NordenBladet — Företagarna har temporärt kunnat få arbetsmarknadsstöd på grund av coronaviruspandemin. Regeringen lämnade den 12 maj 2021 en proposition till riksdagen med förslag till förlängning av arbetsmarknadsstödet fram till den 30 september 2021. Målet är att trygga företagarnas utkomst i den osäkra situationen till följd av coronaepidemin.Den temporära utvidgningen av arbetslöshetsförmånen för företagare gäller för närvarande till den 30 juni 2021.– Coronaepidemin visar tecken på att lugna ner sig, men det tar ännu tid innan efterfrågan återhämtar sig och företagsverksamheten återhämtar sig inom alla verksamhetsområden. Därför anser vi att det är nödvändigt att fortsätta arbetsmarknadsstödet till företagare, vilket har varit ett av de viktigaste verktygen för att stödja företagare under coronakrisen, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Cirka 22 500 företagare har fått arbetsmarknadsstöd per månadEnligt Folkpensionsanstaltens uppgifter har i genomsnitt cirka 22 500 personer varje månad fått arbetsmarknadsstöd för företagare i början av 2021. Enligt arbets- och näringsministeriets uppskattning gäller förlängningen ca 22 000 företagare i månaden, om det inte sker några betydande förändringar i pandemiläget och sysselsättningsläget.Regeringens proposition om fortsatt arbetsmarknadsstöd för företagare hänför sig till den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2021. Utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa beräknas öka med uppskattningsvis cirka 48 miljoner euro, om den temporära lagändringen fortsätter till utgången av september.Stöd till alla företagare oberoende av bransch Den temporära utvidgningen av arbetslöshetsförmånen för företagare trädde i kraft den 8 april 2020. På basis av den har man kunnat betala arbetsmarknadsstöd till företagare i en situation där arbetsmängden eller inkomsterna från företaget har minskat på grund av en pandemi. Arbetsmarknadsstödet gäller alla företagare oberoende av om de bedriver företagsverksamhet som enskilda näringsidkare eller i bolagsform. Stöd kan beviljas företagare inom alla branscher.Erhållandet av arbetsmarknadsstöd förutsätter inte att företagsverksamheten upphör. Om företagaren upphör med hela företagsverksamheten, kan arbetslöshetsförmån betalas med stöd av de bestämmelser i lagen om utkomstskydd för arbetslösa som gäller tills vidare.Hur kan företagare få arbetsmarknadsstöd?Företagaren anmäler sig som arbetssökande till arbets- och näringsbyrån och lämnar en redogörelse för att arbetet på heltid har upphört eller inkomsterna har minskat på grund av coronavirusepidemin.Arbets- och näringsbyrån ger till Folkpensionsanstalten ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om företagarens rätt till arbetsmarknadsstöd.Företagaren ansöker om arbetsmarknadsstöd hos FPA.Folkpensionsanstalten betalar arbetsmarknadsstöd till företagaren.Om företagaren redan har varit arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån och får arbetsmarknadsstöd när lagen fortsätter, ska företagaren i fortsättningen sköta sina ärenden på det sätt som överenskommits med arbets- och näringsbyrån.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen lämnade den 12 maj 2021 en proposition med förslag till ändring av lagen om transportservice.Syftet med ändringen är att göra det möjligt att fortsätta med förhandsbokningsservicen för gränstrafiken i Vaalimaa och utvidga användningen av den till andra landsvägsgränsstationer mellan Finland och Ryssland.Till lagen om transportservice ska det fogas en ny paragraf om styrning och ledning av godstrafiken vid landsvägsgränsstationerna mellan Finland och Ryssland.Leverantörer av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster ska som en del av sin uppgift när det gäller att säkerställa smidigheten i trafiken kunna tillhandahålla trafikstyrnings – och trafikledningstjänster för godstrafik som anländer till landsvägsgränsstationerna, för tullåtgärder och gränskontroller i fråga om dessa och för säkerställande av smidigheten kring dessa. När leverantörerna tillhandahåller dessa tjänster kan de i egenskap av registeransvariga behandla personuppgifter i anslutning till ärendet. Det ska vara möjligt att samla in uppgifter i datasystem genom automatisk identifiering av registreringsnummer eller någon annan unik identifikationskod.Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2021.Vad händer härnäst?Den proposition som regeringen nu har överlämnat till riksdagen blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (Kommande plenum).Efter remissdebatten skickas propositionen vidare för utskottsbehandling. När utskottets betänkande är klart fortsätter behandlingen av ärendet i plenum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en utredning som publicerades den 12 maj krävs det målmedvetna åtgärder för att den tunga nyttotrafiken ska övergå till koldioxidsnålhet och nollutsläpp. Förutom försöks- och pilotprojekt för att utöka de praktiska erfarenheterna behövs forskning och informationsutbyte. För att genomföra förändringen är det nödvändigt att ta i bruk en distributionsinfrastruktur för alternativa drivkrafter. Den totala lönsamheten för en koldioxidsnål trafik kan påverkas både genom kapital- och rörliga kostnader.Utbudet av alternativa drivkrafter, i synnerhet elfordon, på marknaden kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren. När det gäller personbilar genomgår marknadsutbudet och anskaffningarna en kraftig omvälvning i riktning mot elfordon. Vilka fordon företagen skaffar spelar en stor roll med tanke på energiförbrukningen och utsläppen i trafiken som helhet. Nyttofordon, bussar, lastbilar och långtradare samt även rörliga arbetsmaskiner använder för närvarande i huvudsak fossilt dieselbränsle.Tidsspannet för när koldioxidsnåla lösningar och nollutsläpp kan uppnås varierar stort beroende på fordonstypen och fordonens användningssätt. Det finns bra förutsättningar att förutom med förnybart dieselbränsle utvidga det koldioxidsnåla drivkraftsunderlaget med hjälp av biogas och elfordon. Lastbilarna kommer under de kommande tio åren att genomgå en omvälvning i och med att flera alternativa drivkrafter introduceras inom olika marknadssegment. När det gäller distributionsbilar finns det redan ett utbud av eldrivna lastbilar.Det finns en beställning på städer och företag som arbetar för hållbar förändringEn betydande andel av de trafik- och transportprestationer som utförs med tunga fordon sker på rätt korta sträckor. Utifrån statistiken om landsvägstransporter finns det bra förutsättningar att ta i bruk eldrivna fordon inom den andel av prestationerna som växer gradvis. Elfordonen inom den tunga trafiken är redan nu till sina totalkostnader ett konkurrenskraftigt alternativ för ägaren inom de bästa användningsområdena, i synnerhet när det gäller nyttofordon i stadsmiljö. I samtliga fall kan man se att den relativa konkurrenskraften för fullständigt elektriska lösningar kommer att förbättras avsevärt under de kommande tio åren. För att genomföra förändringen krävs det att en omfattande laddningsinfrastruktur införs.Det mest kostnadseffektiva sättet att främja andelen utsläppssnåla fordon och alternativa drivkrafter av fordonsbeståndet är att höja körkostnaderna för fordon med större utsläpp. När det gäller alternativa drivkrafter, i synnerhet gas och el, påverkas användbarheten och genomförandet än så länge kraftigt av att den nödvändiga infrastrukturen fortfarande är halvfärdig och att marknadsutbudet är begränsat. Att utveckla infrastrukturen genom stöd är ett kostnadseffektivt sätt att främja införandet av ny teknik. Det är motiverat att stödja gas- och laddningsinfrastrukturen med offentliga medel om stödet allokeras på rätt sätt till sådana projekt som inte kan genomföras på marknadsvillkor. Som en åtgärd för att öppna upp marknaden kan ett tidsbestämt anskaffningsstöd för nollutsläppsfordon inom den tunga trafiken resultera i att elfordon har samma utgångsläge som gasdrivna fordon. Med tanke på transportbranschen är det väsentligt att stödet riktas uttryckligen till de behov som finns inom den tunga trafiken och kollektivtrafiken.I det projekt som genomförts av Teknologiska forskningscentralen VTT analyserades genom modellering olika styrmedel för att stödja införandet av alternativa drivkrafter. Utvecklingen av fordonsbeståndets sammansättning styrs av flera faktorer, såsom kapitalkostnader, rörliga kostnader för användningen, en tillräcklig infrastruktur och tillgången på information. Ingen av dessa garanterar dock ensam en bra utveckling. För att främja fossilfrihet och inleda förändringen rekommenderas det att alla åtgärder och styrmedel tas i bruk för att biogas och el ska bli verkliga alternativ på vägen mot nollutsläpp inom trafiken.Utifrån projektets resultat rekommenderas följande åtgärder:de nuvarande styråtgärdernas verkningsfullhet följs upp och preciseras vid behovförsöks- och pilotprojekt för nollutsläppslösningar främjas för att samla in erfarenhetsbaserad information i synnerhet inom den tunga trafikensatsningar på en infrastruktur för alternativa drivkrafter görs fortsättningsvisregelverket i synnerhet för arbetsmaskiner utvecklasforskningsinformationen om alternativa infrastrukturlösningar för trafikled och vägnät som resulterar i nollutsläpp utökas systematisktstyrmedel för tunga fordon med nollutsläpp som riktar sig till kapitalkostnaderna tas i bruk för att stimulera marknaden och avvecklas gradvisstrukturen för de rörliga kostnaderna för trafik och transport påverkas genom att utsläppsbestämmelserna skärps gradvisPublikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.Närmare information: projektchef, ledande forskare Mikko Pihlatie, Teknologiska forskningscentralen VTT Oy, tfn 0400 430395, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den ekonomiska tillväxten ökar till 2,6 procent 2021 tack vare den globala återhämtningen och avtagandet av coronaepidemin, förutspår finansministeriets ekonomiska översikt av den 12 maj.Ekonomin återhämtar sig märkbart från coronapandemin först mot slutet av 2021 eftersom den kraftiga ökningen av antalet sjukdomsfall våren 2021 fortfarande skapar osäkerhet i de ekonomiska operatörernas verksamhet. Då vi närmar oss sommaren kommer epidemins säsongsvariation att minska på antalet sjukdomsfall. Eftersom vaccineringarna också framskrider snabbt hålls epidemin under kontroll och restriktioner som gäller rörligheten och affärsverksamheten kan avvecklas. Underskottet i de offentliga finanserna minskar kraftigt 2022, då de stödåtgärder som vidtagits på grund av coronaepidemin upphör och ekonomin återhämtar sig. De offentliga finanserna uppvisar trots det fortfarande ett stort underskott i mitten av 2020-talet. Den offentliga skulden fortsätter också att öka i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP).”Ekonomin ser ut att normaliseras under 2022. Tyvärr innebär det normala läget efter epidemin en gradvis försämring av den offentliga ekonomin som präglas av en åldrande befolkning, svaga tillväxtutsikter och ett kroniskt underskott inom den offentliga ekonomin”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.Världsekonomin stimuleras kraftigtVärldsekonomin återhämtar sig från coronarecessionen under innevarande år tack vare omfattande stimuleringsåtgärder, allt flera vaccineringar och avveckling av restriktionsåtgärder. I synnerhet Förenta staterna, men också EU genomför omfattande ekonomiska stimulansåtgärder. Utöver riskgrupperna förväntas också befolkningen i arbetsför ålder ha vaccinerats i de viktigaste ekonomierna före hösten. Restriktioner avvecklas i takt med att pandemin lättar.Besparingarna under coronaåret ökar konsumtionen då epidemin avtarDen privata konsumtionen ökar snabbare än inkomsterna när hushållen börjar förbruka sina coronabesparingar under de närmaste åren. Den ökade konsumtionen syns redan i konsumtionen av varor. Tjänster i anslutning till utlandsturism samt idrotts- och kulturevenemang antas vara de sista konsumtionsposter som börjar växa.De globala stimulansåtgärderna strävar efter att stödja konsumtionen och investeringarna, vilket stöder Finlands export. De privata investeringarna minskar dock fortfarande år 2021 emedan bygginvesteringarna minskar. Investeringarna i maskiner och anordningar visar däremot tecken på återhämtning på grund av de förbättrade tillväxtutsikterna inom världsekonomin. EU: s facilitet för återhämtning och resiliens ökar investeringarna i forskning och utveckling och förnyar energiinfrastrukturen. Den ekonomiska återhämtningen påskyndar ökningen av antalet sysselsatta. Antalet sysselsatta kommer att överskrida 2019 års nivå först 2023, då sysselsättningsgraden höjs till drygt 73 procent. Arbetslöshetsgraden börjar sjunka avsevärt och närmar sig nivån för den strukturella arbetslösheten. Detta påskyndar höjningen av inkomstnivån 2022 och 2023. Inflationstrycket ökar under prognosperioden när efterfrågan återställs.De offentliga finanserna går med underskott även efter att epidemin avtagitUnderskottet i de offentliga finanserna, dvs. obalansen mellan utgifter och inkomster, förblir stort i år eftersom de offentliga utgifterna förblir höga på grund av stödåtgärder som beror på coronaepidemin och avvecklingen av den service- och vårdskuld som kumulerats under epidemin. Underskottet i de offentliga finanserna minskar kraftigt nästa år i och med att stödåtgärderna upphör och den ekonomiska tillväxten fortsätter i rask takt.Under 2023 –2025 minskar underskottet i de offentliga finanserna gradvis så att det börjar närma sig nivån före epidemin. Det kommer emellertid att finnas en betydande obalans mellan de offentliga utgifterna och inkomsterna även efter att coronaepidemin avtagit. Underskottet beräknas uppgå till 1,6 procent av BNP, dvs. 4,6 miljarder euro i mitten av 2020-talet. Den offentliga ekonomin försvagas av befolkningsåldrandet som ökat de offentliga utgifterna under en längre tid. De ekonomiska tillväxtutsikterna är dessutom fortfarande svaga mot mitten av 2020-talet. De försvagas av att den arbetsföra befolkningen minskar.Den offentliga sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten ökar från nuvarande knappa 70 procent till dryg 75 procent fram till 2025. Skuldkvoten kommer då att vara ca 16 procentenheter högre än 2019. Skuldkvoten väntas fortsätta att öka också efter 2025. De offentliga utgifterna och de offentliga inkomsterna lider på längre sikt av en obalans, ett hållbarhetsunderskott som är ca 3% i förhållande till BNP, dvs. cirka 8 miljarder euro på 2025 års nivå.Den ekonomiska återhämtningen kan också vara snabbare än väntatVärldsekonomin och den finländska export och investeringar kan i bästa fall tack vare omfattande global stimulans växa snabbare än väntat. Riskerna i prognosen har samband med frågan om i vilken mån epidemiläget är under kontroll vid det tredje kvartalet 2021. Med kontroll avses att man kunnat återgå till det nya normala utan att epidemin eller restriktionsåtgärderna i avsevärd mån begränsar vardagen eller näringslivets verksamhet. Tillväxten kan förbli långsammare än beräknat i en situation där ökningen av antalet sjukdomsfall skulle öka på nytt hösten 2021 i Finland eller i exportområden som är viktiga för oss. Ett ökat behov av sjukhusvård skulle senare leda till betydligt strängare restriktioner, vilket i sin tur skulle bromsa den ekonomiska tillväxten ytterligare. I Finland skulle en utdragen epidemi påverka den inhemska ekonomin särskilt genom privat konsumtion och framför allt genom efterfrågan på tjänster. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nordiska miljö- och klimatministrarna sammanträder den 12 maj för att diskutera lösningar på förlusten av den biologiska mångfalden. Ordförande för mötet är Finlands miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. De nordiska länderna förbereder sig inför partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP15) i Kunming i Kina, där världens länder ska komma överens om nya mål för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden.Nordiska ministerrådet finansierar från 2020 till 2021 ett projekt som syftar till att främja ungas deltagande i fastställandet av målen för konventionen om biologisk mångfald efter 2020. De unga presenterar sina ställningstaganden för miljö- och klimatministrarna.”Vi tar de ungas budskap på allvar. De ungas delaktighet i förhandlingsprocesserna för klimatkonventionen och biodiversitetskonventionen är en rättvisefråga. Norden måste vara en föregångare när det gäller att göra unga delaktiga. Jag hoppas att de unga även i fortsättningen aktivt inkluderas i åtgärderna för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Ministrarna ska vid sitt möte också behandla en deklaration om haven, klimatet och den biologiska mångfalden. Budskapet i deklarationen är att klimatförändringen måste beaktas bättre i skyddet, vården och utnyttjandet av haven och att kunskapsbasen om detta måste förbättras. Syftet med initiativet är också att förmedla ett samnordiskt perspektiv vid CBD COP15-mötet i Kunming i oktober. Vid mötet mellan de nordiska miljöministrarna i oktober 2019 godkändes deklarationen Oceans and Climate, som stärkte det nordiska samarbetet kring kopplingen mellan havet och klimatet.På initiativ av ordförandelandet Finland ska ministrarna också diskutera hur den biologiska mångfalden bättre kan beaktas i de internationella finansieringssystemen. Ministrarna utbyter erfarenheter om såväl offentliga som privata aktörers beredskap att integrera mångfaldsaspekter i sin finansieringsverksamhet. Finland föreslår att Nordiska ministerrådet ska finansiera ett utredningsprojekt för att granska det nordiska finansieringssystemets beredskap och verktyg när det gäller att främja skyddet av den biologiska mångfalden.”Naturen är inte separat från ekonomin. När naturen tas bättre i beaktande, ökar också ekonomins hållbarhet. Genom att rikta finansieringen rätt kan vi påverka naturens tillstånd. De nordiska länderna kan samarbeta när det gäller att rikta finansieringen så att naturen beaktas betydligt bättre än för närvarande”, säger minister Mikkonen.På ministrarnas agenda står dessutom förberedelserna inför klimatmötet i Glasgow, Nordiska ministerrådets vision för 2030, det globala plastavtalet (UNEA-5) och den nordiska finansieringsinstitutionen Nefcos strategi.Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021Finland är ordförande för Nordiska ministerrådet 2021. Finlands ordförandeskapsprogram bygger på Nordiska ministerrådets nya vision där Norden är det hållbaraste och mest integrerade området före 2030. Miljöministeriet har huvudansvaret för det treåriga projektet Cirkulär ekonomi i byggbranschen, vars syfte är att främja cirkulär ekonomi inom byggsektorn, utveckla och skapa nya samarbetsnätverk och effektivt omsätta de nordiska ländernas goda praxis i praktiken. Andra centrala teman för miljöministeriet är bevarandet av skogsnaturen i Barentsregionen och främjandet av internationella miljö- och klimatprocesser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den kommitté som bereder en ändring av sametingslagen har färdigställt sitt förslag till lagändringar. Syftet med ändringarna är att främja förverkligandet av samernas självbestämmanderätt samt förbättra ramarna för samernas språkliga och kulturella autonomi och för sametinget.Kommittén föreslår i sitt betänkande att förutsättningarna för anteckning i vallängden för sametinget omarbetas och att vallängden upprättas på nytt utifrån de reviderade kriterierna. Avsikten är att stärka samernas rätt att som urfolk själva bestämma vem som är same. Bakom de föreslagna ändringarna ligger Finlands skyldighet att bringa sametingslagen i överensstämmelse med FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och att förhindra framtida överträdelse av konventionen.Det föreslås att definitionen av same, alltså 3 § i sametingslagen, som gäller rätten att rösta i val till sametinget ändras så att språkkriteriet i paragrafen utvidgas till fjärde generationen och att det så kallade lappkriteriet stryks. Enligt förslaget ska det i paragrafen uttryckligen vara fråga om rätten att rösta och ställa upp som kandidat i val till sametinget, och inte att definiera vem som överhuvudtaget ska betraktas som same. Bestämmelsen motsvarar i hög grad även bestämmelsen om vallängden för sametinget i den paraferade nordiska samekonventionen från 2017.– Det är viktigt att vi snabbt rättar till den nuvarande situationen och ser till att Finland i fortsättningen till fullo tryggar samernas grundläggande och mänskliga rättigheter, betonar justitieminister Anna-Maja Henriksson.– FN:s människorättskommitté har betonat att Finland är skyldigt att rätta till den pågående kränkningen av de mänskliga rättigheterna med respekt för samernas rätt att utöva intern självbestämmanderätt. Detta står helt i linje med kommitténs uppdrag, och det gläder mig att resultatet återspeglar viljan att stärka samernas självbestämmanderätt, säger sametingets ordförande Tuomas Aslak Juuso.Betänkandet innehåller också andra förslag. Det föreslås att bestämmelserna om val till sametinget ses över för att underlätta röstningen i sameområdet som präglas av långa avstånd. Kommittén föreslår till exempel att man inför ett ambulerande röstningsställe och att det i varje kommun i sameområdet i fortsättningen ska finnas fler än ett röstningsställe.Ändringssökandet i ett ärende som gäller anteckning i vallängden föreslås bli ändrat så att den första egentliga besvärsinstansen är en självständig och oberoende besvärsnämnd. Besvärsnämnden ska finnas i anslutning till sametinget och utnämnas på förslag av sametinget. Ändring i besvärsnämndens beslut ska sökas hos högsta förvaltningsdomstolen, om den beviljar besvärstillstånd.Det föreslås att bestämmelsen om myndigheternas förhandlingsplikt revideras för att Finland ska uppfylla den princip om rätt till fritt och informerat förhandssamtycke (Free, Prior and Informed Consent, FPIC) som förutsätts i FN:s deklaration om urfolkens rättigheter och som fastställts vid tolkningen av människorättskonventionerna. Dessutom föreslås närmare bestämmelser om beaktandet av samernas rättigheter i myndigheternas verksamhet. Vidare föreslår kommittén att bestämmelsen om sametingets behörighet utvecklas och att det till paragrafen om lagens syfte fogas en hänvisning till samernas självbestämmanderätt. Tvåhundrafemtio röstberättigade samer avses i fortsättningen kunna lägga fram initiativ till sametinget i ärenden som hör till sametingets behörighet.Justitieministeriet har tillsatt en kommitté för att bereda en ändring av sametingslagen för tiden 1.12.2020–15.5.2021. Kommittén har arbetat under ledning av justitieministeriets kanslichef Pekka Timonen och i den har ingått företrädare för sametinget och regeringspartierna. Kommitténs medlem Juha Joona (Centern) har anmält avvikande mening särskilt till den 3 § som kommittén föreslagit. Till övriga delar är betänkandet samstämmigt. Kommitténs betänkande sänds härnäst på remiss. Till riksdagen lämnas endast en sådan proposition som sametingets sammanträde godkänner.Enligt regeringsprogrammet respekterar och främjar regeringen förverkligandet av alla samers och samegruppers språkliga och kulturella rättigheter med beaktande av internationella fördrag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-medlemsstaterna och en grupp afrikanska länder som inbjudits av Portugal samlades till en internationell migrationskonferens över video den 11 maj. Mötet ordnades på initiativ av EU:s ordförandeland Portugal. Finlands representant på mötet var statssekreterare Olli-Poika Parviainen.  I konferensen deltog också Europeiska kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, Afrikanska unionen, EU-byråer samt internationella organisationer med anknytning till migration.Portugal har i början av sitt ordförandeskap fokuserat på att fördjupa partnerskapen med EU och utvalda ursprungs- och transitländer för migration.  En annan prioritering har varit att främja lagliga inreserutter.  Båda dessa frågor stod också på konferensens agenda.– Idag hade vi en utmärkt möjlighet till en omfattande dialog med partnerländerna. I diskussionerna framhävdes att vi behöver sådana skräddarsydda och jämlika partnerskap med ursprungs- och transitländerna som genuint gagnar båda parterna, säger statssekreterare Olli-Poika Parviainen.Genom vidarebosättning skyddas de mest utsatta och sårbara flyktingarnaAtt främja och utveckla lagliga inreserutter är en central del av EU:s migrations- och asylreform. Vidarebosättningen av flyktingar i medlemsstaterna är ett effektivt sätt att erbjuda de mest utsatta flyktingarna skydd och dela ansvaret globalt.– Vidarebosättningen av flyktingar bör ökas. Det globala behovet av detta är kanske större än någonsin. Vi måste också utreda vilka kompletterande lagliga inreserutter som finns för dem som behöver internationellt skydd. Finland deltar aktivt i denna diskussion i EU, berättar Parviainen.Ett effektivt samarbete krävs för att kunna ingripa i människosmugglingVid konferensen diskuterades också bland annat hanteringen av migrationen vid EU:s yttre gränser, utmaningarna med återsändande och återtagande samt gemensamma lösningar för att ingripa i människosmuggling och människohandel. Europeiska kommissionen uppdaterar sin handlingsplan mot människosmuggling i år.– För att EU ska kunna ingripa i människosmugglingen krävs det effektivt samarbete mellan medlemsstaternas brottsbekämpande och rättsliga myndigheter och motsvarande myndigheter i ursprungs- och transitländerna. Ett sådant samarbete är nödvändigt om vi vill väcka åtal mot smugglarna och ställa dem inför rätta, konstaterar Parviainen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För beredningen av barnskyddslagen önskas synpunkter av de barn och unga som är klienter inom barnskyddet. I den elektroniska enkäten frågas bland annat vad de anser om stödet för barnets välfärd och utveckling i vården utom hemmet samt vilka tankar de har om krävande vård utom hemmet.Enkäten är en del av det pilotprojekt som genomförs i samband med genomförandet av den nationella barnstrategin där barns och ungas delaktighet i beredningen av barnskyddslagen stärks. Syftet med pilotprojektet är att skapa en modell för hur man hör barn och unga i samband med beredning av lagstiftning. ”Syftet med barnstrategin är att främja och stärka barns rättigheter att delta. Därför är det ytterst viktigt att göra det möjligt för barn och unga att få sin röst hörd när lagstiftningen som gäller dem revideras och ändras. Det är önskvärt att detta i framtiden är en naturlig del av lagberedningen och beslutsfattandet. Vid genomförandet av strategin utvecklas verktyg för detta”, konstaterar generalsekreteraren för den nationella barnstrategin Johanna Laisaari.Enkäten kan besvaras på både finska och svenska. Enkäten är öppen fram till den 23 maj på den nationella barnstrategins webbplats:barnstrategin.fi/barn-och-unga/Utöver den elektroniska enkäten har man i pilotförsöket genomfört workshoppar för barn och unga.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 11 maj skickar Finland materialhjälp till Indien via EU:s civilskyddsmekanism eftersom landets hälsovårdskapacitet har blivit överbelastad på grund av det svåra covid-19-läget. Finlands materialhjälp består av syrgasflaskor och saturationsmätare.De indiska myndigheterna har begärt materiellt bistånd från EU-länderna eftersom det råder brist på mediciner och syre i landet och nya patienter inte kan tas in på sjukhus. Materialet sänds via EU:s civilskyddsmekanism som en del av unionens gemensamma biståndsinsats. I samma fraktflygplan finns respiratorer från Tyskland och syrgasflaskor från Grekland.Inrikesministeriet har samarbetat i frågan med social- och hälsovårdsministeriet, utrikesministeriet, Försörjningsberedskapscentralen, Finlands Röda Kors, Oy Linde Gas Ab och Lyreco. Europeiska kommissionen samordnar biståndet och stöder de medlemsstater som sänder bistånd när det gäller transportkostnaderna och att ordna logistiken.Finland har erbjudit materiellt bistånd också åt NepalDen 11 maj beslutade inrikesministeriet att erbjuda materiellt bistånd också åt Nepal efter att landet begärt bistånd hos EU:s civilskyddsmekanism. Finland erbjuder Nepal ansiktsskydd och annan personlig skyddsutrustning. Om de nepalesiska myndigheterna godkänner biståndserbjudandet, skickas materialhjälpen till Nepal senare via EU:s civilskyddsmekanism som en del av unionens gemensamma biståndsinsats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen ämnar genomföra ett försök med rekryteringsstöd som syftar till att skapa nya arbetsgivarföretag genom att sänka tröskeln för rekrytering i företag där det utöver företagare inte finns utomstående arbetstagare. Målet är att främja företagsverksamhetens tillväxt och sysselsättningen i företag. Med hjälp av försöket inhämtas information om huruvida det rekryteringsstöd som beviljats företag har ovan nämnda konsekvenser.Arbets- och näringsministeriet har sänt utkastet till regeringsproposition på remiss. Utlåtanden kan lämnas fram till den 21 juni 2021.Företag som väljs till försöket med rekryteringsstöd och stödbeloppMålgrupp för försöket är företag som inte under de senaste 12 månaderna har haft utomstående avlönad arbetskraft och vars omsättning år 2021 är minst 15 000 men högst en miljon euro. Till målgruppen ska inte höra företag vars huvudsakliga verksamhetsområde är primär jordbruksproduktion, fiske eller vattenbruk. I målgruppen görs också vissa andra avgränsningar.Enligt förslaget ska försöket genomföras som ett kontrollerat försök, där det genom slumpmässigt urval bland de företag som hör till målgruppen tas ut en försöksgrupp och en kontrollgrupp. Företag som hör till försöksgruppen erbjuds möjlighet till rekryteringsstöd. Om färre än 900 företag utnyttjar stödet i den första fasen av försöket, erbjuds stöd förutom till försöksgruppen i den första fasen också till en ny försöksgrupp. Gruppen bildas genom att man vid inledningen av den andra fasen randomiserar de företag som hör till målgruppen. Samma företag kan inte delta både i den första och det andra fasen av försöket. Rekryteringsstöd beviljas som stöd av mindre betydelse, som företaget kan få av olika stödbeviljare till ett belopp av sammanlagt högst 200 000 euro under tre beskattningsår. Beloppet av stöd till ett företag är enligt förslaget 10 000 euro, och stödet betalas på grundval av de faktiska lönekostnaderna. Stöd betalas till ett belopp av 50 procent av de anställdas löner under högst 12 månader från den tidpunkt då den första arbetstagaren inledde sitt anställningsförhållande, dock tidigast från den tidpunkt då stödet söktes.För att trygga rätten till information föreslås ändringar också i andra lagarFör att trygga den rätt till information som behövs för att genomföra försöket föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, lagen om inkomstdatasystemet och straffregisterlagen ändras temporärt. Vid beviljande och utbetalning av rekryteringsstöd kan man utnyttja uppgifterna i arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem och i inkomstdatasystemet. Rättsregistercentralen ska vid behov ur straffregistret få lämna ut sådana uppgifter om straffrättsliga påföljder i anslutning till anlitande av utländsk arbetskraft som saknar tillstånd som behövs för att kontrollera förutsättningarna för stöd. Försöket inleds i mars 2022 och pågår i knappt två årDe föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 mars 2022. Lagen om ett försök med rekryteringsstöd ska till huvudsakliga delar vara i kraft till och med den 31 december 2023. Bestämmelserna om återkrav, utlämnande av uppgifter och rätt att få uppgifter, registrering av uppgifter, ändringssökande samt uppföljning och utvärdering av försöket föreslås dock vara i kraft till och med den 31 december 2033.

Källa: Valtioneuvosto.fi