NordenBladet — Syftet med delegationen som har getts ett tilläggsmandat är att öka öppenheten och transparensen i försäkringsläkarverksamheten.Arbetet i delegationen för utveckling av försäkringsläkarverksamheten, som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet, fortsätter under tidsperioden 3.5.2021–30.4.2024. Delegationens föregående verksamhetsperiod löpte ut den 30 april 2021. Samtidigt ändras delegationens namn, men dess uppgifter förblir oförändrade.Delegationen har som mål att öka öppenheten och transparensen i försäkringsläkarverksamheten och socialförsäkringssystemet samt att öka medborgarnas förtroende för verksamheten. Detta eftersträvas bland annat genom att utveckla utbildningen av försäkringsläkare och de behandlande läkarnas kompetens gällande social trygghet. Delegationen följer med och utvecklar dessutom informationen och rådgivningen till medborgarna. Till delegationens arbete hör också att utveckla öppenheten och den upplevda rättvisan i systemet för ändringssökande inom socialförsäkringen och att följa upp effekterna av tidigare åtgärder.Delegationen består av representanter för flera organisationer inom branschen och ministerierna. Ordförande för delegationen är social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen. Lagstiftningen och kommunikationen har utvecklats redan i tidigare projektI social- och hälsovårdsministeriets tidigare försäkringsläkarprojekt har man utvecklat motiveringarna till besluten, kommunikationen, läkarnas kompetens och samarbetet mellan olika parter samt ändringssökandet. År 2019 genomfördes en ändring av hälso- och sjukvårdslagen genom vilken universitetssjukhusen ålades skyldighet att mot separat ersättning lämna medicinska sakkunnigutlåtanden till domstolarna. Ändringen förväntas förbättra ändringssökandenas rättsskydd.Under denna regeringsperiod har missförhållandena i systemet med försäkringsläkare avhjälpts genom en ändring av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, arbetspensionslagarna och lagen om Folkpensionsanstalten. Till lagarna fogades mer detaljerade bestämmelser än tidigare om det sätt på vilket försäkringsläkaren tar ställning till de medicinska utredningar som fåtts i ett förmånsärende. Dessutom har man strävat efter att erbjuda medborgarna mer aktuell och lättillgänglig information om försäkringsläkarverksamheten på webben.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Åtgärdsprogrammet mot olaglig inresa och olaglig vistelse i landet har i enlighet med regeringsprogrammet uppdaterats för åren 2021–2024. Målet för programmet är att på ett övergripande sätt påverka olaglig inresa, olaglig vistelse i landet och gränsöverskridande brottslighet samt att förhindra att det uppstår ett skuggsamhälle utanför det officiella samhället i Finland.Det här är det fjärde nationella åtgärdsprogrammet mot olaglig inresa och olaglig vistelse. I programmet har man på ett heltäckande sätt beaktat de åtgärder som tagits in i tidigare program och de föresatser i regeringsprogrammet som gäller sakkomplexet. I programmet bedöms också ställningen för personer som vistas i landet utan uppehållstillstånd och de fenomen som hänför sig till utnyttjande av dessa personer samt deras utsatthet för människohandel.– De som vistas i landet utan uppehållstillstånd riskerar att marginaliseras, hamna i brottslighet och själva bli utnyttjade av brottslingar eller till och med falla offer för människohandel. Därför ligger det i både samhällets och individens intresse att vi på ett övergripande sätt kan förebygga uppkomsten av ett skuggsamhälle i Finland, konstaterar inrikesminister Maria Ohisalo. Åtgärder för att på ett heltäckande sätt påverka migrationens olika skedenDet uppdaterade åtgärdsprogrammet innehåller sammanlagt 52 åtgärder på både strategisk och operativ nivå. Av åtgärderna har 49 delats upp kronologiskt under fem olika teman: åtgärder i ursprungs- och transitländerna, åtgärder vid gränsen, åtgärder i Finland, åtgärder för att främja återresor och åtgärder som gäller personer som vistas i landet utan uppehållsrätt. En del av åtgärderna förutsätter kompletterande utredningar och eventuella ändringar i lagstiftningen. Ansvaret för åtgärderna ligger hos olika myndigheter.Till många delar är det fråga om befintlig myndighetsverksamhet och vidareutveckling av den. I synnerhet på nationell nivå har det förvaltningsövergripande samarbetet och informationsutbytet en nyckelroll. Det är också viktigt för Finland att aktivt delta i EU-samarbetet vars resultat ofta är effektivare än de nationella åtgärderna i en liten medlemsstat. – Genom programmet fortsätter myndigheternas långsiktiga arbete för att lösa utmaningar som till vissa delar är mycket svåra. Det finns inga enkla patentlösningar, utan fenomenen måste granskas ur många synvinklar. De försvinner inte av sig själva, konstaterar minister Ohisalo.– Det är viktigt att åtgärderna samtidigt är effektiva och mänskliga. Åtgärdsprogrammets genomgående principer är att se till att de grundläggande och mänskliga rättigheterna tillgodoses, att arbeta för att avslöja människohandel och att identifiera sårbara personer. Särskild uppmärksamhet måste fästas vid att barnets bästa tillgodoses, säger inrikesministeriets kanslichef Kirsi Pimiä. Inrikesministeriet och Polisstyrelsen övervakar genomförandet av programmetInrikesministeriet ska ordna ett gemensamt seminarium för dem som deltagit i beredningen av programmet. Med hjälp av seminariet och de uppföljningsseminarier som hålls senare säkerställs det att genomförandet av programmet framskrider konsekvent.Genomförandet av de strategiska åtgärderna och åtgärderna på ministerienivå övervakas av inrikesministeriet. Genomförandet av de operativa åtgärderna övervakas i likhet med de föregående åtgärdsprogrammen av en tjänstemannaarbetsgrupp för bekämpning av olaglig inresa under ledning av Polisstyrelsen. Inrikesministeriet och Polisstyrelsen rapporterar om genomförandet till ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet i mitten och i slutet av programperioden.Invandringen till Finland sker i huvudsak lagligen på grund av arbete, familj och studier 
Invandringen till EU sker i huvudsak lagligen på grund av arbete och faktorer som hänför sig till familjen. Endast en liten del anländer olagligt. Också till Finland flyttar man i huvudsak lagligen på grund av arbete, familjeband och studier. Olaglig inresa och olaglig vistelse i landet sker fortfarande i mycket liten utsträckning i Finland, jämfört med all migration till Finland. Coronapandemin har minskat rörligheten ytterligare. I det föregående åtgärdsprogrammet för åren 2017–2020 fokuserade man på den förändring i omvärlden som följde av den snabba ökningen av antalet asylsökande 2015–2016. När det gäller dessa personer behövs det fortfarande åtgärder. Behovet har identifierats också i regeringsprogrammet där det har ställts som mål att systemet för frivillig återresa ska utvecklas, avtal om återsändande med alla centrala tredjeländer vars medborgare Finland på ett tryggt sätt kan återsända ska ingås samt att olaglig vistelse i landet och anknytande människohandel och utnyttjande ska förebyggas och bekämpas. Programmet har utarbetats i brett samarbeteÅtgärdsprogrammet har beretts i en projektarbetsgrupp under tiden 10.9.2020−15.1.2021. Utöver inrikesministeriets migrationsavdelning, polisavdelning, gränsbevakningsavdelning och förvaltnings- och utvecklingsavdelning har företrädare för utrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, Migrationsverket och Polisstyrelsen deltagit i projektarbetsgruppens arbete. Projektarbetsgruppen har hört flera berörda grupper under beredningen av åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet har färdigställts vid politisk behandling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet har godkänt innehållet i åtgärdsprogrammet mot olaglig inresa och vistelse i landet. Programmet har i enlighet med regeringsprogrammet uppdaterats för 2021–2024.Målet för programmet är att på ett övergripande sätt påverka olaglig inresa, olaglig vistelse i landet och gränsöverskridande brottslighet samt att förhindra att det uppstår ett skuggsamhälle utanför det officiella samhället i Finland. Inrikesministeriet offentliggör programmet senare i dag, den 5 maj.Ministerarbetsgruppen diskuterade också utkastet till en redogörelse för den inre säkerheten. Redogörelsen färdigställs och lämnas sedan till riksdagen vid ett av statsrådets allmänna sammanträden i maj.Därtill diskuterade ministerarbetsgruppen också förslaget om att överföra medlingen vid brottmål och tvistemål från social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde till justitieministeriets förvaltningsområde.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Delegationen för etniska relationer (ETNO) har publicerat valmaterial på sju språk för att sprida information om kommunalvalet i Finland. Med hjälp av det visuella materialet uppmuntras flerspråkiga kommuninvånare att påverka och rösta i det kommande kommunalvalet.Etnos kommunalvalsmaterial finns tillgängligt på sju språk: finska, svenska, engelska, ryska, estniska, arabiska och somali. Materialet består av frågor som aktualiserats i Etnos arbete: När röstar man i kommunalvalet? Vem har rösträtt i kommunalvalet? Vem kan man rösta på? Vem får ställa upp som kandidat? Varför är det viktigt att rösta i kommunalvalet och vilka frågor röstar man om i kommunalvalet? Vad innebär coronasäkerheten i kommunalvalet för väljarna? Målgruppen för materialet är flerspråkiga kommuninvånare och väljare. Organisationer, kommuner och influerare kan använda materialet för att öka kunskapen om kommunalval och påverkan i kommunerna.De visuella elementen står i fokus i materialet som består av infografik med både text och bild samt PowerPoint-presentationer. Infograferna är lätta att sprida i sociala medier. PowerPoint-presentationerna kan användas vid evenemang och utbildningar om kommunalval och påverkan eller t.ex. för att göra korta gif-videor. ”Bara det faktum att det finns material räcker inte. Därför önskar vi att materialet ska spridas och tas i aktivt bruk”, konstaterar Nina Suorsa, sakkunnig vid justitieministeriet, och Peter Kariuki, Etnos generalsekreterare. ”Var och en av oss, varje organisation och varje kommun kan hjälpa till, öka medvetenheten och uppmuntra flerspråkiga vänner, grannar och kollegor att rösta i kommunalvalet. Vi hoppas att materialet delas ivrigt i sociala medier och att det leder till goda diskussioner om hur viktigt det är att påverka i kommunalvalet och att flerspråkiga kommuninvånare är med och påverkar.”Materialet stöder målen i Nationella demokratiprogrammet 2025 om att öka invandrarnas och flerspråkiga kommuninvånares valdeltagande och kandidatur i kommunalval.Etnos material om kommunalvalet 2021 på justitieministeriets webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó träffar utrikesminister Pekka Haavisto i Helsingfors den 5 maj. Följ presskonferensen  i direktsändning på webben  kl. 12.45: 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunalvalet förrättas söndagen den 13 juni. Vid valet väljs ledamöter och ersättare till kommunernas fullmäktige för fyra år. Mandatperioden för fullmäktige börjar den 1 augusti 2021 och fortsätter till den 31 maj 2025.Förhandsröstningstiden i hemlandet är i år undantagsvis två veckor lång och pågår från den 26 maj till den 8 juni. I utlandet ordnas förhandsröstning den 2–5 juni, men de flesta förhandsröstningsställena utomlands är inte öppna för röstning alla dessa dagar.På valdagen kan man rösta enbart i den vallokal som anges i anmälan om rösträtt. Vid förhandsröstning kan röstningsstället väljas fritt. En förteckning över förhandsröstningsställena finns på justitieministeriets webbplats valfinland.fi. Den 19 maj uppdateras webbplatsen med uppgifter om de förhandsröstningsställen där röstningen genomförs utomhus.Information om röstningsställenas adresser och öppettider ges också på justitieministeriets avgiftsfria servicenummer på svenska 0800 9 4771 och på finska 0800 9 4770. Dessutom finns en WhatsApp-meddelandetjänst för valfrågor på numret 050 438 8730.Röstberättigade vid kommunalvalEn person som senast på valdagen fyller 18 år har rösträtt i kommunalvalet i sin hemkommun. Röstberättigade i kommunalval är, förutom finska medborgare, de medborgare i EU-länder samt isländska och norska medborgare som har hemkommun i Finland. Andra utlänningar är röstberättigade om de har haft hemkommun i Finland i minst två år.Vid kommunalvalet 2021 bestäms rösträttskommunen utifrån de uppgifter som fanns i befolkningsdatasystemet den 23 april. Antalet röstberättigade i hela landet är 4 464 814 personerMyndigheten för digitalisering och befolkningsdata skickar en anmälan om rösträtt (ett meddelandekort) till alla som har rätt att rösta. Som bilaga till anmälan finns en förteckning över förhandsröstningsställena i den röstberättigades närområde samt anvisningar om säkerheten vid röstning under den pågående coronaepidemin.Anmälningarna om rösträtt sänds per post. Om den röstberättigade har uppgett att han eller hon tar emot myndighetsmeddelanden elektroniskt, skickas anmälan om rösträtt till webbtjänsten Suomi.fi.Kandidater i kommunalvaletVid kommunalval får man rösta på en kandidat som ställts upp i ens hemkommun. Tiden för att lämna in kandidatansökningar till de kommunala centralvalnämnderna gick ut den 4 maj. Kommunerna granskar ansökningarna och fastställer sedan kandidatuppställningen den 14 maj. Sammanställningarna av kandidatlistorna, inklusive kandidatnumren, offentliggörs på webbplatsen valfinland.fi den 14 maj.Anvisningar om hälsosäkerhet vid röstning under coronanPå webbplatsen valfinland.fi finns anvisningar för väljarna om hälsosäkerhet vid röstning under coronaepidemin. Anvisningarna om kommunalvalet har beretts i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd.Webbplatsen ger lättillgänglig information om trygga och säkra valarrangemang under coronan. Det är viktigt att använda munskydd och handsprit vid röstningen och att hålla ett avstånd på minst två meter till andra. Valfunktionärerna övervakar säkerheten på röstningsstället och hjälper väljarna att följa anvisningarna.För väljare med luftvägssymtom och väljare i karantän eller isolering som ordinerats av läkare har särskilda åtgärder planerats så att också de ska kunna rösta. Väljarna kan rikta frågor om specialarrangemangen till centralvalnämnden i den egna kommunen.Skyldighet att styrka sin identitetVid röstning ska väljarna styrka sin identitet. Som legitimation kan användas till exempel ett av polisen utfärdat identitetskort, körkort, pass eller någon annan handling med foto. Också ett äldre körkort på papper kan godkännas som identitetsbevis, om valfunktionären kan identifiera väljaren på kortets foto. Det viktigaste är att valfunktionären kan försäkra sig om väljarens identitet. Om man inte har något annat giltigt intyg över sin identitet är det möjligt att hämta ett avgiftsfritt temporärt identitetskort hos polisen.Valfunktionären kan be väljaren ta av sig munskyddet för en kort stund för att fastställa väljarens identitet.Hemmaröstning och röstning på anstaltHemmaröstning är möjlig för en röstberättigad vars rörelse- eller funktionsförmåga är så begränsad att han eller hon inte utan oskäliga svårigheter kan ta sig till ett förhandsröstningsställe eller röstningsstället på valdagen. Hemmaröstningen sker hemma hos den röstberättigade under förhandsröstningsperioden. En anmälan om hemmaröstning ska lämnas till centralvalnämnden i hemkommunen senast den 1 juni före kl. 16. Också en närståendevårdare som bor i samma hushåll som den som har rätt till hemmaröstning får under vissa förutsättningar rösta i samband med hemmaröstningen.Regeringen har lämnat en proposition med förslag om att det i kommunalvalet 2021 ska vara möjligt att förrätta röstning i anstalt i Försvarsmaktens garnisoner med truppförband som ger utbildning för beväringar och i de av Gränsbevakningsväsendets enheter som ger utbildning för beväringar.Även på sjukhus, i fängelser och på vårdinrättningar ordnas röstning på anstalt på samma sätt som vid tidigare val.Brevröstning från utlandetRöstberättigade som vistas utomlands vid tidpunkten för valet kan rösta per brev från utlandet. För att kunna brevrösta ska väljaren på förhand beställa brevröstningshandlingarna till utlandet. Efter att ha fått handlingarna ska väljaren rösta och sedan posta rösten i ytterkuvertet för brevröstning till centralvalnämnden i sin hemkommun i Finland. Det är möjligt att rösta per brev från och med den 14 maj. Brevrösten ska vara framme hos rätt centralvalnämnd senast fredagen före valdagen, alltså fredagen den 11 maj, före kl. 19.Resultatuppgifter publiceras i takt med att rösträkningen framskriderUnder förhandsröstningen uppdateras webbplatsen valfinland.fi varje timme med information om antalet förhandsröstande i kommunerna, i valkretsarna och i hela landet.Räkningen av förhandsrösterna inleds i de kommunala centralvalnämnderna den 13 juni tidigast kl. 12. Preliminära uppgifter om rösträkningen offentliggörs från och med kl. 20. Valnämnderna inleder den preliminära räkningen av de röster som avgetts på valdagen genast efter att vallokalerna har stängts kl. 20. Det preliminära valresultatet bli klart under kvällen och natten.På valdagen kan man på webben följa hur den preliminära resultaträkningen framskrider. När den preliminära rösträkningen är klar offentliggörs namnen på dem som blivit valda och deras röstetal. Därtill publiceras partiernas röstetal och andel av röster i kommunerna, i valkretsarna och i hela landet. Resultatet av den preliminära rösträkningen publiceras även som nedladdningsbara filer.När kontrollräkningen har slutförts fastställer de kommunala centralvalnämnderna valresultatet vid ett sammanträde som börjar senast kl. 18 onsdagen den 16 juni. De fastställda resultaten uppdateras på webbplatsen valfinland.fi den 16 juni.Information om kommunalvalet i flera kanaler och på många språkPå webbplatsen valfinland.fi finns information om kommunalvalet på många olika språk (svenska, finska, skoltsamiska, enaresamiska, nordsamiska, finskt och finlandssvenskt teckenspråk och flera andra främmande språk som är allmänna i Finland, bl.a. engelska, estniska och ryska). På justitieministeriets YouTube-kanal finns dessutom videoklipp på lättläst språk och teckenspråk om hur det går till att rösta. Lättlästa broschyrer om valet finns på finska och svenska.En redovisning av valfinansieringen ska lämnas till statens revisionsverkDe som valts till fullmäktigeledamöter och till ersättare ska lämna in en redovisning om sin valfinansiering till statens revisionsverk senast den 16 augusti 2021. Kandidaterna kan också lämna in en frivillig förhandsredovisning om sina valkostnader till statens revisionsverk.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europarådets kommitté mot tortyr har i dag publicerat en rapport om sitt senaste inspektionsbesök i Finland. Rapporten redogör för kommitténs observationer och ger rekommendationer för att förbättra förhållandena för frihetsberövade personer.Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) gjorde ett sjätte periodiskt inspektionsbesök i Finland i september i fjol. Kommittén har till uppgift att skydda frihetsberövade personer mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling. Inspektionerna gällde bland annat polisens förvarslokaler, fängelser, en förvarsenhet för utlänningar, ett psykiatriskt sjukhus och för första gången också två skolhem.CPT fick inte kännedom om någon osaklig behandling av frihetsberövade personer i dessa inrättningar.I rekommendationerna betonas situationen för de häktadeHuvudvikten i rapporten från kommittén mot tortyr ligger på behandlingen av sådana frihetsberövade personer, som hålls i polisens förvarslokaler. Att häktade personer placeras i polisens förvarslokaler i stället för i fängelse har minskat sedan det senaste inspektionsbesöket 2014, men är fortfarande det som oroar CPT mest. CPT uppmanar därför Finland att före 2025 genomföra planerna på att inte längre hålla häktade i polisens förvarslokaler. CPT rekommenderar också att Finland förbättrar förhållandena i polisens förvarslokaler och ökar tillgången till hälso- och sjukvårdspersonal för dem som befinner sig i polisens lokaler.CPT-delegationen besökte fängelserna i Uleåborg och Åbo. Framstegen i programmet för ombyggnad och nybyggnad av fängelserna fick beröm, men samtidigt påskyndade CPT nybygget av fängelset i Uleåborg. CPT rekommenderar generellt att fängelsepersonalen ska utbildas i att möta fångarna och att man ökar växelverkan med fångarna. På denna punkt fäste CPT uppmärksamhet vid bristen på fängelsepersonal. Vidare rekommenderar CPT att fångarnas rehabilitering och yrkesutbildning effektiviseras och man ordnar annan verksamhet som är anpassad till fångarnas behov.När det gäller hälso- och sjukvården för fångar fäste CPT särskilt uppmärksamhet vid bristen på läkare, även om det i övrigt finns utbildad hälso- och sjukvårdspersonal i fängelserna. I fråga om psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja konstaterade CPT bland annat att förvaltningsdomstolen borde höra patienten när han eller hon söker ändring i ett vårdbeslut.Finland ger sitt svar till kommittén i höst– Kommittén mot tortyr har utfört ett grundligt och värdefullt arbete under inspektionsbesöket och i rapporteringen av den. Nu kommer vi att noggrant gå igenom resultaten och rekommendationerna i rapporten, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Finland har tid till slutet av september att lämna CPT en utredning om de åtgärder som vidtagits med anledning av rekommendationerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 4 maj 2021 har kommunikationsministeriet sänt ett utkast till statsrådets principbeslut om främjande av automatiseringen av transporter på remiss. Principbeslutet gäller alla former av trafik och transport. I beslutet beskrivs nuläget för automatiseringsutvecklingen och möjliga utvecklingstendenser skissas upp.Principbeslutet baserar sig på en lagstiftnings- och nyckelåtgärdsplan för automatiseringen av transporter som är under arbete vid kommunikationsministeriet.Målet är att stödja automatiseringsutvecklingen i Finland och säkerställa att lagstiftningen möjliggör en automatisering av transporter och därigenom de fördelar automatiseringen medför för en säkrare, effektivare och hållbarare sektor. Fördelarna med automatiseringen bör tas i bruk allteftersom tekniken utvecklas och de trafikmedel som utnyttjar den släpps ut på marknaden.I begäran om utlåtande efterlyses synpunkter på i synnerhet prioritetsordningen för åtgärderna, deras betydelse och tidsramen för genomförande.– Automatiseringen av transporter är en del av 12-åriga trafiksystemplaner. Den tekniska utvecklingen framskrider med stormsteg, men man måste alltid komma ihåg att det är människor som fattar beslut för människor, säger kommunikationsminister Timo Harakka.– Finland kan höra till världstoppen och skapa tillväxt och arbetsplatser genom automatiseringen av transporter. Automatiseringen påskyndar nya mobilitetstjänster. En effektivare och smidigare trafik är också hållbarare med tanke på klimatet, konstaterar minister Harakka.I principbeslutet betonas vikten av att främja automatiseringen av transporter på ett säkert sättUtkastet till principbeslut innehåller fem åtgärdshelheter kring automatiseringen av transporter. Helheterna är utveckling av regleringen, utveckling av den fysiska och digitala infrastrukturen, utnyttjande av information samt ökning av försök och testning.Det primära ansvaret för att leda och följa upp åtgärderna ligger hos aktörerna inom den offentliga sektorn, men genomförandet och planeringen sker i samarbete med övriga aktörer inom trafik- och transportsektorn.I principbeslutet betonas trafiksäkerhets- och cybersäkerhetsaspekter. Målet som eftersträvas med automatiseringen av transporter, människoorientering, innebär att människornas behov och förmåga att utnyttja automatiserade fordon och trafiktjänster ska beaktas i utvecklingsarbetet och genomförandet.Eventuella författningsändringar utifrån principbeslutetUtifrån statsrådets principbeslut kommer man att inleda en beredning av behövliga författningsändringar.I principbeslutet föreslås ingen tilläggsfinansiering för automatiseringen av transporter, utan finansieringen av åtgärderna baserar sig i huvudsak på den budgetram som utarbetats i samband med den riksomfattande 12-åriga trafiksystemplanen. Avsikten är dessutom att söka finansiering från EU och de internationella instanser som beviljar finansiering för forskning och pilotförsök.Principbeslutet om främjande av automatiseringen av transporter förverkligar regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marin. Målet är att främja digitaliseringen och automatiseringen av trafiken, transporter och logistiken samt att påskynda tillväxten och göra modiga reformer. Ett mål är också att fullt ut ta i bruk de möjligheter som digitaliseringen av trafiken erbjuder för att utveckla systemet, förbättra tillgängligheten och minska utsläppen.Vad händer härnäst?Utkastet till statsrådets principbeslut om främjande av automatiseringen av transporter är på remiss. Remisstiden går ut den 28 maj 2021.Alla organisationer och medborgare kan lämna utlåtanden på www.utlåtande.fi eller via e-post till [email protected]Efter remissbehandlingen fortsätter beredningen av principbesluten som tjänsteuppdrag.Ytterligare upplysningarKirsi Miettinen, lagstiftningsråd, tfn 040 071 9629, Twitter: @KMiettinenSaara Reinimäki, enhetsdirektör, tfn 050 303 3065, Twitter: @saarareLaura Vilkkonen, avdelningschef, tfn 040 500 0817, Twitter: @vilkkonenPressmeddelande 9.12.2020: Med sikte på en människoorienterad automatisering av transporter – plan för lagberedning och åtgärder på remiss
Pressmeddelande 7.10.2020: Högnivåkonferens om automatisering av transporter syftar till att intensifiera samarbetet
Utlåtande.fi: Luonnos valtioneuvoston periaatepäätökseksi liikenteen automaatiosta (VN/15033/2019-LVM-157) (på finska)
Statsrådets projektportal: Åtgärds- och lagstiftningsplan för trafikens automatisering (LVM059:00/2019) (på finska)
Statsrådets publikationer: Liikenteen automaation ja robotiikan kehittämistoimenpiteiden tiekartta 2017-2019 (Färdplan för utvecklingen av automatisering och robotisering inom transportsektorn 2017-2019 (Publikationer 10/2017) (på finska, svensk resume)
Statsrådets publikationer: Robotit maalla, merellä ja ilmassa. Liikenteen älykkään automaation edistämissuunnitelma. (Julkaisuja 7/2015). (Robotar på land, till sjöss och i luften. Plan för främjande av intelligent automatisering inom trafik och transpor

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en utredning som utförts av FPA, Fimea, Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd är det möjligt att effektivisera priskonkurrensen för läkemedel inom referensprissystemet genom att påverka prisperiodernas längd och marknadens centralisering. Även incitamenten för apoteken att distribuera förmånligare preparat bör utvecklas.Priskonkurrensen för läkemedel bör effektiviseras, i synnerhet när det gäller biologiska läkemedel. På det internationella planet används ofta upphandlingar för att åstadkomma detta. Finländarna är nöjda med apotekens nuvarande verksamhet men skulle gärna anlita nya och digitala tjänster. En tredjedel av befolkningen vill hellre köpa egenvårdsläkemedel i dagligvarubutikerna än på apoteket. Prisperioderna på två veckor uppmuntrar inte till tillräcklig priskonkurrensMarknaden för generiska läkemedel i Finland är synnerligen centraliserad och marknadsandelarna för de förmånligaste preparaten i referensprisgrupperna är små. Priskonkurrensen försvagas av de prisperioder på två veckor som är kortare än referensprisperioderna i referensprissystemet samt av incitamentet för apoteken att sälja och hålla sig med i huvudsak referensprissatta preparat. Incitamenten för apoteken att sälja förmånligare preparat bör enligt utredningen ses över.Användningen av förmånligare biologiska läkemedel bör främjasMed biologiska läkemedel avses preparat innehållande material som produceras av levande celler, i allmänhet äggviteämnen. Enligt utredningen har det blivit vanligare att nya patienter ordineras biosimilarer, som är förmånligare än biologiska originalläkemedel, men det finns fortfarande inte en tillräcklig priskonkurrens mellan biologiska läkemedel. Därför är det viktigt att styra läkemedelsordinerarna till att skriva ut förmånligare preparat. Priskonkurrensen kan även effektiviseras med hjälp av läkemedelsutbyte och referensprissättning för biologiska preparat.En central metod för att spara på kostnaderna för biologiska och andra dyra läkemedel kan vara upphandlingar där man utnyttjar priskonkurrensen för läkemedel inom öppenvården. Man har redan uppnått lovande resultat genom detta förfarande på sjukhus i Finland och inom öppenvården i andra länder.Finländarna är nöjda med apotekens tjänsterEnligt en enkät är majoriteten av finländarna nöjd med apotekens nuvarande läkemedels- och prisrådgivning, läkemedelsutbytet och tillgängligheten till apotekstjänster och läkemedel. Av enkätsdeltagarna föredrar största delen att skaffa egenvårdsläkemedel från apoteken. En dryg tredjedel skulle hellre köpa sina egenvårdsläkemedel i dagligvarubutikerna. I synnerhet unga personer var av denna åsikt. Integritetsskyddet upplevs som bristfälligt när man uträttar ärenden på apoteket. Enligt enkäten vill och kan finländarna anlita nya och digitala tjänster när det gäller köp av och rådgivning om läkemedel. Man skulle även gärna i större utsträckning anlita hälsovårdstjänster i apoteken, om apoteken skulle erbjuda sådana. Sådana tjänster kan vara till exempel att sköta långvarig läkemedelsbehandling och förnya recept, få behandling för mindre besvär och anlita hälsorådgivningstjänster på apoteken.Kvaliteten på apotekstjänsterna bör definierasEnligt en litteraturöversikt finns det en hel del forskning om läkemedelsrådgivning, läkemedelsutbyte, maskinell dosering och utvärdering av läkemedelsbehandling, medan informationen om effektiviteten och kostnadseffekterna för dessa är knapp. Innehållet och kvaliteten för apotekens lagstadgade uppgifter och professionella tjänster bör definieras för att det ska vara möjligt att utvärdera deras kvalitet.Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.Närmare information:Projekthelhet: Forskningschef Leena Saastamoinen, FPA, tfn 020 634 1972, leena.saastamoinen(at)kela.fi
Priskonkurrens: Gruppchef Hanna Koskinen, FPA, tfn 020 634 1902, hanna.koskinen(at)kela.fi
Apotekstjänster: Forsknings- och utvecklingschef Katri Hämeen-Anttila, Fimea, tfn 029 5223513 katri.hameen-anttila(at)fimea.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet följer hur kommunförsöken med sysselsättning framskrider på många olika sätt och man vill också öppet erbjuda medborgarna, medierna och beslutsfattarna information. De första uppföljningsuppgifterna om försöken finns tillgängliga i informationsportalen på ministeriets webbplats den 4 maj.För den offentliga uppföljningen har arbets- och näringsministeriet och utvecklings- och förvaltningscentret byggt upp en separat informationsportal genom vilken utvecklingen i enskilda försökskommuner eller försöksområden kan granskas i ljuset av på förhand valda sysselsättningsmätare. Uppgifterna i portalen baserar sig på arbets- och näringsministeriets officiella statistiksystem (ANM:s Arbetsförmedlingsstatistik) och arbets- och näringstjänsternas gemensamma kundinformationssystem URA. Informationsportalen innehåller fyra mer omfattande applikationer med hjälp av vilka det är möjligt att följa utvecklingen bland annat i fråga om antalet arbetssökande som försöken och arbets- och näringsbyråerna ansvarar för, användningen av tjänster och flödesuppgifterna samt arbetslöshetsgraden i försökskommunerna eller försöksområdena. De uppgifter som publicerades tisdagen den 4 maj baserar sig på siffrorna från mars. Kundöverföringarna från arbets- och näringsbyråerna till försökskommunerna gjordes under de två första veckosluten i mars, och därmed är uppgifterna fortfarande delvis bristfälliga. Det är dock möjligt att bekanta sig med portalen redan nu. Från och med maj uppdateras uppgifterna i portalen enligt samma tidtabell som arbets- och näringsministeriets publikation med officiell sysselsättningsstatistik, dvs. med cirka en månads mellanrum.Information om arbets- och funktionsförmågan samlas in med Arbetshälsoinstitutets KykyviisariI kommunförsöken med sysselsättning är avsikten att samla in information om förändringar i arbets- och funktionsförmågan med hjälp av en gemensam mätare för kommunerna. Den Kykyviisari som valts ut för detta ändamål är en avgiftsfri metod för självbedömning av arbets- och funktionsförmågan som utvecklats av Arbetshälsoinstitutet för alla personer i arbetsför ålder. Den information som samlas in med hjälp av Kykyviisari kommer utöver kundarbetet också att utnyttjas vid utvärderingen av kommunförsöken. Uppföljningsuppgifter med anknytning till Kykyviisari publiceras senare på Arbetshälsoinstitutets webbplats under våren.Konsekvenserna av försöken bedöms i ett forskningsprojekt inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetKonsekvenserna av kommunförsöken med sysselsättning kommer att bedömas med hjälp av ett projekt inom statsrådets forsknings- och utredningsverksamhet (VN TEAS). I undersökningen kommer uppmärksamhet att fästas vid bland annat regionala särdrag hos försöken och uppkomsten av regionala samarbetsstrukturer samt olika typer av kundservicemodeller som utvecklats i försöken. Särskild uppmärksamhet fästs vid försökens konsekvenser för sysselsättningen, kostnaderna och välfärden. Den första lägesrapporten publiceras hösten 2021, den andra rapporten under 2022 och slutrapporten hösten 2023. För genomförandet av projektet ansvarar ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Projektets framskridande följs upp av en styrgrupp som består av företrädare för arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi