NordenBladet — Undervisningsminister Jussi Saramo har beviljat 13 miljoner euro för utveckling av stödet för inlärning och inkluderingen inom småbarnspedagogiken samt förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.Med understödet strävar man efter att säkerställa att varje barn och ung person får det stöd som han eller hon behöver inom småbarnspedagogiken och skolan. Med understödet kan kommunerna tillsammans producera lågtröskeltjänster som hänför sig till stöd för utveckling, lärande och skolgång samt genomförande av inkluderingen.småbarnspedagogikförskoleundervisning och grundläggande utbildningUndervisningsrådet Kirsi Alila, tfn 0295 330 365Projektsekreterare Aili Tervonen, tfn 0295 330 216Förskoleundervisning och grundläggande utbildningUndervisningsrådet Jussi Pihkala, tfn 0295 330 256Projektsekreterare Aili Tervonen, tfn 0295 330 216
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland skickar materialhjälp till Nepal via EU:s civilskyddsmekanism på grund av det svåra covid-19-läget i landet. Finlands materialhjälp består av munskydd, visir, skyddshandskar och skyddsrockar.De nepalesiska myndigheterna har begärt materiellt bistånd från EU-länderna eftersom covid-19-läget snabbt har försämrats i landet. Nepal är Finlands långvariga partnerland när det gäller utvecklingssamarbete.Materialet sänds via EU:s civilskyddsmekanism som en del av unionens gemensamma biståndsinsats. Europeiska kommissionen samordnar biståndet och stöder de medlemsstater som sänder bistånd när det gäller transportkostnaderna och att ordna logistiken.Inrikesministeriet har samarbetat i frågan med utrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Försörjningsberedskapscentralen. Största delen av det material som skickas kommer från statens säkerhetsupplag, som Försörjningsberedskapscentralen upprätthåller. Material har också donerats av Oy Medifon Ab, Logonet Oy, Mediwear Ltd samt Röntgentekno Oy och deras samarbetspartner Fiberone Oy. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Programmet för hållbar tillväxt, som publicerades på onsdagen, påskyndar Finlands gröna omställning med sammanlagt över en miljard euro, och tillsammans med hävstångseffekten beräknas programmet bidra till klimatarbetet med upp till fyra miljarder euro. Finland riktar hälften av all finansiering från EU:s återhämtningsinstrument till den gröna omställningen.Understöd riktas till medborgare, företag, kommuner och andra sammanslutningar för koldioxidsnåla investeringar, forskning och utveckling. De första projekten inleds redan i slutet av året, när mer stöd blir tillgängligt bland annat för avstående från oljeuppvärmning, byggande av laddningsinfrastruktur för elbilar och vindkraftsplanläggning.”Programmet för hållbar tillväxt är den största klimatsatsningen i Finlands historia och föregår med gott exempel också med tanke på framtida ekonomiska lösningar. Signalen till de olika aktörerna är klar: nu är det rätt tid att investera i en hållbar framtid. Med finansieringen påskyndar vi utvecklingen mot ett klimatneutralt Finland och lyfter samtidigt Finland på fötter efter coronakrisen. En viktig princip för hela återhämtningspaketet är att ingen stimulansåtgärd får hindra uppnåendet av klimat- och naturmålen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Investeringarna beräknas minska utsläppen med minst tre miljoner ton koldioxid per år från och med 2026, vilket motsvarar cirka sex procent av Finlands utsläpp. Målen är att Finland ska bli ett ledande land inom väteekonomi och cirkulär ekonomi och inom området för bioprodukter med högt förädlingsvärde, utsläppsfria energisystem och andra klimat- och miljölösningar samt att förbättra energieffektiviteten och påskynda övergången till fossilfri trafik och uppvärmning.Torsdagen den 27 maj överlämnar regeringen en proposition med förslag till årets tredje tilläggsbudget, som innehåller finansiering för Finlands program för hållbar tillväxt. De första ansökningarna om finansiering inleds under slutet av året.Tilläggsanslag för avstående från oljeuppvärmning och byggande av laddningsinfrastruktur för elbilar”Att frångå oljeuppvärmning till fördel för mer hållbara uppvärmningsformer har väckt stort intresse bland allmänheten. Därför är det fint att vi smidigt kan fortsätta att bevilja understöd. Jag anser också att det är mycket viktigt att de understöd som beviljas för byggandet av laddningsinfrastruktur för elbilar får en extra skjuts. En heltäckande laddningsinfrastruktur är en nödvändig förutsättning för elektrifieringen av trafiken”, säger minister Mikkonen.Avståendet från oljeuppvärmning stöds med ett tilläggsanslag på 70 miljoner euro, vilket gör det möjligt för cirka 15 000 byggnader att frångå oljeuppvärmning och ger upphov till årliga utsläppsminskningar på cirka 100 000 ton koldioxid inom ansvarsfördelningssektorn. Enskilda hushåll, kommuner, församlingar och föreningar kan få stöd. I årets tilläggsbudget har 25 miljoner euro reserveras för understöd för småhus.Småhusägare kan ansöka om understöd hos NTM-centralen i Birkaland. För understöden anvisas 65 miljoner euro som en fortsättning på de satsningar som redan tidigare gjorts. Kommunerna kan ansöka om understöd hos Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). Även församlingar och föreningar kan ansöka om understöd från och med 2022. För understöden reserveras fem miljoner euro.Understöden för byggandet av laddningsinfrastruktur för elbilar ökar med 20 miljoner euro, varav 17 miljoner riktas till bostadsbyggnader och 3 miljoner till företagsbyggnader. Avsikten är att det understöd som ARA beviljar också ska omfatta företag år 2022. I årets tredje tilläggsbudget har 7,5 miljoner euro reserverats för understöden.Ym.fi: Avstående från oljeuppvärmningAra.fi: Understöd för byggande av laddningsinfrastruktur för elbilarInvesteringsstöd till företag för att främja cirkulär ekonomi, nya rena teknologier och koldioxidsnåla processerFöretagen kan ansöka om finansiering bland annat för innovativa anskaffningar av utrustning och utveckling av processer som främjar återanvändningen och återvinningen av batteri-, bio-, plast-, textil-, bygg- och elektronikmaterial och restprodukter från industrin. Investeringsstöd på sammanlagt 110 miljoner euro kommer att kunna sökas hos Business Finland före hösten. De första 20 miljonerna för detta ändamål reserveras i regeringens tredje tilläggsbudget. Finansieringen stöder genomförandet av programmet för cirkulär ekonomi och den riksomfattande avfallsplanen och påskyndar den nationella batteristrategin och Finlands bioekonomistrategi.Dessutom erbjuds det stöd för att elektrifiera industriella processer och göra dem mer koldioxidsnåla (60 miljoner euro) och för investeringar i kommersiell skalning av koldioxidsnålt väte och utnyttjande av koldioxid, till exempel när det gäller teknologi för produktion och lagring av rent väte (150 miljoner euro). Stöden hjälper industrisektorerna att genomföra sina färdplaner för ett koldioxidsnålt samhälle. Finansieringen kommer att kunna sökas hos Business Finland och arbets- och näringsministeriet under slutet av året.För behandlingen av tillståndsprocesser som stöder den gröna omställningen reserveras 12 miljoner euro i syfte att öka de temporära resurserna. Av detta belopp reserveras 2 miljoner euro redan i årets tredje tilläggsbudget. Vindkraftsunderstöden för kommunerna och landskapsförbunden får ett tillägg på 1,5 miljoner euro i syfte att i synnerhet stödja planläggningen av och tillståndsförfarandena för havsbaserad vindkraft. Av beloppet reserveras 250 000 euro i årets tredje tilläggsbudget.Minskningen av utsläppen från den byggda miljön stöds med en programhelhet på 40 miljoner euro, där man satsar på forskning, utveckling och internationalisering som främjar koldioxidsnålhet. Programmet inleds i år och för det ansvarar miljöministeriet och Business Finland. Projekten väljs i huvudsak åren 2022–2023. Projektet inleds i och med det finansieringsbeslut på en miljon euro som allokerats i den tredje tilläggsbudgeten.Stöd till jordbrukare för gipsbehandling på åkrar, återvinningen av näringsämnen påskyndasFör gipsbehandling på åkrar allokeras 15 miljoner euro. Gipsbehandling på åkrar är en ny och effektiv lösning inom cirkulär ekonomi. Behandlingen minskar jordbrukets fosforbelastning på Östersjön och främjar bevarandet av kollagren i åkermarken. Behandlingen har hittills testats i Egentliga Finland för att minska belastningen på Skärgårdshavet. Jordbrukarna kan ansöka om behandling från och med våren 2022. Tyngdpunkten för genomförandet ligger på åren 2022–2023, och avsikten är att 80 procent av den målsatta arealen på 50 000 hektar ska behandlas då. I statsrådets förordning om stöd för gipsbehandling av jordbruksmark anges de lämpliga objekten, och uppgifterna preciseras med avseende på åkerskiftena före ansökningstidens början. Gipset och gipsspridningen är avgiftsfria och skattefria, och beställningen av gips påverkar inte jordbrukarnas jordbruksstöd. Gipsbehandlingen kompletterar de andra metoder för att bekämpa övergödning som föreslås i vattenförvaltningsplanerna och havsförvaltningsplanen.Återvinningen av näringsämnen påskyndas genom att fem miljoner euro anvisas till projekt som syftar till att främja innovationer och investeringar samt att utveckla styrmedel genom vilka återvinningen av näringsämnen leder till lönsam affärsverksamhet. Projekten ska genomföras åren 2021–2025 och stödet ska utgöra 40–60 procent av kostnaderna. Målet är att införa ny teknik och nya metoder och att producera slutprodukter med hög förädlingsgrad som minskar den mängd näringsämnen som rinner ut i vattendragen. I årets tredje tilläggsbudget har en miljon euro reserverats för detta projekt.www.kipsinlevitys.fiÅtervinningen av näringsämnenFinansieringen stöder pågående strukturella reformerEU:s villkor är att projekten stöder och påskyndar de strukturella reformerna i samhället såväl i Finland som annanstans i EU. Finland har förbundit sig att i gengäld för finansieringen genomföra reformerna av markanvändnings- och bygglagen, naturvårdslagen och klimatlagen. Finansieringsbesluten om de projekt som ska finansieras ska fattas före utgången av 2023 och projekten ska slutföras före augusti 2026.Finlands program för hållbar tillväxt kräver ytterligare kommissionens godkännande, och finansieringsbesluten i tilläggsbudgeten riksdagens medgivande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De första reformerna och investeringarna i Finlands program för hållbar tillväxt inleds redan i år, men största delen av finansieringen riktas till åren 2022–2023. I den tredje tilläggsbudgeten föreslår regeringen investeringar bland annat i forskning, kontinuerligt lärande, snabb tillgång till vård och minskning av växthusgasutsläppen. Propositionen innehåller 238 miljoner euro i finansiering för Finlands program för hållbar tillväxt.Regeringens finanspolitiska ministerutskott förordade måndagen den 24 maj att den slutliga planen för återhämtning och resiliens godkänns. Statsrådet har för avsikt att godkänna planen torsdagen den 27 maj. Planen är en del av Finlands program för hållbar tillväxt.Finlands program för hållbar tillväxt bland annatminskar på utsläppen genom att påskynda investeringar samt forskning och utvecklingpåskyndar hållbar ekonomisk tillväxtskapar möjligheter till ekonomisk tillväxt på längre siktpåskyndar tillgången till vårdstöder sysselsättningsfrämjande reformer.Hälften av finansieringen främjar grön övergång och ungefär en fjärdedel digitalisering. Programmet innehåller ca 700 miljoner euro i finansiering för forskning, utveckling och innovationer.”Medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens stöder återhämtningen och syftar till att förändra de ekonomiska strukturerna, och de kan förbättra den ekonomiska tillväxten i EU på ett varaktigt sätt. Finlands plan är en del av denna stora europeiska helhet. Planen är en balanserad kombination av reformer och investeringar som stöder en hållbar ekonomisk tillväxt och avhjälper problem som förorsakas av koronan”, säger ordföranden för Finlands ministerarbetsgrupp för hållbar tillväxt, finansminister Matti Vanhanen.Finlands ministerarbetsgrupp för hållbar tillväxt har eftersträvat ett starkt partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn under beredningens gång så att investeringarna kan påskyndas genom hävstångseffekt. Avsikten med programmet är att minska koldioxidutsläppen i Finland på ett rättvist sätt, men också att öppna nya marknader för finländska företag och att nå den internationella täten av branschen. Finländska företag kan ansöka om finansiering också ur andra länders återhämtningsprojekt.Europeiska kommissionen beräknar att investeringarna i EU kommer att stiga till en rekordhög nivå nästa år. Faciliteten för återhämtning och resiliens kommer enligt vårprognosen att höja EU:s bruttonationalprodukt med ca 1,2 procent från 2019 års nivå före utgången av 2022.Finlands bruttonationalprodukt kan vara 0,3 procent större år 2026 jämfört med vad den skulle vara utan programmet för hållbar tillväxt, bedömer finansministeriet. På lång sikt kan reformerna och investeringarna i programmet öka bruttonationalprodukten som bäst med 0,8 procent. De långfristiga konsekvenserna är dock osäkrare.Innehållet i planen förblev i huvudsak oförändratFinland lämnade sin preliminära återhämtnings- och återhämtningsplan till Europeiska kommissionen den 15 mars. Därefter fortsatte ministerierna diskussionerna med Europeiska kommissionen och slutförde planen utifrån dessa diskussioner. Den fortsatta beredningen gav inte upphov till några betydande innehållsmässiga ändringar i planen.Planen för återhämtning och resiliens drar upp riktlinjerna för