NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) har utfärdat en förordning som gör det möjligt att få intyg över coronavaccination via Kanta-tjänsten. Genom förordningen föreskrivs att en person via Kanta-tjänsten kan få ett intyg över de vaccinationer som getts, resultaten av laboratorieundersökningar samt genomgången coronavirussjukdom. Förordningen träder i kraft den 25 maj 2021.Coronavaccinationsintyget som fås ur Kanta-tjänsten tas i bruk stegvis. Den 26 maj införs ett nationellt coronavaccinationsintyg som innehåller uppgifter om de coronavaccinationer som personen har fått. I det nationella intyget finns uppgifterna på finska, svenska och engelska. I juli införs EU:s gemensamma covidintyg (EU Digital Covid Certificate) som ska innehålla ett coronavaccinationsintyg, ett intyg över ett negativt testresultat och ett intyg över genomgången coronavirussjukdom. Också EU:s digitala gröna covidintyg utfärdas på finska, svenska och engelska. Målet är att man i fortsättningen också ska kunna få ett intyg också över alla andra vaccinationer och resultat av laboratorieprov från Kanta-tjänsten.Förordningen innehåller inga bestämmelser om användningen och ändamålet med coronavaccinationsintygetFörordningen innehåller inga bestämmelser om användningen och ändamålet med coronavaccinationsintyget. Personen kan själv bestämma om användningen och ändamålet, och intygen fås från Kanta-tjänsten avgiftsfritt.Det nationella intyget om coronavaccinering som införs i maj fås endast via Kanta-tjänsten varifrån det kan visas i elektronisk form eller skrivas ut på papper. Dessutom kan man befullmäktiga en annan person att använda Kanta-tjänsten.För närvarande och även i fortsättningen kan en person få ett annat skriftligt intyg över coronavaccination hos hälso- och sjukvården. Detta intyg är dock inte detsamma som det nationella coronavaccineringsintyget som fås via Kanta-tjänsten. En pappersversion av EU:s gemensamma covidintyg, som införs i Kanta-tjänsten i juli, kan också fås direkt hos den offentliga hälso- och sjukvården.De yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården sparar vaccinationsuppgifterna och andra undersökningsresultat i Kanta-tjänsten efter vaccinationen och testerna samt ansvarar för att uppgifterna i tjänsten är korrekta. En enskild person får intyg via Kanta-tjänsten efter det att uppgifterna först in i rätt form i tjänsten.SHM:s förordning medför inte några nya skyldigheter för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården utöver de skyldigheter som redan nu föreskrivs i lagen.I remissvaren understöddes förordningenFörordningen var på offentlig remiss 19.3–9.4.2021. I nästan alla remissvar understöddes förordningen. I utlåtandena lyftes fram att också andra än de som använder elektroniska tjänster ska kunna få intyg. Dessutom påpekades att propositionen skulle försätta patienterna i en ojämlik ställning om det intyg som fås via Kanta-tjänsten är avgiftsfritt, men intyget som fås hos hälso- och sjukvården är avgiftsbelagt.Resor bör undvikasÄven om man i fortsättningen kan få ett coronaintyg via Kanta-tjänsten, är det fortfarande bra att undvika resor, eftersom coronaläget är dåligt i många länder. Vidare ska man före resan noggrant kontrollera läget i destinationslandet och före returresan läget i Finland samt anvisningarna om covid-19.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä och Kinas handelsminister Wang Wentao diskuterar via en videoförbindelse den 25 maj 2021. Under diskussionen behandlas läget för handel och investeringar mellan länderna, samarbetet inom kommittén för innovativ affärsverksamhet samt aktuella förändringar i företagens affärsmiljö. Målet är att påskynda samarbetet mellan Finland och Kina inom handel och ekonomi.Ministrarna diskuterar bland annat hur handeln mellan länderna kan främjas under och efter coronapandemin. Minister Wang inledde sitt uppdrag i december 2020, och detta är hans första ministerdiskussion med Finland.– Coronapandemin har medfört utmaningar för handeln mellan våra länder. Vi måste stödja samarbetet mellan våra företag och vara beredda att utnyttja potentialen i vårt handelsekonomiska samarbete efter pandemin, konstaterar näringsminister Mika Lintilä.Finland och Kina har samarbetsmöjligheter i fråga om koldioxidsnålhet och cirkulär ekonomiDet finns möjligheter till samarbete mellan Finland och Kina bland annat i fråga om teknik som hänför sig till koldioxidsnålhet, cirkulär ekonomi och välfärd. Kina har tillkännagett att det har som mål att minska koldioxidutsläppen från och med 2030 och att uppnå koldioxidneutralitet före 2060. I den nya femårsplanen betonar Kina betydelsen av innovationer. Detta är också en möjlighet för finländska företag.Kommittén för innovativ affärsverksamhet mellan Finland och Kina inrättades 2017 genom en gemensam förklaring av näringsminister Lintilä och Kinas handelsminister. Målet för den företagsledda kommittén är att främja kommersiella samprojekt mellan Finland och Kina. Ministrarna vill stödja en aktiv dialog mellan företagen och söka lösningar på gemensamma utmaningar för att sätta fart på handeln och investeringarna.Förändringarna i företagens affärsmiljö har accentuerats under coronapandemin. Det har bland annat ställts särskilda begränsningar för människors och varors rörlighet. Ministrarna utbyter information och synpunkter om hur affärsmiljön kan utvecklas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Skattesänkningarna skulle enligt utredningen öka intresset för ett mer omfattande införande av olika lösningar som främjar koldioxidneutralitet. Förändringen bedöms inte ha någon nämnvärd inverkan på priset på fjärrvärme.Målet för statsminister Sanna Marins regeringsprogram är att Finland ska uppnå koldioxidneutralitet 2035. Enligt regeringsprogrammet ska man främja sådana nya sätt att producera fjärrvärme som inte kräver förbränning, och värmepumpar och datorhallar som producerar värme i fjärrvärmenätet överförs till skatteklass II.I utredningen identifieras sänkningen av elskatten på värmepumpar, elpannor och energieffektiva datorhallar som är anslutna till fjärrvärmenätet till elskatteklassen för industri som ett sätt att i synnerhet i tätorter främja värmeproduktion som inte kräver förbränning.Det vore enligt utredningen motiverat att bevilja skattenedsättning för värmepumpar som anslutits till fjärrvärmenätet samt dessutom på basis av en effektgräns för värmepumpar som inte hör till fjärrvärmenätet. I utredningen presenteras inte någon enskild effektgräns, utan endast en begränsning till värmepumpar i industriell storleksklass.Överföringen av värmepumpar till den lägre skatteklassen bedöms inte leda till någon betydande minskning av de kalkylerade koldioxidutsläppen, eftersom värmepumparna i många fall kalkylmässigt ersätter den värme som produceras med utsläppsfri biomassa. Däremot bedöms åtgärden främja sådan värmeproduktion som inte baserar sig på förbränning, vilket vore förenligt med målsättningarna.Fastställande av energieffektivitetskrav för datorhallar förutsätter fortsatt  utredning Utöver värmepumpar som producerar värme till fjärrvärmenätet kan man också överföra andra former av värmeproduktion till skatteklassen för elström.För datorhallars del rekommenderas det i utredningen att skatteförmånen ska förutsätta energieffektivitetskrav som definieras med stöd av  energieffektivitetstal. Det var inte möjligt att fastställa energieffektivitetstalen detaljerat i samband med denna utredning, den processen förutsätter ytterligare utredning.I utredningen rekommenderas också att elpannor som producerar värme till fjärrvärmenätet flyttas till en lägre skatteklass. Detta stöds av behovet att i allt större utsträckning lagra el som producerats från förnybara energikällor också som värme.Dessutom föreslås det i utredningen att beskattningen av kraftvärme (CHP) ändras så att värme som produceras av värmepumpar inte skulle skärpa beskattningen av kraftvärme.Utredningen genomfördes på beställning av finansministeriet av planerings- och konsulteringsbolaget Management Consulting Oy AFRY.Målet är att lagstiftningen som gäller frågan ska träda i kraft vid ingången av 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Programmet för hållbara städer, som samordnas av miljöministeriet, har under drygt två år visat sig spela en viktig roll i att skapa samarbete och påskynda hållbara förändringar i praktiken. Av programmet, som fortsätter fram till 2023, har gjorts en halvtidsutvärdering. Med hjälp av utvärderingen ska programmet utvecklas så att det bättre tillgodoser behoven hos städer av olika storlek. I fortsättningen satsar programmet allt mer på verkningar och kommunikation.Enligt den utvärdering som gjorts av Owal Group Oy har programmet behandlat hållbarhetsfrågor ur många olika synvinklar och lyckats utveckla verksamheten inom såväl stadsledningen som den praktiska utvecklingen. Genomförandet av programmet har svarat mot ett behov, och mycket har uppnåtts i förhållande till resurserna. Den motiverande attityden till arbetet har fått mycket beröm. Programmet har ökat medvetenheten om vad hållbar stadsutveckling innebär i praktiken, gett fart åt utvecklingen och byggt upp ett konkret samarbete både mellan städerna och mellan städerna och staten.Halvtidsutvärderingen visar att programmet på ett naturligt sätt sammanför olika kommunala sektorer. Samarbetet och växelverkan har en viktig roll när det gäller att sprida hållbarhetstänkandet. I programmet har man utvecklat nya lösningar, skapat nya nätverk och ny kompetens samt lyckats aktivera kommunerna utgående från deras egna behov.Det är viktigt att bygga upp samarbete eftersom kommunernas hållbarhetsfrågor inte bara ligger på en sektors ansvar. Hållbarhet uppfattas ofta gälla den tekniska sektorn eller miljöväsendet, då man främst fäster vikt vid ekologisk hållbarhet. Programmet för hållbara städer får beröm av intressegrupperna för att den sociala hållbarheten har en framträdande roll i programmet.”Vi ska också i fortsättningen se till att programmet är omfattande och satsa på att åstadkomma bestående resultat i samarbete mellan städerna och staten”, säger programchef Virve Hokkanen. ”Det är ibland svårt att mäta hur hållbarhetsmålen uppnås, men utifrån utvärderingen stärks uppfattningen att resultat uppstår uttryckligen till följd av omfattande och sektorsövergripande samarbete”, fortsätter Hokkanen.Att utveckla hållbarheten medför också ekonomiska fördelar, och i utvärderingen hoppas man att detta ska lyftas fram starkare. I fortsättningen bör man också bättre identifiera de olika stödbehoven hos kommuner av olika storlek. Dessutom bör medvetenheten om programmet och kommunikationen stärkas, vilket bidrar till att sprida och förankra resultaten. Syftet med halvtidsutvärderingen av programmet för hållbara städer var att ta fram information om resultaten och effekterna av programmets två första år och att bidra till att inrikta verksamheten under resten av programperioden. I utvärderingen användes utöver skriftligt material även sakkunnigintervjuer och aktiverande workshoppar i samråd med centrala genomförare och intressegrupper. Programmet för hållbara städerDet femåriga programmet för hållbara städer (2019–2023), som samordnas av miljöministeriet, påskyndar hållbar stadsutveckling i samarbete med ministerier, kommuner och andra aktörer. Hittills har cirka 80 kommuner och cirka 50 andra organisationer deltagit i programmet. Huvudteman för programmet är koldioxidsnåla städer, smarta städer, friska städer och socialt hållbara städer, och man söker framför allt nya lösningar på frågor som tangerar alla dessa teman.Arbetet är bland annat inriktat på att behandla städernas gemensamma hållbarhetsutmaningar, ta fram nya lösningar genom praktiska försök och utvecklingsprojekt, främja spridning och bredare tillämpning av god praxis och stärka det internationella utbytet av erfarenheter. Under den första hälften av programmet har man till exempel producerat informationspaket för hållbarhetsstyrning och städernas hållbarhetsarbete och testat lösningar med hjälp av vilka miljön kan stödja välfärden. Den statliga finansiering som reserverats för programmet uppgår till 4,4 miljoner euro och den totala budgeten inklusive de övriga finansiärernas andelar uppgår till cirka 6 miljoner euro.Webbplatsen för programmet för hållbara städer 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt prognoserna kommer klimatförändringen att öka hälsoriskerna i hela världen, framförallt i utvecklingsländerna. Klimatförändringen kan påverka hälso- och sjukvårdens funktionsduglighet och sjukvårdens funktion och driftssäkerhet även i Finland. En förutsättning för att riskerna ska förebyggas är att social- och hälsovården förbereder sig och anpassar sig till förändringarna i tid. I arbetet kan man använda planen för anpassning till klimatförändringen som nyligen utarbetades för social- och hälsovårdssektorn. Planen sträcker sig fram till 2031.Även om klimatförändringens konsekvenser är långsiktiga är det delvis redan nu möjligt att se dessa konsekvenser. Därför är det viktigt att det redan nu vidtas anpassningsåtgärder vid sidan av utsläppsminskningarna. Det finns goda möjligheter att göra detta eftersom vårt samhälle har utvecklats och dess utgångspunkter ur klimatsynpunkt och ekonomisk synpunkt är goda. En planmässig anpassning kräver emellertid en tillräcklig kunskapsbas. Anpassningsplanen innehåller exempel på anpassningsåtgärderAnpassningen måste vara tillräckligt förutseende med beaktande av förändringar som utvecklas snabbt, till exempel extrema väderfenomen. I Finland varierar konsekvenserna av klimatförändringen regionalt och därför ska man i anpassningsåtgärderna ta hänsyn till den regionala och lokala dimensionen.I planen finns 42 mål och 92 rekommenderade åtgärder i anslutning till målen. Målen gäller bland annat varningssystemet för värmebölja, olika riktlinjer och åtgärdsprogram, undersökningar av klimatförändringens konsekvenser och av anpassningsåtgärder samt tväradministrativa åtgärder. Även utbildning och kommunikation har beaktats i planen.I anpassningsplanen prioriteras hälsoskydd och anpassning av hälso- och sjukvården inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Avsikten med anpassningsplanen är att undersöka nuläget för anpassningen och de strukturer som stöder den i Finland och identifiera nuvarande och nya anpassningsåtgärder inom verksamhetsområdet för hälsa och välfärd.Planen är ett praktiskt verktyg och ger fler riktlinjer i social- och hälsovårdssektorn i anslutning till klimatförändringen. Social- och hälsovårdsministeriet har berett planen gemensamt med Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet deltar i festivalen Världen i byn den 29–30 maj. Evenemangets tema är framtiden, och det syns också i det program som utrikesministeriet producerar. De unga från nätverket Changemaker utmanar ministrarna i frågor som gäller klimatförändringen, internet och ungas möjligheter att påverka globalt.På lördagen kl. 13–13.30 träffar utrikesminister Pekka Haavisto och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari ungdomar från nätverket Changemaker. Evenemanget kan följas på nätet.Under rubriken Framtidens värld? intervjuas ministrarna av Joanna Slama och Iida Silfverhuth som är medlemmar i Kyrkans utlandshjälps nätverk Changemaker.De unga utmanar ministrarna i frågor som gäller klimatförändringen, internet och ungas möjligheter att påverka globalt. Vad gör Finland för att de ungas röst ska bli hörd?Massutrotningen av arter – vad kan Finland göra för att stoppa den?

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid arbets- och näringsbyråerna fanns det i slutet av april sammanlagt 318 400 arbetslösa arbetssökande. Det är 114 600 färre än ett år tidigare, men 88 800 fler än för två år sedan i april. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 13 100. Av de arbetslösa arbetssökandena var 158 600 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av april fanns det i hela landet 70 200 permitterade, vilket är 113 800 färre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 53 900, vilket är 109 800 färre än i april i fjol. Från och med mars minskade antalet permitterade på heltid med 8 800.Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 109 700. Detta är 42 300 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 116 200, det vill säga 25 400 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 17 700 färre än i april i fjol, det vill säga sammanlagt 38 600. I januari–april avslutades 56,1 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 8,2 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeUnder april månad anmäldes 76 100 nya lediga jobb, det vill säga 26 000 fler än i april förra året. Allt som allt fanns det i april 152 900 lediga jobb, vilket är 39 600 fler än för ett år sedan.I slutet av april deltog 117 000 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 6 000 fler än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Arbetslöshetsgraden 9,0 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i april 29 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Sysselsättningsgraden var 70,1 procent, dvs. 0,4 procentenheter högre än i april i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 244 000, vilket är 30 000 flera än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden var 9,0 procent, dvs. 0,9 procentenheter högre än ett år tidigare.Pressmeddelande om ändringar i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning från ingången av 2021: https://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2020-12-22_uut_001_sv.htmlCentrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen:Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning.I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har sänt utkastet till handlingsplan för jämställdhet och likabehandling inom räddningsväsendet på remiss. Målet för handlingsplanen är en räddningsbransch som främjar jämställdhet och likabehandling på ett aktivt, planmässigt och långsiktigt sätt. Utkastet till handlingsplan är på remiss från den 24 maj till den 30 juni 2021.I utkastet till handlingsplan beskrivs nuläget i fråga om jämställdhets- och likabehandlingsfrågor inom räddningsväsendet och anges målen för hur dessa ska främjas. Till utkastet till handlingsplan har dessutom fogats en ordlista för jämställdhets- och likabehandlingsarbetet.  I regeringsprogrammet för statsminister Marins regering har man i stor utsträckning förbundit sig till att främja åtgärder för att öka jämställdheten och likabehandlingen. Främjandet av likabehandling och jämställdhet är också en del av räddningsväsendets strategi.Mångfalden i räddningsväsendet syns som en allt bättre kundserviceDen kartläggning av nuläget som genomfördes under beredningen av handlingsplanen stärkte den redan kända uppfattningen att räddningsväsendet är en starkt könssegregerad bransch. Kvinnornas andel av de heltidsanställda med full lön är endast 13 procent. Av dem som arbetar inom prehospital akutsjukvård är cirka en tredjedel kvinnor. Inom räddningsväsendet arbetar också mycket få personer med invandrarbakgrund.För närvarande erbjuds räddningsutbildning endast på finska, vilket försvårar tryggandet av tjänster på båda nationalspråken. Större uppmärksamhet bör också fästas vid utbudet av samiskspråkiga tjänster. I utbildningen inom branschen bör uppmärksamhet också fästas vid räddning av personer med funktionsnedsättning och vid att säkerhetskommunikationen ska nå dem.− Räddningsväsendet bör representera hela befolkningen. Mångfalden inom branschen har en allt större betydelse när det gäller att bekämpa ojämlikhet mellan människor och öka trygghetskänslan i alla befolkningsgrupper. Räddningsväsendet åtnjuter för närvarande ett mycket starkt förtroende, men vi måste ständigt arbeta för det, säger räddningsöverdirektör Kimmo Kohvakka.Mångfalden hos räddningsväsendets personal syns som en allt bättre kundservice. Mångfalden hos räddningsväsendets personal bidrar också till branschens attraktionskraft. När räddningsväsendet representerar det befolkningsunderlag som det producerar tjänster för, förstår personalen olika befolkningsgruppers behov. Jämställdheten och likabehandlingen inom räddningsväsendet tas på allvarVid kartläggningen av nuläget framkom det också att trakasserier är vanliga inom branschen: män blir trakasserade av kunder och kvinnor av kollegor. Dessutom märktes det att fullgörandet av de lagstadgade skyldigheterna när det gäller planer, kvoter och ingripande i trakasserier är bristfälligt inom branschen. Inom branschen finns det också behov av att öka kompetensen om förebyggande av diskriminering och om likabehandlingsfrågor, både inom organisationerna och på riksnivå.– De brister och missförhållanden som lyfts fram vid kartläggningen av nuläget är oroväckande och ska tas på allvar. Räddningsväsendet måste i egenskap av central säkerhetsmyndighet se till att principerna om likabehandling och jämlik verksamhet iakttas i vår verksamhet både när det gäller personalen och tjänsteproduktionen. Enbart handlingsplanen korrigerar inte situationen, utan vi måste också aktivt och systematiskt vidta åtgärder inom branschen för att rätta till situationen, betonar Kohvakka.Vid kartläggningen av nuläget lät den arbetsgrupp som tillsatts av inrikesministeriet göra enkäter och utredningar, och på så sätt fick man en så heltäckande bild som möjligt av jämställdheten och likabehandlingen inom räddningsbranschen. Olika utredningar begärdes av Statistikcentralen, diskrimineringsombudsmannen, regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet och Räddningsinstitutet.Enkäter om nuläget i fråga om jämställdheten och likabehandlingen riktades till både organisationer inom räddningsbranschen och avtalsbrandkårer. Genom en separat enkät till organisationer som representerar befolkningsgrupper som löper risk att bli utsatta för diskriminering utredde arbetsgruppen också hur dessa befolkningsgrupper upplever räddningsväsendets tjänster. Målet är en räddningsbransch som aktivt främjar jämställdhet och likabehandlingI utkastet till handlingsplan fastställs räddningsväsendets gemensamma mål, ansvar och åtgärder