NordenBladet — Förordningen om fiskebegränsningar i Saimen godkändes vid statsrådets sammanträde på torsdagen. Den nya förordningen träder i kraft den 8 maj 2021. Fiskebegränsningsområdet utvidgas med 243 kvadratkilometer och är således i fortsättningen 2 800 kvadratkilometer stort. Fiskebegränsningarna tryggar saimenvikarpopulationens tillväxt i enlighet med skyddsstrategin.Begränsningarna ska i fortsättningen också gälla bland annat de södra delarna av Puruvesi, Haapaselkä vid Rantasalmi och Jorois och Hepovirta, Kuparonvirta och Linnunpäänselkä mellan Luonteri och Lietvesi samt de södra delarna av Paasselkä. Saimenvikaren har spridit sig till dessa områden under de senaste fem åren. En del av det nya området har också tidigare omfattats av fiskebegränsningar genom avtal mellan vattenområdenas ägare och NTM-centralen. Inom begränsningsområdet är nätfiske fortfarande totalförbjudet under tiden 15.4–30.6, med undantag för siklöjenät med ett knutavstånd under 22 millimeter som får användas efter den 20 juni. Siklöjenät var tidigare tillåtna under hela förbudstiden. Att göra nätslingorna lägre med lodräta garn är förbjudet och i fortsättningen måste fiskarna förankra näten vid öppet vatten.  På detta sätt vill man undvika att saimenvikare fastnar i näten.  Däremot får man under vissa förutsättningar använda ryssjor som har en flyktlucka. Enligt förordningen är det året om helt förbjudet att använda grimnät och nät i extra stark trådgrovlek. Katsor och ryssjor ska även i fortsättningen vara trygga för vikarna.  De nya fiskebegränsningarna togs fram av jord- och skogsbruksministeriets breda arbetsgrupp Saimenvikaren och fisket. Utkastet till förordning som baserade sig på arbetsgruppens förslag var på remiss och sammanlagt 147 utlåtanden lämnades om det. Utkastet till ministeriets förordning understöddes av 104 remissinstanser, medan 16 instanser efterlyste ett strängare skydd. Även 26 privatpersoner gav utlåtanden, synpunkterna på förordningen var delade. Utifrån en intern diskussion i statsrådet tog man in i förordningen bestämmelser om en skyldighet att förankra näten och ett förbud mot att använda siklöjenät 15.4 – 20.6. Arbetet med att samordna skyddet och fisket i Saimen fortsätterPå 2000-talet har saimenvikaren ökat i antal från cirka 240 till omkring 420-430 djur. Halvtidsmålet på 400 saimenvikare uppnåddes sex år i förtid. För att nå detta resultat har man utvidgat begränsningsområdet, förbjudit de redskap som är farligast för saimenvikaren och utvecklat fisket så att det är tryggt för saimenvikaren.  Saimenområdet producerar en tredjedel av värdet av det kommersiella fisket i insjöarna i Finland. Vissa fiskarter kan i huvudsak fångas endast med nät. Cirka 90 procent av gösfångsten från det kommersiella fisket i Saimenområdet fås med nät. Nätfisket efter abborre sker mest vid öppet vatten och cirka 60 procent av fångsten fiskas upp i juni–september. Uppskattningsvis 49 000 personer fritidsfiskar i Saimen, och hälften av fångsterna fås med hjälp av olika nät. För fisket efter siköja har fritidsfiskarna inte något annat fiskeredskap än nät. – Vårt viktigaste mål är att se till att den enastående och värdefulla saimenvikarpopulationen fortsätter att växa även i framtiden. Ytterligare vill vi säkra fiskemöjligheterna i Saimen för att vi ska få klimatvänlig närfiskad mat på finländarnas bord. Populationen har på ett fint sätt växt i enlighet med målen genom de tidigare årens begränsningar och ett ihärdigt samarbete på lokal nivå. Därför tror jag att det finns plats för både vikaren och fisket i Saimen även i fortsättningen, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Förordning om fiskebegränsningar i SaimenFiskebegränsningsområdet i Saimen på kartan

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i toppmöten som ordnas i EU-ordförandelandet Portugal fredagen den 7 maj och lördagen den 8 maj. På torsdag kväll den 6 maj har statsminister Marin ett enskilt möte med Portugals premiärminister António Costa.Fredagen den 7 maj ordnar Portugal ett socialt toppmöte i staden Porto. I mötet deltar förutom Europeiska rådets medlemmar också företrädare för arbetsmarknadsorganisationer på europeisk nivå. Diskussionerna förs till stora delar i workshoppar kring temana sysselsättning, utbildning och delaktighet.Stats- och regeringscheferna samlas till en informell middag fredagen den 7 maj. Huvudteman för diskussionerna är EU:s gemensamma insatser under coronapandemin och relationen mellan EU och Indien.Också det informella mötet mellan Europeiska rådets medlemmar lördagen den 8 maj fokuserar på sociala frågor. Mötet ska anta en Portodeklaration, som betonar den sociala dimensionens centrala betydelse för återhämtningen efter coronapandemin, för den gröna och digitala omställningen och för anpassningen till förändringar i befolkningsstrukturen.Lördagen den 8 maj hålls också ett möte mellan EU-ländernas och Indiens stats- och regeringschefer. Indiens premiärminister Narendra Modi deltar via videolänk på grund av det allvarliga coronaläget i Indien. Syftet med mötet är att stärka det strategiska partnerskapet mellan EU och Indien.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har skickat en bedömningspromemoria om grunderna för bestämmande av rättegångskostnader i tvistemål och metoder för att sänka dem på remiss. Arbetet syftar i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering till att trygga tillgång till rättssäkerhet oberoende av ekonomisk och samhällelig ställning. Bedömningen baserar sig på en undersökning som Institutet för kriminologi och rättspolitik (KRIMO) gjort på uppdrag av justitieministeriet. Undersökningen publicerades i september 2020 och enligt den har parternas rättegångskostnader i tvistemål som avgjorts vid huvudförhandlingen mer än fördubblats sedan 1995. Efter år 2008 har kärandenas yrkanden om ersättning för rättegångskostnader ökat med cirka 22 procent och svarandenas med omkring 61 procent.Det kan antas att de ökade rättegångskostnaderna har höjt tröskeln för i synnerhet privatpersoner och små företag att föra sitt ärende till tingsrätten. I en rättsstat ska dock var och en ha en faktisk möjlighet att föra tvistemål till domstol för avgörande då det finns skäl till det. I promemorian har man bedömt 21 olika metoder för att minska kostnadsrisken i tvistemål. Utlåtanden kan lämnas in i tjänsten utlåtande.fi fram till den 30.6.2021. Justitieministeriet beslutar om den fortsatta beredningen efter remissbehandlingen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har sänt på remiss ett utkast till regeringsproposition som gäller tryggt ordnande av undervisningen. Med hjälp av lagändringen stärks skolornas och läroanstalternas urval av metoder t.ex. för att förebygga mobbning. På remiss sändes också ett lagförslag om ändring av lagen om småbarnspedagogik som syftar till att stärka stödet till barn.Regeringen föreslår åtgärder för att säkerställa en trygg inlärningsmiljö och för att stärka urvalet av metoder för att förebygga exempelvis mobbning. Åtgärderna anknyter till åtgärdsprogrammet för förebyggande av mobbning som publicerades i januari. 
***
Remissbehandlingen för ändringen av lagen om småbarnspedagogik avslutas 11.6.2021. Utlåtande.fiRemissbehandlingen för bestämmelserna om disciplin inom den grundläggande och på andra stadiet avslutas 11.6.2021. Utlåtande.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid Justitieministeriet föreslår ändringar i lagen om skuldsanering. Målet är att förbättra gäldenärens ställning och att uppfylla regeringsprogrammets föresats om att ge gäldenären bättre möjligheter till nystart. Genom förslagen genomförs också delvis EU:s insolvensdirektiv.Arbetsgruppen föreslår att tillgången till skuldsanering för företagare ska underlättas och att företagarna ska ges möjlighet till en snabbare nystart. Målen kan uppnås genom att man lindrar villkoren för skuldsanering och tillåter tillgång till skuldsanering trots att gäldenärens ekonomiska situation inte är etablerad. Grunderna för hinder för skuldsanering föreslås bli ändrade så att skuldsanering som tidigare fastställts för gäldenären inte utgör ett bestående hinder för en ny skuldsanering.– Det ligger i hela Finlands intresse att vi har en stark företagssektor. Att underlätta tillgången till skuldsanering och hjälpa företagare till en ny start är en av regeringens viktigaste åtgärder för att förhindra överskuldsättning. Även lagstiftningen om företagssanering kommer att ändras. De föreslagna ändringarna innebär en klar förbättring av företagares och även andra gäldenärers ställning, och som justitieminister tänker jag aktivt föra dem vidare, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Arbetsgruppen föreslår också att det ska vara möjligt att göra en ansökan om skuldsanering oberoende av skedet i konkursförfarandet. Konkursboets förvaltare ska förpliktas att informera gäldenären om tjänsterna för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning och om möjligheten att ansöka om skuldsanering.Enligt arbetsgruppens förslag utvidgas samtidigt också möjligheterna för fysiska personer som fortfarande bedriver näringsverksamhet att få tillgång till skuldsanering. Även om beredningen har varit inriktad på företagargäldenärer, föreslår arbetsgruppen att merparten av de föreslagna ändringarna ska gälla alla gäldenärer. Sådana förslag är t.ex. vissa ändringar som gäller förutsättningar för skuldsanering, lättnader i gäldenärernas möjligheter att klara av betalningsprogrammet samt förenklat förfarandet.Utöver detta föreslår arbetsgruppen bl.a. en nivåhöjning av det penningbelopp som kvarstår hos gäldenären för levnadskostnaderna och en förkortning av betalningsprogrammet till tre år också i en situation där gäldenären saknar betalningsmån.Ändringarna föreslås träda i kraft våren 2022.Arbetsgruppens förslag har sänts på remiss och det kan kommenteras i tjänsten Utlåtande.fi till och med den 18 juni 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Naturresursinstitutet (Luke) undersöker i ett tvåårigt projekt för gåsåkrar hur åkrar avsedda för gäss och olika skrämselmetoder fungerar och hur godtagbara de är när det gäller att minska de skador som vitkindade gäss orsakar jordbruket. Åkrarna inrättas i Norra Karelen, där gässen orsakar omfattande skador på jordbruket i synnerhet i samband med vårflytten.Naturresursinstitutet, miljöministeriet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen informerar“I Kides och Tohmajärvi inrättas fyra gåsåkerhelheter med en areal på 328 hektar. Åkrarna har frivilligt överlåtits av jordbrukarna för detta ändamål”, säger projektledaren Jukka Forsman, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet.Projektet genomförs i samarbete med Åbo universitet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen. Forskningen finansieras av miljöministeriet.Jordbrukarnas intresse för försöket med gåsåkrar var en positiv överraskningSommaren 2021 gjordes ett försök med gåsåkrar där man använde åkrar som erbjudits av sex olika jordbrukare. Sammanlagt var över tjugo jordbrukare intresserade av försöket.“Åkrarna valdes ut till undersökningen så att man fick så stora och enhetliga åkrar som möjligt i sådana områden där det under de senaste åren har förekommit särskilt mycket skador orsakade av vitkindade gäss. Andra kriterier var bland annat möjligheten att skrämma bort gässen och närheten till vattendrag”, säger Forsman.“Vi är mycket glada och tacksamma över att så många jordbrukare erbjöd sina marker, även om det inte går att erbjuda ekonomiskt stöd för gåsåkrarna”, säger Forsman.Inget ekonomiskt stöd betalas ut för inrättandet av gåsåkrarna, eftersom det skulle kunna tolkas som sådant överlappande stöd som är förbjudet i EU. Bortjagandet av gässen i samband med forskningen hjälper dock jordbrukarna.Bortjagandet är en viktig del av försöket med gåsåkrarPå gåsåkrarna får de vitkindade gässen äta i lugn och ro och får inte störas. Gässen jagas bort från de åkrar som är avsedda för normal odling. Utanför flyttningstiderna får man skörda gåsåkrarna.“Avsikten med gåsåkern och bortjagandet är att få gässen bort från de åkrar som används för normal odling genom att i stället styra dem till gåsåkrarna, där de får vara i fred. På detta sätt vill man hindra gässen från att förbruka energi på att flyga mellan olika åkrar. Den minskade energiförbrukningen minskar också gässens näringsbehov, det vill säga de skador som gässen orsakar på åkern”, säger Forsman.“Bortjagandet kan dock inte ordnas i hela Norra Karelens område, utan det riktas till områden som är viktiga och kontrollerbara med tanke på forskningen. Bortjagandet sker i maj under två till tre veckor nästan dygnet runt. I bortjagandet deltar förutom forskare även gåsherdar som anställts med särskild finansiering från miljöministeriet”, säger Mika Pirinen, koordinator för artskador vid NTM-centralen i Norra Karelen.Gässen skräms också bort med hjälp av laseranordningar och skottljud. På hösten undersöks också effekten av att jordbrukarna skjuter gäss med tillstånd.Gåsåkrarna är endast en dellösningGåsåkrarna förväntas inte lösa hela det problem som vitkindade gäss orsakar jordbruket.“Gåsåkrarna kan eventuellt vara en dellösning, med hjälp av vilken man syftar till att kontrollera skadornas omfattning och placering. Det är vad projektet utreder. Det är dock klart att en gåspopulation av nuvarande storlek kommer att orsaka betydande skador”, säger Forsman.“Vi arbetar på bred front för att minimera de skador som drabbar jordbrukarna. Projektet för gåsåkrar är en viktig del av denna helhet. Vi vill också att ersättningarna ska kunna behandlas så smidigt som möjligt och vi har även stärkt myndigheternas resurser för behandlingen av dispenser. Under våren överlämnar regeringen en proposition med förslag till lag om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur. Syftet med den är att utveckla och förtydliga ersättningen av skador”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Den population av vitkindade gäss som flyttar över Finland uppgår till cirka 1,3 miljoner fåglar, och populationen fortsätter att öka. Skadorna är ställvis omfattande. År 2020 fick jordbrukarna ersättning till ett belopp av sammanlagt 3,4 miljoner euro.luke.fi/sv/projektit/hanhipelto/

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har gett ut en slutrapport inom ett projekt om sinnesundersökningar som klarlade orsakerna bakom det minskade antalet sinnesundersökningar och förändringarna vid bedömningen av tillräknelighet.Enligt resultaten av projektet om det minskade antalet sinnesundersökningar och psykiatrisk vård av våldsbrottslingar (Mielentilatutkimusten väheneminen ja väkivaltarikollisten psykiatrinen hoito) förefaller antalet sinnesundersökningar ha minskat som en följd av att kategorin för nedsatt tillräknelighet knappt tillämpas alls vid bedömningen av tillräknelighet.Tillämpningen av kategorin för nedsatt tillräknelighet har minskat på grund av att de medicinska diagnosförfarandena har utvecklats och bedömningen av i synnerhet personlighetsstörningar har förändrats. Praxisen vid tillämpning av tillräknelighetsbestämmelserna har även skärpts som en följd av Högsta domstolens förhandsavgöranden framför allt under 2000-talet. Även ändringen av rättegångsbalken 2006, där man såg över villkoren för att förordna sinnesundersökning, samt det minskade antalet brott mot liv kan ha bidragit till att sinnesundersökningar begärs alltmer sällan.I projektet utreddes även hur vårdbehovet och genomförandet av vården för de personer som bedömts ha nedsatt tillräknelighet har beaktats i fängelset och om det har skett förändringar i avbrytandet av fängelsestraff på grund av vård oberoende av personens vilja. Fängelsestraffen har avbrutits allt oftare på grund av att långvariga rehabiliteringsklienter fått vård oberoende av personens vilja.Enligt resultaten betraktas nedsatt tillräknelighet inte som en grund för särbehandling i fängelset. I planeringen av strafftiden för personer med nedsatt tillräknelighet beaktas dock de hälsorelaterade målen. Det tar sig uttryck till exempel i att dessa personer oftare än andra fångar får hälsovårdstjänster utanför fängelset.De personer som bedömts ha nedsatt tillräknelighet verkar ha gynnats av att genomgå en sinnesundersökning, eftersom det resulterat i en grundlig utredning av deras vårdbehov. Säkerställandet av nödvändig vård bör dock utvecklas och metoder utredas för hur man kan öka motivationen att förbinda sig till vården. Undersökningen kan utnyttjas när man utvecklar lagstiftningen bland annat om tillräknelighet och den straffrättsliga processen, mentalvårdslagstiftningen och stödet till fångarna.Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.Närmare information:Överläkare Aulikki Ahlgrén-Rimpiläinen, Institutet för hälsa och välfärd, 029 525 7072, [email protected]
Jurist Marika Lauri, Institutet för hälsa och välfärd, 029 524 8106, [email protected]
Disputerad forskare Miisa Törölä, UEF, 050 388 6576, [email protected]
Lagstiftningsråd Mirja Salonen, justitieministeriet, tfn 0295 150 019, [email protected]Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Onsdagen den 5 maj tog ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik del av en lägesrapport om reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). Genom beslut från regeringens halvtidsöverläggning kommer EU:s gemensamma jordbrukspolitik på nationell nivå att inriktas så att den stöder klimatmålen.I fokus för reformen av EU:s jordbruks- och landsbygdspolitik (GJP) ligger förutom upprätthållande av jordbrukarnas inkomstnivå och utveckling av landsbygden också bland annat bekämpning av och anpassning till klimatförändringar, stärkande av biologisk mångfald, tryggande av djurens välbefinnande och etablering av unga jordbrukare till sektorn. GJP-planen omfattar landsbygdsprogrammet för denna finansieringsperiod, direkta stöd och delvis marknadsstöd till jordbruket. Ett starkare miljö- och klimatperspektiv är ett centralt tema i de pågående förhandlingarna mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen. Förhandlingarna väntas vara slutförda i maj–juni.Det nationella målet för GJP-reformen är ett miljö- och klimatsmart och aktivt jordbruk, en miljö- och klimatsmart och aktiv livsmedelsproduktion samt en mångsidig landsbygd som förnyas i tiden. Vid sin halvtidsöverläggning fastställde regeringen att man vid beredningen och genomförandet av den nya programperioden säkerställer att åtgärderna hjälper att nå klimatmålen med beaktande av den övergripande hållbarheten. Ministerarbetsgruppen diskuterade prioriteringarna, målsättningen, konsekvensbedömningen och uppföljningen vad gäller det nationella genomförandet. Avsikten är att planen för det nationella genomförandet ska sändas på remiss under de närmaste månaderna.Programmet för klimatvänlig mat stöder omställningen till ett hållbart livsmedelssystemMinistrarna tog också del av en lägesrapport om det nationella programmet för klimatvänlig mat. I programmet fastställs centrala åtgärder som stöder samhällets omställning till ett hållbart livsmedelssystem och bidrar till att minska klimatavtrycket av den mat som konsumeras. Programmet har beretts i samarbete med forskare, branscher och medborgare och det avses bli färdigt i juni 2021.Till exempel utvecklingsprogrammet Ansvarsfulla mattjänster och arbetet för att utveckla kriterierna för upphandling av livsmedel är redan i gång. Också det nationella växtproteinkluster som ska inrättas och de finansieringslösningar som stöder en hållbar proteinproduktion ingår som åtgärder i programmet.Programmet för klimatvänlig mat har ett nära samband med många andra projekt i regeringsprogrammet, till exempel programmet för främjande av inhemsk fisk, färdplanen för att minska matsvinnet och markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket Fånga kolet.Färdplanen för fossilfria transporter har färdigställtsMinisterarbetsgruppen konstaterade också att färdplanen för fossilfria transporter har färdigställts och att statsrådet ska utfärda ett principbeslut om den torsdagen den 6 maj.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett lagförslag som innehåller tre helheter av bestämmelser genom vilka markanvändnings- och bygglagen ändras.Genom lagförslaget genomförs EU:s bestämmelser. Eftersom förslaget är brådskande har det beretts separat från den pågående totalreformen av markanvändnings- och bygglagen. De ändringar som nu föreslås beaktas som sådana vid beredningen av den mer omfattande lagreformen.Det föreslås ett minikrav på andelen förnybar energi av en byggnads totala energianvändning. Kravet ska gälla nybyggnad och omfattande renovering. På nationell nivå ska andelen förnybar energi av den köpta energin när det gäller värme och el i byggnader vara 38 procent, vilket i praktiken kommer att hindra användningen av fossil energi som huvudsaklig energikälla i byggnader. Antalet sådana byggnader är redan för närvarande litet och minskar hela tiden. Genom lagförslaget genomförs det omarbetade direktivet om förnybar energi (det så kallade REDII).Det föreslås att rätten att bli hörd, rätten att lämna utlåtande samt besvärsrätten i fråga om bygglov för projekt som förutsätter miljökonsekvensbedömning (MKB) utvidgas till att gälla lokala, registrerade sammanslutningar vars stadgar innefattar naturvård, hälsoskydd eller miljöskydd. Ändringen gäller uppskattningsvis 50–110 projekt per år. Dessutom uppdateras förfarandena för gränsöverskridande MKB-projekt så att de motsvarar den redan tidigare ändrade MKB-lagstiftningen. Genom ändringarna kompletteras genomförandet av MKB-direktivet.Enligt lagförslaget ska Säkerhets- och kemikalieverket Tukes i fortsättningen vara den kontaktpunkt för byggprodukter som avses i artikel 10 i byggproduktförordningen och som har till uppgift att tillhandahålla information om bestämmelserna om byggprodukter i Finland. Den paragraf som gäller Säkerhets- och kemikalieverkets marknadskontrollverksamhet ändras så att den i fråga om förfarandena motsvarar marknadskontrollagen och marknadskontrollförordningen. Genom ändringen ordnas den nationella marknadskontrollen av byggprodukter på samma sätt som redan gjorts i fråga om andra produkter som omfattas av kontrollen.Vi ber er skicka in ert utlåtande senast den 11 juni 2021.Utlåtande.fi: Remissmaterial (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Röda Kors har uppdaterat det protokoll där de avtalar om sitt samarbete gällande beredskapen för olika störningar i samhället och den nationella förstahjälpsverksamheten.Samarbetsprotokollet behövde uppdateras på grund av strukturella förändringar i förstahjälpsverksamheten. De viktigaste förändringarna gäller kompetenskraven för första hjälpen-instruktörerna. Enligt samarbetsprotokollet ska Finlands Röda Kors hädanefter inte vara den enda som bär det nationella ansvaret för att utbilda instruktörer i första hjälpen. I fortsättningen kan de som vill undervisa i första hjälpen skaffa kompetensen också på andra sätt än genom att delta i Finlands Röda Kors utbildningar. Finlands Röda Kors roll när det gäller att ge nationella rekommendationer har däremot inte förändrats, vilket betyder att expertgruppen för första hjälpen och hälsovården vid Finlands Röda Kors ger rekommendationerna om vad de nationella utbildningarna för instruktörer i första hjälpen ska innehålla.  Expertgruppen ger också rekommendationer om första hjälpen-instruktörernas grundutbildning. 

Källa: Valtioneuvosto.fi