NordenBladet — Högnivådelegationen för teknik har lagt fram sina förslag till riktlinjer för Finlands teknikpolitik på 2020-talet. Förslagen inkluderar bland annat FUI-satsningar, större antal sakkunniga samt effektivisering av den offentliga förvaltningen med hjälp av automatisering. Delegationen överlämnade sin rapport till kommunminister Sirpa Paatero den 1 juni 2021.Delegationen anser att Finland har en genuin möjlighet att få nytta av satsningarna i teknik såväl i form av ekonomisk framgång som av välfärd för människor och företag. Finland kan återta sin plats bland de mest konkurrenskraftiga staterna i världen och bli ledande opinionsbildare inom den internationella teknikpolitiken.”Finland kan vara världens ledande teknikland. Den nuvarande utvecklingen kommer emellertid inte att räcka till, utan vi behöver betydande utveckling och rentav en kursändring inom flera olika delområden. Finland behöver ambition för att återvända till den nordiska referensgruppen”, konstaterar delegationens ordförande Risto Siilasmaa.”För att den tekniska utvecklingen ska gagna hela samhället krävs det också ny kompetens och nya attityder inom beslutsfattandet. Vi efterlyser en omfattande gemensam vision för att göra Finland till ett av toppländerna. Vi behöver också strukturella reformer och förvaltningsövergripande samordning som stöder målet”, fortsätter Siilasmaa.Tre verktyg för teknikpolitiken, tre strukturella reformer och 40 åtgärderRapporten skisserar som ett mål att Finland år 2030 ska vara världens mest framgångsrika och välkända land när det gäller att skapa välfärd genom utveckling och utnyttjande av teknik. Detta stöds av fyra mål som, om de uppnås, för Finland närmare täten för teknikländerna:Finland hör till världens mest konkurrenskraftiga stater och är världens bästa plats för teknikföretag.Världens mest kända och attraktiva centra för utbildning, forskning, experter och investeringar inom teknologisektorn finns i Finland.Finland har världens effektivaste offentliga sektor som möjliggör välfärd för människor och företag.Finland drar stor nytta av djärv utveckling och tillämpning av teknik som svarar på globala utmaningar.Man har skrivit upp ca 40 åtgärder och föreslagit tre verktyg och tre strukturella reformer som stöd för uppnåendet av målen. Som ett konkret verktyg föreslår delegationen att teknikpolitiken utarbetas i enlighet med OKR-ledningsmodellen (Objectives and Key Results). Delegationen föreslås dessutom att arbetet drivs vidare genom kraftig samordning inom statsrådet samt att man tillämpar en uppföljningsmodell som baserar sig på berättelsepunkter (s.k. story points) på en offentlig plattform.Teknikdelegationens arbete är förvaltningsövergripande till sin karaktär. Av ministerierna deltar förutom finansministeriet även kommunikationsministeriet och arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet samt utrikesministeriet. Intressentgrupper har involverats på ett sektorsövergripande sätt i samband med utarbetandet av rapporten och förslag till innehållet i teknikpolitiken har samlats in hos ett stort antal aktörer till exempel med hjälp av Inclus-verktyget. Enskilda åtgärder har bedömts uppskattningsvis tiotusentals gånger.Finland till världens mest konkurrenskraftiga stat och bästa plats för teknologiföretagDelegationen anser att Finland behöver ett ambitiöst FUI-mål som kan uppnås genom att utveckla verksamhetsmiljön och locka internationella företag till Finland. Detta innebär i synnerhet konkreta åtgärder för att uppnå FUI-målet.Det centrala är att företagens produktutvecklingsinvesteringar sporras med offentliga medel, långsiktig forskningsfinansiering samt finansiering som uppmuntrar till samarbete och ekosystem. Detta förutsätter bättre prognostisering av teknikens konsekvenser för att säkerställa en teknikneutral och innovationsvänlig lagstiftning samt en möjliggörande verksamhetskultur inom förvaltningen. ”Delegationens arbete stärker budskapet om att vi på lång sikt måste bygga upp en förutseende och konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för företagen och stärka satsningarna på innovationsverksamhet”, kommenterar näringsminister Mika Lintilä.Finland till en koncentration av utbildning, forskning och experter inom tekniksektornLockandet av utländska experter till teknikbranschen är av avgörande betydelse på kort sikt. Finland