NordenBladet — Fördelarna med ett positivt kreditupplysningsregister är många, såväl för konsumenterna och kreditgivarna som för hela finansmarknaden. Detta framgår av en utredning som Pellervon taloustutkimus utfört i samarbete med Vasa universitet. Risken för överskuldsättning minskar, konsumenternas ställning på marknaden förbättras och stabiliteten på finansmarknaden ökar. Därtill skulle registret hjälpa konsumenterna att ha kontroll över sin egen ekonomi.Utredningen sammanställdes som bakgrundsmaterial till det projekt för att inrätta ett positivt kreditupplysningsregister som för närvarande pågår vid justitieministeriet och finansministeriet.I studien utreddes vilka effekter ett positivt kreditupplysningsregister har på konsumenterna, kreditgivarna och hela ekonomin. Registret ger kreditgivarna information om kreditsökandenas inkomster, hur många krediter de har och kreditbeloppen. Myndigheterna och gäldenärerna ser också uppgifterna om kostnaderna för krediten, såsom marginalerna. På så sätt får de en helhetsbild över hushållens skuldsättning.Studien visar att registret ger många fördelar. Det förbättrar kreditsökandens möjligheter att konkurrensutsätta olika tjänsteleverantörer. Samtidigt öppnar det möjligheter för sådana personer som tidigare inte kunde få kredit exempelvis på grund av en otydlig riskprofil. Det minskar risken för överskuldsättning, i och med att en person inte kan ta lån från flera kreditgivare utan att de övriga kreditgivarna vet om det. Vidare kan användningen av säkerheter minska vid kreditgivning.”För vissa konsumenter kan möjligheterna att få kredit förbättras i och med registret, men för en del konsumenter kan de försämras. Kreditgivarna kan i framtiden prissätta sin kredit så att de mer exakt motsvarar kundens verkliga risk. Om denna osäkerhetsfaktor elimineras bör det leda till förmånligare lånekostnader. Samtidigt kan den kundspecifika marginalen stiga för kunder som kännetecknas av en högre risk”, säger forskningsdirektör Olli-Pekka Ruuskanen, som ansvarar för utredningen.Registret har också betydelse för konsumenternas ekonomiska kunnande. En del konsumenter kan ha en bristande insikt om hur stora lån de har eller hur mycket de betalar i låneskötselkostnader varje månad. Registret hjälper dem att få en bild av helhetssituationen.”Visserligen får överskuldsättning ofta sin början i olika typer av beroenden eller till exempel efter en uppsägning, skilsmässa eller någon annan chock. I sådana situationer kan registret givetvis inte hjälpa konsumenten”, säger professor Panu Kalmi från Vasa universitet.Registret hjälper kreditgivaren att hantera riskernaUr kreditgivarnas synvinkel effektiviserar det positiva kreditupplysningsregistret hela processen kring beviljande av kredit, och det sparar dessutom kostnader och underlättar hanteringen av kreditrisken. Samtidigt ökar den stabiliteten på finansmarknaden.För kreditgivarna medför upprättandet av registret, de ändringar som det kräver i systemen och den årliga driften av registret också kostnader. Om rapporterna från registret är dyra belastar det framför allt dem som har ett stort antal kunder och som erbjuder små krediter.”Som helhet verkar kostnadsbelastningen skälig, men den kan ha en negativ effekt särskilt på små aktörer och leda till att krediterna blir dyrare för deras kunder”, menar Olli-Pekka Ruuskanen.Det positiva kreditregistret påverkar också den större marknadsstrukturen. Registret sänker hindren för nya aktörer att komma in i branschen och ökar konkurrensen eller konkurrenshotet. Det kan leda till att bankkontoren centraliseras ännu mer och försvinner delvis från glesbygdsområden.Registret påverkar också anteckningar om betalningsstörningar och räntetaketStudien visar att ett positivt kreditupplysningsregister indirekt kan påverka även räntetaket och konsumenternas anteckningar om betalningsstörningar.”För närvarande begränsar en anteckning om betalningsstörning markant konsumenternas ekonomiska verksamhet och kan bland annat påverka deras möjlighet att få arbete. När konsumenterna får

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har beviljat 1 710 425 euro för att utöka och utveckla hobby- och sommarverksamhet samt sommarföretagande för unga. Understöden stöder kortvariga anställningar av sommarjobbare som ordnar sommarverksamhet för unga samt ungas sommarföretagande och arbetslivsfärdigheter.Med de understöd som anvisats organisationer på ungdomsområdet utökas hobbyverksamheten för barn och unga sommaren 2021. Stöd beviljades för 15 projekt till ett sammanlagt belopp om 283 425 euro.De 15 regionala idrottsorganisationerna vidareöverför en miljon euro i understöd till idrottsföreningar som sysselsätter och engagerar unga i olika sommarjobb. De regionala organisationerna sysselsätter i viss mån också själva unga i olika uppgifter. Den understödda verksamheten ska bidra till mer fysisk aktivitet och inriktning på motion bland barn och unga samt höja verksamhetens kvalitet med hjälp av assisterande ledare, vilket möjliggör fler grupper och att de som leder aktiviteterna kan ge mer handledning på såväl grupp- som individuell nivå och ta enskilda unga bättre i beaktande.Understödet för  att öka och utveckla ungas hobby- och sommarverksamhet får endast användas för kostnader som föranleds av löner eller arvoden till dem som anställs. Understödet får inte användas för att betala lön eller arvode till sådana arbetstagare som redan är anställda.– Vi vet alla att coronatiden har varit svår för barn och unga. Därför är det ännu viktigare än under normala förhållanden att erbjuda barn och unga meningsfull fritidsverksamhet med låg tröskel och sommarjobb i sommar. Jag är nöjd över att olika aktörer aktivt har gått med och tagit tag i utmaningen att öka de ungas möjligheter till sommarjobb och sommarverksamhet, säger minister Annika Saarikko.Genom att stödja ungdomars färdigheter i sommarföretagande ökas företagandet och sysselsättningen bland unga. Stöd beviljades  för 15 projekt till ett sammanlagt belopp om 427 000 euro. Vid beviljandet av understöd har särskild uppmärksamhet fästs vid unga som är utan sommarjobb och att unga med olika bakgrund ges möjlighet att delta i projekten.– Sommarföretagande är ett bra sätt för unga att bekanta sig med arbetslivet. Samtidigt lär sig de sig viktiga arbetslivs – och företagarfärdigheter, säger minister Saarikko.Även församlingarna får understöd för anställning av sommarjobbareUndervisnings- och kulturministeriet har dessutom öppnat en ansökan om understöd för anställning av sommarjobbare som riktar sig till religiösa samfund. Målet är att öka antalet sommarjobb i sommar. Totalt kan sammanlagt 500 000 euro användas för understöden.
Understöd kan beviljas religionssamfund som avses i religionsfrihetslagen, det vill säga evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och registrerade religionssamfund. Ansökningstiden går ut den 21 april 2021.– Församlingarna har är redan nu en viktig roll ifråga om att erbjuda unga sysselsättning, och många av dem får sina första erfarenheter av sommarjobb inom ramen för församlingarnas arbete. Genom detta understöd kan vi nå ett allt större antal unga överallt i Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronavirusepidemin. Ändringen av förordningen träder i kraft den 19 april kl. 00. Under tiden 29.3-18.4 ska öppnandet av de förplägnadsrörelser som varit stängda genomföras så att begränsningarna är striktare i de områden där epidemiläget är sämst. De regionala begränsningarna ändras varje vecka genom att ändra statsrådets förordning så att begränsningarna motsvarar epidemiläget.Efter att de har trätt i kraft ser man över begränsningshelheten på nytt efter två veckor utifrån det nationella epidemiläget, särskilt de begränsningar som gäller terrasser, matrestauranger och de områden som befinner sig i accelerationsfasen. För att kunna lindra begränsningarna förutsätts det att epidemin fortsätter utvecklas i en positiv riktning.  Begränsningarna av förplägnadsrörelser på Åland och i Södra Österbotten, Kajanaland, Mellersta Österbotten, Lappland, Norra Savolax, Norra Karelen och Norra Österbotten från den 19 april 2021 Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol, får använda hälften av kundplatserna. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna. Begränsningen av kundplatserna gäller inte landskapet Åland. Restaurangerna får servera alkohol till klockan 22.00 och hålla öppet klockan 05.00-23.00. I dessa restauranger ska kunderna dessutom anvisas att sitta kvar på sina egna sittplatser. Till exempel karaoke och dans är därmed förbjudet.Begränsningarna av förplägnadsrörelser i Nyland, Egentliga Tavastland, Egentliga Finland, Päijänne-Tavastland, Kymmenedalen, Södra Karelen, Södra Savolax, Mellersta Finland och Österbotten från den 19 aprilRestauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol, får använda en tredjedel av kundplatserna. De får servera alkohol klockan 07.00-17.00 och hålla öppet klockan 05.00-18.00. Övriga restauranger får använda hälften av kundplatserna. De får servera alkohol klockan 07.00-17.00 och hålla öppet klockan 05.00-19.00. Även i dessa restauranger ska kunderna anvisas att sitta kvar på sina egna sittplatser inne i restaurangen. Till exempel karaoke och dans är därmed förbjudet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har den 16 april ändrat förordningen om frivilliga covid-19-vaccinationer (den s.k. vaccinationsförordningen). Förordningen preciserar den tidigare vaccinationsordningen i Finland. Samtidigt ska antalet vaccinatörer utökas. Dessutom kan vacciner temporärt fördelas regionalt på enhetliga och öppet definierade epidemiologiska grunder.Förordningen träder i kraft den 19 april 2021. Förordningens 2 a § om den regionala fördelningen av vacciner är temporär och gäller till och med den 31 maj 2021.Vaccinationerna framskrider enligt åldersgruppEfter vaccination av riskgrupper, personal som vårdar coronapatienter inom social- och hälsovården och äldre personer vaccineras andra personer i hela landet enligt åldersgrupp. Vaccinationerna genomförs enligt ålder i fallande vaccinationsordning enligt följande: 60–69-åringar, 50–59-åringar, 40–49-åringar, 30–39-åringar och 16–29-åringar.Enligt förordningen ska vaccinationer i injektionsform i fortsättningen även kunna ges av tandläkare. Dessutom kan de framöver ges av personer som studerar till ett yrke inom hälso- och sjukvården, dvs. till läkare, tandläkare, sjukskötare, hälsovårdare eller barnmorska, under ledning och tillsyn av en yrkesutbildad person. Detta förutsätter att den studerande har fått behövlig vaccinationsutbildning. Tidigare fick vaccinationer ges endast av läkare eller av sjukskötare, hälsovårdare eller barnmorskor som fått vaccinationsutbildning.Temporärt möjligt att fördela vacciner regionalt Enligt förordningen kan vacciner temporärt fördelas regionalt. Detta var inte möjligt enligt den tidigare förordningen. Ändringen av den regionala fördelningen är temporär och gäller till och med den 31 maj 2021. I fortsättningen kan vaccinerna fördelas på enhetliga och öppet definierade epidemiologiska grunder. I de principer för fördelning som anges i förordningen har tillgången på vaccin i Finland och de logistiska utmaningarna beaktats. Förordningen garanterar att varje region får vaccin.I fortsättningen ska Institutet för hälsa och välfärd dela ut leveranspartierna av Modernas vaccin som kommer till Finland samt en tredjedel av leveranspartierna av AstraZenecas vaccin som kommer till Finland till de sjukvårdsdistrikt där incidensen av bekräftade smittfall varit minst 100 per 100 000 invånare under de 14 dagar som föregår utdelningen av leveranspartiet. Vaccinerna fördelas mellan sjukvårdsdistrikten på så sätt att man utöver befolkningsmängden i området med lika stor viktning beaktar antalet bekräftade smittfall i området och antalet personer som tagits in för specialiserad sjukvård i området under de 14 dagar som föregår utdelningen av vaccinerna.Dessutom förutsätter den regionala fördelningen att riskgrupperna och personer över 70 år har haft möjlighet att få sin första vaccindos. Den riktade fördelningen får inte hindra eller fördröja personer från att få en sådan andra dos vaccin som behövs för bildandet av skydd mot covid-19.Utkastet till förordning var på remiss den 1–13.4.2021. Sammanlagt 51 remissinstanser lämnade utlåtanden. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Med stöd av nya temporära paragrafändringar i lagen om smittsamma sjukdomar kan man i fortsättningen föreskriva om striktare begränsningar för förplägnadsrörelsernas öppet- och serveringstider samt antalet kundplatser i områdena. Republikens president godkände ändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar den 16 april. Ändringarna gäller från och med den 19 april till och med den 30 juni 2021.Förplägnadsrörelsernas kundplatser kan begränsas till en tredjedel av det normala när förutsättningarna enligt lagen om smittsamma sjukdomar föreligger. Alkoholserveringstiden kan begränsas så att den ska upphöra klockan 17, och förplägnadsrörelserna så att de måste stänga klockan 18.Närmare bestämmelser om de begränsningar som ska införas utfärdas separat genom förordning av statsrådet på det sätt som epidemiläget förutsätter. Med stöd av förordningen kan man även förutsätta till exempel att kunder måste reservera bord eller att förplägnadsrörelser ska begränsa till exempel sjungandet och musiken. Information om statsrådets förordning och om begränsningar för förplägnadsrörelser ges separat.Efter att nedstängningen upphör träder bestämmelser i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft den 19 aprilBakgrunden till lagändringarna är regeringens hybridstrategi. I enlighet med strategin kan man skärpa de nödvändiga och proportionerliga begränsningsåtgärderna i fråga om förplägnadsverksamheten när stängningen av förplägnadsverksamheten upphör den 18 april. Nedstängningen har föreskrivits med stöd av lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet. Efter att nedstängningen upphör finns bestämmelser om begränsningarna i lagen om smittsamma sjukdomar.Striktare begränsningar kan behövas i kampen mot spridningen av virusvarianterI maj 2020 infördes begränsningar av förplägnadsverksamheten i 58 a § i lagen om smittsamma sjukdomar, som är en temporär paragraf i lagen, för att bekämpa coronavirusepidemin. I januari–februari 2021, innan förplägnadsrörelserna stängdes, konstaterades omfattande smittkedjor och exponeringssituationer som fått sin början i förplägnadsrörelser, trots hygienåtgärder och begränsningar. I vissa situationer hade nästan alla personer som besökt förplägnadsrörelsen smittats. Särskilt stor har risken varit i de förplägnadsrörelser där alkoholservering utgör en stor del av inkomsterna. Smittfall har konstaterats också i förplägnadsrörelser som i huvudsak har matservering. Den ökade förekomsten av virusvarianter som smittar lättare har ytterligare ökat smittrisken i förplägnadsrörelserna och andra utrymmen där vuxna möts och samlas.De tidigare begränsningarna och allmänna skyldigheterna är fortfarande i kraftI enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar ska förplägnadsrörelserna fortfarande iaktta särskilda hygienkrav och se till att det är tillräckligt stort avstånd mellan kunderna. Förplägnadsrörelserna ska upprätta en plan som stöd för iakttagandet av skyldigheterna och begränsningarna. Informationen om hur planen genomförs och om det största tillåtna antalet kunder ska hållas framlagd för kunderna.Regionförvaltningsverken övervakar att begränsningarna och skyldigheterna iakttas. Begränsningarna i lagen gäller inte personalrestauranger och inte heller försäljning av mat och dryck för avhämtning. Begränsningarna av öppettiderna gäller inte de förplägnadsrörelser som finns i anslutning till servicestationer, och inte heller förplägnadsverksamheten på fartyg och flygplan på rutter mellan Finland och andra länder eller i utlandet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid mötet den 14 april fortsatte den diskussion om stödjande av högskolestuderandenas välbefinnande som inleddes i mars. På begäran av forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har högskolorna och studerandeorganisationerna dryftat och delat med sig av information om hur stödet, distansundervisningens kvalitet och samhörigheten ytterligare kan stärkas under våren.– Studerandena och personalen är högskolornas viktigaste resurs. Jag är mycket oroad över hur de studerande mår i det svåra coronaläget. Högskolorna och studerandeorganisationerna har gjort ett viktigt arbete för att nå de studerande. Det är viktigt att sammanställa det arbete som gjorts, och att de bästa verksamhetsmodellerna delas vidare. Det ambitiösa målet bör vara att nå ut till alla studerande som behöver stöd, säger minister Saarikko.Under mötet diskuterades de åtgärder högskolorna vidtagit för de studerandes välbefinnande. En högklassig undervisning och handledning samt mångsidiga tjänster utgör grunden för att de studerande ska må bra. Välfärdstjänsterna har utökats och det har varit viktigt att identifiera studerande som behöver stöd. Studerandena har kontaktats och i samråd med student- och studerandekårerna de har informerats om de stödtjänster som står till buds. Samhörigheten har upprätthållits genom tjänster som tillhandahålls på distans, såsom virtuella idrottstjänster samt lunchträffar och tutorverksamhet på distans.Minister Saarikko påminde om att man även infört en viss flexibilitet i fråga om studiestödet. En ändring av lagen om studiestöd bereds så att den utdragna coronaepidemin beaktas i villkoren för studielånskompensationen och avdraget för studielån. Dessutom konstaterade ministern att man ännu ska bedöma om den sammanlagda stödtiden för studiestödet är tillräcklig. De unga som befinner sig i de svåraste situationerna har rätt till utkomststöd i enlighet med den gällande lagstiftningen. Enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten ska man i fråga om studerande som fortsätter sina studier på hösten följa samma anvisningar som ifjol somras. FPA kommer att informera närmare om grunderna för beviljande av utkomststöd för sommarmånaderna.Minister Saarikko konstaterade att diskussionen om de studerandes välmående kommer att fortgå i augusti, då man ska ta upp vilka effekter sommaren har haft med tanke på hur de studerande mår och hur projekten för att främja deras välbefinnande har framskridit.   Den 22 april firas Världsdagen för psykisk hälsa. För firandet för studerande på riksnivå svarar Nyyti ry. 26 april ordnar Nationella centret för utbildningsutvärdering  (NCU) webbinariet Hörs jag? där man kommer att diskutera coronatiden och de studerandes behov av stöd för välbefinnande och studier medan den pågår och när den är över. Dessutom delges förstahandsuppgifter om undersökningen om de studerandes hälsa och välbefinnande som utförts av Institutet för hälsa och välfärd, och som täcker studerande över hela högskolefältet. Uppgifterna har samlats in från högskolestuderande under början av våren.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik fick på onsdagen en lägesrapport om beredningen av statsrådets principbeslut om livsmiljöprogrammet Helmi 2021–2030. Helmi-programmet tar tag i den största orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Finland: att livsmiljöerna minskar och försämras kvalitetsmässigt. Utkastet till statsrådets principbeslut skickas på remiss i april.”Det är vårt ansvar att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden. Helmi-programmet är ett historiskt program som syftar till att bevara den biologiska mångfalden i Finland. Vi skapar för första gången i Finland ett handlingsprogram för att vårda, återställa och skydda flera försämrade livsmiljöer. Genom att trygga den biologiska mångfalden kan man också begränsa klimatförändringen. Jag är stolt över att ett så stort antal aktörer från hela landet redan nu har förbundit sig till programmet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, ordförande för ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik.Många åtgärder som stärker den biologiska mångfalden ökar och upprätthåller naturens egna kolsänkor och kollager. Ett heltäckande och sammanlänkat nätverk av skyddsområden i kombination med en klimatsäker skötsel och användning av ekonomiskogar har en viktig roll både när det gäller att begränsa klimatförändringen och att anpassa sig till den. Till exempel när man skyddar skogar och myrar skyddar man också de betydande kollager som finns där.Helmi-programmet innehåller kvantitativa och kvalitativa mål för att förbättra de olika livsmiljöernas tillstånd fram till 2030. Målen gäller myrar, fågelvatten och våtmarker, vårdbiotoper, skogar samt småvatten och strandmiljöer, och olika åtgärder vidtas både inom och utanför skyddsområdena. Programmet genomförs i samarbete mellan miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområden, kommuner och organisationer. Åtgärderna inom programmet baserar sig på frivillighet bland markägarna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fastställde den 15 april 2021 Forststyrelsens bokslut för 2020 och beslutade om den summa som i år ska intäktsföras till staten av vinstmedlen från Forststyrelsens affärsverksamhet. Summan, 120 miljoner euro, är förenlig med kravet på Forststyrelsens preliminära intäktsföring för i år.Resultatet av Forststyrelsens affärsverksamhet 2020 var cirka 15 procent mindre än året innan (127,4 < 149,4 miljoner euro). Minskningen beror på arbetsinställelserna inom skogsindustrin, utvecklingen av marknadspriserna på virke samt revideringen av de ägarpolitiska riktlinjerna för Forststyrelsen i april 2020. Affärsverksamhetens lönsamhet var fortsatt god.De nya ägarpolitiska riktlinjerna betonar beaktandet och samordningen av alla dimensioner av hållbarhet. Särskild vikt läggs vid att öka naturvårds- och restaureringsåtgärderna samt att stärka ekonomiskogarnas kolupptag och kolsänkor. Med tanke på den ekonomiska hållbarheten innebär riktlinjerna ökade utgifter och mindre inkomster, och samtidigt också ett sämre ekonomiskt resultat av affärsverksamheten. I fjol satsades sammanlagt 7,2 miljoner euro på nya åtgärder som gäller samordning av målen. I fjol började man genomföra ett aktivt naturvårdsprogram i mångbruksskogar och satsa mer på forskning. Skogsbehandling som bygger på kontinuerligt växttäcke utökades i synnerhet på torvmarker och i landskapsmässigt känsliga områden. Naturvårds- och restaureringsarbeten utfördes till exempel i lundar och solexponerade miljöer samt genom ökad användning av eld i områden med kontinuerlig bränning.Ytterligare åtgärder för att öka kollagren i skogarna inleddes också. Avsikten är att kolsänkorna i ekonomiskogarna ska öka med minst tio procent före 2035. Detta eftersträvas bland annat genom ökad gödsling och användning av förädlade frön. Potentialen för att minska utsläpp finns särskilt på dikade torvmarker.Cirka 600 000 hektar av statens mångbruksskogar berörs av olika användningsbegränsningar på grund av biologisk mångfald, rekreationsanvändning, renskötsel och samekulturen. Dessa allmänna samhälleliga skyldigheter hade i fjol en effekt på Forststyrelsens resultat på 73,3 miljoner euro. Det har tagits fram en separat uppföljningsrapport som handlar om att fullgöra skyldigheterna och redogöra för betydelsen av dem för Forststyrelsens verksamhet 2020.Forststyrelsens avverkningsvolym var förra året på grund av marknadsläget 6 procent mindre än året innan. Volymen, 5,9 miljoner kubikmeter, var dessutom mer än 10 procent lägre än den största möjliga årliga avverkningsvolymen som beaktar de olika hållbarhetsdimensionerna.Antalet besökare på natur- och rekreationsområden ökade betydligtBasfinansieringen för Forststyrelsens naturtjänster höjdes markant i början av 2020. Naturtjänsterna fick också ett investeringsanslag av engångsnatur för att restaurera naturskyddsområden. Antalet åtgärder var i fjol nästan fyra gånger fler än året innan. Restaureringsåtgärderna 2020 var ett startskott för HELMI-programmet som syftar till att förbättra livsmiljöns tillstånd och som läggs fram för statsrådet i år.Med tanke på rekreationsanvändningen var år 2020 ett rekordår: det beräknade antalet besökare i nationalparker och andra natur- och rekreationsområden överskreds betydligt. Antalet hade redan tidigare ökat från år till år, men coronatiden ökade det ytterligare. Också försäljningen av jaktlicenser och fiskekort och antalet användare av Forststyrelsens webbtjänster (Luontoon.fi och Retkikartta.fi) växte avsevärt.De extra resurser som Forststyrelsens naturtjänster fick användes också för att åtgärda det eftersatta underhållet av naturskydds- och friluftsområden. Det anslag som reserverats för restaureringsarbeten överfördes också till 2021, så förutsättningarna för att kunna åtgärda det eftersatta underhållet är goda också i fortsättningen. Målet är att det eftersatta underhållet av natur- och friluftsområden i huvudsak ska kunna skötas inom de närmaste åren.Nya ägarpolitiska riktlinjer för Forststyrelsen (JSM:s och MM:s gemensamma pressmeddelande 28.4.2020)År 2020 innebar aktiv utveckling på Forstyrelsen (Forststyrelsens pressmeddelande 10.3.2021)Forststyrelsens allmänna samhälleliga skyldigheter, uppföljningsrapport 2020 (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår tekniska ändringar i flera lagar inom de olika ministeriernas förvaltningsområden. Lagpaketet innefattar preciseringar och uppdateringar av de lagar som har ett centralt samband med reformen av social- och hälsovården. Regeringen föreslår ändringar i sammanlagt 109 olika lagar.Statsminister Marins regering lämnade den 8 december 2020 en proposition till riksdagen om inrättande av välfärdsområden och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Under reformen görs det också många ändringar i de gällande lagarna. Man har reviderat dryga hundra lagar. Denna så kallade SOTE100-proposition som regeringen nu har lämnat till riksdagen innehåller förslag till sådana tekniska ändringar i lagar inom olika ministeriers förvaltningsområden som behövs göras på grund av lagstiftningen om social- och hälsovårdsreformen. Dessutom kompletteras det innehåll som gäller informationsledningen i anknytning till särlösningen för Nyland. Syftet med ändringarna är att uppdatera lagstiftningen så att den motsvarar det nya strukturella verksamhetsfältet och organiseringsansvaret.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2023. HE 56/2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i dag ändrat jaktförordningen. Genom ändringarna vill man effektivisera jakten på hjortdjur, få mer exakt fångstinformation och minska det administrativa arbetet i samband med jakten på östersjövikare. Ändringarna gäller det kommande jaktåret.Jakten som börjar efter fredningen under brunsttiden kommer att starta en vecka tidigare i landskapen Lappland, Kajanaland och Norra Österbotten, vilket innebär att höstjakten börjar redan den första lördagen i oktober. Vidare får jägarna använda hund vid jakt på vitsvanshjort och rådjur under tiden 1 – 15.2 samt vid älgjakt under tiden 1 – 15.1 i andra områden än i renskötselområdet.De ändrade jakttiderna ska förbättra förutsättningarna för förvaltning av stammarna av hjortdjur.
Bestämmelserna om skyldigheten att lämna fångstrapporter ändrades så att varje hjortdjur som jagas med stöd av licens ska rapporteras in inom sju dygn från att djuret har fångats. Även fångster av grågäss ska rapporteras till Finlands viltcentral. Den mer exakta fångstinformationen hjälper att effektivisera övervakningen av jakten, bidrar till att rikta jakten och tryggar jaktens hållbarhet.I fortsättningen krävs det inte längre något tillstånd för jakt på östersjövikare, utan jakten sker enligt en regional kvot. Detta minskar jägarnas administrativa arbete och gör det lättare att eliminera individer som orsakar skador på fisket och fångstredskapen.– Genom ändringarna vill vi göra jakten smidig och ta i beaktande att vädret varierar i olika delar av landet.  Vi har också lyssnat på jägarnas önskemål. Att under snöfattiga vintrar få jaga mer med hund gör jakten på de stora stammarna av hjortdjur effektivare. Jag litar på att jägarna fortfarande agerar på ett ansvarstagande och etiskt hållbart sätt, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.  

Källa: Valtioneuvosto.fi