NordenBladet — Är du expert på strukturreformer eller Schengenregelverket? Om ditt svar är ja, har du nu en chans att söka dig till uppgifter som expert i EU.Europeiska kommissionen söker just nu handläggare med sakkunskap om strukturreformer och handläggare med sakkunskap om Schengenregelverket. Experterna på strukturreformer får jobba på kommissionens generaldirektorat för stöd för strukturreformer (GD Reform) och Schengenexperterna på generaldirektoratet för migration och inrikes frågor (GD Home) i Bryssel. Lönegraden är AD 7, vilket innebär en månadslön på 6 500–7 000 euro.Som expert på strukturreformer kommer du främst att få utforma, genomföra och utvärdera projekt för tekniskt stöd för att stödja EU-ländernas administrativa och strukturella reformer. Dessutom ska du ge EU-ländernas myndigheter direkta råd på teknisk och politisk nivå, utforma och samordna projekt för tekniskt stöd, förvalta komplicerade avtal och överenskommelser och följa upp det operativa genomförandet av det tekniska stödet till EU-länderna.Som Schengenexpert kommer du främst att få utforma, genomföra och utvärdera Schengenregelverket i EU-länderna för att stärka den befintliga rättsliga och politiska ramen. Dessutom ska du ta fram lagförslag om Schengenregelverket, delta i förhandlingar, bidra till utformningen och genomförandet av nya policyinitiativ, bedöma och utvärdera gällande lagstiftning och ge EU-ländernas myndigheter direkta råd på teknisk och politisk nivå.Du måste ha en avslutad universitets- eller högskoleutbildning på minst fyra år, följt av minst sex års yrkeserfarenhet med direkt koppling till den valda profilens arbetsuppgifter, eller en avslutad universitets- eller högskoleutbildning på minst tre år, följt av minst sju års relevant yrkeserfarenhet. Tänk på att du bara kan söka till en profil.Du måste vara EU-medborgare och ha fördjupade kunskaper i ett av EU:s 24 officiella språk (t.ex. finska eller svenska) och tillfredsställande kunskaper i antingen engelska eller franska.Europeiska kommissionen är ett sakkunnigorgan med många intressanta karriärvägar och möjligheter till kompetensutveckling. Vid EU:s institutioner arbetar mångsidiga internationella team med personer av olika kulturell bakgrund. Deras arbete gagnar inte bara de cirka 450 miljoner människor som är unionsmedborgare, utan också människorna utanför EU. EU vilar på principerna om kulturell mångfald och likabehandling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari gör ett virtuellt Team Finland-besök i Sverige den 15 april 2021. Syftet med besöket är att intensifiera de finländska och svenska företagens handelsrelationer särskilt inom mat- och dryckesindustrin, textilindustrin samt hållbar sjukvårdssektorn.Coronapandemin har skapat nya möjligheter för handelsförbindelserna mellan Finland och Sverige. Under pandemin minskade Finlands export till Sverige minst av de största partnerländerna. Finländska exportföretag satsar nu i första hand på närmarknaden.Finland och Sverige satsar på hållbar tillväxtBåda länderna eftersträvar en socialt och ekologiskt hållbar ekonomisk tillväxt. Syftet med samarbetet är att hitta innovativa lösningar för affärsverksamhet som stöder cirkulär ekonomi.“Syftet med besöket är att utveckla samarbetsmodeller och finna hållbara lösningar för affärsverksamhet. Sverige har nyligen publicerat en åtgärdsplan för cirkulär ekonomi med hundra punkter och på motsvarande sätt har Finland en ny strategi för cirkulär ekonomi i enlighet med regeringsprogrammet. Jag tror att dessa politiska referensramar erbjuder intressanta möjligheter och stöd också för samarbete mellan företag, utveckling av affärsverksamheten och nya hållbara lösningar”, säger minister Lintilä.Sverige är Finlands närmaste handelspartner och ekonomiska partnerSverige erbjuder finländska företag en bra språngbräda till den internationella marknaden. Under besöket har företagen möjlighet att främja sin export inom mat- och dryckesindustrin, textilindustrin samt hållbar sjukvårdssektorn.