bör satsa särskilt på att påskynda ökandet av och processerna i fråga om arbets- och utbildningsrelaterad invandring och på att utnyttja digitaliseringen i processer. Finland borde också utnyttja möjligheterna till distansarbete som en konkurrensfördel.För en omfattande höjning av kompetensnivån föreslås en nationell strategi inom STEAM -branscherna (Science, Technology, Engineering, Arts, Mathematics) samt en förbättring av möjligheterna till kontinuerligt lärande. Det är nödvändigt att höja nivån på forskning genom att öka högskolornas profilering. Samarbetet mellan högskolorna och företagen bör ökas i syfte att kommersialisera forskningen. Finland borde skapa en stark teknikprofil och ett strategiskt grepp om partnerskapen inom teknikbranschen.Finland ska ha världens mest effektiva offentliga sektor som möjliggör människors och företags välfärdDelegationen påskyndar automatiseringen av offentliga tjänster. På så sätt kan man förbättra både människornas välfärd och företagens livskraft. Samtidigt stärks produktivitetsutvecklingen inom sektorn. Detta förutsätter ändringar i lagstiftningen och framsteg genom försök samt byggande av nödvändig digital mjuk infrastruktur, såsom förtroendeinfrastruktur och gränssnitt.”Jag tackar delegationen och alla som bidragit till beredningen av rapporten för deras starka och banbrytande arbete. Det är ytterst viktigt att vi i stor utsträckning utnyttjar teknikens möjligheter till förmån för samhället och att den offentliga sektorn agerar föregångare när det gäller att tillämpa ny teknik i det egna arbetet. Sömlösa och interoperabla tjänster förutsätter automatisering och sektoröverskridande utnyttjande av information, konstaterar kommunminister Paatero.Finland har stor nytta av att man tillämpar teknik som svarar på globala utmaningarDelegationen föreslår satsningar på att utveckla tekniska pionjärlösningar bland annat i enlighet med färdplaner för ett koldioxidsnålt samhälle och strategin för cirkulär ekonomi. Finland bör påskynda utvecklandet av en kunskapsbas, datalösningar och handlingsmodeller som möjliggör lösningar i fråga om klimatet och cirkulär ekonomi.”Vi är redan föregångare i Finland: vi hör till de första som utarbetat en klimatstrategi för IKT-branschen och främjat tjänstefieringen inom trafiken. Digitaliserings- och datalösningarna bidrar till att lösa klimatutmaningen samtidigt som vi skapar nya exportmöjligheter, arbete och ekonomisk tillväxt”, konstaterar kommunikationsminister Timo Harakka.Det föreslås att de flesta av de föreslagna åtgärderna drivs vidare redan under denna regeringsperiod. Fokus har dock legat på att vända Finlands riktning framför allt med tanke på 2030-talet. Delegationens mandatperiod fortsätter till den 31 december 2023. Delegationen deltar i den samhälleliga debatten efter att rapporten publicerats och stöder genomförandet av teknikpolitiken i Finland.Finansministeriet tillsatte den 16 september 2020 en högnivådelegation för teknik för att bereda en finländsk teknikpolitik som skapar välfärd och styr konkurrenskraften. För att målet ska uppnås inbjöd man till delegationen medlemmar med täckande kompetens inom den offentliga sektorn, näringslivet och forskningen.Rapport (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikkos stab har organiserat sig. Kardiologen Antti Kivelä inleder arbetet som specialmedarbetare på Saarikkos inbjudan.Maria Kaisa Aula fortsätter som finansministerns statssekreterare. Aula har tidigare arbetat bland annat som barnombudsman, statsministerns specialmedarbetare och riksdagsledamot. Saarikkos specialmedarbetare är Ann-Mari Kemell (ekonomi- och skattepolitik), Riikka Pakarinen (EU-ärenden och internationella frågor), Antti Kivelä (kommun- och förvaltningspolitik, multilokalitet) och Silja Silvasti (inrikes politik, kommunikation).Kemell har varit finansministrarna Lintiläs, Kulmunis och Vanhanens skattepolitiska specialmedarbetare. Tidigare har Kemell arbetat vid Centralhandelskammaren som direktör med ansvar för ekonomi- och näringspolitiken, vid finansministeriet som specialsakkunnig och vid Skatteförvaltningen som överinspektör.Pakarinen har tidigare varit bland annat verkställande direktör för Bryggeri- och läskedrycksindustriförbundet, europarlamentariker, statsministerns rådgivare i EU-ärenden samt vice ordförande för centern. Kivelä har gjort sin karriär som specialistläkare i inre medicin och kardiologi, i huvudsak vid Kuopio universitetssjukhus. Under de senaste 4 åren har Kivelä varit ordförande för Kuopio stadsstyrelse och 2:a vice ordförande för fullmäktige i Norra Savolax landskapsförbund. Kivelä inleder sitt uppdrag den 10 juni. Silvasti har redan tidigare arbetat som Saariikkos specialmedarbetare vid undervisnings- och kulturministeriet. Hon har också arbetat vid ungdomssektorns takorganisation Allians och Finlands studentkårers förbund. Anna-Mari Vimpari fortsätter som statssekreterare för centralens ministergrupp och Tuomas Vanhanen fortsätter som ministergruppens specialmedarbetare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet söker medlemmar till delegationen för medborgarsamhällspolitik bland aktörer som representerar det civila samhället och forskning om det. Ansökningar tas emot under tiden 1.6–20.8.2021. Delegationen tillsätts nu för fjärde gången för en fyraårig mandatperiod 2021–2025.Registrerade föreningar inom de sektorer som nämns i statsrådets förordning om delegationen för medborgarsamhällspolitik kan ansöka om medlemskap. Delegationen tar också emot medlemsansökningar av aktörer som företräder fri verksamhet som gäller civilsamhället (verksamhet utanför föreningar) och forskning om det civila samhället.När ansökningstiden har gått ut bedömer justitieministeriet ansökningarna och gör en framställning till statsrådet om tillsättande av en ny delegation för medborgarsamhällspolitik. Statsrådet ska på hösten 2021 tillsätta den nya delegationen för den följande mandatperioden på fyra år.Delegationen verkar i anslutning till justitieministeriet och har till uppgift att främja växelverkan mellan det civila samhället och myndigheterna samt att förbättra det civila samhällets verksamhetsförutsättningar. Delegationen består av företrädare för det civila samhället, forskningen, näringslivet samt ministerierna och andra myndigheter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands vetenskapspris 2021 går till Martti Koskenniemi, professor i folkrätt vid Helsingfors universitet. Hans forskning karakteriseras av en sällsynt förening av förståelse för den diplomatiska bakgrunden till vad folkrätt i praktiken går ut på och en mångsidig teoretisk reflexion kring och kritisk granskning av ämnet. Under de senaste tre decennierna har Koskenniemi haft stort inflytande på den teoretiska diskussionen kring folkrätt.Martti Koskenniemi (född 1953) är direktör för Erik Castrén-institutet för folkrätt och mänskliga rättigheter vid Helsingfors universitet (sedan 1997). Koskenniemi har varit akademiprofessor åren 2005–2009 och 2013–2017.– I en tid där internationella relationer och global politik i allt högre grad verkar handla om den starkares rätt, är det viktigt att lösa problem med folkrättsliga medel. Professor Koskenniemis omfattande arbete har gjort det möjligt att fästa uppmärksamhet vid frågor som förbisetts inom traditionella folkrättsliga teorier. Hans analyser visar att folkrätten lätt blir ett verktyg för antingen maktpolitik eller utopistisk idealism, sade forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen. Minister Kurvinen delade ut Finlands vetenskapspris på vetenskapsforumet den 1 juni. Finlands vetenskapspris utdelas vartannat år som erkänsla för framstående vetenskaplig forskning till en forskare eller forskargrupp som verkar i Finland. Priset beviljas av undervisning- och kulturministeriet på framställning av styrelsen för Finlands Akademi.Prissumman är 100 000 euro. Vetenskapspriset, som delas ut vartannat år, instiftades 1997 och delades nu ut för 13: gången i samband med Finlands Vetenskapsforum. I år är vetenskapsforumet en del av det nationella året för Forskningsbaserad kunskap.PrismotiveringMartti Koskenniemi inriktade sig efter juridikstudierna vid Åbo universitet på en snabbt framskridande diplomatkarriär. Hans intresse för folkrätt, och särskilt för den kritiska teorin vid Harvard-universitetet, resulterade i en doktorsavhandling 1989. I avhandlingen påvisade han att argumentationen inom folkrätt oundvikligen leder i utomrättsliga riktningar. Avhandlingen blev snabbt en klassiker, och fick en stor läsekrets runtom i världen.För professuren i folkrätt vid Helsingfors universitet kvalificerade sig Koskenniemi genom en undersökning som fokuserade på internationella