NordenBladet — Statsrådet fastställde den 15 april 2021 Forststyrelsens bokslut för 2020 och beslutade om den summa som i år ska intäktsföras till staten av vinstmedlen från Forststyrelsens affärsverksamhet. Summan, 120 miljoner euro, är förenlig med kravet på Forststyrelsens preliminära intäktsföring för i år.Resultatet av Forststyrelsens affärsverksamhet 2020 var cirka 15 procent mindre än året innan (127,4 < 149,4 miljoner euro). Minskningen beror på arbetsinställelserna inom skogsindustrin, utvecklingen av marknadspriserna på virke samt revideringen av de ägarpolitiska riktlinjerna för Forststyrelsen i april 2020. Affärsverksamhetens lönsamhet var fortsatt god.De nya ägarpolitiska riktlinjerna betonar beaktandet och samordningen av alla dimensioner av hållbarhet. Särskild vikt läggs vid att öka naturvårds- och restaureringsåtgärderna samt att stärka ekonomiskogarnas kolupptag och kolsänkor. Med tanke på den ekonomiska hållbarheten innebär riktlinjerna ökade utgifter och mindre inkomster, och samtidigt också ett sämre ekonomiskt resultat av affärsverksamheten. I fjol satsades sammanlagt 7,2 miljoner euro på nya åtgärder som gäller samordning av målen. I fjol började man genomföra ett aktivt naturvårdsprogram i mångbruksskogar och satsa mer på forskning. Skogsbehandling som bygger på kontinuerligt växttäcke utökades i synnerhet på torvmarker och i landskapsmässigt känsliga områden. Naturvårds- och restaureringsarbeten utfördes till exempel i lundar och solexponerade miljöer samt genom ökad användning av eld i områden med kontinuerlig bränning.Ytterligare åtgärder för att öka kollagren i skogarna inleddes också. Avsikten är att kolsänkorna i ekonomiskogarna ska öka med minst tio procent före 2035. Detta eftersträvas bland annat genom ökad gödsling och användning av förädlade frön. Potentialen för att minska utsläpp finns särskilt på dikade torvmarker.Cirka 600 000 hektar av statens mångbruksskogar berörs av olika användningsbegränsningar på grund av biologisk mångfald, rekreationsanvändning, renskötsel och samekulturen. Dessa allmänna samhälleliga skyldigheter hade i fjol en effekt på Forststyrelsens resultat på 73,3 miljoner euro. Det har tagits fram en separat uppföljningsrapport som handlar om att fullgöra skyldigheterna och redogöra för betydelsen av dem för Forststyrelsens verksamhet 2020.Forststyrelsens avverkningsvolym var förra året på grund av marknadsläget 6 procent mindre än året innan. Volymen, 5,9 miljoner kubikmeter, var dessutom mer än 10 procent lägre än den största möjliga årliga avverkningsvolymen som beaktar de olika hållbarhetsdimensionerna.Antalet besökare på natur- och rekreationsområden ökade betydligtBasfinansieringen för Forststyrelsens naturtjänster höjdes markant i början av 2020. Naturtjänsterna fick också ett investeringsanslag av engångsnatur för att restaurera naturskyddsområden. Antalet åtgärder var i fjol nästan fyra gånger fler än året innan. Restaureringsåtgärderna 2020 var ett startskott för HELMI-programmet som syftar till att förbättra livsmiljöns tillstånd och som läggs fram för statsrådet i år.Med tanke på rekreationsanvändningen var år 2020 ett rekordår: det beräknade antalet besökare i nationalparker och andra natur- och rekreationsområden överskreds betydligt. Antalet hade redan tidigare ökat från år till år, men coronatiden ökade det ytterligare. Också försäljningen av jaktlicenser och fiskekort och antalet användare av Forststyrelsens webbtjänster (Luontoon.fi och Retkikartta.fi) växte avsevärt.De extra resurser som Forststyrelsens naturtjänster fick användes också för att åtgärda det eftersatta underhållet av naturskydds- och friluftsområden. Det anslag som reserverats för restaureringsarbeten överfördes också till 2021, så förutsättningarna för att kunna åtgärda det eftersatta underhållet är goda också i fortsättningen. Målet är att det eftersatta underhållet av natur- och friluftsområden i huvudsak ska kunna skötas inom de närmaste åren.Nya ägarpolitiska riktlinjer för Forststyrelsen (JSM:s och MM:s gemensamma pressmeddelande 28.4.2020)År 2020 innebar aktiv utveckling på Forstyrelsen (Forststyrelsens pressmeddelande 10.3.2021)Forststyrelsens allmänna samhälleliga skyldigheter, uppföljningsrapport 2020 (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår tekniska ändringar i flera lagar inom de olika ministeriernas förvaltningsområden. Lagpaketet innefattar preciseringar och uppdateringar av de lagar som har ett centralt samband med reformen av social- och hälsovården. Regeringen föreslår ändringar i sammanlagt 109 olika lagar.Statsminister Marins regering lämnade den 8 december 2020 en proposition till riksdagen om inrättande av välfärdsområden och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Under reformen görs det också många ändringar i de gällande lagarna. Man har reviderat dryga hundra lagar. Denna så kallade SOTE100-proposition som regeringen nu har lämnat till riksdagen innehåller förslag till sådana tekniska ändringar i lagar inom olika ministeriers förvaltningsområden som behövs göras på grund av lagstiftningen om social- och hälsovårdsreformen. Dessutom kompletteras det innehåll som gäller informationsledningen i anknytning till särlösningen för Nyland. Syftet med ändringarna är att uppdatera lagstiftningen så att den motsvarar det nya strukturella verksamhetsfältet och organiseringsansvaret.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2023. HE 56/2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i dag ändrat jaktförordningen. Genom ändringarna vill man effektivisera jakten på hjortdjur, få mer exakt fångstinformation och minska det administrativa arbetet i samband med jakten på östersjövikare. Ändringarna gäller det kommande jaktåret.Jakten som börjar efter fredningen under brunsttiden kommer att starta en vecka tidigare i landskapen Lappland, Kajanaland och Norra Österbotten, vilket innebär att höstjakten börjar redan den första lördagen i oktober. Vidare får jägarna använda hund vid jakt på vitsvanshjort och rådjur under tiden 1 – 15.2 samt vid älgjakt under tiden 1 – 15.1 i andra områden än i renskötselområdet.De ändrade jakttiderna ska förbättra förutsättningarna för förvaltning av stammarna av hjortdjur.
Bestämmelserna om skyldigheten att lämna fångstrapporter ändrades så att varje hjortdjur som jagas med stöd av licens ska rapporteras in inom sju dygn från att djuret har fångats. Även fångster av grågäss ska rapporteras till Finlands viltcentral. Den mer exakta fångstinformationen hjälper att effektivisera övervakningen av jakten, bidrar till att rikta jakten och tryggar jaktens hållbarhet.I fortsättningen krävs det inte längre något tillstånd för jakt på östersjövikare, utan jakten sker enligt en regional kvot. Detta minskar jägarnas administrativa arbete och gör det lättare att eliminera individer som orsakar skador på fisket och fångstredskapen.– Genom ändringarna vill vi göra jakten smidig och ta i beaktande att vädret varierar i olika delar av landet.  Vi har också lyssnat på jägarnas önskemål. Att under snöfattiga vintrar få jaga mer med hund gör jakten på de stora stammarna av hjortdjur effektivare. Jag litar på att jägarna fortfarande agerar på ett ansvarstagande och etiskt hållbart sätt, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår ändringar i strafflagen för att genomföra EU-direktivet om betalningsmedelsbedrägerier.I regeringens proposition föreslås ändringar i de bestämmelser i strafflagen som gäller betalningsmedelsbedrägeri, grovt betalningsmedelsbedrägeri, förberedelse till betalningsmedelsbedrägeri, definitionen av betalningsmedel och straffansvar för juridiska personer. Det föreslås att det till lagen fogas nya bestämmelser om betalningsmedelsbrott, grovt betalningsmedelsbrott och lindrigt betalningsmedelsbrott.Genom ändringarna i strafflagen genomförs EU-direktivet om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter. Direktivet kompletterar 2001 års rambeslut om betalningsmedelsbedrägerier.Finlands lagstiftning motsvarar i nuläget till stora delar förpliktelserna i direktivet när det gäller området för straffbarhet. Strafflagens bestämmelser om betalningsmedelsbedrägeri är teknikneutrala och har redan tidigare till stora delar varit progressivare än den tidigare EU-lagstiftningen.Det som är nytt med direktivet är att det också gäller virtuella valutor i egenskap av betalningsmedel. Därför utsträcks begreppet betalningsmedel i propositionen till att entydigt omfatta virtuella valutor och elektroniska pengar.Betalningsmedelsbedrägerier begås i en snabbt föränderlig miljö och de är ofta gränsöverskridande. De kan ha ett samband med organiserad brottslighet, vilket ska beaktas i de bestämmelser som gäller grova brott.På grund av förpliktelserna i direktivet skärps de föreskrivna straffen för betalningsmedelsbrott på flera punkter. Grova gärningsformer ska beläggas med ett maximistraff på fem år i stället för det nuvarande maximistraffet på fyra år. Maximistraffet för förberedelse till betalningsmedelsbedrägeri höjs från fängelse i ett år till fängelse i två år.Syftet med genomförandet av direktivet är att effektivisera bekämpningen av betalningsmedelsbedrägerier nationellt och internationellt. Dessutom stärker propositionen det straffrättsliga skyddet för den lagliga ekonomin och ökar betalningssystemens tillförlitlighet.Lagen avses träda i kraft senast den 31 maj 2021, då direktivet senast ska genomföras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har godkänt en riksomfattande trafiksystemplan för åren 2021-2032 och överlämnat den till riksdagen i form av en redogörelse den 15 april 2021.Syftet med den riksomfattande trafiksystemplanen är att öka långsiktigheten i utvecklingen av trafiksystemet i hela Finland. Planen utarbetades nu för första gången. Planen har beretts i dialog med intressentgrupper och beredningen av den har letts av en parlamentarisk styrgrupp. Vid färdigställandet av planen beaktades den omfattande respons som kom in under remissbehandlingen.Målet är att trafiksystemet ska garantera att hela Finland är tillgängligt och tillgodose behoven hos näringslivet, pendlingstrafiken och boendet. Människorna bör ha möjlighet att välja hållbarare färdsätt i synnerhet i stadsregionerna. Ett ytterligare mål är att förbättra trafiksystemets samhällsekonomiska effektivitet.Minister Harakka: Tillsammans mot gemensamma mål– Nu gör vi historia. Finlands första 12-åriga trafiksystemplan styr på lång sikt väg- och spårinvesteringar, underhåll och utvecklingen av alla trafikformer. En förutseende planering och ett kunskapsbaserat beslutsfattande som sträcker sig flera årtionden framåt i tiden förbättrar möjligheterna att uppnå mer, mer effektivitet och hållbarhet med samma pengar, konstaterar kommunikationsminister Timo Harakka.– Jag vill varmt tacka riksdagspartierna både i regeringen och i oppositionen, som har bedrivit ett ansvarsfullt samarbete för att skapa en gemensam framtidsvision. Hundratals aktörer runt om i Finland har bidragit med sin värdefulla insats. Dialogen fortsätter också i samband med genomförandet och inledandet av nästa plan i sinom tid, säger minister Harakka.Vad är en riksomfattande trafiksystemplan?– En strategisk plan för utveckling av hela trafiksystemet på lång sikt– Planen utarbetas för 12 år och uppdateras för varje regeringsperiod, dvs. med fyra års mellanrum– I planen ingår alla trafikformer, person- och godstrafik, trafiknät, tjänster och stödåtgärder för trafiksystemet– Det inkluderas ett 12-årigt åtgärdsprogram och ett statligt finansieringsprogram i planen– Planen sammanställer statens och kommunernas åtgärder– Beredningen baserar sig på lagen om trafiksystem och landsvägar– Konsekvensbedömning är en väsentlig del av planeringen– Genom planen görs beslutsfattandet om trafik och transport mer faktabaseratHur finansieras trafiksystemet?Staten ansvarar även i fortsättningen för finansieringen av statens farleder.I finansieringen av trafikledsnätet är det viktigt att finansieringsnivån för basunderhållet av transportinfrastrukturen höjs. Dessutom moderniseras verksamhetssätten för att EU-finansieringen ska kunna utnyttjas fullt ut.I finansieringen av trafiklederna kommer fokus att förflyttas till järnvägarna. Detta beror på att det särskilt i slutet av decenniet kommer att finnas stora behov av grundliga reparationer av bannätet. Strävan att utnyttja EU-finansiering som uttryckligen riktar sig till bannätet inverkar också.Vägnätets andel av bastrafikledshållningen förblir dock större än bannätets, och det eftersatta underhållet kommer att minskas för hela trafikledsnätet, även för vägnätet som har en lägre klassificering. Finansieringsnivån för vägnätet förblir också i fortsättningen högre än för bannätet.Den första riksomfattande trafiksystemplanen har utarbetats i enlighet med planen för de offentliga finanserna för 2021-2024 och budgetbesluten för 2021-2024. För åren 2025-2032 föreslås i planen ett tillägg till finansieringen av trafiksystemet. De kostnader som anges i planen är uppskattningar och förverkligandet av dem beror på framtida budgetbeslut.Vad händer härnäst?Riksdagen tar ställning till den riksomfattande trafiksystemplanen.Genomförandet av den riksomfattande trafiksystemplanen inleds. Det ordnas ett möte om genomförandet för intressentgrupper våren 2021.På basis av den riksomfattande trafiksystemplanen och den strategiska lägesbilden för trafiknätet utarbetar Trafikledsverket ett investeringsprogram för statens trafikledsnät för de följande 6-8 åren. Det investeringsprogram som ska utarbetas för första gången 2021 utnyttjas vid beredningen av budgetpropositionerna.Beredningsmaterialet har sammanställts i projektportalenBeredningsmaterialet för projektet finns i statsrådets projektportal.Den 15 april har kommunikationsministeriets promemoria om hur remissresponsen beaktats i den slutliga beredningen av planen och konsekvensbedömningen publicerats i projektportalen. Dessutom har det lagts ut en publikation om bedömning av konsekvenser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att giltighetstiden för de temporära bestämmelserna om förbud mot telefonmarknadsföring av mobiltelefonabonnemang och om behandlingen av konfidentiella förmedlingsuppgifter från radiokommunikation som utnyttjats genom försök ska förlängas med tre år.Det tidsbegränsade förbudet mot telefonmarknadsföring av mobiltelefonabonnemang ska fortsätta i sin nuvarande form från och med den 2 juli 2021 och gälla till och med den 1 juli 2024. Syftet med förbudet mot telefonmarknadsföring av mobiltelefonabonnemang är att skydda konsumenterna mot störande marknadsföringspraxis.Enligt det gällande förbudet får telefonabonnemang till mobilnätet inte marknadsföras till konsumenterna per telefon, om inte konsumenten uttryckligen begär det. Förbudet gäller inte marknadsföring till ett teleföretags egna mobiltelefonkunder. Förbudet mot att marknadsföra mobiltelefonabonnemang per telefon infördes första gången 2012.Ny affärsverksamhet möjliggörs med temporära bestämmelser om radiokommunikationOckså bestämmelserna som gäller definitionen av förmedlingsuppgifter från radiokommunikation och radiokommunikationens konfidentialitet förlängs i sin nuvarande form från och med den 21 juni 2021 till den 20 juni 2024. I fråga om radiokommunikation består förmedlingsuppgifter av t.ex. tid och plats för kommunikationen.Genom de temporära bestämmelserna om konfidentialitet i fråga om radiokommunikation har regleringen förtydligats och det har blivit möjligt att behandla och utnyttja anonymiserade förmedlingsuppgifter från radiokommunikation t.ex. för analyser av mobilitet och övervakning av användningen av obemannade luftfartyg.Genom regleringen har man också skapat förutsättningar för nya affärsmodeller som utnyttjar information. Att det finns ett behov av att behandla anonymiserade förmedlingsuppgifter från radiokommunikation har konstaterats t.ex. i köpcentra och på flyg- eller järnvägsstationer, där det för utveckling av affärsverksamhet kan löna sig att följa med hur kundströmmarna rör sig på området.I regleringen har det beaktats att skyddet för privatlivet, som tryggas som grundläggande rättighet, inte ska äventyras. Med hjälp av anonymiserade förmedlingsuppgifter kan man t.ex. inte identifiera och följa en enskild person. Aspekterna som gäller dataskydd, såsom skyddet för kommunikationens konfidentialitet, skyddet för personuppgifter och skyddet för privatlivet omfattar utöver innehållet i meddelanden även förmedlingsuppgifter vid elektronisk kommunikation.Vad händer härnäst?Regeringen föreslog ändringar i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation den 15 april 2021. Genom ändringarna görs en treårig förlängning av giltighetstiden för de temporära bestämmelserna om förbudet mot telefonmarknadsföring av mobiltelefonabonnemang och behandlingen av konfidentiella förmedlingsuppgifter från radiokommunikation som man utnyttjat genom försök.Den proposition som regeringen nu har överlämnat till riksdagen blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (Kommande plenum).Efter remissdebatten skickas propositionen vidare för utskottsbehandling. När utskottets betänkande är klart fortsätter behandlingen av ärendet i plenum.Ytterligareinformation:Eero Salojärvi, överinspektör, tfn 050 577 3284 (mobilanslutningar)Tomi Paavola, överinspektör, tfn 050 303 6506 (radiokommunikation)Pressmeddelande 19.12.2018: Förbudet mot telefonmarknadsföring av mobiltelefonabonnemang förlängs
Pressmeddelande 24.3.2021: Bedömningspromemoria om lagring av förmedlingsuppgifter vid e-kommunikation på remiss
Statsrådet: Material från statsrådets allmänna sammanträden (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Elina Pylkkänen har utnämnts till understatssekreterare vid arbets- och näringsministeriet från och med den 1 juni 2021 för en tid av fem år. Regeringen fattade beslut om utnämningen den 15 april 2021.Elina Pylkkänen är ekonomie doktor. Hon har varit direktör för Löntagarnas forskningsinstitut sedan 2018. Tidigare har hon arbetat som finansråd vid finansministeriet åren 2008–2018. Dessförinnan har hon varit seniorekonom vid OECD i Paris och gästforskare vid Stanfords universitet. Dessutom har hon varit specialforskare vid Stakes och arbetat som specialsakkunnig vid Sveriges finansministerium åren 2000–2007.Tjänsten som understatssekreterare är ny. Understatssekreteraren ska biträda kanslichefen särskilt i ledandet av beredningen av vittsyftande separata projekt och av reformer inom sysselsättning och arbetskraftspolitik.Tjänsten söktes av 27 personer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår en ny temporär lag genom vilken aktiebolag, bostadsaktiebolag, andelslag och föreningar kan senarelägga stämmor och möten så att de hålls före utgången av september. Dessutom föreslås en fortsättning på de temporära undantag genom vilka bolag, andelslag och föreningar kan ordna stämmor och möten på distans och så att deltagarna anlitar ett ombud. På detta sätt vill man säkerställa att mötena kan ordnas tryggt och säkert trots coronaepidemin.Enligt regeringens proposition kan sammanslutningar skjuta upp sina möten till att hållas före utgången av september 2021 oberoende av vad som föreskrivs i sammanslutningslagar, bolagsordningen eller stadgarna. En motsvarande temporär lag var i kraft också våren 2020.Statsrådets beslutsmaterial (på finska) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 15 april en förordning genom vilken överenskommelsen mellan Finland och Folkrepubliken Kina om inrättandet av ett kinesiskt kulturcentrum i Finland sätts i kraft. Överenskommelsen har förhandlats fram i flera år och undertecknades i Peking hösten 2019.Enligt överenskommelsen är det kinesiska kulturcentret ett icke-vinstdrivande kulturinstitut, för vars inrättande och organisering Kina ansvarar i sin helhet. Överenskommelsen medför inga kostnader för Finland och förutsätter ingen annan ny lagstiftning. Kulturcentret ska inrättas och skötas i enlighet med Finlands gällande lagstiftning. Det blir således en finsk juridisk person. Finland har för närvarande inte planer på att inrätta ett kulturcentrum i Kina, så överenskommelsen gäller endast det kulturcentrum  som Kina ska inrätta i Finland.Syftet med det kinesiska kulturcentret är att främja kulturellt samarbete, ömsesidig förståelse samt kännedom om den kinesiska kulturen i Finland. Kina beslutar om kulturcentrets verksamhet och program, men enligt preliminära uppgifter kan centret arrangera utställningar, konserter, föredrag och matlagningskurser.Överenskommelsen sätts i kraft den 17 april 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Restauranger och andra förplägnadsrörelser ska hållas stängda för kunder fram till den 18 april 2021 i de områden där det är nödvändigt för att hindra spridningen av coronaepidemin. Stängningen upphör i Norra Savolax fredagen den 16 april 2021 på grund av att sjukdomsläget i området har förbättrats.Restaurangerna kan öppnas för kunder överallt i Finland måndagen den 19 april 2021. Då ska man iaktta temporära begränsningar som gäller öppettider, serveringstider, klienternas vistelse och rörlighet i restaurangens lokaler och antalet kundplatser.Stängningen av restauranger gäller i de områden där sjukdomsläget är allvarligastBestämmelser om temporär stängning av restauranger och andra förplägnadsrörelser finns i lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet. Statsrådet är enligt lagen skyldigt att ändra förordningen om de områden som omfattas av stängningen, om nedstängningen inte längre är nödvändig i landskapet.Institutet för hälsa och välfärd gav onsdagen den 14 april 2021 den senaste bedömningen av sjukdomsläget i områdena. Enligt den är stängningen inte längre nödvändig i Norra Savolax. Därför ändrade statsrådet torsdagen den 15 april 2021 den förordning som definierar de områden som omfattas av stängningen.Förplägnadsrörelserna ska hållas stängda för kunderna i följande landskap fram till söndagen den 18 april 2021:NylandEgentliga FinlandSatakuntaEgentliga TavastlandBirkalandPäijänne-TavastlandKymmenedalenSödra KarelenSödra SavolaxNorra KarelenMellersta FinlandÖsterbotten.Stängningsskyldigheten gäller inte Åland, Södra Österbotten, Kajanaland, Mellersta Österbotten, Lappland, Norra Österbotten och Norra Savolax. I dessa landskap ska förplägnadsrörelserna iaktta de begränsningar som har utfärdats genom lagen om smittsamma sjukdomar och med stöd av den.Begränsningar i öppettiderna, serveringstiderna och antalet kundplatserNär stängningen har avslutats fortsätter begränsningarna av förplägnadsrörelserna genom bestämmelser i lagen om smittsamma sjukdomar och i en förordning av statsrådet som utfärdas med stöd av den. Avsikten är att republikens president stadfäster ändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar fredagen den 16 april 2021. Efter att lagen har stadfästs kan statsrådet på fredagen utfärda en förordning där närmare bestämmelser om begränsningar för förplägnadsrörelser utfärdas enligt område. Avsikten är att begränsningarna ska träda i kraft genast måndagen den 19 april 2021 efter att stängningen har upphört.Social- och hälsovårdsministeriet informerar om begränsningarna i restaurangernas verksamhet fredagen den 16 april 2021.Ansökan om ersättning för stängning inleds den 12 majRestauranger och andra företag som är stängda genom lag eller myndighetsbeslut kan få ersättning för stängningen. Den nya ersättningen för stängning gäller små företag och mikroföretag med högst 49 anställda.Ersättning för stängningen kan sökas från och med den 12 maj 2021. Företagen ansöker om ersättning hos Statskontoret.Ersättningen för stängning för större företag är under beredning. Arbets- och näringsministeriet förhandlar för närvarande med Europeiska kommissionen om villkoren och maximibeloppet för stöd till stora företag.

Källa: Valtioneuvosto.fi