“Det finns nu efterfrågan på finländsk kompetens och finländska lösningar ute i världen. Inledandet av exporten med Sverige ger goda färdigheter att lära sig internationell affärsverksamhet, vilket kan utvidgas till andra delar av Europa och världen. Jag besökte Stockholm förra veckan och viljan att samarbeta är nu ömsesidig, eftersom konkurrensen ute i världen är hård”, säger minister Skinnari.Cirka 40 finländska företag deltar i besöket. Deltagare är Oats by Kinnusen Mylly Oy, Hartwall, Helsinki Mills, Helsinki Wildfoods Oy, Kiantama Oy, Laitilan Wirvoitusjuomatehdas Oy, Porokylän Leipomo, Real Snacks Oy, Suomisen Maito Oy, Tenu Ventures Ltd, TwoDads Ltd, Oy Weekend Snacks Ltd, Coveross Oy, Emmy Clothing Company, NordShield, Oikiat Design Oy, RePack, Touchpoint, Rester Ltd, Woodly, Abomics Oy, ARKCON, BeingHealthy Oy, BusinessOulu, Coronaria, Envera Oy, Futurice, Granlund Oy, Helvar, Itula, Medanets, Medixine, Megical, Monidot, Newlcon Oy, Nukute Ltd, Secapp, Timmi Software Ltd, Tridify och Uleåborgs universitet. Team Finland är ett nätverk av offentliga aktörer som erbjuder finländska företag internationaliseringstjänster. Nätverket erbjuder företag en smidig servicekedja från rådgivning till finansiering och ordnar exportfrämjande internationella besök. Från Sverige deltar bland annat inköpare, handelskamrarnas medlemsföretag och representanter för olika organisationer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari gör ett virtuellt Team Finland-besök i Sverige den 15 april 2021. Syftet med besöket är att intensifiera de finländska och svenska företagens handelsrelationer särskilt inom mat- och dryckesindustrin, textilindustrin samt hållbar sjukvårdssektorn.Coronapandemin har skapat nya möjligheter för handelsförbindelserna mellan Finland och Sverige. Under pandemin minskade Finlands export till Sverige minst av de största partnerländerna. Finländska exportföretag satsar nu i första hand på närmarknaden.Finland och Sverige satsar på hållbar tillväxtBåda länderna eftersträvar en socialt och ekologiskt hållbar ekonomisk tillväxt. Syftet med samarbetet är att hitta innovativa lösningar för affärsverksamhet som stöder cirkulär ekonomi.– Syftet med besöket är att utveckla samarbetsmodeller och finna hållbara lösningar för affärsverksamhet. Sverige har nyligen publicerat en åtgärdsplan för cirkulär ekonomi med hundra punkter och på motsvarande sätt har Finland en ny strategi för cirkulär ekonomi i enlighet med regeringsprogrammet. Jag tror att dessa politiska referensramar erbjuder intressanta möjligheter och stöd också för samarbete mellan företag, utveckling av affärsverksamheten och nya hållbara lösningar, säger minister Lintilä.Sverige är Finlands närmaste handelspartner och ekonomiska partnerSverige erbjuder finländska företag en bra språngbräda till den internationella marknaden. Under besöket har företagen möjlighet att främja sin export inom mat- och dryckesindustrin, textilindustrin samt hållbar sjukvårdssektorn.– Det finns nu efterfrågan på finländsk kompetens och finländska lösningar ute i världen. Inledandet av exporten med Sverige ger goda färdigheter att lära sig internationell affärsverksamhet, vilket kan utvidgas till andra delar av Europa och världen. Jag besökte Stockholm förra veckan och viljan att samarbeta är nu ömsesidig, eftersom konkurrensen ute i världen är hård, säger minister Skinnari.Cirka 40 finländska företag deltar i besöket. Deltagare är Oats by Kinnusen Mylly Oy, Hartwall, Helsinki Mills, Helsinki Wildfoods Oy, Kiantama Oy, Laitilan Wirvoitusjuomatehdas Oy, Porokylän Leipomo, Real Snacks Oy, Suomisen Maito Oy, Tenu Ventures Ltd, TwoDads Ltd, Oy Weekend Snacks Ltd, Coveross Oy, Emmy Clothing Company, NordShield, Oikiat Design Oy, RePack, Touchpoint, Rester Ltd, Woodly, Abomics Oy, ARKCON, BeingHealthy Oy, BusinessOulu, Coronaria, Envera Oy, Futurice, Granlund Oy, Helvar, Itula, Medanets, Medixine, Megical, Monidot, Newlcon Oy, Nukute Ltd, Secapp, Timmi Software Ltd, Tridify och Uleåborgs universitet.  Team Finland är ett nätverk av offentliga aktörer som erbjuder finländska företag internationaliseringstjänster. Nätverket erbjuder företag en smidig servicekedja från rådgivning till finansiering och ordnar exportfrämjande internationella besök. Från Sverige deltar bland annat inköpare, handelskamrarnas medlemsföretag och representanter för olika organisationer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet begärde torsdagen den 1 april utlåtanden om ändringen av statsrådets förordning om frivilliga covid-19-vaccinationer (den s.k. vaccinationsförordningen). Remisstiden gick ut tisdagen den 13 april. Social- och hälsovårdsministeriet fick 40 utlåtanden inom utsatt tid.Utlåtanden begärdes bl.a. av sjukvårdsdistrikten, några kommuner och Åland. Utöver dessa fick ministeriet också en del utlåtanden från andra kommuner och organisationer.Social- och hälsovårdsministeriet färdigställer förordningen så snart som möjligt för att den ska kunna utfärdas vid statsrådets sammanträde.Du kan bekanta dig med utlåtandena via den öppna Projektportalen.Statsrådets förordning om ändring och temporär ändring av statsrådets förordning om frivilliga covid-19-vaccinationer (Projektportalen, på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har rapporterat om utgifter för utvecklingssamarbete på 1 119 miljoner euro 2020. Det motsvarar 0,47 procent av bruttonationalinkomsten. Av den totala summan bestod 708,4 miljoner euro av medel för egentligt utvecklingssamarbete som förvaltas av utrikesministeriet. Den 13 april offentliggjorde Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD preliminära uppgifter om utvecklingssamarbetet 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Skatteförvaltningen lättar villkoren för betalningsarrangemang och finansministeriet bereder en lägre dröjsmålsränta på skatter som omfattas av betalningsarrangemanget. Ändringarna gäller för viss tid.Det är även i normala fall möjligt att få förlängd betalningstid för skatter om man råkar i tillfälliga betalningssvårigheter. På grund av den förlängda coronaviruspandemin är avsikten att villkoren för betalningsarrangemang lättas på samma sätt som i fjol och att dröjsmålsräntan på de skatter som ingår i betalningsarrangemanget samtidigt sänks.Dröjsmålsräntan sjunker till 2,5 procentDröjsmålsräntan på de skatter som omfattas av betalningsarrangemanget föreslås bli sänkt från 7 procent till 2,5 procent. Dröjsmålsräntan ska vara densamma som vid de förenklade betalningsarrangemang som gjordes i somras.Finansministeriet har börjat bereda lagändringen. Avsikten är att en regeringsproposition överlämnas så snart som möjligt.Lättnader i villkoren för betalningsarrangemangSkatteförvaltningen underlättar tillfälligt villkoren för betalningsarrangemangen.Till skillnad från tidigare kan även de skattskyldiga som har ett gällande betalningsarrangemang ansöka om förenklade betalningssystem. I detta sammanhang kan även sådana skatter som inte omfattats av det tidigare betalningsprogrammet fogas till det nya betalningsarrangemanget. Det nya betalningsarrangemanget kan gälla i högst två år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Digi i vardagen -delegationen ordnade i februari en rundabordsdiskussion om kompetens och färdigheter i det digitala samhället. Syftet med evenemanget var att diskutera och förstå hur människor bör lära sig digitala färdigheter genom hela livet. Den mångstämmiga expertgruppen vid rundabordskonferensen utarbetade som slutresultat en digital livsväg, utifrån vilken en slutrapport som publiceras i dag har utarbetats.Åldern avgör inte nivån på digital kompetensEnligt rundabordsdiskussionen är det viktigt att ta i beaktande att tillhörigheten till en viss åldersgrupp inte avgör nivån på digital kompetens. I alla åldersgrupper finns det människor med olika kompetens och färdigheter. I diskussionen betonades det att digitala färdigheter och digital kompetens måste uppdateras kontinuerligt för att färdigheterna ska hållas uppdaterade. Utvecklingen och säkerställandet av digitala färdigheter och digital kompetens i samhället kräver samarbete mellan olika samhälleliga aktörer. “Det är ett värdeval att vi tillsammans med olika samhälleliga aktörer nu satsar tillräckligt på digitalisering och digitalt kunnande på lång sikt. På så sätt kan vi stärka allas delaktighet i samhället och överbrygga de digitala klyftorna “, sammanfattar delegationens ordförande Marianne Heikkilä från Marttaliitto.Digitala färdigheter är livsfärdigheterFör barns del framhävdes familjens digitala vardag. Föräldrarnas kompetens och färdigheter samt uppväxtmiljön påverkar och styr utvecklingen av barns digitala färdigheter och attityder. Digitaliseringen bör diskuteras med barnen på ett uppmuntrande sätt, och utvecklingen av barns digitala färdigheter bör inledas redan i ett tidigt skede. En förutsättning för detta är att de vuxna som arbetar med barn, såväl i hemmet som i samhällstjänsterna, har nödvändiga kunskaper och kompetens.På basis av resultaten från rundabordsdiskussionerna behöver de unga mer kompetens i synnerhet när det gäller medieläskunnighet, informationssäkerhet, integritetsskydd och förståelse för värdet av de egna uppgifterna. Digital kompetens är inte någon färdighet som är separat från de övriga livsfärdigheterna hos unga. I ungdomen ingår många livsskeden som medför nya skyldigheter, såsom att bli myndig. Digitaliseringen spelar en stor roll i detta skede.  Det är lätt att hamna utanför gemenskapen och samhället i olika övergångsskeden om man saknar tillräckliga kunskaper eller färdigheter för till exempel digitala tjänster.”Digitala färdigheter är medborgarfärdigheter i vardagen på samma sätt som andra färdigheter. De är en del av vår vardag och våra liv. Därför är det viktigt att förstå fördelarna och möjligheterna med den digitala världen. Utvecklingen av digital kompetens är en livslång process. De digitala färdigheterna blir också föråldrade, så man måste komma ihåg att upprätthålla sin kompetens. Den egna attityden och motivationen spelar en nyckelroll när det gäller att hålla sina egna digitala färdigheter uppdaterade”, säger Minna Piirainen från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, projektchef för digitalt stöd och medlem i Digi i vardagen -delegationen. Det är acceptabelt att be om hjälpNär det gäller vuxna betonades upprätthållandet av digitala färdigheter samt bevarandet av förmågan och viljan att lära sig kontinuerligt. Den kontinuerliga tekniska utvecklingen kan ge upphov till entusiasm, men också belastning om man inte har omfattande digitala färdigheter. Utvecklandet av en öppen och tillåtande arbetskultur, där det är acceptabelt att be om hjälp med tekniska utmaningar, minskar den belastning och stress som det nya lärandet medför speciellt i arbetslivet. Äldre kan stöta på utmaningar när det gäller att skaffa sig digitala färdigheter. Deltagarna i rundabordsmötet betonade den avgörande betydelsen av att det går att hitta kostnadsfritt eller förmånligt stöd. De äldre får i typiska fall hjälp för sina digitala behov antingen som kamrathjälp, via offentliga tjänster eller av närstående. Stödet från närstående har en stor betydelse när det gäller att motivera de äldres lärande i vardagen.Rundabordsdiskussionen söker lösningar mångstämmigtI rundabordsdiskussionen deltog cirka 50 personer från nästan 40 olika organisationer. Diskussionsdeltagarna var experter på digitala färdigheter och kompetens från organisationer, forskningssektorn, statsförvaltningen, kommunerna och näringslivet. Kompetensen och färdigheterna i det digitala samhället behandlades vid ett rundabordsmöte enligt åldersgrupper. Åldersgrupperna indelades i barn, unga, vuxna och äldre. Vid workshoppen skapades en livsväg för digitala färdigheter och utgående från den en slutrapport där man sammanfattat vilka slags digitala färdigheter som behövs i olika livssituationer, hur de kan utvecklas och vilka utmaningar som uppstår om personen inte har tillräcklig digital kompetens. Rundabordsdiskussionen i februari var det andra evenemanget i diskussionsserien. Den första diskussionen hölls i oktober 2020 och temat var Välfärd och delaktighet i det digitala samhället. Den tredje diskussionen om rättigheter i det digitala samhället och i digitala tjänster ordnas i maj 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Migrationen är ett mångsidigare fenomen än vad den offentliga debatten låter påskina och nödvändig för Finlands ekonomiska försörjningskvot. Kommunerna som sköter integrationen har en viktig roll i att främja livskraften och jämlikheten i Finland. Tillsvidare förekommer stora skillnader i fördelningen av befolkningen med utländsk bakgrund mellan regionerna och kommunerna.Migrationen i sin nuvarande omfattning är ett relativt nytt fenomen i Finland, och andelen personer med utländsk bakgrund i befolkningen är fortfarande låg i internationell jämförelse. År 2019 fanns det totalt 423 500 personer med utländsk bakgrund i Finland, cirka 8 procent av hela befolkningen. De vanligaste bakgrundsländerna var före detta Sovjetunionen, Estland, Irak, Somalia och före detta Jugoslavien. Under de senaste åren har migrationen upprätthållit befolkningstillväxten i Finland, eftersom nativiteten hos oss ligger på en låg nivå. År 2020 ökade folkmängden i Finland med 10 854 personer tack vare inflyttningsöverskottet. Inflyttningsöverskottet i Finland balanserar befolkningens åldersstruktur, eftersom personerna med utländsk bakgrund i snitt är yngre än den finländska befolkningen. Enligt Statistikcentralens definition är de personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund.Arbete, familj och studier främsta orsakerna till att flytta till FinlandI den offentliga debatten framhävs ofta framför allt asylsökande och kvotflyktingar, men den på internationellt skydd grundade migrationen utgör nationellt sett bara en liten del av helheten. Under de senaste åren har 3 000–4 000 personer per år beviljats uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd. Siffran inkluderar både personer som beviljats asyl och personer som kommit till Finland som kvotflyktingar.De vanligaste orsakerna till att flytta till Finland är arbete, familj och studier. År 2020 beviljade Migrationsverket totalt cirka 21 000 första uppehållstillstånd i Finland.  Befolkningen med utländsk bakgrund koncentreras till NylandAndelen invandrare varierar mellan regionerna. Befolkningen med utländsk bakgrund är kraftigt koncentrerad till Nyland, där cirka hälften av alla med utländsk bakgrund i Finland bor. År 2019 hade 14,2 procent av befolkningen i Nyland utländsk bakgrund. Av landskapen har Södra Österbotten den lägsta relativa andelen personer med utländsk bakgrund i befolkningen, 2,4 procent. En kommunvis granskning 2019 visade att andelen personer med utländsk bakgrund var stor i synnerhet i Vanda, Esbo, Helsingfors, Närpes, flera åländska kommuner, Korsnäs i Österbotten och Åbo. Kvantitativt flest personer med utländsk bakgrund fanns det i Helsingfors, där en fjärdedel av alla med utländsk bakgrund i Finland bor. I cirka 200 kommuner, dvs. över hälften av Finlands kommuner, var andelen personer med utländsk bakgrund mindre än 3 procent av kommunbefolkningen. Allra lägst var antalet personer med utländsk bakgrund i Norra Österbottens, Lapplands, Norra Savolax och Norra Karelens kommuner. Till olika regioner från olika länder och av olika orsakerI huvudstadsregionen med stor befolkning bor människor från nästan alla håll i världen. År 2018 kom drygt 30 procent av invandrarna i huvudstadsregionen från Asien och cirka 25 procent från Europa. Andelen personer med afrikansk bakgrund var 14 procent och andelen personer från Nord- och Sydamerika cirka 4 procent. Ofta inverkar regionens läge i hög grad på vilka länder inflyttningen sker från. I t.ex. östra Finland är bakgrundslandet för de flesta med utländsk bakgrund Ryssland, i västra Finland Sverige.  Mångfalden i befolkningen i olika regioner beror t.ex. på om där finns stora internationella företag, möjlighet till högskolestudier, lantbruks- och säsongsarbete eller flyktingförläggningar samt på kommunernas beslut att ta emot kvotflyktingar.Migration behövs för att upprätthålla Finlands livskraftFinlands ekonomiska försörjningskvot förväntas bli klart sämre under de kommande åren. Därför betraktas migrationen som en central faktor när det gäller att upprätthålla och stärka Finlands livskraft och konkurrensförmåga.Tillgången på kompetent arbetskraft har i olika utredningar identifierats som en av de största utmaningarna för de finländska företagens tillväxt och internationalisering. Företagen behöver mer kompetens än vad som står till buds i Finland just nu. Störst är kompetensbehovet inom bl.a. IKT, industri, renhållning och vårdsektorn. Den offentliga sektorns arbetspensionsförsäkrare Keva uppskattar t.ex. att det redan nu finns behov av över 8 000 sjukskötare i Finland.Kommunerna har en viktig roll i att främja livskraft och jämlikhetMigrationen kan ses som en möjlighet att stärka även kommunernas livskraft. Kommunerna har i sin tur en viktigt uppgift i att integrera invandrarna, stärka deras delaktighet och likställdhet samt främja goda relationer mellan olika befolkningsgrupper. I kommunpolitiken fattas alltså viktiga beslut till stöd för ett livskraftigt och jämlikt Finland.Integrationen gynnar både individerna och samhället. Även om integrationen kostar, blir bristen på integrationsfrämjande tjänster dyrare. Integrationsåtgärderna har visat sig förbättra invandrarnas sysselsättning och inkomstnivå avsevärt. Ju bättre de som fått uppehållstillstånd i Finland sysselsätts, desto mer skatt betalar de och desto mer bidrar de till att finansiera välfärdssamhället. Enligt finansministeriets uppskattning minskar migrationen hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna med 0,5 procentenheter, om antalet inflyttare och deras sysselsättningsgrad hålls på nuvarande nivå. Till följd av inflyttarnas åldersstruktur kan migrationen förbättra Finlands ekonomiska försörjningskvot även om sysselsättningsgraden blir lägre än bland majoritetsbefolkningen.Information om lägesöversikten över migrationenLägesöversikten över migrationen belyser aktuella frågor och fenomen kring migrationen. Tidigare utkom översikten som en omfattande publikation 1–2 gånger om året. I fortsättningen kommer översikten att vara temabetonad och publiceras cirka fyra gånger om året som webbnyhet. Materialet sammanställs vid inrikesministeriets migrationsavdelning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för hållbar tillväxt i Finland fastslog tisdagen den 13 april att Finland lämnar in sin slutliga plan för återhämtning och resiliens till EU i maj.Samtliga EU-länder måste lägga fram en nationell plan för återhämtning och resiliens så att de kan få finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Finlands plan är en del av Finlands program för hållbar tillväxt.Finlands preliminära plan blev klar den 15 mars. Finland skulle lämna in den slutliga planen till EU den 30 april, men ministerarbetsgruppen beslutade att ändra tidsplanen.“Diskussionerna med Europeiska kommissionen har framskridit väl men pågår fortfarande. Det tekniska arbetet är omfattande och det krävs mer tid för att slutföra den slutliga planen för återhämtning och resiliens”, säger ordföranden för ministerarbetsgruppen, finansminister Matti Vanhanen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Övergången till en cirkulär ekonomi förutsätter allt mer heltäckande och tillförlitlig information om avfall och produkter. Miljöministeriet har inlett ett projekt för att utveckla de informationssystem som används för insamling av avfalls- och produktinformation.Avfalls- och produktinformationssystemet betjänar statsförvaltningen, myndigheterna, kommunerna, företagen, forskarna och allmänheten. I systemet samlas information om det avfall som uppkommer, om avfallshanteringen och till exempel om produkter som omfattas av producentansvaret, såsom förpackningar. Informationen används bland annat inom miljötillsyn, framställning av statistik, forskning, utvecklande av avfallshanteringen, främjande av cirkulär ekonomi och EU-rapportering.Tack vare informationssystemet i fråga kan Finland bättre följa upp hur återvinningsmålen uppnås och uppfylla EU:s nya rapporterings- och uppföljningsskyldigheter. För insamlingen av rapporteringsuppgifter bereder man i den nationella lagstiftningen nya bokförings- och informationsskyldigheter för verksamhetsutövarna.Inom ramen för projektet utvecklas de informationssystem som redan är i bruk och skapas de nya delar som behövs. Ett centralt system som utvecklas är den elektroniska tjänsten för övervakningen av miljöskydd (YLVA), via vilket företagen lämnar de uppgifter som behövs för övervakningen. Andra system som ska utvecklas är tillståndstjänsten för miljöärenden, producentregistret, avfallshanteringsregistret, datasystemet för markens tillstånd, systemet för internationella avfallstransporter och Materialtorget. En av de nya delar som skapas är ett register över uppgifterna i de förflyttningsdokument som används vid avfallstransporter inom Finland.I det kommande avfalls- och produktinformationssystemet blir det lättare att föra in uppgifter, när användbarheten förbättras och satsningar görs på elektronisk dataöverföring. Målet är att enskilda uppgifter förs in i systemet endast en gång. För företagen skapas möjligheter att utnyttja egna rapporteringsuppgifter, myndigheterna får bättre möjligheter att granska uppgifterna och informationen publiceras i mån av möjlighet.Möjlighet att påverka utvecklingsarbetet i uppföljningsgruppenDe som använder avfalls- och produktinformationssystemet och andra som är intresserade av projektet kan följa med projektet och påverka utvecklingen vid olika möten som ordnas av projektets uppföljningsgrupp. Det första informationsmötet hålls på distans den 11 maj kl. 13.00–15.00. I takt med att projektet framskrider kommer användare av systemet sannolikt också att bjudas in att testa systemets nya delar och funktioner.

Källa: Valtioneuvosto.fi