användningen av finansieringen ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens i Finland. I enlighet med EU-lagstiftningen uppgår helheten till cirka 2,1 miljarder i löpande priser 2021–2023 (1,9 miljarder euro i 2018 års priser). Det slutliga finansieringsbeloppet i EU:s facilitet för återhämtning och resiliens klarnar för Finlands del sommaren 2022. Det påverkas av den ekonomiska utvecklingen 2021 och 2022. Finland får dessutom finansiering för andra program inom ramen för faciliteten för återhämtning, såsom programmet för rättvis övergång och programmet för EJFLU. Finlands ministerarbetsgrupp för hållbar tillväxt samordnar innehållet i dessa program med den plan som nu godkänns. Den totala finansieringen från EU till Finland uppgår uppskattningsvis till 2,9 miljarder euro i löpande priser (2,7 miljarder euro i 2018 års priser).Finansiering för forskning och minskning av utsläppRegeringen överlämnar torsdagen den 27 maj riksdagen en proposition med förslag till årets tredje tilläggsbudget. Propositionen inleder genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt. Finansieringen av tilläggsbudgetpropositionen fördelas enligt programmets fyra pelare enligt följande:grön övergång 48,5 miljoner eurodigitalisering 9,5 miljoner eurosysselsättning och kompetens 134,9 miljoner eurosocial – och hälsovårdstjänster 45 miljoner euro.Ur pelare 3 föreslår regeringen anslag för bl.a. forskning, utveckling – och innovationer. Propositionen innehåller 45 miljoner i anslag och 62 miljoner i bevillningsfullmakter via Finlands Akademi och Business Finland. Tilläggsbudgeten inleder också reformer som främjar kontinuerligt lärande.Som en del av den gröna övergången föreslås finansiering till exempel för laddningsinfrastrukturen för elbilar samt slopandet av separat oljeuppvärmning. Växthusgasutsläppen minskar också tack vare investeringar i återanvändning och återvinning av sidoströmmar från industrin. Genom investeringar i social- och hälsovårdstjänster inleds digitala tjänster som stöder vårdgarantin och dessutom avkortar man service- och vårdskulden. Investeringarna i digitalisering inleds med förhindrande av penningtvätt, utveckling av företagens digitala ekonomi, bostadsdatasystemet, digitalisering av järnvägstrafiken och utveckling av cybersäkerheten.Som bilaga till detta meddelande finns en förteckning över vilka utgifter i tilläggsbudgeten som hänför sig till genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt.  Ministerierna och de underlydande organisationerna ordnar ansökan om finansiering för de åtgärder som nu inleds inom sina förvaltningsområden och informerar skilt om detta.Finansiering kräver att målen uppnåsFinansieringen av åtgärderna i tilläggsbudgeten kommer från EU som förskottsbetalning efter att unionen godkänt Finlands plan för återhämtning och resiliens.  Förskottsbetalningen utgör 13 procent av helheten. I fortsättningen ansöker medlemsländerna om utbetalningar från EU två gånger per år på basis av hur målen och delmålen uppnåtts. Varje medlemsstat rapporterar till Europeiska kommissionen om hur målen i planen har uppnåtts. Begäran om utbetalning diskuteras också mellan medlemsländerna.”Det är viktigt att användningen av återhämtningsmedlen övervakas noggrant på det sätt som EU-lagstiftningen förutsätter. Utöver den nationella tillsynen och kommissionens tillsyn förverkligas detta också mellan medlemsländerna, när man tillsammans bedömer hur målen och halvitdsmålen har uppnåtts som ett villkor för utbetalning. Informationen är öppen, vilket innebär att även medborgarna har möjlighet att sätta sig in i varje lands planer och rapporter”, säger minister Vanhanen. Användningen av finansieringen övervakas förutom på EU-nivå också nationellt. EU-lagstiftningen förpliktar varje medlemsstat att utarbeta tillförlitliga lösningar för förvaltning, tillsyn och granskning. I Finland ansvarar finansministeriet för organiseringen av detta.Vad händer härnäst?Finansministeriet sänder Finlands plan för återhämtning och resiliens till EU. Europeiska kommissionen har två månader på sig att utvärdera medlemsstaternas planer. Därefter godkänner rådet planerna. I fortsättningen inkluderas anslagen i statsbudgeten. Varje ministerium informerar för sin del om ansökningsprocesserna för anslag. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Väljarna ska styrka sin identitet för valfunktionären på röstningsstället.Som legitimation kan väljarna använda till exempel ett av polisen utfärdat identitetskort, körkort, pass eller någon annan handling med foto. Också ett äldre körkort på papper kan godkännas som identitetsbevis, om valfunktionären kan identifiera väljaren på kortets foto. Det viktigaste är att valfunktionären kan försäkra sig om väljarens identitet.Om man inte har något annat giltigt intyg över sin identitet är det möjligt att hämta ett avgiftsfritt temporärt identitetskort hos polisen.Valfunktionären kan be väljaren ta av sig munskyddet för en kort stund för att fastställa väljarens identitet. Anvisningar om hur man tar av sig munskyddet finns på webbplatsen Valfinland.fi på adressen https://vaalit.fi/sv/coronaanvisningar-for-valjarna.Anvisningar om hälsosäkerhet vid röstning under coronanPå webbplatsen valfinland.fi finns anvisningar för väljarna om hälsosäkerhet vid röstning under den pågående coronaepidemin. Det är viktigt att använda munskydd och handsprit vid röstningen och att hålla ett avstånd på minst två meter till andra. Valfunktionärerna övervakar säkerheten på röstningsstället och hjälper väljarna att följa anvisningarna. Väljarna kan om de så önskar ta med sig en egen penna till röstningsstället.För väljare med luftvägssymtom och väljare i karantän eller isolering som ordinerats av läkare har särskilda åtgärder planerats så att också de ska kunna rösta. Väljarna kan rikta frågor om specialarrangemangen till centralvalnämnden i sin hemkommun.Tillförlitlig information om val: www.valfinland.fi
Coronaanvisningar för väljarna i kommunalvaletVaalit.fi på Twitter
Vaalit.fi på Facebook
Videor om val på YouTube
Avgiftsfri telefonservice för väljarna på svenska 0800 9 4771 och på finska 0800 9 4770
WhatsApp-meddelandetjänst för valfrågor 050 438 8730

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det nationella coronavaccinationsintyget finns nu tillgängligt på Mina Kanta-sidorna. Uppgifterna kommer delvis med fördröjning till Mina Kanta-sidorna, vilket innebär att intygen inte syns för alla vaccinerade personer genast.Det nationella coronavaccinationsintyget innehåller uppgifter om de coronavaccinationer som en person har fått. Intyget fås redan för den första vaccinationen.Genom att följa dessa anvisningar får du intyget:Logga in på kanta.fi med dina nätbankskoder eller ditt mobilcertifikat.Välj Coronaintyg i menyn till vänster. Du hittar en länk till intygsdelen också på första sidan till Mina Kanta-sidorna.Tryck på länken ”Kontrollera om du har ett coronavaccinationsintyg (pdf)”. Om du har ett intyg öppnas det i en ny flik i pdf-format.Det nationella coronavaccinationsintyget som införs i maj fås endast via Mina Kanta-sidorna där den kan visas i elektronisk form eller skrivas ut på papper. Dessutom kan man befullmäktiga en annan myndig person att använda Kanta-tjänsten, om man inte själv kan använda tjänsten.För närvarande och även i fortsättningen kan en person få ett annat skriftligt intyg över coronavaccination hos hälso- och sjukvården. Detta intyg är dock inte detsamma som det nationella coronavaccinationsintyget som fås via Kanta-tjänsten.I det nationella coronavaccinationsintyget finns uppgifterna på finska, svenska och engelska.Vaccinationsuppgifterna kompletteras ytterligare i Kanta-tjänsternaDet har gjorts ändringar i Kanta-tjänsten och i en stor del av de patientdatasystem som används, för att coronavaccinationerna ska synas i Kanta-tjänsten och för att det ska vara möjligt att ge ett intyg på dem.Varje vaccinerad person som har en finsk personbeteckning får ett vaccinationsintyg i Kanta-tjänsten De första kan se sina intyg i tjänsten redan den 26 maj.I maj-juni kommer uppgifterna att synas med fördröjning för en stor del av de vaccinerade, eftersom vaccinationsuppgifterna förs in retroaktivt i olika informationssystem.Om ditt intyg alltså ännu inte syns på Mina Kanta-sidorna, vänta i lugn och ro på att dina uppgifter sparas i tjänsten. Om du behöver ett vaccinationsintyg av en nödvändig orsak, ska du kontakta den organisation som har gett vaccinet. Vaccinationsintyget finns nu tillgängligt på Mina Kanta-sidorna för 72 % av de vaccinerade.I fortsättningen ska coronavaccinationsintyget finnas tillgängligt på Mina Kanta-sidorna inom fem dygn från vaccinationen. EU:s gemensamma covidintyg tas i bruk i juliDet nationella coronavaccinationsintyget kan användas vid gränspassage i de EU-länder som godkänner intyget. Länderna kan alltså själva besluta om vilka intyg de kräver, om de godkänner ett nationellt intyg vid gränspassage och om de förutsätter till exempel en eller två vaccindoser. Personen ska före resan själv utreda hurdant intyg destinationslandet kräver. Det finns fortfarande skäl att undvika resor i allmänhet eftersom smittläget är dåligt i många länder. Vidare ska man före resan noggrant kontrollera läget i destinationslandet och före returresan läget i Finland samt anvisningarna om covid-19.Det nationella coronavaccinationsintyget kan fås från Kanta-tjänsten tills EU:s gemensamma covidintyg (EU Digital Covid Certificate) tas i bruk i juli. EU:s gemensamma covidintyg består av ett coronavaccinationsintyg, ett intyg över testresultat och ett intyg över genomgången coronavirussjukdom. Alla dessa tre intyg tas i bruk samtidigt och fås från Mina Kanta-sidorna.Målet är att man i fortsättningen ska kunna få ett intyg också över andra vaccinationer och resultat av laboratorieprov från Kanta-tjänsten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den av miljöministeriet tillsatta myrskyddsarbetsgruppen lade år 2015 fram ett förslag till komplettering av myrskyddet. Förslaget omfattar 755 myrområden med högt naturvärde som bäst kompletterar det nuvarande nätverket av skyddsområden, med en sammanlagd areal på cirka 117 000 hektar. I en ny utredning bedöms genomförandet av myrskyddet 2015–2020.Finlands miljöcentral (SYKE) och miljöministeriet informerarI Finland har myrnaturens tillstånd försämrats huvudsakligen på grund av dikning, och över hälften av myrnaturtyperna bedöms vara hotade. I Södra Finland utgör de skyddade myrarnas andel endast några procent och över 75 procent av myrarealen är dikad.I den lägesrapport som nyligen utkommit bedöms genomförandet av myrskyddet 2015–2020 med hjälp av mångsidig geografisk information. I rapporten bedöms också hur effektiva de frivilliga skyddsmetoderna är. Dessutom bedöms de förändringar som skett i skyddsobjektens och deras närmaste omgivningars tillstånd.Kompletteringsförslaget omfattar cirka 36 000 hektar statsägd mark, som skyddades med stöd av lag eller genom Forststyrelsens eget beslut åren 2015–2016. Av de cirka 81 000 hektar som ägs av andra har cirka 8 300 hektar skyddats permanent med stöd av naturvårdslagen. Tidsbegränsade miljöstödsavtal enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk har ingåtts för en areal på cirka 500 hektar. Cirka 63 700 hektar myrar som ingår i förslaget till komplettering av myrskyddet är helt oskyddade. Genomförandet av förslaget till komplettering av myrskyddet 2015–2020Naturvärdena i många värdefulla myrnaturobjekt har försämratsEfter det kompletteringsförslag som färdigställdes 2015 har det skett förändringar i tillståndet hos de områden som ingår i förslaget. För områdena har det gjorts avverkningsanmälningar som omfattar en areal på cirka 3 500 hektar. Andra förändringar som har försämrat områdenas tillstånd är iståndsättningsdikningar och förbättringar av skogsvägar. Cirka 500 hektar av de dikade delarna av de skyddade områdena har däremot återställts.Den statliga finansieringen av naturskyddsåtgärder var rätt knapp under de första åren av bedömningsperioden och det frivilliga myrskyddet framskred till en början långsamt, i synnerhet i fråga om privata myrar med flera markägare. Tilläggsresurserna för naturvården under den nuvarande regeringsperioden har effektiviserat skyddet av myrar. År 2020 var arealen för privata skyddade myrar dubbelt så stor som den areal som skyddats under de senaste fyra åren. Med hjälp av det nya livsmiljöprogrammet Helmi strävar miljöministeriet efter att allt bättre främja skyddet av myrar, restaureringsåtgärder, återställning av vatten på skyddade myrar och utredningar och uppföljning i anslutning till myrar.De viktigaste åtgärderna för att främja myrskyddet i fortsättningen är att trygga tillräcklig finansiering och tillräckliga personalresurser vid NTM-centralerna för genomförandet av myrskyddet, att göra urvalet av metoder för frivilligt myrskydd mångsidigare och att undersöka hur effektiva olika metoder är, att öka kommunikationen och att komplettera nätverket av skyddade myrar också med andra områden än de som omfattas av kompletteringsförslaget.Länk till publikationenFörslag från arbetsgruppen för myrskyddet för komplettering av myrskyddetLivsmiljöprogrammet Helmi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s utrikesministrar sammanträder till ett informellt möte, det så kallade Gymnichmötet, i Lissabon den 27 maj. Utrikesminister Pekka Haavisto representerar Finland vid mötet.På mötets dagordning står de olösta konflikterna i EU:s östliga partnerskapsländer, relationerna mellan EU och Afrika samt EU:s roll i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. I samband med mötet träffar utrikesministrarna Jordaniens utrikesminister Ayman Safadi.Finland anser att EU:s övergripande verksamhet i det östra partnerskapet är viktig. EU bör fortsätta stödja omfattande samhälleliga förändringar, finna lösningar på konflikter och förbättra det humanitära läget.Under mötet med Jordaniens utrikesminister Ayman Safadi diskuteras sannolikt det spända läget i Mellanöstern. Jordanien spelar en viktig roll i fredsprocessen i Mellanöstern.Ministrarna tar också upp EU:s nya partnerskapsprogram med det södra grannskapet. De diskuterar de aktuella förbindelserna mellan EU och Afrika och hur förberedelserna inför toppmötet med Afrikanska unionen (AU) framskrider. Starkare förbindelser som bygger på ömsesidighet och mer strategiska kontakter förutsätter bland annat att EU reagerar snabbare, samordnar arbetet bättre och bygger ett bredare kontaktnät med de afrikanska länderna. EU måste också reagera på det svåra coronaläget i Afrika.Utrikesministrarna kommer att föra en strategisk diskussion om EU:s roll i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Finland välkomnar ett mer strategiskt grepp och anser att det förbättrar EU:s förutsättningar att samarbeta i regionen och främja europeiska värderingar och intressen.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s konkurrenskraftsråd sammanträder i Bryssel den 27 och 28 maj 2021. Ministrarna med ansvar för den inre marknaden och industripolitiken ska då diskutera EU:s uppdaterade industristrategi och regleringen av digitala tjänster och digitala marknader. Ministrarna med ansvar för forskning och innovation ska diskutera reformen av det europeiska forskningsområdet (ERA). I fråga om rymdfrågorna behandlas bland annat hanteringen av rymdtrafiken.Vid mötet representeras Finland av statssekreterare Jukka Ihanus.Finland ställer sig bakom EU:s gemensamma regler för onlineplattformarVid mötet diskuteras förslag till rättsakter som gäller digitala tjänster och den digitala marknaden. Syftet med förslaget till rättsakt om digitala tjänster är att fastställa EU-omfattande regler för olika internetaktörer, från de minsta aktörerna till de största globala onlineplattformarna. Aktörerna åläggs krav som står i proportion till deras tjänster och deras storlek och som syftar till en trygg, förutsägbar och tillförlitlig nätmiljö. Genom rättsakten om digitala marknader ska man ingripa i orättvis praxis som företag och konsumenter möter när de uträttar ärenden på onlineplattformar. Finland betonar att den nya regleringen ska vara tydlig och flexibel. Plattformsföretagens och marknadens särpräglade egenskaper ska beaktas.  – En del av de digitala storbolagen och företagen inom sociala medier har blivit så stora att deras verksamhet har negativa konsekvenser för hela samhället. Genom den nya regleringen på EU-nivå måste man ingripa i de problem som företag och konsumenter möter. I synnerhet tillgången till data är en kritisk konkurrensfaktor. Den insamlade informationen ska betjäna människor, företag och samhället, säger arbetsminister Tuula Haatainen.EU:s uppdaterade industristrategi utnyttjar pandemins lärdomarVid mötet behandlas EU:s uppdaterade industristrategi och tryggandet av tillgången till råvaror av avgörande betydelse. Strategin utnyttjar de lärdomar som dragits av pandemin. Målet är att stödja företagens kristålighet i förändringssituationer. I industristrategin föreslås dessutom nya åtgärder för att påskynda den gröna och digitala övergången. – Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid tillgången till råvaror i Europa. Säkerställandet av tillgången till naturresurser är en förutsättning för genomförandet av en ambitiös tillväxtstrategi och industristrategi för Europa, säger näringsminister Mika Lintilä.Finland stöder kommissionens helhetsbetonade tillvägagångssätt för industristrategin, där den inre marknadens samt små och medelstora företags viktiga roll i främjandet av konkurrenskraften betonas. Vid mötet ska man dessutom godkänna två slutsatser: 1) EU-ländernas gemensamma syn på hållbar turism i Europa och 2) utnyttjandet av datateknik för bättre lagstiftning. Finland anser att det finns tillväxtmöjligheter i utvecklingen av en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar turism. Bättre lagstiftning med datateknik å sin sida är en av nyckelfaktorerna för hållbar utveckling och konkurrenskraft, och i fråga om detta bör man beakta de möjligheter som tekniken och digitaliseringen erbjuder. Kommissionen kommer också att lägga fram ett förslag om åtgärder mot snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden till följd av stöd från tredjeländer samt ett förslag till rättsakt om harmoniserad reglering om artificiell intelligens.Finland understöder ett europeiskt forskningsområde som stärker hållbar tillväxt och sysselsättningFredagen den 28 maj sammanträder de ministrar som ansvarar för forskning, innovationer och rymdfrågor. Vid mötet ska de godkänna den allmänna riktlinjen om det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC) och slutsatserna i fråga om det europeiska forskningsområdet. Finland anser att det gemensamma företaget EuroHPC är en viktig satsning i utvecklandet av ett europeiskt högpresterande datorsystem och kompetens i anslutning till det.Syftet med det europeiska forskningsområdet är att stödja forskare, information och teknik och deras fria rörlighet. Finland anser att det europeiska forskningsområdet bör utvecklas så att det stärker hållbar tillväxt, sysselsättning och samhällelig utveckling. Under mötet förs det också en politisk diskussion om reformen av det europeiska forskningsområdet. När det gäller rymdfrågor ska det godkännas två slutsatser. Slutsatserna gäller den moderniserade rymdsektorns betydelse för människorna och rymdlösningars betydelse för invånarna i europeiska kustområden. Betydelsen av rymddata och rymdtjänster kan främjas genom att utveckla EU:s rymdprogram i enlighet med användarnas behov. Medlemsländerna för dessutom en diskussion om hur EU:s ställning i hanteringen av rymdtrafik kan förbättras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en nyligen gjord undersökning kan man påverka låginkomsttagarnas ekonomi och välfärd genom att förenkla utsökningssystemet och göra det mer progressivt samt genom att göra det enklare att få skuldsanering. Effekterna av en revidering av utsökningssystemet bör utvärderas och vidareutvecklas utifrån evidensbaserad kunskap.Undersökningen om ett nytt utsökningssystem ger insikter om hur det nuvarande systemet bör utvecklasEnligt Utsökningsverkets statistik fanns det 275 000 utsökningsgäldenärer i Finland i slutet av 2020. Utsökning har en påtaglig inverkan på utkomsten för låginkomsttagare och på incitamenten för att arbeta. En utveckling av systemet gör det möjligt att förbättra såväl utkomsten som incitamenten.Forskningsrapporten granskar ingående utsökningssystemets koppling till utkomsten och sysselsättningen. Undersökningen kartlägger egenskaperna i ett optimalt system, jämför det finländska systemet med systemen i Tyskland och Förenta staterna och redogör utifrån statistik för situationen för personer som är föremål för utsökning. Undersökningen simulerar även de effekter som olika revideringsalternativ får för incitamenten för arbete. Genom att ändra utsökningssystemet kan man avsevärt förbättra låginkomsttagarnas ställningUndersökningen visar att 20–50 procent, beroende på ålder, av de personer som är föremål för utsökning får utkomststöd under ett år. På motsvarande sätt är 40–60 procent, beroende på ålder, av dem som får utkomststöd föremål för utsökning. En stor del av utsökningskunderna är med andra ord låginkomsttagare. En reform av systemet skulle således i hög grad kunna påverka låginkomsttagarnas ställning.  Genom att göra det enklare att få skuldsanering kan sysselsättningen förbättrasUtsökningssystemet har även indirekta effekter på incitamenten för arbete. Undersökningen visar att man kan påverka incitamenten genom att göra ändringar i systemet. Enligt undersökningen påverkas deltagandeskatten mest av en övergång till en progressiv betalningstabell. Om skulderna inte avskrivs exempelvis genom personlig skuldsanering får dock inte enbart en ändring av utsökningstabellen någon märkbar inverkan på deltagandet i arbetskraften. Förslag till ändringar som förbättrar systemetEnligt undersökningen är en förenkling av systemet, ett mer progressivt system och enklare tillgång till skuldsanering potentiella sätt att förbättra välfärden. De ändringar som görs bör naturligtvis utvärderas på ett korrekt sätt, och systemet bör utvecklas kontinuerligt utifrån den information som fås.Undersökningen gjordes av Löntagarnas forskningsinstitut (PT), Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) och Näringslivets forskningsinstitut (Etla). I undersökningen användes Statistikcentralens material och SISU-modell samt Utsökningsverkets material. Publikationen har utarbetats inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.Arbetsgrupp: Ohto Kanninen (PT), Hannu Karhunen (PT), Terhi Maczulskij (Etla), Terhi Ravaska (VATT) och Eetu Isotalo (PT).Kontaktuppgifter: Ohto Kanninen, specialforskare, Löntagarnas forskningsinstitut (PT), tfn 041 513 7175, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi