkningen har vaccinerats i tillräcklig omfattning och epidemiläget är stabilt. För närvarande bedöms att detta ska vara läget i juni.Arbetsresor från tredjeländer blir möjliga eventuellt under förhösten och övrig turism från tredjeländer i takt med att epidemin avtar. I öppnandet av trafiken från tredjeländer beaktas EU:s rekommendationer och gemensamma strategi.Beredskap för hösten behövsI slutet av augusti kan antalet infektioner så småningom åter öka, i och med att nära kontakter särskilt vid läroanstalter och på arbetsplatser ökar. En snabb acceleration i likhet med hösten 2020 är dock osannolik, om vaccinationstäckningen bland den vuxna befolkningen och i synnerhet unga vuxna är tillräckligt omfattande och människorna iakttar hälsosäkerheten. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tidsfristen för arbetet i beredningsgrupperna för att avveckla flerkanalsfinansieringen förlängs med två månader fram till den 31 maj 2021. Beredningsgrupperna hade ursprungligen tid till utgången av mars 2021. Beredningsgrupperna inledde sitt arbete den 15 november 2020. På grund av omfattningen av det arbete som bereds och den arbetsbelastning som coronaepidemin orsakar förlängs beredningsgruppernas arbetstid för tiden 1.4.2021–31.5.2021. Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt fyra beredningsgrupper bestående av tjänstemän för att utreda avvecklingen av flerkanalsfinansieringen: en beredningsgrupp för ersättningar för vård och undersökningar inom den privata sjukvården, en beredningsgrupp för reseersättningar, en beredningsgrupp för rehabilitering och en beredningsgrupp för läkemedelsersättningar.Beredningsgrupperna har tillsatts för att bereda grunden för avvecklandet av flerkanalsfinansieringen och de utför beredningsarbete till stöd för den parlamentariska beredning som inleds senare. Beredningsgrupperna utreder flerkanalsfinansieringen med tanke på sjukvårdsförsäkringens ersättningar och förmåner. Beredningsgrupperna har till uppgift att samla information om vissa alternativ som definierats skilt och att utreda konsekvenserna av de olika alternativen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nya livsmedelslagen har stadfästs vid föredragning för republikens president den 9 april 2021. Regeringens proposition som gäller lagen överlämnades till riksdagen den 4 februari 2021. Lagen träder i kraft den 21 april 2021.  Livsmedelslagens syfte och tillämpningsområde är förenliga med den gällande lagen. Bestämmelserna om livsmedelstillsynens organisation ändras inte heller. Den nya livsmedelslagen förtydligar livsmedelslagstiftningen och gör den på riskbedömning baserade livsmedelstillsynen smidigare samt förbättrar dess genomslag. Samtidigt förtydligas lagens förhållande till EU-lagstiftningen. Den nya livsmedelslagen beaktar också de senaste årens förändringar inom livsmedelsbranschen. En stor del av livsmedelsverksamheten sker inte längre i en traditionell livsmedelslokal, utan verksamheten drivs allt oftare på webben eller via mobila plattformar. Det är därför som tillsynens fokus nu ligger på tillsynen över verksamheten, inte över lokaler.Ny administrativ sanktion I den nya lagen har tagits in bestämmelser om en påföljdsavgift. Tillsynsmyndigheten kan bestämma att en aktör måste betala en påföljdsavgift på 300 – 5 000 euro bland annat om aktören driver livsmedelsverksamhet som inte har registrerats eller godkänts på det sätt som lagen förutsätter, inte iakttar det lagstadgade kravet på egenkontroll eller saluför livsmedel på ett sätt som strider mot livsmedelsbestämmelserna. Syftet med denna administrativa påföljd av straffkaraktär är dels att förebygga verksamhet som strider mot livsmedelsbestämmelserna, dels att snabbt och effektivt stoppa sådan verksamhet. Grundavgift för tillsyn för kommunernas tillsynsobjektKommunerna tar årligen ut en grundavgift på 150 euro av de tillsynsobjekt som hör till den systematiska livsmedelstillsynen. Av tillsynsobjekten ska också fortfarande tas ut prestationsbaserade avgifter för tillsynen enligt de taxor som kommunerna har godkänt. Registrerade primärproduktionsställen, bybutiker, allmännyttiga samfund eller aktörer som bedriver småskalig verksamhet i enlighet med de nationella bestämmelser som utfärdats med stöd av EU-lagstiftningen, behöver inte betala någon grundavgift.Att ta ut avgifter för myndighetstillsynen är ett av medlen för att utföra livsmedelstillsyn. Ändringen utvidgar tillsynens inkomstbas när alla aktörer som hör till den systematiska livsmedelstillsynen betalar en tillsynsavgift och inte bara de som fått kontrollbesök under det aktuella året. Ändringen möjliggör ett mångformigare myndighetsarbete än tidigare samtidigt som tillsynens fokus flyttas från kontrollbesök mot rådgivning och handledning.Också de centrala förordningar som utfärdats med stöd av livsmedelslagen reviderasI samband med reformen av livsmedelslagen ska också de viktigaste förordningarna som utfärdats med stöd av den gällande lagen förnyas. Den smidigare lagstiftningen syns speciellt i reformen av dessa förordningar. Lagstiftningen förtydligas genom att bestämmelserna i flera förordningar sammanställs i tre förordningar. De nationella förordningarna kompletterar EU-lagstiftningen endast till den del det är nödvändigt.Livsmedelslag
Lag om ändring av 1 § i lagen om verkställighet av böter

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kostnadsstödet är avsett för företag vars omsättning har sjunkit med över 30 procent på grund av coronaepidemin. Ersättningen för stängning kan sökas av mikroföretag och småföretag vars kundlokaler har stängts med stöd av lag eller ett beslut av myndigheten. Den tredje ansökningsomgången för kostnadsstödet öppnas den 27 april 2021 och för ersättningen för stängning den 12 maj 2021. Företagen ansöker om båda stöden hos Statskontoret.I lagen om kostnadsstöd har gjorts ändringar som gör det möjligt att på ett mer flexibelt sätt bevilja stöd till ensamföretagare och småföretag samt en ny ersättning för stängning till företag som stängts på grund av coronaepidemin. Republikens president stadfäste ändringarna av lagen om kostnadsstöd den 9 april 2021 och lagen träder i kraft den 12 april 2021.– Vi har uppdaterat kostnadsstödet så att det motsvarar dagens behov. Det beaktar nu bättre både små och stora företag. Dessutom får vi ett verktyg i form av ersättning till små företag som myndigheterna har stängt på grund av coronapandemin. Vi bereder som bäst också ersättning för stängning av stora företag och en evenemangsgaranti, säger näringsminister Mika Lintilä.– Statskontoret har redan erfarenhet av utbetalning av kostnadsstöd från två tidigare omgångar. Utifrån den kundrespons vi fått har vi lyckats bra i uppgiften. Därför önskar vi att vi utöver det tredje kostnadsstödet också ska sköta utbetalningen av den nya ersättningen för stängning, säger branschdirektör Jyri Tapper från Statskontoret.Kostnadsstöd till företag vars omsättning har sjunkitDen tredje ansökningsomgången för kostnadsstöd riktar sig till företag vars omsättning på grund av pandemin har minskat med minst 30 procent under stödperioden 1 november 2020–28 februari 2021 jämfört i huvudsak med motsvarande tidpunkt 2019–2020.Företag inom alla verksamhetsområden kan ansöka om kostnadsstöd. Statsrådet utfärdar i april en förordning om de verksamhetsområden som kan ansöka om stöd utan någon separat motivering. Den gäller verksamhetsområden vars omsättning minskade med minst 10 procent under stödperioden. Företag som inte omfattas av förordningen ska separat redogöra för varför det kan anses att omsättningen har minskat på grund av corona.
 
Kostnadsstödet ersätter företagens oflexibla kostnader och lönekostnader, men inte minskad omsättning. De oflexibla kostnaderna har nu definierats noggrannare i lagen. Dessutom kan en viss andel av arbetsgivarens bikostnader, såsom socialskyddsavgifter och kostnader för företagshälsovård, ersättas i fortsättningen.Ensamföretagare ska i fortsättningen ansöka om stöd hos StatskontoretKostnadsstöd betalas till företag till ett belopp av minst 2 000 euro, om stödvillkoren uppfylls. Detta underlättar i synnerhet situationen för ensamföretagare. Stöd beviljas på basis av företagens minskade omsättning och de faktiska kostnaderna.För att ett företag ska kunna ansöka om kostnadsstöd måste det ha ett FO-nummer. Ett ytterligare krav är att företaget under stödperioden har godtagbara kostnader på minst 2 000 euro.Stödets maximibelopp höjs, vilket i sin tur svarar speciellt på de stora företagens behov. Företaget kan i fortsättningen få en miljon euro i stöd, då den övre gränsen vid tidigare ansökningsomgångar har varit 500 000 euro.Restauranger och andra stängda företag kan få ersättning för stängningErsättning ska betalas till företag vars lokaler med stöd av lag eller ett myndighetsförordnande ska hållas stängda i samband med coronaviruspandemin. Den nya ersättningen för stängning gäller små företag och mikroföretag med högst 49 anställda. Stängda företag kan också ansöka om kostnadsstöd.Ersättningen för stängning för större företag är under beredning. Arbets- och näringsministeriet förhandlar för närvarande med Europeiska kommissionen om villkoren och maximibeloppet för stöd till stora företag.Ersättningen för stängning gäller restauranger och andra förplägnadsföretag som tillfälligt har stängts för kunder genom lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet. Försäljning av mat för avhämtning är dock tillåten. Ersättningen beräknas för den verksamhet som stängningen gäller.Ersättning kan också betalas till sådana företag som kommunen eller regionförvaltningsverket med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar har bestämt att ska stängas. Till dessa hör till exempel utrymmen för motion och idrott, träningslokaler, allmänna bastur, simhallar och badinrättningar samt inomhuslekparker.  Ersättningen för stängning baserar sig på företagets kostnader för februari 2021Ersättningen betalas till företag för den tid de är stängda. Om antalet kunder i företaget har begränsats men lokalen inte har stängts helt och hållet, kan företaget inte få ersättningen för nedstängning.Ersättningen för stängning föreslås basera sig på företagets kostnader för februari 2021 och på företagets anmälan om hur stor del av affärsverksamheten som stängs. Lönekostnaderna ersätts till 100 procent och de övriga kostnaderna, såsom hyreskostnader, till 70 procent.I både beloppet av kostnadsstödet och beloppet av ersättningen för stängning beaktas de coronastöd som beviljats tidigare. Stödens maximibelopp får inte överstiga 1,8 miljoner euro enligt EU:s regler om statligt stöd.Ansökan om kostnadsstöd pågår fram till den 23 juni 2021. Ersättning för stängningen ska sökas inom fyra månader från utgången av den kalendermånad då skyldigheten att hålla lokalerna stängda upphörde.Den första ansökningsomgången för kostnadsstöd ordnades i juli–augusti 2020. Den andra ansökningsomgången inleddes i december 2020 och avslutades i februari 2021. För den tredje ansökningsomgången och ersättningen för stängning har det reserverats sammanlagt 356 miljoner euro.  

Källa: Valtioneuvosto.fi