sanktioner. Studien belönades med K.G. Idman-priset. Koskenniemi inriktade sig på att undersöka hur idén om folkrätt hade uppstått, och hur den slutligen förlorat sin trovärdighet. Senast i och med denna sin andra omfattande internationella monografi blev Koskenniemi en av de främsta forskarna i världen på området.I hans omfattande forskning ingår såväl monografier, redigerade verk som ett betydande antal artiklar. Den kritiska teorin har gjort det möjligt att fästa uppmärksamhet vid sådana frågor som  den traditionella doktrinen gällande folkrätt inte har beaktat. Koskenniemi visar att folkrätt är ett känsligt ämne som lätt omvandlas till ett medel för antingen maktpolitik eller utopistisk idealism. Folkrätt är ett instrument med vars hjälp man opererar i en ofullständig värld.Som forskare har Koskenniemi även alltid oförskräckt tagit sig an nya frågeställningar. Som exempel kan nämnas intresset för folkrättens tidiga europeiska rötter och för politiken inom internationell rätt. Martti Koskenniemi har på många sätt bidragit till den teoretiska diskussionen kring folkrätt under de senaste trettio åren. Hans forskning har inspirerat många yngre generationer forskare runtom i världen. I egenskap av kritisk forskare har Koskenniemi inte tvekat att delta i offentliga debatter.Hans inflytande har även fått praktiska konsekvenser. Som medlem av FN:s kommission för  internationell rätt ledde han 2006 utarbetandet av en betydande rapport till världsorganisationen angående diversifieringen inom folkrätten.Koskenniemi har varit gästprofessor eller deltidsprofessor vid Cambridge universitet, Fria universitetet i Bryssel samt vid New Yorks universitet, Melbournes universitet och vid Sorbonne i Paris. Han är hedersdoktor vid McGill-universitetet, Uppsala universitet och Frankfurts universitet, och har upptagits som Corresponding Fellow vid British Academy och medlem i American Academy of Arts and Sciences.Andra webbplatserVetenskapsforumet på Finlands Akademis webbplats

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en studie som publicerades den 1 juni är det möjligt att integrera minskningen av växthusgasutsläppen med bestämmelserna i miljöskyddslagen, men bestämmelserna ska beredas noggrant för att undvika oönskade sidoeffekter.I studien, som genomförts av Finlands miljöcentral och Östra Finlands universitet, utreddes hur klimateffekterna kan knytas till miljöskyddslagen och miljötillståndsförfarandet samt hur man kan analysera effekterna av olika regleringsalternativ. I den nuvarande miljöskyddslagen finns inga bestämmelser om att minska utsläppen av växthusgaser.Enligt forskarna bör man gå varsamt fram när man förnyar bestämmelserna och beakta utvecklingskostnaderna för EU:s klimatbestämmelser, i synnerhet de eventuella ändringarna i utsläppshandelsdirektivet och industriutsläppsdirektivet. I den eventuella fortsatta beredningen av bestämmelserna gäller det att i närmare detalj utreda flera rättsliga detaljer och effekterna av lagstiftningsändringarna.Flera alternativ för att utveckla regleringenInom arbetet analyserades fyra regleringsalternativ för att utveckla miljöskyddslagen:bedömning av klimateffekterna inom ramen för miljötillståndsförfarandet,utfärdande av tillståndsvillkor om klimateffekterna,klimateffekterna som ett villkor för tillstånd ochjustering av de allmänna bestämmelserna i miljöskyddslagen.Om de allmänna bestämmelserna ses över innebär det att klimateffekterna knyts till miljöskyddslagens bestämmelser om energieffektivitet, beaktandet av vissa planer, verksamhetsutövarens skyldighet att vara konsekvensmedveten samt skyldigheten att förebygga och begränsa förorening av miljön.När det gäller att knyta klimateffekterna till miljöskyddslagen är det enligt forskargruppen lättast att börja med de allmänna bestämmelserna (alternativ 4). De övriga alternativen innebär att klimateffekterna måste behandlas separat inom tillståndsförfarandet.Om klimateffekterna ska behandlas separat inom tillståndsförfarandet är det enklaste alternativet bedömningen av klimateffekterna (alternativ 1), samtidigt som det har den sämsta verkningsfullheten. Alternativ 2 om att utfärda tillståndsvillkor om växthusgasutsläpp och alternativ 3 om klimateffekterna som ett villkor för att bevilja tillstånd ökar bestämmelsernas verkningsfullhet. De kan dock leda till att tillståndsprocessen blir långsammare och rättssäkerheten och likabehandlingen av verksamhetsutövarna blir sämre.Fastställandet av klimateffekterna i nyckelpositionBland den verksamhet som omfattas av miljötillstånd orsakas de mest betydande klimateffekterna av den industriella verksamhet som regleras av utsläppshandeln. För direkta utsläpp av växthusgaser från den får man enligt EU-rätten inte fastställa några utsläppsgränsvärden genom miljötillstånd. Bland de övriga verksamheter som omfattas av miljötillstånd och som kan påverkas av bestämmelserna om klimateffekter identifierades avfallsförbränning, gruvverksamhet och torvproduktion. Med hjälp av miljötillståndsförfarandet kan man endast i liten grad minska de direkta utsläppen av växthusgaser från industriverksamheten som ett tillägg till utsläppshandeln, nämligen med högst ungefär en procent av de sammanlagda växthusgasutsläppen i Finland, och effekterna syns tidigast i slutet av 2020-talet.Att fastställa klimateffekterna av verksamheten är väsentligt med tanke på utvecklingen av bestämmelserna. I studien utnyttjades indelningen i direkta och indirekta växthusgasutsläpp enligt det internationella växthusgasprotokollet samt deras yttre klimateffekter.Om de indirekta växthusgasutsläppen och de övriga klimateffekterna inkluderas i miljötillståndsförfarandet ökar det bestämmelsernas verkningsfullhet. Till de indirekta växthusgasutsläppen hör de växthusgasutsläpp som orsakas av köpt energi samt anskaffnings- och produktkedjor och till de övriga klimateffekterna markanvändning samt substitution och kompensation. Att bedöma och hantera dem inom tillståndsförfarandet är dock komplicerat och rättsligt utmanande och förutsätter fortsatt utredning, anvisningar och utveckling av beräkningsverktyg.Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.Närmare information:Utvecklingschef Kimmo Silvo, Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 640, [email protected]
Professor Antti Belinskij, Östra Finlands universitet, tfn +358 46 920 9189, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet utlyser statsunderstöd för att vidareutveckla Barnahus-modellen och sprida den till hela landet. Avsikten är att understöden ska täcka kostnader för förebyggande, upptäckande och utredning av våld mot barn och unga samt kostnader för samordning och utveckling av vården av offren.Ansökningstiden är 31.5–31.8.2021. Det sammanlagda beloppet av de statsunderstöd som utlyses är cirka 1,9 miljon euro år 2022, och lika mycket år 2023. Understödet kan sökas av de sjukvårdsdistrikt som är huvudmän för ett universitetssjukhus. Det är i första hand de rättspsykiatriska eller rättspsykologiska enheterna för barn och unga som ansvarar för att utveckla och förankra verksamheten, men de samarbetar även med andra regionala aktörer.  Med regionala aktörer avses främst barn- och ungdomspsykiatrin, SERI-stödcentren, barnskyddet och familjecentren samt andra motsvarande aktörer. Vid ansökningsprocessen prioriteras särskilt sådan utveckling som förbättrar förutsättningarna inom tjänsterna på basnivån att på ett barnvänligt sätt och i enlighet med Barnahus-modellen tillgodose behoven hos de barn och unga som utsatts för våld samt deras familjers behov. Syftet är att skapa en permanent verksamhetsmodell för långsiktig användning. Enligt modellen har de enheter vid universitetssjukhusen där man gör ett krävande arbete på specialiserad nivå en viktig roll som samordnare av verksamheten.  Ett av målen är att öka användningen av barnvänliga lokaler i de situationer när barn hörs. Vid hörande av barn skulle man till exempel kunna använda familjecentrens lokaler.  Barnahus-modellen baserar sig på ett multiprofessionellt myndighetssamarbeteI Barnahusen görs multiprofessionella utredningar i en barnvänlig miljö i de ärenden som gäller barn och unga som misstänks vara offer för sexualbrott eller våldsbrott. Samtidigt samarbetar man för att barnen ska få växa och utvecklas tryggt.  Projektet Barnahus kan utnyttja bland annat de verksamhetsmodeller som redan används vid SERI-centren och de samarbetsmodeller som utvecklats vid universitetssjukhusens rättspsykologiska och rättspsykiatriska enheter för barn och unga och vid Institutet för hälsa och välfärd eller andra förfaranden. Man utbildar också nya regionala experter.  Under åren 2020 och 2021 har man kommit långt med att sprida olika förfaranden för utredning till nya områden, som till exempel LASTA- modellen. Men det finns fortfarande skäl att fortsätta utveckla och förankra verksamheten.  Fallen där man misstänker våldsbrott mot ett barn ökar Enligt undersökningarna har våldet mot barn inte ökat, men antalet fall där man misstänker våldsbrott har ökat betydligt, och man upptäcker också våldet betydligt oftare än tidigare. Ur barnets perspektiv är det många faktorer som försvårar och orsakar fördröjningar när det gäller att få rätt stöd i rätt tid. Det finns brister i servicesystemet, men dessutom framskrider processerna inom barnskyddet, straffrätten och vården i olika takt och är orimligt långsamma. Bland de barn som misstänks vara eller som är våldsoffer finns det barn som blir helt och hållet utan det stöd och den hjälp de behöver.  Särskilt i de nordiska länderna har Barnahus-modellen bland annat ökat barnvänligheten under processerna och förbättrat möjligheterna att hjälpa barn och unga som utsatts för sexuellt våld.  Detta är ett resultat av myndigheternas samarbete och många möten.  I Finland följer redan de flesta enheterna inom rättspsykologi och rättspsykiatri för barn och unga Barnahus-modellen, men de når endast en bråkdel av de barn som behöver stöd. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Målet för utvecklingsprogrammet inom den palliativa vården är att trygga vården och omsorgen i livets slutskede. Statsunderstöden för utvecklingsprojekt inom ramen för programmet för produktion av tjänster inom palliativ vård och förbättring av kvaliteten på den palliativa vården kan sökas i juni.Enligt statsrådets förordning ska de fem sjukvårdsdistrikt som är huvudmän för ett universitetssjukhus ha hand om den krävande palliativa vården och vården i livets slutskede och planera och samordna dem på regional nivå. Statsunderstödet kan sökas av de sjukvårdsdistrikt som har ett universitetssjukhus. De övriga sjukvårdsdistrikten och kommunerna inom specialupptagningsområdet kan delta i genomförandet av projektet. Ansökningstiden går ut den 16 juli 2021.Understödet kan användas till exempel för att utveckla hemsjukhusverksamhetenSocial- och hälsovårdsministeriets rekommendation om ordnande av palliativ vård och vård i livets slutskede innehåller de åtgärdshelheter som statsunderstödet beviljas för. Åtgärdshelheterna är Utveckling av hemsjukhusverksamheten i kommunernaProduktion av tjänster inom palliativ vård och förbättring av kvaliteten på den palliativa vården Utveckling av kunnandet om palliativ vård och vård i livets skede hos personalen inom boendetjänsterna och hemvårdenUtveckling av den palliativa vården för barn och ungaUtveckling av de digitala tjänsterna för hemsjukhus och på mottagningar för palliativ vård.I understöd kan beviljas sammanlagt cirka 5,6 miljoner euro om riksdagen godkänner anslagen för ändamålet. Understödet får användas under åren 2021-2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands, Estlands och Islands ministrar med ansvar för digitaliseringsfrågor har undertecknat ett avtal om Islands anslutning till Nordic Institute for Interoperability Solutions (NIIS) som inrättats av Finland och Estland. NIIS svarar för utvecklandet och upprätthållandet av X-Road-tekniken som ligger till grund för informationsleden för Finlands nationella lösning för dataöverföring.Informationsleden erbjuder organisationerna ett standardiserat sätt att överföra information mellan både offentliga och privata organisationers informationssystem. NIIS har dessutom till uppgift att utveckla och underhålla andra komponenter för gränsöverskridande elektronisk förvaltning.Kommunminister Sirpa Paatero är nöjd över att NIIS-samarbetet utvidgas och utvecklas mellan länderna.”Den gemensamma utvecklingen har ökat kostnadseffektiviteten. Genom att utveckla tekniken tillsammans kan vi säkerställa lösningarnas kvalitet, främja innovativitet och skapa förutsättningar för gränsöverskridande elektronisk förvaltning. Institutet möjliggör dessutom samarbete mellan flera stater, vilket jag nu är mycket nöjd med när Island ansluter sig som medlem “, konstaterar Paatero.Islands anslutning till NIIS-samarbetet som fullvärdig medlem innebär att Island framöver kommer att vara delaktig i utvecklandet av tekniken, drivandet av en gemensam strategi, främjandet av samarbetet och fördelningen av kostnaderna.
 
Finland och Estland grundade NIIS sommaren 2017 som en fortsättning på det långvariga X-Road-samarbetet. Island har varit partner i NIIS sedan 2018.Läs mera om NIIS:s pressmeddelande (på engelska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en färsk studie är en förutsättning för en övergripande hantering av klimatmigrationen en målmedveten klimatpolitik och stöd för anpassningen till klimatförändringen bland annat genom humanitärt bistånd, civil krishantering, utvecklingssamarbete samt utbildning och forskning liksom även invandringspolitik.Klimatmigrationen har också konsekvenser för FinlandKlimatförändringen påverkar olika områden, länder och grupper av människor på olika sätt och på ojämlika grunder. Rika och politiskt stabila länder kan bättre än fattiga och sköra länder planera och genomföra de åtgärder som behövs för att anpassa sig till och förbereda sig på klimatförändringen. Därför bör Finland och EU ännu effektivare beakta klimat- och miljöaspekterna i utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet.Migrationen är ett medel för att anpassa sig till klimatförändringen. Största delen av den klimat- och miljörelaterade migrationen sker internt inom länderna. Flyttningsrörelser på grund av klimatet sker dock även över statsgränserna. De framtida klimatmigranternas flyttvägar följer sannolikt de nuvarande flyttvägarna, även till EU och Finland. Dessutom kan klimatförändringen påverka säkerheten och intresset för vissa flyttvägar.Målen för hållbar utveckling, människornas säkerhet och de mänskliga rättigheterna skapar yttre ramar för hanteringen av klimatmigrationen i ursprungs-, transit- och destinationsområdena. De sedvanliga kategorierna av uppehållstillstånd erbjuder de viktigaste möjligheterna till skydd och anpassning för olika människor, eftersom de internationella skyddskategorierna inte effektivt svarar mot behovet av skydd.Det behövs nya lösningar på nationell och internationell nivå. Förutom internationellt samarbete och internationella partnerskap behövs inom hanteringen av klimatmigrationen i Finland ökat samarbete mellan såväl klimat- och invandringssektorerna som de olika förvaltningsområdena.Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.Närmare information: Eeva-Kaisa Prokkola, Uleåborgs universitet, tfn 029 448 1721, [email protected] samt Saija Niemi, Migrationsinstitutet, tfn 040 120 4168, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä deltar virtuellt i Team Finland-evenemangen i Kina i juni. Målet är att intensifiera relationerna mellan finländska och kinesiska företag i synnerhet när det gäller koldioxidsnålhet, bioekonomi och cirkulär ekonomi samt marinindustrin.Näringsministern deltar virtuellt 2–21 juni i flera evenemang i Kina, däribland ett evenemang i kommittén för innovativ affärsverksamhet i Peking samt seminarierna Wood from Finland och Green and Smart Ships i Shanghai. Tiotals finländska och kinesiska företag deltar i evenemangen. Förändringarna i företagens affärsmiljö har accentuerats under coronapandemin. Det har bland annat ställts särskilda begränsningar för människors och varors rörlighet vilket har försvårat exportansträngningarna. Genom Team Finland-nätverkets aktiva åtgärder stöds finländska företags internationalisering i en utmanande situation – både på målmarknaden och online.Team Finland är ett nätverk av offentliga aktörer som erbjuder finländska företag internationaliseringstjänster.

Källa: Valtioneuvosto.fi