NordenBladet — Statsrådet beslutade den 22 april att inreserestriktionerna fortsätter fram till den 25 maj 2021. Coronapandemin pågår fortfarande, och det finns ännu inte tillräckliga åtgärder som kunde ersätta restriktionerna. Både av denna anledning och för att förebygga spridningen av virusvarianter förlängs gränskontrollen vid de inre gränserna och begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna. Inga innehållsmässiga ändringar görs i de beslut som fattades den 31 mars. Ändringarna träder i kraft den 26 april.Utöver begränsningarna vid de inre och yttre gränserna fortsätter också begränsningarna i fråga om öppettiderna för vissa gränsövergångsställen vid den västra gränsen i Lappland och vid Finlands östra gräns. Tillåtna inresegrunder vid de gränsövergångsställen som är öppna för persontrafik är returresa för personer som är bosatta i Finland eller i någon annan EU- eller Schengenstat och andra nödvändiga skäl.Finska vikens sjöbevakningssektion fortsätter att ge råd till passagerare på väg till Finland i hamnen i Tallinn. Sektionens gränsbevakningsmän har i enlighet med den nuvarande verksamhetsmodellen informerat passagerarna om villkoren för inresa sedan september 2020. Målet är att göra gränskontrollerna i Helsingfors smidigare och undvika att resenärerna måste avvisas vid Finlands gräns. Till exempel semester eller annat arbete än sådant som anses nödvändigt med tanke på försörjningsberedskapen eller samhällets funktion berättigar inte till inresa, även om resenären har ett intyg över negativt coronatest.Finland begränsar inresa från alla andra Schengenländer förutom IslandMed trafik över de inre gränserna avses trafik mellan Finland och Schengenländer. Finland fortsätter att begränsa inresa från alla andra Schengenländer förutom Island. Följande EU-medlemsländer är Schengenländer: Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Av länderna utanför EU är Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz Schengenländer.Begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna ändras inteMed trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet. Inreserestriktionerna har redan tidigare avvecklats i trafiken från Vatikanstaten till Finland samt i trafiken mellan Finland och Australien, Rwanda, Sydkorea, Singapore, Thailand och Nya Zeeland i fråga om invånarna i dessa länder. Inresa begränsas inte på grund av den låga incidensen av coronavirus och smittorisken i länderna.I fråga om andra länder förlängs inreserestriktionerna till den 25 maj 2021.Kryssningsfartyg får lägga till i hamn, om passagerarna inte stiger i land.Regeringen rekommenderar fortsättningsvis att man undviker onödiga utlandsresorEnligt grundlagen har finska medborgare och de som bor i Finland alltid rätt att återvända till Finland, och var och en har rätt att lämna landet, förutsatt att rätten inte har begränsats med stöd av lag. Regeringen rekommenderar dock fortfarande att man undviker utlandsresor som inte är nödvändiga till andra länder än de som inte längre omfattas av inreserestriktioner. Den som åker på resa ska själv ta reda på vilka inrese- och karantänbestämmelser som gäller i destinationslandet vid tidpunkten för resan.Se närmare begränsningar i trafiken över de inre och yttre gränserna i inrikesministeriets pressmeddelanden 22.1, 11.2, 18.2, 11.3 och 31.3 samt på Gränsbevakningsväsendets webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utnämnde i dag den 22 april 2021 AFM Minna-Mari Kaila till avdelningschef för jord- och skogsbruksministeriets livsmedelsavdelning för tiden 1.5.2021 – 30.4.2026. Kaila har skött tjänsten som avdelningschef för livsmedelsavdelningen för viss tid sedan 2017. Inom utsatt tid söktes tjänsten av 5 personer.Till jord- och skogsbruksministeriet kom Kaila från Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK där hon under åren 2013 – 2016 arbetade som jordbruksdirektör och under åren 2011 – 2013 som direktör för linjen för landsbygdsföretagsamhet.Avdelningschefen leder och övervakar avdelningens verksamhet och svarar för avdelningens strategiska ledning samt ser till att uppgifterna sköts på ett effektfullt och resultatgivande sätt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genomförandeprogrammet för asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) får ett tillägg på cirka 5,7 miljoner euro i anslag för vidarebosättning, som Europeiska kommissionen anvisar Finland. Finansieringen riktas till åtgärder i anslutning till mottagande och integration av kvotflyktingar som anlänt till Finland 2020. Under den föregående uppföljningsperioden, oktober 2019–oktober 2020, anlände 572 kvotflyktingar till Finland. Dessutom omfördelas fondens basfinansiering mellan fondens mål så att finansieringen kan utnyttjas fullt ut i den ansökningsomgång som inleds den 3 maj 2021. Det anslag för vidarebosättning som fogas till genomförandeprogrammet kan sökas i den ansökningsomgång för AMIF-fonden som inleds den 3 maj 2021. Av de medel som redan tidigare ingått i programmet men som inte använts anvisas cirka en miljon euro för ansökan. På så sätt uppgår det anslag som utlyses för vidarebosättning till totalt cirka 6,7 miljoner euro. Utöver tillägget fastställs i det ändrade programmet hur finansieringen ska fördelas på programmets mål.Fördelningen av fondens basfinansiering mellan de olika målen i fondens nationella program och i genomförandeprogrammet, som preciserar det nationella programmet, ändras för att finansieringen ska kunna utnyttjas i så hög utsträckning som möjligt i den ansökningsomgång som inleds i maj. Finansieringen riktas i synnerhet till det nationella målet för integration. När det gäller detta mål ordnas i maj en temautlysning för främjande av samhällets mottaglighet. Syftet med de projekt som stöds genom temautlysningen är bland annat att synliggöra samhällets roll i integrationen av tredjelandsmedborgare i Finland och identifiera de faktorer som påverkar den.För att anslaget för vidarebosättning ska kunna inkluderas i fondens genomförandeprogram och finansieringen omfördelas mellan fondens särskilda och nationella mål måste genomförandeprogrammet ändras. Ändringen av genomförandeprogrammet godkändes vid statsrådets allmänna sammanträde den 22 april 2021.AMIF-fondens övervakningskommitté behandlade programändringarna genom skriftligt förfarande 12.3.2021–23.3.2021 och förordade de föreslagna omfördelningarna av finansieringen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronavirusepidemin. Ändringen av förordningen träder i kraft den 23 april kl. 00.Efter den förordning som statsrådet utfärdade den 19 april har nu statsrådet sett över begränsningshelheten utifrån regionernas epidemiläge på nytt den 22 april. Begränsningarna ses över varje vecka. I de områden som befinner sig på basnivån har begränsningarna varit lindrigare än i de värst drabbade områdena. Genom ändringen av förordningen lindras begränsningarna i landskapet Mellersta Finland och Södra Savolax sjukvårdsdistrikt så att de motsvarar basnivåns begränsningar. I landskapen Satakunta, Egentliga Tavastland och Österbotten upphör begränsningarna av förplägnadsrörelsers serverings- och öppettider.  För detta har man infört en ny tredje mellanfas för de begränsningar som tidigare har haft två nivåer. I de övriga områdena ändras begränsningarna inte.För att kunna lindra begränsningarna förutsätts det att epidemiläget har förbättrats. Avsikten är att lindra restaurangernas begränsningar gradvis och så att hälsosäkerheten i alla områden kan säkerställas. Begränsningarna av förplägnadsrörelser på Åland och i Södra Österbotten, Kajanaland, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Lappland, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland och Södra Savolax sjukvårdsdistrikt från den 23 april 2021Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus. 
Serveringen av alkohol upphör klockan 22.00, och förplägnadsrörelserna får hålla öppet för restaurangkunder klockan 05.00-23.00.I restaurangerna i dessa områden ska de kunder som sitter inomhus dessutom anvisas att sitta kvar på sina egna sittplatser. Till exempel karaoke och dans är således förbjudet inomhus.
På uteserveringar ska man se till att alla kunder har en egen sittplats och håller avstånden.Begränsningarna av kundplatserna samt ”dansförbudet” gäller inte uteserveringar. Begränsningarna av förplägnadsrörelser i Egentliga Tavastland, Satakunta och Österbotten från den 23 april Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda en tredjedel av kundplatserna inomhus. I de övriga restaurangerna får man använda hälften av kundplatserna inomhus. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får servera alkohol till klockan 18.00 och hålla öppet för kunder klockan 05.00-19.00. Övriga restauranger får servera alkohol till klockan 19.00 och hålla öppet för kunder klockan 05.00-20.00. På uteserveringar ska man se till att alla kunder har en egen sittplats och håller avstånden. Begränsningarna av kundplatserna samt ”dansförbudet” gäller inte uteserveringar.Begränsningarna av förplägnadsrörelser i Nyland, Egentliga Finland, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Kymmenedalen, Södra Karelen och Södra Savolax sjukvårdsdistrikt från den 23 april Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda en tredjedel av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda hälften av kundplatserna inomhus.
Alkohol får serveras klockan 07.00-17.00. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får hålla öppet klockan 05.00-18.00. Övriga restauranger får hålla öppet för kunder klockan 05.00-19.00. Även i dessa områden ska de kunder som sitter inomhus i restaurangen anvisas att sitta kvar på sina egna sittplatser. Att till exempel sjunga karaoke eller dansa är således förbjudet. 
På uteserveringar ska man se till att alla kunder har en egen sittplats och håller avstånden. De ovannämnda begränsningarna i fråga om kundplatser samt ”dansförbudet” gäller inte uteserveringar.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.Ersättning till förplägnadsrörelserDe restauranger eller andra företag som enligt lagen eller ett myndighetsbeslut har varit tvungna att hålla stängt kan få ersättning för stängningen. Den nya ersättningen gäller småföretag och mikroföretag med högst 49 anställda. Ersättning för stängning kan sökas från och med den 12 maj 2021. Företagen söker ersättningen hos Statskontoret.Bestämmelserna om ersättningen till företag för stängning bereds vid arbets- och näringsministeriet , men den kräver ännu EU-kommissionens godkännande. Ersättningen för stängning samt ersättningarna för kommande begränsningar för restauranger bereds i samband med den fjärde omgången av beredningen av kostnadsstödet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår en temporär lagändring som gör det möjligt att förrätta anstaltsröstning i garnisoner vid kommunalvalet 2021.Med stöd av lagändringen förrättas anstaltsröstning i det kommande kommunalvalet i Försvarsmaktens garnisoner med truppförband som ger utbildning för beväringar och i de av Gränsbevakningsväsendets enheter som ger utbildning för beväringar. I och med ändringen får de röstberättigade som fullgör beväringstjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor rätt till anstaltsröstning.Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt, dock senast den 24 maj 2021, och den avses gälla till den 30 juni 2021. Förhandsröstning i kommunalvalet 2021 inleds i Finland den 26 maj 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 22 april 2021 har statsrådet utnämnt juris kandidat Minna Kivimäki till kanslichef vid kommunikationsministeriet.Kivimäki har arbetat som ställföreträdande ständig representant och som ständig representant (Coreper 1) vid Finlands ständiga representation vid EU i Bryssel sedan 2016. Dessförinnan arbetade Kivimäki vid kommunikationsministeriet bl.a. som avdelningschef för trafikpolitiska avdelningen och tjänsteproduktionsavdelningen samt som chef för enheten för trafikservice.– Det är fint att få komma till en plats som jag känner mycket väl för att i en ny roll få arbeta för att samhället ska fungera och ekonomin samt människornas vardag ska löpa smidigt. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde spelar en viktig roll också i genomförandet av den gröna och digitala övergången och reformen. Jag är mycket motiverad att utföra detta utmanande arbete i starkt förvaltningsövergripande samarbete, konstaterar Kivimäki.Kivimäki utnämndes till tjänsten som kanslichef för perioden 1.6.2021-31.5.2026.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med propositionen är att modernisera de lagstadgade pensionssystemens familjepensionsskydd så att det svarar på samhällets och familjernas förändrade behov. Propositionen var på remiss hösten 2020. Vid dödsfall tryggas den efterlevande makens och barnens försörjning genom familjepension, som kan vara efterlevandepension eller barnpension. Det föreslås nu att familjepensionssystemen i fortsättningen ska trygga försörjningen för den anpassningsfas som följer efter förmånslåtarens död. Syftet är också att styra familjepensionsförmånerna till barn och barnfamiljer och att förbättra arbetspensionssystemets ekonomiska hållbarhet.  Förbättringar i barnpensionenDet föreslås att barnpensionen enligt arbetspensionslagarna ska förlängas med två år, det vill säga tills barnet fyller 20 år. Den så kallade kalkylerade familjepensionsandelen för den efterlevande maken ska betalas som barnpension till barnet, om det inte finns någon som får efterlevandepension. Efterlevandepensionen beviljas för viss tidDet föreslås att efterlevandepensionen enligt arbetspensionslagarna ska beviljas för viss tid. I fortsättningen ska familjepensionssystemen trygga försörjningen för den anpassningsfas som följer efter förmånslåtarens död. Utbetalningen av efterlevandepensionen begränsas till högst tio år eller tills det yngsta barnet fyller 18 år.De föreslagna ändringarna om begränsningen av tiden för efterlevandepensionen ska tillämpas på de som är födda 1975 eller senare, om förmånslåtaren dör innan lagarna trätt i kraft. Således gäller tidsbegränsningen av efterlevandepensionen inte de efterlevandepensioner som redan utbetalas, och inte heller de efterlevande makar som är födda före 1975. Även sambor ska få efterlevandepensionRätt till efterlevandepension ska också gälla en sambo som bott i gemensamt hushåll med förmånslåtaren och som har ett gemensamt minderårigt barn med förmånslåtaren. Efterlevandepension betalas tills det gemensamma barnet fyller 18 år. Boendet i det gemensamma hushållet ska vara stadigvarande, det vill säga det gemensamma hushållet ska ha pågått i minst fem år före förmånslåtarens död.Att maken som levt i gemensamt hushåll får efterlevandepension förbättrar barnfamiljens ekonomiska situation. För närvarande kan den här typen av familjer endast få barnpension. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt ekonomie licentiat Pauli Kariniemi till avdelningschef för finansmarknadsavdelningen vid finansministeriet. Kariniemi har varit verksam i uppdraget sedan november.”Jag tackar för förtroendet i valet för denna uppgift. Vi genomgår exceptionella tider på grund av pandemin, men också på många andra sätt. På finansmarknaden har det exceptionellt låga ränteläget pågått i flera år. Befolkningsåldrandet, klimatförändringen, digitaliseringen och utvecklandet av EMU medför också många utmaningar i vårt arbete. En av de viktigaste frågorna under de närmaste åren kommer att vara hur vi sist och slutligen lyckas lösgöra oss från återhämtningen. Jag tror inte att någon har något klart svar på det. Men den som är vis förbereder sig på överraskningar. Lyckligtvis har vi vid finansmarknadsavdelningen toppexperter som analyserar dessa policyfrågor och som bereder finansmarknadslagstiftning”, berättar Kariniemi.Kariniemi arbetar för närvarande som avdelningschef för finansmarknadsavdelningen. Han har tidigare arbetat med flera olika uppgifter vid ministeriets finansmarknadsavdelning, såsom chef för enheten för bank och finansiering samt konsultativ tjänsteman. Kariniemi har dessutom arbetat bland annat vid Världsbanken.Finansministeriets finansmarknadsavdelning skapar spelregler för finansmarknaden och stärker de ramar inom vilka marknaden fungerar. Målet är att medborgarna under alla omständigheter ska kunna lita på att finansmarknaden fungerar stabilt, effektivt och jämlikt. Finansministeriet ansvarar också för att ministeriets nationella och internationella verksamhet i finansieringsfrågor är resultatrik och uppskattad.Kariniemi utnämndes till avdelningschef för tiden 9.5.2021–31.3.2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt Johanna Korpi till lagstiftningsdirektör vid miljöministeriet för tiden 1.5.2021–30.4.2026.Lagstiftningsdirektören svarar för samordningen av beredningen, utvecklandet och genomförandet av miljöministeriets lagstiftning i samarbete med kanslichefen vid ministeriet och ministeriets avdelningar och resultatområden. Lagstiftningsdirektören biträder också ministeriets ledning vid bedömningen av lagstiftningsbehov, uppföljningen av lagstiftningsprojekt och bedömningen av deras konsekvenser.Johanna Korpi är till sin utbildning juris magister och vicehäradshövding. Korpi har arbetat vid miljöministeriet som regeringssekreterare sedan 2016 och som lagstiftningsråd sedan 2018. Tidigare har Korpi arbetat bland annat vid Forststyrelsen (2007–2016), vid Borenius Advokatbyrå Ab (2007) och vid Tammerfors tingsrätt (2006–2007).10 personer sökte tjänsten som lagstiftningsdirektör.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kimmo Tiilikainen har utnämnts till generaldirektör för Geologiska forskningscentralen för en tid av fem år från och med den 1 juni 2021. Regeringen fattade beslut om utnämningen den 22 april 2021.Tiilikainen har varit statssekreterare för näringsministern och jord- och skogsbruksministern sedan 2019 och statssekreterare för Centerns ministergrupp 2019. Dessförinnan har han flera gånger varit minister: bostads-, energi- och miljöminister åren 2017–2019, jordbruks- och miljöminister 2015–2017 och miljöminister 2007–2008. Han har dessutom varit riksdagsledamot 2003–2019. Han har också länge varit verksam som landsbygdsföretagare och som utbildningsplanerare vid Helsingfors universitet 1994–1995. Tiilikainen är agronomie- och forstmagister och forstmästare.– Tiilikainen har sektorsövergripande ledarerfarenhet av de ministerier som ansvarar för miljö-, markanvändnings- och naturresursärenden samt geovetenskaper samt gedigen kännedom om samhälleligt beslutsfattande och verksamhetsprocesser och omfattande nätverk. De är de styrkor som behövs för att leda Geologiska forskningscentralen och genomförandet av den nya strategin, kommenterar överdirektör Ilona Lundström.Geologiska forskningscentralen är ett forskningsinstitut som lyder under arbets- och näringsministeriet och som är verksamt i Finland och ute i världen. Uppgiften söktes av 19 personer.

Källa: Valtioneuvosto.fi