NordenBladet — Den europeiska digitala identiteten och gemensamma europeiska identifieringslösningar togs upp vid det virtuella högnivåmötet Coalition of the Willing, som ordnades av Nederländerna torsdagen den 27 maj 2021. Kommunminister Sirpa Paatero talade vid mötet om utveckling av en gränsöverskridande digital identitet och om det europeiska beredningsarbetet hittills.I takt med att de digitala tjänsterna ökar och digitaliseringen framskrider behövs det i Europa en gemensam modell för tillförlitlig och trygg identifiering av personer inom alla delområden av livet. En gemensam identifieringslösning gör det lättare för personer att uträtta ärenden i digitala tjänster och den stöder också tjänsteleverantörer så att de kan försäkra sig om att kundernas personuppgifter är korrekta. Flera olika europeiska länder utvecklar för närvarande olika identifieringslösningar.I sitt anförande betonade minister Paatero det ökade behovet av gränsöverskridande identifiering och jämlika förutsättningar för människor att använda digitala tjänster och framtida digitala identitetsbevis. Det framkom också oro över att utvecklingen av digitala identifieringslösningar i Europa kommer att släpa efter om det gemensamma utvecklandet inte påskyndas.Av det beredningsarbete som redan gjorts lyfte man fram ett förslag från koalitionsländernas gemensamma arbetsgrupp där man understöder lösningar som baserar sig på en självkontrollerbar identitet och som tillsammans med digitala plånböcker som förmedlar personuppgifter och annan verifierad information ger människorna bättre förutsättningar att administrera sina egna personuppgifter.“Jag tror att de stegmärken som vår grupp föreslår skulle stödja Europas digitala suveränitet och människors vardag i ett utvidgande digitalt samhälle. Med hjälp av vår egen europeiska lösning skulle vi kunna se till att vår identitetslösning är tillräckligt säker och tillförlitlig och att den respekterar de europeiska värdena “, sade minister Paatero i sitt tal.I Finland utvecklas den digitala identiteten i ett projekt som leds av finansministeriet och vars syfte är att skapa lika förutsättningar och möjligheter för alla som uträttar ärenden som gäller samhällstjänster att digitalt visa sådana uppgifter om sin identitet som en myndighet fastställt. Projektet gör det möjligt för finländarna att identifiera sig elektroniskt i andra EU-medlemsstaters tjänster och det beaktar också det pågående gemensamma europeiska utvecklingsarbetet.Utöver digital identitet behandlades vid mötet bland annat artificiell intelligens, människocentrerade digitala tjänster samt gränsöverskridande rörlighet för information och data. Nederländerna, Belgien, Portugal, Frankrike, Tyskland, Finland, Danmark och Estland deltog i mötet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsminister Tuula Haatainen har varit minister i 2 000 dagar fredagen den 28 maj. Haatainen inledde sin ministerkarriär som undervisningsminister i regeringen Jäätteenmäki i april 2003 och fortsatte i samma uppdrag i regeringen Vanhanen. I september 2005 utnämndes Haatainen till social- och hälsovårdsminister. Hon innehade ministeruppdraget till april 2007. Haatainen var riksdagens förste vice talman innan hon blev arbetsminister i Sanna Marins regering, som inledde sitt arbete den 10 december 2019.De nuvarande ministrarnas ministerdagar den 28 maj 2021 (Ministerdatasystemet)Minister | MinisterdagarHaavisto, Pekka Olavi | 2 532
Kiuru, Krista Katriina | 2 161
Henriksson, Anna-Maja Kristina | 2 161
Haatainen, Tuula Irmeli | 2 000
Lintilä, Mika Tapani | 1 612
Leppä, Jari Juhani | 1 485
Saarikko, Annika Virpi Irene | 1 057
Paatero, Sirpa Hannele | 969
Tuppurainen, Tytti Johanna | 723
Skinnari, Ville Tapio | 723
Marin, Sanna Mirella | 723
Harakka, Timo Olavi | 723
Kaikkonen, Antti Samuli | 723
Mikkonen, Krista Johanna | 723
Ohisalo, Maria Karoliina | 723
Pekonen, Aino-Kaisa Ilona | 723
Blomqvist, Thomas Jörn Ingmar | 723
Saramo, Jussi Antero | 163
Kurvinen, Antti Ilmari Vilhelm | 2
Regeringarna och ministrarna från och med 1917

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Skogsrådet sammanträdde den 24 maj 2021 för att diskutera projekten om revidering av markanvändnings- och bygglagen samt naturvårdslagen. Syftet var att få en djupare insikt kring dessa aktuella reformer och de därtill relaterade utmaningarna samt att ge rum för olika synvinklar.På mötet som ordnades via Teams diskuterade deltagarna öppet och aktivt både de positiva aspekterna av projekten och de frågor som ännu kräver utveckling. I diskussionen deltog också miljöministeriets sakkunniga med ansvar för beredningen av lagarna samt miljöminister Krista Mikkonen och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.På agendan stod bland annat grönstrukturer och grönstråk, ekologisk kompensation, klassificering av naturtyper, användning av områden för rekreation, digitalisering, försiktighetsprincipen och markägarnas skyldighet att hålla sig uppdaterade. Också lagarnas noggranna avgränsning, tydlighet, begriplighet och godtagbarhet väckte mycket diskussion.Särskilt de förslag som gäller digitalisering och  god förvaltning upplevde deltagarna som lyckade. Oklara begrepp och bristfälliga konsekvensbedömningar behöver däremot utvecklas. För att undvika tolkningsproblem är det viktigt att man omsorgsfullt förklarar och definierar oklara begrepp både i lagen och i motiveringen. I sitt anförande i slutet av mötet betonade minister Leppä betydelsen av att lagarna är tydliga. Bestämmelserna ska enligt honom också vara proportionerliga. Som exempel på proportionalitet lyfte Leppä fram grönstrukturernas olika betydelse i städerna och på landsbygden, jaktens många positiva effekter samt egendomsskyddet som måste bevaras även i framtiden. Enligt minister Leppä finns det ännu inte någon politisk överenskommelse om projekten. Därför är det nödvändigt att fortsätta arbetet och diskussionen för att nå samförstånd mellan alla parter på bästa möjliga sätt.Beredningen av båda lagreformerna fortsätter. Propositionen med förslag till naturvårdslag ska på remiss redan före semestrarna, och avsikten är att regeringens proposition ska lämnas i januari 2022. Tidsplanen för att bereda och sända på remiss markanvändnings- och bygglagen preciseras senare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har uppdaterat målen för närmatsprogrammet och utvecklingen av närmatssektorn fram till 2025. Uppdateringen av programmet baserar sig på utvecklingsförslag från en extern utvärdering och programmet har uppdaterats i sin helhet. Utvärderingen visade dock inte några stora behov av att ändra programmets mål, vision eller målbild.Målen är att göra produktionen av närproducerad mat mångsidigare och öka den så att den möter efterfrågan, möjliggöra nya försäljnings- och distributionskanaler samt höja den närproducerade matens förädlingsgrad förbättra möjligheterna till småskalig livsmedelsförädling och försäljning  genom lagstiftning, rådgivning och forskning öka andelen närproducerad mat den  av offentliga upphandlingen genom att förbättra upphandlingskompetensen och höja kvalitetskriterierna och upphandlingskraven intensifiera samarbetet mellan dem som arbetar inom närmatssektorn höja uppskattningen av maten och aktörerna inom matkedjan och öka deras synlighet– Vi har redan en längre tid utvecklat närmatssektorn och det systematiska arbetet börjar ge resultat. I dagsläget är det allt lättare att köpa närproducerat via olika försäljningskanaler. Det är dock viktigt att vi fortsätter arbetet med att utveckla närmatssektorn. Det krävs också ett långsiktigt engagemang från statsmaktens sida, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I tilläggsbudgeten föreslår regeringen att polisen ska få en tilläggsfinansiering på tre miljoner euro för förebyggande verksamhet. En central målgrupp för den förebyggande verksamheten är barn och unga.“Barn och unga har varit tvungna att bära en orimligt tung börda till följd av coronarestriktionerna. I synnerhet barn som redan befinner sig i en svår situation har lidit mycket. En del ungdomar mår mycket dåligt och reagerar på det till och med genom att begå brott. Vi måste kunna stödja dessa ungdomar här och nu, och också förebygga psykisk ohälsa bland unga. Här har också polisen en stor roll och jag är mycket glad över att vi kan rikta mer finansiering till polisens förebyggande arbete”, konstaterar inrikesminister Maria Ohisalo.För polisen föreslås också andra anslag i tilläggsbudgeten. Kostnaderna för polisens kriminaltekniska laboratorium har stigit och polisen föreslås få ett tillägg på 1,8 miljoner euro för laboratoriets verksamhet. Dessutom föreslås det att polisen får 0,823 miljoner euro för sådana anskaffningskostnader för material, varor och tjänster som föranleds av coronapandemin. Inrikesministeriet anvisas ett anslag för ett andra utsjöbevakningsfartygInrikesministeriets förvaltningsområde föreslås få ett tillägg på 120 miljoner euro för anskaffning av ett andra utsjöbevakningsfartyg till Gränsbevakningsväsendet. Regeringen enades om tillägget vid vårens ramförhandlingar. Gränsbevakningsväsendet har nu anslag för anskaffning av två nya utsjöbevakningsfartyg som ska ersätta tre gamla fartyg.”Det är nödvändigt att ersätta Gränsbevakningsväsendets föråldrade utsjöbevakningsfartyg, och det gick inte längre att skjuta upp anskaffningen. Utsjöbevakningsfartygen är en viktig del av Finlands gränsbevakning, sjöräddning och bekämpning av miljöskador på havsområdet. Det är bra att vi nu lyckas fastställa finansieringen”, säger inrikesminister Ohisalo.Kostnaderna för gränskontroll vid de inre gränserna ersättsCoronapandemin medför fortfarande extra utgifter för förvaltningsområdet. Gränsbevakningsväsendet har fortsatt gränskontrollen vid de inre gränserna hela början av 2021. Gränskontrollen vid de inre gränserna ska genomföras av samma personal som normalt endast ansvarar för kontrollen vid den yttre gränsen. Därför förutsätter genomförandet av gränskontrollen vid de yttre och inre gränserna att personalens arbetsinsats ökas avsevärt. Detta genomförs som övertidsarbete och med andra medel som arbetsgivaren har till sitt förfogande. För gränskontrollen vid de inre gränserna föreslås ett tillägg på 5,88 miljoner euro.Fler nödcentralsjourhavande utbildasRäddningsinstitutet föreslås få ett tillägg på 0,955 miljoner euro för att ordna en extra kurs för jourhavande vid nödcentraler i syfte att bemöta det akuta behovet av nödcentralsjourhavande. Kursen, som har 24 studieplatser, inleds i Kuopio nästa höst och pågår i 1,5 år.Polisen och Migrationsverket föreslås få tillägg som hänför sig till EU:s återhämtningsinstrument. För dessa ämbetsverk föreslås dessutom anslag för de ändringar som EU-interoperabiliteten hos datasystemen (Interoperability) kräver.Den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2021 lämnades till riksdagen torsdagen den 27 maj.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Med hjälp av en utvecklingspolitisk redogörelse som sträcker sig över flera valperioder blir principerna, värderingarna och målen som styr det finländska utvecklingssamarbetet mer långsiktiga och Finlands utvecklingspolitik blir kraftfullare. En konsekvent utvecklingspolitik är en förutsättning för att uppnå resultat.Den 27 maj godkände statsrådet en redogörelse om utvecklingspolitiken för de kommande valperioderna. I beredningen av redogörelsen deltog en parlamentarisk arbetsgrupp med företrädare för alla riksdagspartier. Många olika samhällsaktörer har därtill fått uttala under beredningen. Målet med detta arbetssätt var att skapa en övergripande gemensam bild av en utvecklingspolitik som det finländska samhället kan stödja på bred basis.Redogörelsen bekräftar att utvecklingspolitiken är en oskiljaktig del av utrikes- och säkerhetspolitiken och att målet är att stärka säkerheten och välfärden genom internationellt samarbete. Genom utvecklingspolitiken bidrar Finland till en hållbar fattigdomsminskning, tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna, det regelbaserade multilaterala systemet och till genomförandet de globala målen för hållbar utveckling.”Finland har genom sitt utvecklingssamarbete uppnått goda resultat och det ligger i Finlands intresse att hålla fast vid denna positiva utveckling. Principer som håller över valperioderna säkerställer en tydlig riktning i utvecklingspolitiken, och på så sätt får vårt arbete möjligast stort genomslag”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.De utvecklingspolitiska målen bottnar i Finlands styrkor och främjas genom samarbete

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har utfärdat ett principbeslut om uppdatering av handlingsplanen för hybridstrategin. Social- och hälsovårdsministeriet har uppdaterat handlingsplanen så att den gäller tills vidare. Syftet med den uppdaterade handlingsplanen är att hålla epidemins utveckling i Finland under kontroll till dess att vaccinationstäckningen är tillräcklig och risken för att epidemin accelererar på nytt har minskat avsevärt.Coronavaccinationerna har framskridit väl och sjukdomsläget har förbättrats. Många smittor konstateras dock fortfarande och vaccinationstäckningen är inte så stor att begränsningarna helt kan slopas. Läget kan snabbt förvärras igen om kontakterna mellan människor ökar avsevärt och smittfallen kan spridas friare bland befolkningen.Det epidemiologiska läget och vaccinationernas framskridande förutsätter att handlingsplanens innehåll under sommaren och hösten 2021 ses över som helhet. Den första justeringstidpunkten är före midsommaren och följande i början av augusti. Begränsningarna för tillställningar inomhus granskas separat redan i början av juni.Behovet av åtgärder bedöms i enlighet med epidemifasernaI handlingsplanen delas lägesbilden över epidemin fortfarande upp i tre faser: basnivån, accelerationsfasen och samhällsspridningsfasen. Med hjälp av dem bedöms behovet av rekommendationer och begränsningar och på vilket sätt de ska inriktas och de används som stöd för beslutsfattandet på regional och riksomfattande nivå också när begränsningarna avvecklas.Kriterierna för epidemifaserna kommer att preciseras. Incidensen av sjukdomsfall beräknas i fortsättningen endast för 14 dygn. I kriterierna beaktas i högre grad hur vaccinationerna framskrider och hur smidig spårningsverksamheten är.  Planen betonar verksamhet utomhus och undvikande av nära kontakterSocial- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet samt kommunikationsministeriet ger rekommendationer till myndigheterna om användningen och tillämpningen av regionala begränsningar och rekommendationer i de olika epidemifaserna. Rekommendationerna baserar sig på tidigare planer, men de har förenhetligats och förtydligats samt inriktats på de möjligheter som den rådande situationen möjliggör. I områden i samhällsspridningsfasen är det i fortsättningen möjligt att ordna stora utomhustillställningar med hjälp av anvisningar om säkerhetsavstånd och arrangemang med publikområden som är avskilda från varandra. Antalet deltagare vid tillställningar inomhus begränsas fortfarande till 10 personer, men möjligheterna att lindra denna begränsning granskas på nytt genast i början av juni. Användningen av högrisklokaler kan huvudsakligen avbrytas endast inomhus, och dessa rekommendationer gäller vuxna. I accelerationsfasen ligger tyngdpunkten på undvikande av närkontakt. I fråga om evenemang och användningen av olika slags lokaler ges motsvarande rekommendationer om skyldigheten att undvika närkontakt. I regionerna slopas avbrotten i verksamheten och den omfattande distansundervisningen.I områden där epidemiläget är på basnivån betonas i fortsättningen grundläggande hygien och tillräckliga avstånd. Skyldigheten att undvika närkontakt slopas och offentliga tillställningar begränsas inte separat, men tillräckliga avstånd uppmuntras. Eftersom en betydande del av befolkningen ännu inte har ett heltäckande vaccinationsskydd bör begränsningsåtgärderna avvecklas och samhället öppnas upp med stor försiktighet. Åtgärder som hänför sig till epidemins accelerationsfas kan vara motiverade redan på basnivån, i det fall att det nationella läget eller närområdenas epidemiologiska läge försämras. Om samhällsspridning hotar är det också i fortsättningen motiverat att omedelbart vidta alla nödvändiga åtgärder.Social- och hälsovårdsministeriet sänder regionerna ett styrningsbrev om de åtgärdsrekommendationer som ingår i den uppdaterade handlingsplanen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fattade i dag ett principbeslut om en strategi mot korruption och ett åtgärdsprogram som stöder strategin. Målet är att på ett mer omfattande sätt än för närvarande bekämpa korruption på alla nivåer inom den offentliga förvaltningen. Det avgörande är att intensifiera samarbetet mellan myndigheterna, att bättre identifiera korruption och att öka transparensen i beslutsfattandet.På kort sikt är målet för strategin att effektivisera kampen mot korruption och på lång sikt att bygga upp ett samhälle där korruption inte kan få fotfäste, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.– Strategin mot korruption stärker god etisk praxis inom den offentliga förvaltningen och i företagen. Genom strategin och åtgärdsprogrammet bekämpas korruption till exempel i samband med offentlig upphandling och samtidigt blir upphandlingen öppnare för insyn. Strategin bidrar också till att öka öppenheten och trovärdigheten i det politiska beslutsfattandet, bedömer Henriksson.Åtgärderna vidtas i brett samarbeteSyftet med den första strategin mot korruption på statsrådsnivå är att effektivt engagera den offentliga förvaltningen och de politiska aktörerna i kampen mot korruption, att bättre identifiera korruption och att öka transparensen i beslutsfattandet. Målet är också att förbättra myndigheternas möjligheter att ställa dem som deltagit i korruptiv verksamhet till svars för sina handlingar. Dessutom strävar man efter att underlätta utarbetandet av en nationell lägesbild om korruption.Åtgärdsprogrammet som stöd för genomförandet av strategin för bekämpning av korruption gäller 2021–2023. Åtgärderna inbegriper bland annat förbättrat samarbete mellan myndigheterna, ökad medvetenhet om korruption, avslöjande av korruptionsfall, utredning av hur lagstiftningen fungerar och främjande av forskning. Ingen särskild finansiering har anvisats för att genomföra åtgärdsprogrammet.Kampen mot korruption stöder en hållbar utveckling.Strategin mot korruption stöder i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering genomförandet av målen för hållbar utveckling, såsom att stärka rättsstaten och god förvaltning och att minska korruption och mutor.Bakgrunden till strategiarbetet är de internationella rekommendationer som riktats till Finland för att effektivisera arbetet mot korruption. Beredningen av strategin har utgått från det arbete som samarbetsnätverket mot korruption tidigare har gjort under samordning av justitieministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens President befriade den 27 maj på begäran politices magistern, riksdagsledamoten Matti Vanhanen från medlemskap i statsrådet och från uppdraget som finansminister. Samtidigt förflyttade och förordnade presidenten forsknings- och kulturminister Annika Saarikko till finansminister samt utnämnde juristen, juris magistern, riksdagsledamoten Antti Kurvinen till medlem av statsrådet och forsknings- och kulturminister.Vid sitt allmänna sammanträde efter presidentföredragningen beslutade statsrådet om ändringar i fråga om ministrarnas arbetsfördelning, ministrarnas ställföreträdare och sammansättningen i ministerutskott och ministerarbetsgrupper. Minister Kurvinen avlade tjänsteed och avgav domarförsäkran vid sammanträdet.Saarikko fortsätter som statsministerns ställföreträdare. Hon kommer att arbeta i utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet, EU-ministerutskottet, finanspolitiska ministerutskottet och finansutskottet. Dessutom är hon ordförande för ministerarbetsgruppen för hållbar tillväxt i Finland och med i ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen och i ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård. Kurvinen är ordförande för ministerarbetsgruppen för barn- och ungdomspolitik samt med i ministerarbetsgruppen för kunnande, bildning och innovationer, ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet och ministerarbetsgruppen som övervakar reformen av den sociala tryggheten.Samtidigt utnämnde statsrådet också statssekreterare för ministrarna. Politices licentiaten Maria Kaisa Aula fortsätter som finansministerns statssekreterare och politices magistern Tuomo Puumala som forsknings- och kulturministerns statssekreterare. Politices magistern Anna-Mari Vimpari fortsätter som statssekreterare för Centerns ministergrupp. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens tredje tilläggsbudgetproposition överför anslag för försvarsministeriets förvaltningsområde till kommande år. Ändringarna minskar anslagen för 2021 med sammanlagt cirka 287 miljoner euro och ökar på motsvarande sätt utgiftsramarna för 2022-2028.I praktiken beror detta på ändringar i tidsramarna för upphandlingar av försvarsmateriel. Utgifterna för beställningsfullmakterna för anskaffningar senareläggs så att de bättre än tidigare ska motsvara betalningsplanen för upphandlingarna. I huvudsak handlar det här om finansieringen av Flottilj 2020, i vilket fokus har legat på projektets början.I vårens tilläggsbudgetar minskar dessutom justeringarna av index- och valutakursutgifter enligt etablerad praxis anslagen med sammanlagt cirka 14,5 miljoner euro.Tilläggsbudgetpropositionen innehåller också anslagsökningar, av vilka den mest betydande är ökningen på 7,1 miljoner euro för beväringarnas matpenningskostnader. Man förbereder sig på att fortsätta med de utbildnings- och permissionsarrangemang för beväringar som föranleds av coronavirusepidemin till utgången av 2021.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi