NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet tog den 28 april 2021 emot Fennovoima Ab:s uppdatering av de uppgifter som hänför sig till ansökan om tillstånd att uppföra kärnkraftverket Hanhikivi 1. I den beskriver bolaget de väsentliga uppdateringar och den utveckling som har skett i projektet sedan ansökan om tillstånd för 2015 lämnades in.Den 30 juni 2015 lämnade Fennovoima in en tillståndsansökan till statsrådet och den 5 augusti 2015 en uppdaterad version av den. Arbets- och näringsministeriet ordnade då ett remissförfarande i ärendet. Det dokument som lämnades in i dag uppdaterar uppgifterna om Fennovoimas tillståndsansökan. I enlighet med kärnenergilagen bereder arbets- och näringsministeriet ett beslut om tillstånd att uppföra kärnanläggning för statsrådet. Beslutet förutsätter att Strålsäkerhetscentralens framtida säkerhetsuppskattning är positiv och att alla de villkor som lagen förutsätter uppfylls.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet och Gofore Oyj har ingått ett avtal om sakkunniguppgifterna med upprätthållandet och utvecklandet av Vera, det datasystem som används av arbetsskyddsförvaltningen.Avtalet innefattar de sakkunnigtjänster som hänför sig till olika it-tjänster, planering och förvaltning av datasystem, utvecklande och upprätthållande samt dataskydd och egendomsförvaltning.Vera-datasystemet för arbetarskyddsförvaltningen är ett datasystem som är avsett att användas av arbetsskyddsinspektörerna för deras inspektionsberättelser. I Vera finns de viktigaste uppgifterna om arbetsskyddstillsynen. Vera togs i bruk år 2011, och har hittills använts för över 200 000 inspektionsberättelser.  Datasystemet innehåller uppgifter om det som inspekteras av arbetsskyddstillsynen och hänvisningar till den lagstiftning som gäller arbetsgivarens skyldigheter. Genom att man utnyttjar informationen i datasystemet får arbetsplatserna bättre myndighetshandlingar och inspektionsberättelser. Datasystemet har fått namnet Vera efter Vera Hjelt, den första kvinnliga arbetarskyddsinspektören i Norden.  Projektportalen (Statsrådets tjänst för projektinformation)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utdelningen av utmärkelsetecken på morsdag skjuts upp igen på grund av coronavirusläget.Republikens president förlänar i likhet med tidigare år medalj av I klass med guldkors av Fin-lands Vita Ros orden till mammor som utmärkt sig som föräldrar. På grund av coronavirusläget kan den traditionella utdelningen av utmärkelsetecknen inte heller i år ordnas på morsdagen.Som det nu ser ut kommer utmärkelsetecknen för både 2021 och 2020 att överlåtas vid de reg-ionala tillställningar som ordnas av Mannerheims Barnskyddsförbund på barnkonventionens dag den 20 november 2021. Ordenskansliet för Finlands Vita Ros och Finlands Lejons ordnar offentliggör namnen på de mödrar som förlänats utmärkelsetecken den 28 april 2021.Finlands Vita Ros och Finlands Lejons ordnarDe mammor som förlänats utmärkelsetecken har kontaktats personligen.Utmärkelsetecken som förlänas på morsdagen delas i år ut för 75:e gången. Jubileumsåret till ära publiceras på ordnarnas webbplats namnen på alla de föräldrar som belönats under histo-riens lopp och annat material om ämnet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inom många lagstiftningsområden behöver efterhandsutvärderingen av lagstiftningen bli effektivare. Ser man till metoderna är utvärderingen mångsidig, men den är koncentrerad till ett fåtal områden. Resultaten behöver också spridas och utnyttjas bättre. Detta konstateras i en utredning av Frisky & Anjoy, Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral som publicerades den 28 april.Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet har i projektet ”Efterhandsutvärdering av lagstiftning – från beskrivningen av den nuvarande situationen till utvecklingsförslag” utrett hur verkställigheten av lagstiftningen och lagarnas konsekvenser och genomslag följs och utvärderas. Inhemsk praxis granskades med tanke på hur utvärderingen var organiserad, vilka metoder som använts, hur utvärderingskvaliteten hade säkerställts och utvärderings- och uppföljningsinformationen utnyttjats. Dessutom utreddes det hur utvärderingen av lagstiftningen är organiserad och genomförs internationellt.”Det är viktigt att det görs tillräckligt många utvärderingar inom olika lagstiftningsområden”, konstaterar Kati Rantala, forskningsdirektör vid Helsingfors universitet. ”För närvarande är de separata utvärderingar som görs av utomstående i synnerhet koncentrerade på att främja sysselsättningen och arbetsförmågan, på fostran och utbildning samt på miljön.”Av utredningen framgår att begreppen och utvärderingsuppläggen i utvärderingarna är mångfasetterade. Lagens karaktär och det material som finns tillgängligt avgör i stor utsträckning vilka utvärderingsupplägg som är meningsfulla eller möjliga. Därför krävs det mångsidig forskarkompetens och god samordning av verksamheten för att beställa och utarbeta undersökningar. Det finns modeller för fungerande praxis ute i världen. ”Utvärderingarna tar fram information bland annat om hur lagen fungerar och även om dess oönskade konsekvenser. Men man tar inte alltid i praktiken itu med de frågor som lyfts fram i utvärderingarna”, konstaterar Petri Uusikylä, vd för Frisky & Anjoy.”Vilken roll och betydelse den politiska styrningen har fick mycket liten uppmärksamhet i materialet för forskningsprojektet. Det bör dock noteras att det också krävs politisk vilja för att utveckla utvärderingen av lagstiftningen och utnyttja resultaten på bred basis.”Enligt utredningen bör resultaten av utvärderingar av lagstiftningen sammanställas, spridas och utnyttjas bättre än för närvarande. Utvärderingar med låg profil kan vara ett viktigt verktyg för ministerierna när det gäller frivillig kontroll och författningsöversyn. Resultaten av utvärderingarna bör utnyttjas i utvecklingen av lagstiftningen. Även i utbildningen för lagberedare bör det fästas vikt vid utvärderingsfrågorna.I utredningen föreslås allmänna principer för samordning och genomförande av utvärdering av lagstiftningen. I utredningen ingår dessutom ett processchema för planeringen och genomförandet av utvärdering av lagstiftningen och en checklista över de frågor som bör beaktas i utvärderingsrapporterna. Publikationen ingår i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har den 27 april erbjudit Indien materiellt bistånd för hantering av det ytterst svåra covid-19-sjukdomsläget i landet. Finland är redo att sända syrgasflaskor till Indien via EU:s civilskyddsmekanism.– Finland anser att det är viktigt att tillmötesgå Indiens begäran. Begäran om internationellt bistånd berättar om hur allvarligt sjukdomsläget är och om att hälso- och sjukvårdssystemet är i kris, berättar Kimmo Kohvakka, inrikesministeriets räddningsöverdirektör.– Indien är en av EU:s strategiska partner i Asien. I ett partnerskap ingår solidaritet i nödsituationer.  Indien har hjälpt andra länder genom att donera och exportera vacciner mot covid-19. Nu vill Finland och EU hjälpa Indien, konstaterar Piritta Asunmaa, chef för utrikesministeriets avdelning för Amerika och Asien.– Finlands biståndserbjudande är ett utmärkt tecken på det djupa samarbetet mellan den offentliga förvaltningen och näringslivet i fråga om försörjningsberedskapen och den materiella beredskapen. Detta bidrar till att garantera både Finlands goda beredskap och förmåga att hjälpa andra länder i svåra situationer, säger Jaakko Pekki, direktör vid Försörjningsberedskapscentralen.Indien har begärt materiellt bistånd i form av syrgasflaskor och mediciner av EUIndien har bett om hjälp via EU:s civilskyddsmekanism när landets hälsovårdskapacitet har blivit överbelastad på grund av det svåra covid-19-läget. För närvarande råder det brist på mediciner och syre i landet och nya patienter kan inte tas in på sjukhus. I Indien har över 16 miljoner fall av covid-19 konstaterats och nästan 200 000 dödsfall rapporterats.Beredningen av biståndserbjudandet har skett i ett samarbete mellan inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, utrikesministeriet och Försörjningsberedskapscentralen samt Oy Linde Gas Ab som levererar syrgasflaskorna. Europeiska kommissionen samordnar biståndet och stöder de medlemsstater som sänder bistånd när det gäller transportkostnaderna och att ordna logistiken.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade tisdagen den 27 april vid sitt allmänna sammanträde förordningar genom vilka förordningarna om utövning av befogenheter enligt beredskapslagen upphävs, och konstaterade att det i landet inte längre råder sådana undantagsförhållanden som avses i 3 § i beredskapslagen. Regeringen bedömer att coronavirusepidemin kan hållas under kontroll med myndigheternas normala befogenheter.Antalet covid-19-fall har börjat minska betydligt under de senaste fem veckorna, vilket är ett tecken på att epidemin i Finland för närvarande håller på att lugna ner sig. I och med att vaccinationstäckningen ökar minskar också risken för allvarliga sjukdomsfall. Institutet för hälsa och välfärd (THL) anser att myndigheternas normala befogenheter är tillräckliga för att bekämpa coronavirusepidemin och trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft.Republikens president och statsministern har diskuterat avslutandet av tillämpningen av beredskapslagen.Att undantagsförhållanden upphör betyder inte att coronaepidemin är över och att den inte kan accelerera igen. Regeringens beslut har den betydelse att befogenheter enligt beredskapslagen inte längre utövas. I enlighet med regeringens hybridstrategi utövas fortfarande befogenheter enligt andra lagar, särskilt lagen om smittsamma sjukdomar men också till exempel gränsbevakningslagen, och andra befogenheter enligt den lagstiftning som tillämpas under normala förhållanden. Situationen hanteras också genom myndigheters föreskrifter, anvisningar och rekommendationer.Det förekommer dock fortfarande så många smittfall att läget kan förvärras igen om kontakterna mellan människor ökar avsevärt och smittfallen kan spridas friare bland befolkningen. Det är därför mycket viktigt att följa de gällande begränsningarna och rekommendationerna.Också befogenheterna enligt beredskapslagen kan tas i bruk på nytt som en sista utväg, om det är nödvändigt på grund av epidemiläget. Detta förutsätter att undantagsförhållandena konstateras på nytt.De förordningar som varit i kraft med stöd av beredskapslagen upphävdesStatsrådet utfärdade vid sitt allmänna sammanträde den 27 april förordningar som upphäver de befogenheter som infördes med stöd av undantagsförhållandena:social- och hälsovårdsministeriet och regionförvaltningsverken kan styra social- och hälsovårdsenheternas verksamhet (86 § i beredskapslagen)kommunerna får tillfälligt avvika från tidsfristerna för icke brådskande hälso- och sjukvård (88 § i beredskapslagen)statsrådets kansli kan leda och samordna kommunikationen under undantagsförhållanden (106 § 1 mom. i beredskapslagen)statsrådet kan avgöra meningsskiljaktigheter och tolkningsfrågor som gäller myndigheternas behörighet (107 § i beredskapslagen)Samtidigt upphävdes också statsrådets förordning som utfärdades med stöd av 88 § i beredskapslagen och genom vilken det gavs möjlighet att avvika från tidsfristerna för icke-brådskande vård inom den specialiserade sjukvården och den specialiserade sjukvård som ges i samband med primärvården inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.Statsrådet fattade beslut om undantagsförhållanden vid sitt allmänna sammanträde den 1 mars 2021. Enligt beslutet rådde det i Finland sådana undantagsförhållanden som avses i 3 § 3 och 5 punkten i beredskapslagen. Enligt 3 § 5 punkten i beredskapslagen anses en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka som undantagsförhållanden.Undantagsförhållanden konstaterades, eftersom det i början av året fanns betydligt fler nya coronafall i Finland än tidigare. Antalet smittade ökade oroväckande snabbt trots begränsningsåtgärder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministrarna diskuterade aktuella frågor inom förvaltningspolitiken. De nordiska länderna samarbetar och utbyter erfarenheter regelbundet i frågor som berör utvecklingen av förvaltningen. Det är viktigt att lära av varandra. Mötet hölls virtuellt i dag den 27 april 2021.  “Det gläder mig att vi lyckades ordna ett möte. De nordiska länderna förenas av välfärdssamhället och en fungerande offentlig förvaltning. Under coronaepidemin har den offentliga förvaltningens roll accentuerats, och också därför är det viktigt att vi nu delar med oss av det vi lärt oss”, säger minister Paatero.Vid mötet presenterade Finland de projekt för utveckling av förvaltningen som är aktuella inom finansministeriets förvaltningsområde. Under mötet diskuterade man bland annat framtidsarbetet inom kommunpolitiken, Finlands reformer av social- och hälsovården och regionaliseringen samt det pågående genomförandet av strategin för den offentliga förvaltningen och den nationella strategin för offentlig upphandling. Man fick också höra vad som är aktuellt i Sverige på dessa områden inom förvaltningspolitiken.  Diskussionen belyste liknande samhällsutmaningar som förenar Finland och Sverige, såsom den åld-rande befolkningen och tillgången till offentliga tjänster över hela landet. I båda länderna är samar-betet mellan kommuner, regioner och staten, liksom medborgarnas förtroende för förvaltningen och möjligheter till deltagande, nyckelteman i utvecklingen av den offentliga förvaltningen. Man enades om att diskussionen och peer-learning om olika teman skulle fortsätta inom en snar framtid. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Landsbygdspolitiska rådet har fastställt visionen för den nationella landsbygdspolitiken och satt upp målen för åren 2021-2027. Rådet fastställde också tyngdpunkterna i det tematiska arbetet inom landsbygdspolitiken och tillsatte biträdande generalsekreterare.I visionen för den nationella landsbygdspolitiken fram till 2027 ska den mångsidiga landsbygden vara en nationell framgångsfaktor som erbjuder en grogrund och olika lösningar för ett gott liv, företagsamhet, innovation och ett hållbart samhälle. Enligt visionen ska Finland utvecklas ur ett helhetsperspektiv i syfte att främja initiativ på lokal nivå. Visionen ska verkställas som en del av det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet Landsbygd som förnyas i tiden för åren 2021-2027. Helhetsprogrammet är rådets verksamhetsprogram, och det sjunde landsbygdspolitiska helhetsprogrammet. I programmet klarlägger man ur landsbygdsområdenas perspektiv hur den nationella landsbygdspolitiken borde utvecklas med tanke på de samhälleliga utvecklingstrenderna, som till exempel hanteringen av hållbarhetskrisen, den ökade platsneutraliteten, multilokaliteten och coronapandemin.”Inom landsbygdspolitiken gör man ett viktigt framtidsarbete, och det syns i helhetsprogrammet. Speciellt viktigt är att vi kan hantera de omständigheter som stärkts av coronapandemin, som till exempel att multilokaliteten ökar och allt fler har möjlighet att arbeta multilokalt. Dessutom måste vi främja landsbygdsområdenas återhämtning efter pandemin”, konstaterar ordföranden för landsbygdspolitiska rådet Jari Leppä från jord- och skogsbruksministeriet.Landsbygdspolitiska rådet fastställde även tyngdpunkterna för åren 2021-2023 i det utvecklingsarbete som hänför sig till genomförandet av helhetsprogrammet. Tyngdpunkterna handlar om arbets- och företagsmöjligheterna, förutsättningarna för ett gott liv, ungdomarna, multilokalitetens betydelse och barnfamiljerna. På dessa områden har man olika lokala prioriteringar. Med grund i tyngdpunkterna utlyser man stöd för nya tematiska nätverksprojekt inom landsbygdspolitiken. Information om utlysningen ges separat.Landsbygdspolitiska rådet utnämnde sina biträdande generalsekreterare. Till biträdande generalsekreterare inom förvaltningen utnämndes specialsakkunnig Hanna-Mari Kuhmonen från arbets- och näringsministeriet. Till biträdande generalsekreterare för landsbygdsforskningen utnämndes forskningsprofessor Hilkka Vihinen från Naturresursinstitutet, och till biträdande generalsekreterare för medborgarverksamheten för 2021-2023 utvecklingschef Virpi Harilahti-Juola från Maaseudun Sivistysliitto.Landsbygdspolitiska rådet bistår statsrådet i att bereda och driva förvaltningsövergripande och strategiskt viktiga nationella landsbygdspolitiska frågor. Rådet fastställer riktlinjerna för genomförandet och utvecklingen av den nationella landsbygdspolitiken. Landsbygdspolitiken är en del av den nationella regionutveckling som utöver landsbygdspolitiken även omfattar stadspolitiken och skärgårdspolitiken. Landsbygdspolitiska rådet har tillsatts för mandatperioden 1.3.2021-31.12.2025 genom ett beslut av statsrådet.Mer om ämnet:
Aktuell information om landsbygdspolitiken och om forskningsrön som stöd för beslutsfattandet finns på landsbygdspolitiska rådets webbplats landsbygdspolitik.fiMinisteriets information om landsbygdspolitiska rådet finns på webbsidan mmm.fi/mane (på   finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet startade den 1 april 2021 det tvååriga projektet Kompetenta (Osaavat) för att effektivisera arbetet mot hatbrott och trakasserier. Avsikten är i synnerhet att utveckla kompetensen hos yrkespersoner inom olika branscher.I projektet utbildas bland annat poliser och myndigheter inom utbildningssektorn. Dessutom planläggs ett kompetenscenter för arbetet mot hatbrott och diskriminering och testas centrets verksamhet.Hatretorik, hatpropaganda och hatbrott är ett samhälleligt problem trots att många åtgärder har vidtagits för att identifiera och förebygga dem. Till exempel i projekten Against Hate och Fakta mot hat som samordnas av justitieministeriet har man utvecklat datainsamling och samarbete på lokal nivå för att bekämpa hatbrott och trakasserier.Justitieministeriets projektpartner är inrikesministeriet, diskrimineringsombudsmannens byrå och föreningen Anti-Racist Forum ry.Projektet har fått finansiering från Europeiska kommissionens program Rights, Equality and Citizenship, och dess mandatperiod är 1.4.2021–31.3.2023. Åtgärder som ingriper i hatbrott och hatretorik ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Årets Finlandspris har delats ut till förtjänstfulla konstnärer och andra aktörer. Prisen ges till sångaren och låtskrivaren Mikko Alatalo, skådespelaren Eero Aho, filmregissören Virpi Suutari, förläggaren Anna-Riikka Carlson, Ilosaarirock, barnmusikbandet Fröbelin Palikat samt miljökonstverket Stilla folk i Suomussalmi.Varje pris uppgår till 17 100 euro. Priset har delats ut sedan 1993. Beslut om Finlandspriserna fattas av forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.Prismotiveringar:Sångaren och låtskrivaren Mikko AlataloSångaren och låtskrivaren Mikko Alatalos rika och djuplodande bana har pågått i 50 år. Hans mångsidiga produktion omfattar både rock, schlagrar, kupletter, ballader, barnvisor och countrymusik. Alatalos musik talar på ett rörande och naturligt sätt om kärlek, längtan, glädje, uppkäftighet och sorg. Hans expressiva berättelser om det förändrade samhället och flyttningsrörelsen i skivtrilogin Siirtomaasuomen laulut utgör ett centralt kapitel i Finlands populärmusikhistoria. Under sin långa karriär som riksdagsledamot 2003 –2019 blev han känd som en ihärdig och framgångsrik förespråkare för upphovsrätten. Skådespelaren Eero AhoEn imponerande karriär har fört Eero Aho från scenens tiljor till vita duken och olika tv-serier, och gett honom en plats i mångas hjärtan. Han har fått en mängd internationella och inhemska priser för sitt rollarbete både inom teater och film. Aho har uppträtt på teatrar runt om i landet och en del filmroller, såsom soldat Rokka i filmen Okänd soldat 2017, har inneburit att han med en gång gjort historia. Aho är en begåvad och mångsidig skådespelare, som är beredd att ge allt.Filmregissören Virpi SuutariVirpi Suutari har gjort dokumentärer om människor i marginalen, om rika, om företagare, om par, om kriget och om barn. Dokumentären Aalto, som hade premiär ut i fjol, gav ett nytt perspektiv på arkitektgeniets arbetssätt, och lyfte fram det lyhörda förhållandet mellan Alvar Aalto och hans första fru, Aino. Arkivmaterialet som införlivats i dokumentären bidrog till ett polyfont narrativ, som breddade bilden av denna särpräglade personlighet.Suutari har blick för att fånga sådant på film som andra inte ens lägger märke till.  Hon har gett olika grupper och personer i samhället en röst, och gjort det på jämbördig fot – utan att förminska eller fördöma någon – och gjort det med stor värme.  Förläggaren Anna-Riikka Carlson Anna-Riikka Carlson är en påverkare inom bokbranschen som tror på dialog och möten människor emellan. Hon besitter en vidsynthet som överbryggar varje gränsdragning mellan enskilda förlag eller olika kotterier. Hennes hjärta klappar för litteraturen – ny och äldre, den som utgör vår tradition och den framtida.  Hon har ett dynamiskt intresse för nya former av litteratur, för digitalisering och ljudböcker. Carlson har ägnat böcker flera årtionden av sitt liv. Först gav hon sig i kast med uppgiften via förlaget Avaimet som hon grundat och ledde, och längre fram som förläggare på WSOY. Carlson är en djärv och uppfinningsrik förläggare som snabbt inspireras av nya idéer och tror på böckernas och litteraturens inneboende kraft. IlosaarirockIlosaarirock är ett kulturevenemang med många år på nacken, som bevarat sin egen stämning från decennium till decennium. Föreningen bakom festivalen, Joensuun popmuusikot ry, har fått betydande artister att komma till Finland, samtidigt som den stött musicerandet på hemmaplan.  
Ilosaarirock präglas av en sann talkoanda. Festivalen är av enorm betydelse lokalt, och det ger stämningen där uttryck för, så det både syns och känns. Det är ett ambitiöst, omfattande och högklassigt evenemang, som lockar musikvänner från olika håll i landet till scenen i Joensuu. Barnmusikbandet Fröbelin PalikatFröbelin Palikat, som spelar barnmusik med rock’n’roll, har underhållit och berört barn och föräldrar runtom i Finland i mer än tre årtionden. 
De har fått publiken att gunga med i takten i jumpa- och konstertsalar, i hem och skolor, ute på gårdar, i parker och på både fram- och baksätet i bilen. Musiken är rytmisk, svängig och berörande, men har också pedagogiska aspekter. Den visuella kommunikationen är både fräsch och uppfinningsrik. Stilla folk – ett miljökonstverk, Suomussalmi kommun och Työpaja HanslankaritStilla folk är ett originellt och fängslande fenomen, berömt både nationellt och internationellt. Danskonstnären Reijo Kela skapade ett miljökonstverk, Stilla folk, för en dansföreställning han koncipierade 1988, och sedan 1994 har verket levt sitt eget liv på den nuvarande platsen invid riksväg fem i Suomussalmi.  Stilla folk har blivit ett alldeles eget miljökonstverk för Kajanaland, och ägs numera av Suomussalmi kommun. Verket är utmärkt exempel på levande talkoanda och byagemenskap. Työpaja Hanslankarit ( verkstaden hantlangarna) i Suomussalmi kommun sörjer för att hålla de 900 gestalterna i skick och få dem att trivas. Varje vår och höst byts kläderna ut, och deras frisyrer rättas till. Under årens lopp har området också varit en arena för evenemang och performancer av  varierande slag. På Valborgsmässoafton i fjol, mitt under coronapandemin, bjöd stilla folk på en glad överraskning: plötsligt dök det upp hundratals ballonger i olika färger i händerna på  gubbar och gummor.

Källa: Valtioneuvosto.fi