NordenBladet — KTI Kiinteistötieto Oy har på uppdrag av finansministeriet utvärderat verksamheten inom statens hyressystem och Senatkoncernen. Undersökningen beskriver hurdana åsikter de statliga kunderna, de styrande ministerierna och företrädarna för Senatfastigheter och försvarsfastigheter har om funktionen hos statens hyressystem fungerar och om eventuella utvecklingsbehov. Kunderna anser att den nuvarande hyresmodellen är tydlig och transparent och att de nuvarande hyresnivåerna i huvudsak är skäliga.Staten äger bebyggd fastighetsegendom till ett värde av ca 4,2 miljarder euro, och den omfattar ca 9 000 byggnader. Staten har ett system med interna hyror där hyrorna för de statliga ämbetsverk och inrättningar som är Senatfastigheters och försvarsfastigheters hyresgäster fastställs enligt självkostnadsprincipen. Senatkoncernen eftersträvar alltså inte vinst genom sin verksamhet. Statens nuvarande hyressystem togs i bruk vid ingången av 2016. Senatfastigheter är statens lokalanskaffningsenhet som hyr ut lokaler antingen från statens eller från en utomstående hyresvärds lokaler. Försvarsfastigheter agerar lokalanskaffningsenhet för Försvarsmakten. Hyrorna anses i regel vara skäligaHyresnivån anses vara tämligen konkurrenskraftig och förmånlig i förhållande till marknadsaktörerna. Senatfastigheter jämför hela tiden sina hyresnivåer med marknadshyrorna. Hyrorna för specialfastigheter, såsom fängelser och forskningsinstitut, är också enligt Senatkoncernens bedömning förmånliga även om det inte är möjligt att direkt anvisa externa jämförelsepriser för sådana objekt. En del kunder önskar dock större transparens samt en öppnare marknadsjämförelse av hyror och kostnader, så att effektiviteten hos Senatskoncernens verksamhet kunde utvärderar på bästa möjliga sätt.   Det nuvarande systemet får särskilt beröm för den uppsägningstid på 12 månader som tillämpas i hyresavtalen och som erbjuder statliga kunder större flexibilitet när lokalbehoven förändras. En centraliserad modell för fastighetsinnehav, ett internt hyressystem och enhetliga verksamhetssätt svarar väl mot behoven i statens nya fastighetsstrategi och lokalstrategi. För att målen i lokalstrategin ska kunna nås krävs ett ökat och mer fungerande samarbete mellan Senatkoncernens affärsverk, de styrande ministerierna och dem som använder lokalerna. Senatkoncernens yrkesskicklighet uppskattas och den uppskattas ge mervärde både för verksamheten i helhet och i synnerhet för mindre kunder som inte har egna resurser eller egen kompetens för lokalledning.  Budgetarna för reparationsinvesteringar kan överskridas av många orsakerMest diskussion mellan Senatkoncernen och de statliga kunderna orsakas av de reparationsinvesteringar som enligt utredningen görs i lokalerna. Gränsdragningen mellan investeringar som hör till Senatkoncernen och investeringar som påverkar hyran behöver bli tydligare. Styrningen och realiseringen av kostnaderna styrs av Senatkoncernen, vilket kan medföra utmaningar om budgeten överskrids. Budgetarna kan också överskridas på grund av kunden, om investeringsprojektets innehåll ändras under projektets gång. Långa tidsplaner leder också ibland till situationer där anslagsbesluten inte motsvarar de faktiska projektkostnaderna när kostnaderna stiger. Överraskande investeringar, till exempel sådana som beror på problem med inomhusluften, upplevs vara särskilt utmanande. Hyressystemet lämpar sig bättre för en del kunder än för andraDet finns stora skillnader mellan specialutrymmen, såsom fängelser eller lokaler som Försvarsmakten använder, och kontorslokaler som är i mer allmän användning. De kunder för vars lokaler det inte går att hitta alternativa lösningar eller ersättande användning upplever modellen som delvis osmidig och önskar större transparens och att olika kunders specifika behov beaktas i högre grad. I en situation där ett hyresavtal sägs upp är det restvärdesansvar som eventuellt realiseras för kundens del för investeringar som gjorts i objektet en av de mest diskuterade detaljerna i det nuvarande hyressystemet. Hittills har inga betydande åtaganden realiserats för kunderna. Det är i praktiken svårt att hitta ersättande användning för särskilda objekt, vilket ökar risken för att restvärdesansvaret realiseras för vissa kunder. Det är motiverat att redogöra för och avtala om restvärdesansvaret redan i förhandlingsskedet.De uppgifter som fåtts i utredningen används som stöd vid beredningen av statsrådets redogörelse om Senatkoncernen samt vid den fortsatta utvecklingen av systemet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s konkurrenskraftsråd sammanträder i Bryssel den 24 februari 2022 med sammansättningen Den inre marknaden och industripolitiken. Utöver företagens hållbarhetsrapportering kommer ministrarnas möte att bland annat handla om utländska stöd som snedvrider den inre marknaden och den gröna omställningens inverkan på transportsektorns framtid.Finlands företrädare vid konkurrenskraftsrådets möte är arbetsministerns statssekreterare Ville Kopra. Rådets mål är att skapa en allmän riktlinje om ett förslag som handlar om offentliggörandet av uppgifter om företagens ansvarsrapportering (Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD). Enligt förslaget ska stora företag och börsnoterade företag rapportera om olika ansvarsteman i sina verksamhetsberättelser. Målet är att företagens hållbarhetsrapportering ska ha samma ställning som den ekonomiska rapporteringen.Bestämmelsen om hållbarhetsrapportering ska träda i kraft för stora företag år 2023, för små och medelstora tre år senare. De nya rapporteringsskyldigheterna omfattar cirka 600–800 finländska företag. Finland understöder kommissionens förslag och anser att det är viktigt att frågan granskas som en helhet tillsammans med andra pågående förslag från kommissionen, såsom EU:s lagstiftning om företagsansvar.EU vill ingripa effektivare i utländska subventioner som snedvrider den inre marknadenEU har för tillfället inga effektiva medel för att ingripa i snedvridningar av konkurrensen på den inre marknaden som beror på subventioner från länder utanför EU. Utländska subventioner kan snedvrida konkurrensen på den inre marknaden, till exempel i samband med företagsköp och offentlig upphandling. Kommissionen föreslår nu tre nya verktyg med hjälp av vilka man i fortsättningen kan ingripa i saken.EU:s marknad ska förbli öppen och konkurrensutsatt och alla aktörer ska ha jämlika möjligheter till verksamhet på den inre marknaden. Det är viktigt för Finland att reglerna är tillräckligt tydliga och förutsägbara och att förordningen inte utan grund hindrar eller försvårar utländska investeringar inom EU.Rådet kommer också att diskutera de konsekvenser som den gröna omställningen har för framtiden för det industriella ekosystemet inom transportsektorn och vilka åtgärder som kan påskynda förändringen. Det är viktigt för Finland att man i den gröna omställningen fäster uppmärksamhet vid tvärsektoriella teknologier, såsom artificiell intelligens och cybersäkerhet, och vid deras betydelse för förnyelse inom industrin. Omställningen till koldioxidneutral industri skapar också nya möjligheter till näringsverksamhet.Rådet ska dessutom höra om förslagen till ändring av direktivet om radioutrustning, om mikrochipsförordningen, om EU:s lagstiftning om företagsansvar och om standardiseringsstrategin. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ansvaret för att ordna social- och hälsovård överförs till välfärdsområdena vid ingången av nästa år. I två lagar föreslås därför i huvudsak ändringar av teknisk natur. De propositioner som sänds på remiss gör det också möjligt att ersätta välfärdsområdena för kostnaderna för integrationen och fastställer ansvaret för att ordna boende för barn som kommit utan vårdnadshavare.Ansvaret för att ordna social- och hälsovård överförs vid ingången av 2023 från kommunerna till välfärdsområdena. Därför måste det göras ändringar i lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen och i lagen om främjande av integration (nedan integrationslagen). I lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen föreskrivs det om en modell för samverkan vars aktörer är arbets- och näringsbyrån, kommunen och Folkpensionsanstalten. De aktörer som ingår i modellen för samverkan samordnar den offentliga arbetskraftsservice som de har organiseringsansvar för, socialservice, hälso- och sjukvårdstjänster samt rehabiliteringstjänster i enlighet med den arbetslösas servicebehov. Inom sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen är kommunerna den myndighet som ansvarar för social- och hälsovårdstjänsterna. Enligt propositionen ska lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen ändras när organiseringsansvaret överförs så att välfärdsområdet i modellen för samverkan blir den aktör som ansvarar för socialservicen och hälso- och sjukvårdstjänsterna. Kommunerna ska även i fortsättningen utse de personer som ska leda ordnandet av sektorsövergripande samservice. I integrationslagen föreslås också tekniska ändringar som förtydligar välfärdsområdenas roll.Integrationsersättningar förutom till kommuner även till välfärdsområdenEnligt integrationslagen ska staten ersätta kommunen för de kostnader för integrationsfrämjande som anges i lagen. Kostnader uppstår för kommunen bland annat för de social- och hälsovårdstjänster som kommunen ordnar. I propositionen föreslås det att lagen om främjande av integration ändras så att välfärdsområdena från och med 2023 kan ansöka om ersättningar för sådana kostnader för ordnande av social- och hälsovård som avses i lagens sjätte kapitel. Kommunerna kan dock ansöka om ersättning retroaktivt för de social- och hälsovårdskostnader som uppkommit för dem före utgången av 2022 ännu under 2023 och 2024 på det sätt som föreskrivs i lagen. Dessutom kan kommunerna även i fortsättningen få ersättning för de kostnader som anges i lagen och som de orsakas av integrationsfrämjande.Välfärdsområdena får en ny uppgift att ordna familjegrupphemsverksamhetEnligt integrationslagen ordnas omvårdnad, omsorg och fostran för ett barn eller en ung person som kommit till landet utan vårdnadshavare i familjegrupphem, med hjälp av stödd familjeplacering eller på något annat ändamålsenligt sätt. Dessutom föreskrivs det i lagen om förordnande av företrädare för en minderårig som flyttat till landet utan vårdnadshavare. Familjegrupphemmens verksamhet baserar sig på integrationslagen och är således för närvarande inte socialvård. Till sitt innehåll ligger familjegrupphemsverksamheten dock rätt nära socialvården. I propositionen föreslås det också att ansvaret för att stödja barn och unga som kommit till landet som minderåriga utan vårdnadshavare samt för att ordna boende till exempel i familjegrupphem ska överföras från kommunerna till välfärdsområdena. Familjegruppshem finns för närvarande i omkring tio kommuner, varför uppgiften inte beräknas öka välfärdsområdenas uppgifter avsevärt. Välfärdsområdet ska få full ersättning av staten för de kostnader som skötseln av dessa uppgifter medför för välfärdsområdet. Lagen innehåller också bestämmelser om rätt att få information samt om överföring av avtal och personal.Ändringsförslagen sänds på remissUtlåtanden om de föreslagna lagändringarna kan lämnas fram till den 5.4.2022. Det är meningen att regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen i maj 2022. Ändringarna avses träda i kraft vid ingången av 2023. Samtidigt bereds också en total översyn av bägge lagarna, och avsikten är att de ska sändas på remiss senare under våren 2022. Avsikten är att dessa lagar ska överlämnas till riksdagen hösten 2022 och de avses träda i kraft 2024. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-ländernas utrikesministrar ska diskutera bland annat sanktionerna mot Ryssland efter det ryska erkännandet av separatistområdena Donetsk och Luhansk.EU:s utrikesministrar samlas till ett extra möte i Paris för att behandla det förändrade säkerhetsläget i Europa. Utrikesminister Pekka Haavisto representerar Finland vid mötet. Finland fördömer Rysslands ensidiga kränkningar av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet. Att erkänna separatistområdena i Östra Ukraina bryter gravt mot Minskavtalen. Finland reagerar på Rysslands agerande som en del av Europeiska unionen. EU har i sitt uttalande fördömt Rysslands beslut om erkännande och konstaterat att EU kommer att införa sanktioner. På grund av det extra mötet inställs utrikesminister Haavistos möte med Storbritanniens utrikesminister Liz Truss.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens ministerarbetsgrupp för samordning av coronaåtgärder fick den 22 februari en översikt över smittläget. Ministerarbetsgruppen föreslår ändringar i begränsningarna av restau-rangernas verksamhet och en förlängning av ändringarna i sjukförsäkringslagen. Förslaget om åtgärder som förbättrar hälsosäkerheten i arbetslivet under covid-19-epidemin sänds på remiss.Coronaepidemin som orsakas av virusvarianten omikron håller på att mattas av i Europa. I Fin-land har det totala antalet fall av covid-19 fortsatt att minska, men det finns fortfarande stora skillnader i det regionala epidemiläget. Behovet av sjukhusvård är fortfarande stort i många reg-ioner, men belastningen på intensivvården är lägre än under de tidigare epidemitopparna. I Finland är vaccinationstäckningen på en god nivå särskilt i de äldre åldersgrupperna. Den ökande vaccinationstäckningen har dock klart avtagit under den senaste tiden. Vaccinet ger ett effektivt skydd mot coronavirussjukdomens allvarliga former och minskar klart risken för att bli intagen för sjukhusvård och att dö i covid-19.Ministerarbetsgruppen betonar att betydelsen av en coronasäker livsstil blir allt viktigare när samhället öppnas igen. Det är viktigt att vaccinera sig i det rådande smittläget.Begränsningarna i fråga om restauranger slopas, hygienkraven förblir i kraft Ministerarbetsgruppen föreslår att de krav som gäller förplägnadsrörelsers servering, öppetti-der, kundantal och sittplats slopas från och med den 1 mars.De allmänna hygienkraven för förplägnadsrörelser ska gälla i alla regioner fram till den 31 mars.Om belastningen på sjukhusen ökar på ett betydande sätt, bör begränsningar som gäller för-plägnadsrörelser omprövas.Förslaget om åtgärder för att förbättra hälsosäkerheten i arbetslivet under covid-19-epidemin sänds på remiss Ministerarbetsgruppen föreslår att trepartsarbetsgruppens förslag om temporär ändring av ar-betarskyddslagen sänds på remiss.Ministerarbetsgruppen bedömer att en remissbehandling är nödvändig, eftersom arbetsgrup-pens förslag gäller arbetslivet i stort. Eftersom förslaget handlar om behandling av personupp-gifter ska även dataombudsmannen höras innan en eventuell proposition överlämnas till riksda-gen. Ett eventuellt överlämnande av regeringspropositionen och giltighetstiden bedöms efter remiss-behandlingen med beaktande av det epidemiläge som råder då. Ändringarna i sjukförsäkringslagen förblir i kraft Ministerarbetsgruppen föreslår att de temporära ändringarna i sjukförsäkringslagen som gjorts på grund av coronaepidemin ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2022. De temporära undantagen från lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska gälla fram till den 28 februari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet fick in sammanlagt 34 projektansökningar genom ansökningsomgången för Programmet för en koldioxidsnål byggmiljö som avslutades den 11 februari 2022. Ansökningarna gällde en summa på sammanlagt cirka 3,8 miljoner euro. Projektens sammanlagda budget uppgår till cirka 9 miljoner euro. I ministeriets första ansökningsomgång utlystes en miljon euro i statsunderstöd för klimatarbete inom den byggda miljön.”Vi har glädjande många olika sökande i vår första ansökningsomgång, bland annat företag, kommuner, läroanstalter, organisationer och föreningar. Det är tydligt att klimatarbetet inom den byggda miljön intresserar en mångsidig skara av olika samhällsaktörer, både stora och små. Ur denna grupp kommer vi säkert att kunna sätta igång effektiva och inspirerande projekt”, säger projektkoordinator Maija Stenvall från miljöministeriet.Miljöministeriet beviljar finansiering för forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt som testar och utvecklar nya metoder för begränsning av klimatförändringar eller anpassning till dem. Projekten kan ha samband med exempelvis energieffektivitet, byggnadsmaterial, utveckling av processerna för planering och byggande eller utveckling av kunskapsbasen och kompetensen på området. Målet är att resultaten av projekten ska kunna utnyttjas fritt.Avsikten är att besluten om finansiering till projekten fattas före utgången av april 2022. Den följande ansökningstiden börjar i maj, och två ansökningsomgångar ordnas ännu i slutet av 2022.EU:s stimulansmedel sätter fart på klimatarbetet inom den byggda miljönAnsökan om finansiering är en del av Programmet för en koldioxidsnål byggd miljö, där det under de närmaste åren görs en satsning på sammanlagt 40 miljoner euro på klimatarbetet inom den byggda miljön. Programmet genomförs av miljöministeriet och Business Finland, och under 2021–2023 ordnas sammanlagt sju ansökningsomgångar.Finansieringen kommer från EU:s återhämtningsfacilitet (Next Generation EU), och riktlinjerna för den nationella användningen av faciliteten drogs upp i Finlands program för hållbar tillväxt, som publicerades i maj 2021.Programmet för en koldioxidsnål byggd miljö  Kirailmasto.fi: Aktuella ärenden och möjlighet att delta i programmet

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansieringen av hälsobranschen har utvecklats och stärkts, men Finlands finansieringsmiljö håller på att hamna på efterkälken jämfört med jämförelseländerna, konstateras det i arbets- och näringsministeriets publikation ”Utredning för att utveckla hälsobranschens finansieringsmiljö”, som publicerades den 21 februari 2022. Rapporten innehåller också förslag till utveckling av finansieringsmiljön.Enligt rapporten finns finansieringsmiljöns mest betydande flaskhalsar i långsiktigheten och tillväxtfinansieringen (specialiserad på hälsobranschen). Centrala flaskhalsar i hälsobranschens finansieringsmiljö i Finland är att finansieringen är splittrad i relativt små och kortsiktiga helheter. Detta leder till att kommersialiseringen och skalningen av lovande ämnen och innovationer går trögt.Det finns konkurrenskraftig forskning i Finland, men utmaningen är skalningen till tillväxtföretag. Det finns betydande möjligheter när det gäller EU-finansiering. Utnyttjandet av EU-finansiering ser dock inte ut att vara lika systematiskt och strategiskt i Finland som i många andra länder. Genom en effektivare nationell organisering skulle man sannolikt få ut mycket mer än för närvarande från EU:s finansieringskällor.Finansieringen av forskningsverksamhet inom hälsobranschen har ökat och finländska tillväxtföretag inom hälsobranschen har lyckats samla in betydande kapitalinvesteringar. Finansieringsmiljön är emellertid klart outvecklad jämfört med jämförelseländerna (Sverige, Danmark, Belgien) och finansieringsmiljöns konkurrenskraft håller på att hamna på efterkälken jämfört med dem. Avsikten är att resultaten i utredningen ska utnyttjas i genomförandet av tillväxtstrategin för hälsobranschen och i utvecklandet av finansieringsmiljön för hälsobranschen. Rapporten är en del av åtgärderna i den färdplan för forskning och innovation inom hälsobranschen som publicerades i december 2020. Utredningen gjordes av 4FRONT Oy och KPMG. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 22 februari diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott Rysslands agerande och säkerhetsläget i Europa. Finland stöder Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.Finland fördömer Rysslands ensidiga kränkningar av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet. Erkännandet av separatistområdena i östra Ukraina bryter gravt mot Minskavtalen. Finland reagerar på Rysslands agerande som en del av Europeiska unionen.Finland förutsätter att Ryssland avstår från militära åtgärder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Som en del av programmet Upphandling Finland och det nationella genomförandet av strategin för offentlig upphandling har det publicerats en utredning om utbildning i offentlig upphandling i Finland 2021. I utredningen har man kartlagt utbildningsbakgrunden hos de yrkesmänniskor som gör offentliga upphandlingar samt samlat information om läroanstalter som erbjuder utbildning i upphandling. Enligt utredningen behövs det mer utbildning i upphandling, i synnerhet fördjupad utbildning i offentlig upphandling.Av de 26 högskoleorganisationer som besvarade enkäten svarade 22 att de erbjuder utbildning i upphandling. Utbudet är emellertid koncentrerat till helheterna inom den allmänna utbildningen i upphandling, och inte särskilt till utbildning som ger färdigheter för offentlig upphandling.Utbildning i offentlig upphandling erbjöds närmast i form av begränsade specialinnehåll. Högskolorna ansåg emellertid att den allmänna utbildningen i upphandling också ger färdigheter i att genomföra offentliga upphandlingar. Det nuvarande utbudet beaktar emellertid inte i tillräcklig grad särdragen hos offentliga upphandlingar, till exempel när det gäller kännedom om lagstiftningsmiljön. Resultaten av utredningen stöder en ökning och utvidgning av den utbildning som fokuserar på offentlig upphandling.Kunskaper om offentlig upphandling förvärvas utanför högskolornaAv de som svarade som arbetar med offentlig upphandling berättade 79 procent att deras studier inte omfattade undervisning i upphandlingskompetens. Få upplevde också att de genom sin examen har fått färdigheter att sköta uppgifter inom offentlig upphandling. För närvarande skaffar största delen av dem som gör offentliga upphandlingar det kunnande som befattningsbeskrivningen kräver genom utbildningar som arbetsgivaren ordnar eller på egen hand. Detta medför emellertid utmaningar särskilt för små upphandlande enheter som inte nödvändigtvis har tillräckliga resurser för att erbjuda sina anställda utbildning i upphandling.Av dem som gör offentliga upphandlingar är nästan 80 procent högskoleutbildade. 51 procent av dem som svarade berättade att de utexaminerats från universitetet och 28 procent från yrkeshögskola. För närvarande är det i allmänhet tradenomer, förvaltningsmagistrar och diplomingenjörer som ansvarar för att genomföra offentliga upphandlingar som sitt huvudsakliga arbete. Sakkunniga som stöder offentlig upphandling är oftast personer som fått utbildning inom juridik, förvaltning eller handel.Målet är att kartlägga upphandlingskompetensenInom programmet Upphandling Finland bereds just nu ett verktyg för självutvärdering av kunnandet för de upphandlande enheterna. Målet med verktyget är att ge de upphandlande enheterna möjlighet att på ett mer detaljerat sätt utreda styrkor och utvecklingsbehov i upphandlingskompetensen. I och med att verktyget används kan den information som samlas in på nationell nivå och den nu publicerade utredningen av utbildning i fortsättningen utnyttjas bättre än tidigare i utvecklingen av utbildningen i upphandling och den offentliga upphandlingskompetensen.Utredningen är en del av finansministeriets och Kommunförbundets åtgärdsprogram Upphandling Finland och åtgärderna i den nationella upphandlingsstrategin. Utredningen har genomförts av konsultbolaget Innolink.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Birgitta Vuorinen inledde sitt arbete som expert på högre utbildning och forskning vid Finlands ambassad i London i början av januari. Innan Vuorinen övergick till uppdraget i London arbetade hon som direktör för ansvarsområdet för högskolepolitik vid undervisnings- och kulturministeriet. Storbritannien blev därmed det nionde stationeringslandet för nätverket Team Finland Knowledge. Vuorinen ska följa med högskole- och forskningspolitiken i Storbritannien, främja samarbetsmöjligheterna och Finlands synlighet samt bistå finländska högskolor, forskningsinstitut och andra aktörer i innovationsekosystemet i syfte att öka samarbetet med brittiska aktörer.Nätverket Team Finland Knowledge består av åtta andra experter på högre utbildning och forskning, som arbetar runt om i världen. Utöver London finns det specialsakkunniga i Abu Dhabi, Buenos Aires, Moskva, New Delhi, Peking, Pretoria, Singapore och Washington. De specialsakkunniga vid Team Finland Knowledge arbetar vid Finlands ambassader i nära samarbete med Team Finland-nätverket. Team Finland Knowledge stärker finländarnas tillgång till betydande FoUI-nätverk och främjar den utbildningsbaserade invandringen.Storbritannien skiljer sig från andra stationeringsländer på grund av våra länders gemensamma EU-historia. EU-programmen har haft stor betydelse för främjandet av rörligheten och forskningssamarbetet mellan länderna, och samarbetet mellan EU-länderna är fortfarande centralt när det gäller att bygga upp ett nytt partnerskap mellan Storbritannien och EU. –  Samarbetet med andra EU-länder kommer också att spela en viktig roll vid utvecklingen av bilaterala relationer, säger Birgitta Vuorinen. Vad händer med högskolesamarbetet och rörligheten mellan länderna?Finländska och brittiska universitet har ingått ett stort antal bilaterala avtal och samarbetar nära inom forskning. Båda länderna har satt upp ambitiösa mål för att öka FoUI-finansieringen och göra den mer internationell, vilket också skapar goda förutsättningar för att utveckla verkningsfulla FoUI-nätverk och partnerskap.Finland ingår i elva olika europeiska universitetsnätverk som bygger upp nya former av samarbete mellan högskolor och gränsöverskridande undervisningssamarbete. I två av de finländska högskolenätverken ingår också ett brittiskt universitet. Nätverken får finansiering från programmen Erasmus+ och Horisont. Finansieringsvillkoren för programmen styr verksamheten, vilket innebär att Storbritanniens utträde ur EU samt eventuella avtal om programsamarbete även i fortsättningen kommer att återspeglas i verksamheten för dessa nätverk.Storbritannien nådde sitt mål för 2030 om 600 000 utländska examensstuderande tio år i förtid. En betydande del av de brittiska universitetens inkomster består av terminsavgifter, vilket innebär att de internationella examensstuderandena också har stor ekonomisk betydelse. I och med utträdet ur EU har de internationella examensstuderandenas terminsavgifter stigit, ja till och med fyrdubblats. De stigande kostnaderna, inreserestriktionerna, coronapandemin och de därav ökade möjligheterna till distansundervisning har minskat antalet sökande och studerande från EU-länderna. Till exempel uppgick antalet finländska sökande i den så kallade huvudansökan till cirka tusen åren 2015–2016, men endast 240 år 2021. Storbritannien vill dock fortfarande ha internationella examensstuderande, och vid den internationella studentrekryteringen har man vänt blicken mot särskilt Asien och Afrika. Enligt statistik från början av februari ökade det totala antalet internationella examensstuderande vid de brittiska universiteten med 4 procent jämfört med året innan. Finland strävar efter att tredubbla antalet utländska examensstuderande vid högskolorna före 2030. Storbritannien har ett stort utbud av högre utbildning och ett lånekoncept som balanserar terminsavgifterna och beaktar inkomstnivån, vilket inte skapar någon stark drivkraft för brittiska studerande att studera utomlands. Rörligheten främjas dock av att Storbritannien stöder sina egna studerandes studier utomlands med sammanlagt 330 miljoner pund genom det så kallade Turing-programmet, åtminstone under de närmaste tre åren. Storbritannien vill att de brittiska studerandena ska bli mer internationella, medan Finland vill öka antalet utländska examensstuderande och utbytesstuderande. Båda länderna behöver kunnig arbetskraft, så det finns en stark vilja att sysselsätta högutbildade personer. Samverkan mellan olika politikområden är viktig när det gäller att locka kunniga personer. Därför håller man i Storbritannien och Finland som bäst på att se över bland annat inresebestämmelserna. –  För närvarande är det till exempel svårt för praktikanter att resa till Storbritannien, och tillsammans med andra EU-länder vill vi fästa den brittiska regeringens uppmärksamhet vid detta, konstaterar Birgitta Vuorinen.

Källa: Valtioneuvosto.fi