med hjälp av vilka branschen kan främja jämställdhet och likabehandling. Målet är en räddningsbransch som främjar jämställdhet och likabehandling på ett aktivt, planmässigt och långsiktigt sätt.Räddningsväsendets långsiktiga mål för att främja jämställdhet och likabehandling är att stärka ledarskapet och kompetensensäkerställa jämställdhets- och likabehandlingsplanering samt ett räddningsväsende som är fritt från trakasserier och diskrimineringutveckla arbetsförhållandena, lönerna och förmånerna så att de blir mer jämlika och jämställdauppmuntra människor med olika bakgrund att söka sig till branschen och öka mångfalden bland personalenerbjuda minderåriga en trygg miljö att utvecklas i brandkårsungdomsarbetet kommunicera med beaktande av jämställdhets- och likabehandlingsaspekterna.− Jämställdhets- och likabehandlingsfrågor berör alla aktörer inom räddningsbranschen och därför bör alla aktörer också delta i främjandet av dessa frågor. Vi hoppas att vi får utlåtanden i stor utsträckning både från aktörer inom branschen och från olika befolkningsgrupper som vi producerar tjänster för. Endast på så sätt får vi den bästa möjliga handlingsplanen för branschen, säger Kohvakka.Det utkast till handlingsplan som är på remiss gäller statliga aktörer inom räddningsbranschen, räddningsverken, organisationer och avtalsbrandkårerna. En arbetsgrupp för jämställdhet och likabehandling inom räddningsbranschen ska svara för genomförandet och uppföljningen av handlingsplanen. I arbetsgruppen ingår företrädare för regionförvaltningsverken, räddningsverken, Räddningsinstitutet, Helsingfors räddningsskola, Suomen pelastusalan ammattilaiset, Finlands Brandbefälsförbund, Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland, Finlands Avtalsbrandkårers Förbund och Suomen Pelastusalan naiset ry.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 24 maj har inrikesministeriet tillsatt ett projekt där det ska göras en utredning om en lagändring som gör det möjligt att bevilja tillfälligt uppehållstillstånd och främlingspass för en begränsad tid till en asylsökande som fått avslag på sin ansökan och som är sysselsatt. Avsikten med ändringen är att personen ska kunna resa för att skaffa resedokument av myndigheterna i sitt eget land. Dessutom utreds hur man eventuellt kunde lösa situationen för personer som länge varit utan uppehållsrätt i Finland.Bakom projektet ligger handlingsprogrammet mot olaglig inresa och vistelse i landet, som publicerades tidigare i maj och som i enlighet med regeringsprogrammet har uppdaterats för åren 2021–2024. Programmet innehåller sammanlagt 52 åtgärder, varav 10 gäller i synnerhet personer som vistas i landet utan uppehållsrätt.– Två av åtgärderna genomförs genom de utredningar som nu görs. Det är fråga om en del av en omfattande helhet som syftar till att förebygga utslagning och uppkomsten av ett så kallat skuggsamhälle, konstaterar lagstiftningsrådet Jutta Gras.Ett främlingspass skulle underlätta anskaffningen av det egna landets pass för ett arbetsrelaterat tillståndRegeringen har i sitt program lovat att utveckla lagstiftningen och tillämpningspraxisen för att sysselsatta personer som har fått avslag på sin asylansökan smidigare ska kunna få uppehållstillstånd på grundval av arbete. Detta innebär att en person som har blivit bofast och sysselsatt i Finland smidigare kan få uppehållstillstånd för arbetstagare även om han eller hon inte har ansetts vara i behov av skydd. – En grundläggande förutsättning för uppehållstillstånd är att personen kan styrka sin identitet med ett tillförlitligt resedokument. Det att sökanden inte har haft möjlighet att visa upp ett giltigt resedokument har i vissa fall också varit ett hinder för att få ett arbetsrelaterat tillstånd. Det kan vara svårt att skaffa en handling om personens hemland inte har någon beskickning i Finland, konstaterar ledande sakkunnig Kukka Krüger.I det projekt som nu inleds utreds om man i sådana här fall kunde få tillfälligt uppehållstillstånd och främlingspass, förutsatt att alla övriga villkor för uppehållstillståndet uppfylls. Då kunde personen fortsätta arbeta i Finland med uppehållstillstånd för arbetstagare och med hjälp av främlingspasset resa för att skaffa sitt eget lands nationella pass.Genom kompletterande lösningar vill man minska riskerna för dem som vistas i landet utan uppehållsrätt och för samhälletDen andra utredningen som görs inom ramen för projektet gäller eventuella lösningar för de personer som länge har vistats i Finland utan uppehållsrätt.Utgångspunkten är att en person som inte har uppehållsrätt i Finland ska avlägsna sig ur landet, i första hand frivilligt. I enlighet med regeringsprogrammet ska systemet för assisterad frivillig återresa utvecklas. Dessutom främjar Finland samarbetet med de viktigaste länderna när det gäller återsändanden och också i större utsträckning när det gäller ärenden kring återresor och migration. Arbetet utförs med stöd av EU och tillsammans med andra EU-medlemsländer.Samarbetet med ursprungsländerna i fråga om de personer som ska återsändas fungerar inte alltid på önskat sätt. Därför behövs det också kompletterande lösningar på situationen för personer som länge varit i landet utan uppehållsrätt.– Nu är avsikten att utreda under vilka förutsättningar det kunde vara motiverat att legitimera dessa personers vistelse i Finland och hur det ska göras. Eventuella lösningsmodeller ska sökas i andra EU-länder och framför allt i de nordiska länderna, berättar Jutta Gras.Målet för utvecklingen av såväl återresor som kompletterande lösningar är att minska de risker som ett leverne utan uppehållsrätt medför för människorna själva och samhället.Beslut om fortsatta åtgärder fattas när utredningarna har slutförtsInrikesministeriets migrationsavdelning bereder projektet i nära samarbete med polisavdelningen, Migrationsverket och Polisstyrelsen. I projektet hörs dessutom andra centrala myndigheter, sakkunniga och aktörer, såsom frivilligorganisationer.I projektet beaktas rekommendationerna i den undersökning som genomförts som en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, där man behandlar möjligheten för personer som saknar uppehållstillstånd att få uppehållstillstånd på andra grunder än på grund av internationellt skydd, och det föreslås att förutsättningarna för beviljande av främlingspass ska ses över. I en undersökning som blev klar i februari 2021 utreddes hurdana samverkanseffekter ändringarna i utlänningslagen och dess tillämpningspraxis har haft för dem som sökt och fått internationellt skydd.I projektet utnyttjas dessutom det europeiska migrationsnätverkets jämförande forskning om EU-ländernas utmaningar och praxis i fråga om dem som vistas i länderna utan uppehållsrätt. Undersökningen avses bli klar sommaren 2021.De utredningar som ska göras inom ramen för projektet blir klara hösten 2021. Det fattas beslut om den fortsatta beredningen utifrån utredningarna. Projektets mandatperiod sträcker sig till utgången av 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europarådets styrelse för kulturleder har beviljat ett kulturledscertifikat för kulturleden Alvar Aalto Route – 20th Century Architecture and Design. Det är den första kulturleden i Finland som får ett certifikat.‒ Det är ett fantastiskt erkännande för den finländska arkitekturen och för arvet efter Alvar Aalto. Nätverket av Alvar Aalto-städer och Alvar Aalto-stiftelsen har arbetat långsiktigt för att skapa en europeisk kulturled, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.I år behandlades sammanlagt 13 ansökningar och ett certifikat beviljades till fem nya kulturleder. Nu finns det 45 certifierade kulturleder runt om i Europa. Certifikatet beviljas leder som har ett tema som anknyter till Europas kultur och kulturarv och som är gemensamt för åtminstone tre länder. Europarådets kulturledssamarbete inleddes år 1987. Pilgrimsleden till Santiago de Compostela var den första som fick status som kulturled.Kulturleden Alvar Aalto Route – 20th Century Architecture and Design omfattar över 60 arkitekturobjekt i 27 städer i fem olika länder – Finland, Tyskland, Estland, Italien och Frankrike. Potentiella Alvar Aalto-objekt finns i sammanlagt tio europeiska länder från Rovaniemi i Finland till Riola di Vergato i Italien och från Reykjavik på Island till biblioteket i Viborg.– Alvar Aalto-kulturleden ger möjligheter att stärka Finlands ställning som kulturturismland. Att utveckla kulturturismen är ett av regeringens mål. Denna vecka inleddes ett arbetsgruppsarbete som syftar till att utarbeta en färdplan för främjande av kulturturismen, säger forsknings- och kulturminister Saarikko.Kulturleden administreras av Alvar Aalto-stiftelsens och Alvar Aalto-städernas gemensamma projekt, föreningen Aallon arkkitehtuuri- ja muotoiluperinnön matkailureitti ry, som grundades i juli 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi