NordenBladet — De nordiska arbetsministrarna behandlar iakttagelserna av projektet Future of Work vid sitt videomöte den 2 juni 2021. Enligt projektets slutrapport utmanas den nordiska välfärdsmodellen på lång sikt av globala megatrender, såsom digitalisering, befolkningens åldrande och klimatförändringen.Det inofficiella ministermötet ordnas av Finland, som är ordförande för Nordiska ministerrådet 2021. Till mötet har utöver ministrarna också bjudits in företrädare för arbetsmarknadens parter. Finland representeras av arbetsminister Tuula Haatainen, som är ordförande för mötet, och social- och hälsovårdsminister Anna-Kaisa Pekonen.Utmaningarna med förändringarna i arbetslivet kan vändas till möjligheterI Nordiska ministerrådets och forskningsinstitutet FAFO:s undersökning dryftades hur man på den föränderliga arbetsmarknaden kan upprätthålla den nordiska välfärdsmodellen och en hög sysselsättning, vilken å andra sidan garanterar välfärdsmodellen. Forskarna betraktar en allt större uppdelning av arbetsmarknaden som en möjlig hotbild i och med att atypiska anställningsförhållanden och arbetsbeskrivningar ökar. Arbetslösheten bland lågutbildade kan öka och arbetsvillkoren försämras.– Utbildningssystemet ska stödja människorna i förändringen. Kontinuerligt lärande är inte bara en rättighet utan också en nödvändighet. Lärandet sker dock inte enbart vid läroanstalter, utan allt oftare på arbetsplatserna. Vi behöver alla parter: arbetstagare, arbetsgivare, beslutsfattare och utbildningsanordnare, betonar arbetsminister Haatainen.Enligt forskarna kan den nordiska välfärdsmodellen trots utmaningarna vara lösningen på de växande problemen.– Vårt system för social trygghet utgör hörnstenen i den nordiska välfärdsstaten, som utmanas av det föränderliga arbetslivet. För att trygga människors välfärd måste man se till att ingen lämnas utan stöd. Genom att investera i social trygghet investerar vi samtidigt i en välfungerande och jämlik arbetsmarknad, säger social- och hälsovårdsminister Pekonen.– Att stärka välfärdsstaten ligger i alla nordiska länders intresse. Vi kan säkert vända de utmaningar som förändringarna i arbetslivet medför till en möjlighet när vi utvecklar befintliga stödstrukturer och satsar på kompetens. Kompetent arbetskraft kan skapa nya produkter och tjänster som i sin tur leder till nya innovationer och banar väg för ny tillväxt, fortsätter minister Haatainen.Frågor som gäller arbetslivet behandlas också vid tre konferenser som Finland ordnar under hösten som en del av sitt ordförandeskap. I dem behandlas det nordiska lönebildningssystemet, arbetets framtid särskilt med tanke på klimatförändringen samt främjandet av en inkluderande arbetsmarknad. De nordiska arbetsministrarnas officiella möte hålls i november 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsministeriet fortsätter att betala statsunderstöd till Försvarsutbildningsföreningen från och med juni. Tidigare blev man tvungen att avbryta utbetalningen av understödet från maj, eftersom ministeriet ville trygga användningen av statens medel under den tid utredningar av Försvarsutbildningsföreningens ekonomi pågick.Försvarsministeriet har utrett användningen av Försvarsutbildningsföreningens statsunderstöd redan i ett par år och upptäckt brister i föreningens ekonomi. På basis av försvarsministeriets tilläggsutredningar och en utredning från Försvarsutbildningsföreningen är nu användningen av statsunderstödet för innevarande år och ekonomiförvaltningen i anslutning till det under kontroll. För närvarande finns det inget behov av att fortsätta med avbrottet i utbetalningen som en säkerhetsåtgärd i fråga om statens medel, och det statsunderstöd som innehållits i maj kan betalas till föreningen retroaktivt.– Det är bra att man utifrån utredningarna fann en lösning så att Försvarsutbildningsföreningens fortsatta verksamhet kan tryggas. Försvarsutbildningsföreningen och tusentals frivilliga gör ett värdefullt arbete för försvaret, konstaterar kanslichef Jukka Juusti.Försvarsministeriet fortsätter dock som övervakande myndighet att utreda användningen av tidigare års statsunderstöd. Målet är att i alla situationer trygga den lagstadgade verksamheten inom det frivilliga försvaret.Försvarsministeriet beviljar årligen statsunderstöd för att stödja försvarsorganisationernas verksamhet. Försvarsutbildningsföreningen har sedan 2008 varit den största stödmottagaren. Föreningen ordnar säkerhets- och beredskapsutbildning på olika håll i Finland samt utbildning som främjar militär förmåga, både för soldater och för civila.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet deltar för första gången i evenemanget Fråga vad som helst i chattappen Jodel. Chatten om kommunalvalet ordnas i Jodel i dag, onsdagen den 2 juni kl. 15–17.Syftet med diskussionen, som ordnas i samarbete med Jodel, är att nå unga väljare. Fråga vad som helst är ett forum där användare, det vill säga joddlare, kan ställa frågor om kommunalvalet till justitieministeriets valexperter. Chatten är öppen för frågor om till exempel röstning och hur tryggt det är att rösta i coronatider, hur beredningen av kommunalvalet går till och om man kan påverka genom att rösta.I Jodel är alla användare och frågor anonyma. Jodel är en mobilapp som kan laddas ner i smarttelefoner.Kommunalvalet förrättas söndagen den 13 juni. Vid valet väljs ledamöter och ersättare till kommunernas fullmäktige för fyra år. Mandatperioden för fullmäktige börjar den 1 augusti 2021 och fortsätter till den 31 maj 2025.Förhandsröstningstiden i hemlandet är i år undantagsvis två veckor lång och pågår från den 26 maj till den 8 juni. Utomlands är det möjligt att förhandsrösta från den 2 till den 5 juni.Tillförlitlig information om val: www.valfinland.fiVaalit.fi på Twitter
Vaalit.fi på Facebook 
Videor om val på YouTube
Avgiftsfri telefonservice för väljarna på svenska 0800 9 4771 och på finska 0800 9 4770.
WhatsApp-meddelandetjänst för valfrågor 050 438 8730

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Uleåborg får titeln Europeisk kulturhuvudstad 2026. Valet görs på rekommendation av en europeisk jury som består av nio oberoende experter inom konst och kultur. Offentliggörandet av juryns  rekommendation blev slutpunkten på juryns besök i de kandiderande städerna och ett två dagar långt sammanträde i Helsingfors där valet avgjordes. Resultatet stod klart onsdagen den andra juni.Temat för Uleåborgs stads och norra Finlands kommuners kulturhuvudstadsprojekt är en ”kulturell klimatförändring” (Cultural Climate Change), som ska ge upphov till ny dialog. Ett centralt mål är att genom konst och kultur skapa livskraft i regionen och svara på gränsöverskridande krav genom samarbete.  Programmet innehåller tre teman: Villisti kaupunki (förvildad stad), Vastakohtien voima (antagonisternas kraft) och Rohkeasti reunalla ( djärvt på gränsen). Kulturprogrammet lyfter upp social, kulturell, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Uleåborg2026 önskar göra kultur till en del av  vars och ens liv, och ge alla möjligheter att delta.  I Finland ansökte utöver Uleåborg också Nyslott och Tammerfors om att utses till Europeisk kulturhuvudstad 2026. Alla tre kvalificerade sig i urvalets första etapp i fjol somras och kom till final.  I sitt tal sade forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen att han hoppas att var och en av de tre städerna drar nytta av det arbete de gjort och fortsätter utveckla sitt kulturliv i innovativ och hållbar riktning, eftersom de ju redan har fått upp farten.  – Evenemanget Europeisk kulturhuvudstad är en enastående chans att utveckla konst- och kulturutbudet, utöka deltagandet och de gemensamma upplevelserna samt stärka verksamhetsförutsättningarna  inom den kreativa sektorn. Det är dessutom ett kulturellt program som räcker ett år, där staden presenterar sig för såväl en finländsk som en europeisk publik, sade minister Kurvinen. –  Det finaste med evenemanget är att där ingår stadens egen och för det mesta också grannkommunernas kultur, olika människors identiteter, seder, konst, kulturarv, matkultur, fester samt stora och små evenemang som är karakteristiska för regionen. De ingår alla i den mångfald av möjligheter som det europeiska samarbetet bjuder på. Den  andra Europeiska kulturhuvudstaden 2026 som ska utses är från Slovakien.    Tredje gången en stad i Finland utsetts till kulturhuvudstad  Europeiska kulturhuvudstäder har utsetts sedan 1985. Finländska städer som tidigare valts är Helsingfors (2000) och Åbo (2011). Evenemanget Europeisk kulturhuvudstad är en av EU:s bäst kända och framgångsrika insatser på kulturens område. Genom evenemanget vill man framhäva och stärka känslan av att tillhöra ett gemensamt kulturområde. Man vill framhäva kulturernas mångfald i Europa, framhäva deras gemensamma inslag och stärka medborgarnas känsla av att tillhöra ett gemensamt kulturområde. Dessutom ska evenemanget främja kulturens bidrag till städernas utveckling.   Kommissionen finansierar evenemanget genom att bevilja det pris som bär Melina Mercouris namn till staden år 2026. Evenemangets huvudfinanansiärer är staten, kommunerna och stadens många samarbetspartners.Juryn inledde sitt arbete i maj 2020 och fortsätter det genom att bistå och ge råd till kulturhuvudstaden fram till 2026. Juryn kommer att offentliggöra en rapport om ansökningarna i början av juli. Ordförande för juryn har varit Dessy Gavrilova och vice ordförande Riitta Vanhatalo.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet rekommenderar allmän flaggning på Ålands självstyrelsedag onsdagen den 9 juni 2021 och torsdagen den 9 juni 2022. Hundraårsjubileet av Ålands självstyrelse firas 2021–2022. Flaggningen börjar klockan 8 och slutar klockan 21.Inrikesministeriet har bestämt att statens ämbetsverk och inrättningar ska flagga med Finlands flagga dessa dagar. Ämbetsverk med flera flaggstänger kan, utöver med Finlands flagga, också flagga med Ålands flagga.Rekommendationen och beslutet om flaggning gäller endast Fastlandsfinland. På Åland har självstyrelsedagen redan tidigare varit en flaggdag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under de kommande två åren utarbetas en utvecklingsbild av områdesanvändningen i Finland. Utvecklingsbilden ska i fortsättningen uppdateras varje regeringsperiod. Utvecklingsbilden av områdesanvändningen tar fram aktuell information om nuläget och framtiden för region- och samhällsstrukturen till exempel som stöd för planer och beslutsfattande. Miljöministeriet ber de berörda grupperna kommentera förslaget om att inleda arbetet.”Vår omgivning förändras i allt snabbare takt till följd av klimatförändringen, urbaniseringen, befolkningens stigande medelålder och digitaliseringen. Det arbete som nu inleds hjälper oss att säkerställa att våra regioner utvecklas i en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar riktning”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Målet är att erbjuda aktuell information om förändringar i region- och samhällsstrukturen och faktorerna bakom dem samt att skissera eventuella framtida utvecklingsförlopp som man bör förbereda sig på i utvecklingen av region- och samhällsstrukturen. Dessutom utarbetas utvecklingsförslag för nästa regeringsprogram. I utvecklingsbilden fokuserar man till exempel på placeringen av boende, näringar, tjänster och trafik. Utöver regionstrukturen på nationell och landskapsnivå undersöks stadsområdenas och landsbygdsområdenas samhällsstruktur. Det första tillfället att påverka är nu – hela samhället drar nytta av resultatenMiljöministeriet har utarbetat ett förslag om att inleda arbetet med utvecklingsbilden av områdesanvändningen och ber nu de berörda grupperna kommentera det. Värdefull information är bland annat synpunkter på det planerade innehållet i arbetet, sättet att utföra arbetet och intressentgruppernas möjligheter att delta. Webbenkäten är öppen för allmänheten och kan besvaras fram till den 23 augusti 2021.Beredningen av utvecklingsbilden och samarbetet med intressentgrupperna inleds hösten 2021 utifrån responsen på förslaget.Resultaten av arbetet kan användas inom många olika samhällssektorer och på olika förvaltningsnivåer, från kommuner till statens verksamhet. Arbetet stöder till exempel planeringen av områdesanvändningen, trafiksystemet, servicenätet, boendet och statsfinanserna. Utvecklingsbilden kan användas också vid revideringen av de riksomfattande målen för områdesanvändningen.Arbetet är en fortsättning på det tidigare arbetet med utvecklingsbilder och i arbetet används statsrådets och ämbetsverkens uppföljnings- och framsynsarbete samt forskningsinstitutens, universitetens och företagens kompetens. Miljöministeriet svarar tillsammans med Finlands miljöcentral, de övriga ministerierna, ämbetsverken, landskapsförbunden och kommunerna för utarbetandet av utvecklingsbilden.Beredningen av utvecklingsbilden grundar sig på projektet Möjliga framtidsscenarion för region- och samhällsstrukturen (PERUS-SKENE), som ingår i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) och som blir färdigt 2022.Webropol.fi: Enkät till intressentgrupperna: Förslag om att inleda arbetet med utvecklingsbilden av områdesanvändningen (på finska)   

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland is coordinating cooperation between the Nordic countries and Baltic states in the Nordic–Baltic Eight (NB8) format in 2021. The second foreign ministerial meeting of the year will be held on Wednesday 2 June. Due to the COVID-19 situation, the meeting will be held virtually.The topics on the agenda of the meeting, chaired by Minister for Foreign Affairs of Finland Pekka Haavisto, will include topical OSCE and UN matters and other foreign and security policy questions.  “The Nordic countries and Baltic states are among Finland’s most important groups of reference. It is important for us to exchange views on topical questions with close partners also now that meetings are held virtually. Recent events in Belarus and Ukraine will definitely be brought up in the discussions, and the results of the Arctic Council’s Ministerial meeting in Reykjavik will also be handled,” says Foreign Minister Haavisto.Inquiries: 
Jeri Aalto, Special Adviser to Minister for Foreign Affairs, +358 50 472 0725
Anu Korppi, NB8 Coordinator, Unit for Northern Europe, tel. +358 295 351 481.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De framsteg som gjorts i fråga om coronavaccinationerna och det förbättrade epidemiläget har lett till att efterfrågan på arbetskraft har ökat och arbetsmarknaden förutspås börja växa snabbt redan under det innevarande året. Sysselsättningsnivån före coronakrisen överskrids 2023, men antalet arbetslösa arbetssökande stannar fortfarande över nivån före krisen.Arbets- och näringsministeriet publicerade den 2 juni 2021 en arbetsmarknadsprognos som sträcker sig fram till 2023. Prognosen baserar sig på antagandet att begränsningarna i fråga om mobilitet och affärsverksamhet kan slopas före hösten.Antalet sysselsatta når samma nivå som före coronakrisen först 2023Enligt arbetsmarknadsprognosen stiger sysselsättningsgraden i år till 71,2 procent och nästa år till 71,8 procent, samtidigt som nivån före coronaepidemin överskrids. På grund av befolkningsminskningen överskrider antalet sysselsatta nivån före coronakrisen först 2023. År 2023 förutspås 2 535 000 sysselsatta. På grund av avbrottet i arbetskraftsundersökningens tidsserie är sysselsättningsserien för närvarande cirka en procentenhet lägre än tidigare.Arbetslöshetsgraden förutspås stanna på 7,7 procent i år när de som står utanför arbetskraften börjar söka arbete. Därefter sjunker den till 7,3 och ytterligare till 6,7 procent år 2023 när övergången från arbetslöshet till sysselsättning framskrider.Utbudet av arbetskraft återgår redan i år till den nivå som föregick coronakrisenArbetsmarknadsprognosen granskar också utbudet av arbetskraft, dvs. det sammanlagda antalet sysselsatta och arbetslösa. Arbetskraftsgraden förutspås stiga till 65,9 procent i år, vilket räcker till för att återställa arbetskraften till den nivå som föregick coronakrisen trots att befolkningen minskar. År 2021 ökar arbetskraften med cirka 15 000 personer och år 2022 med cirka 4 000 personer. År 2023 förutspås arbetskraften inte öka, vilket framför allt beror på att antalet personer i arbetsför ålder minskar.Den beslutsbaserade ökningen av arbetskraftsinvandringen kommer sannolikt att synas i de kommande befolkningsprognoserna och därmed också i prognostiseringen av arbetskraften under de kommande åren. Även målen att öka antalet utländska examensstuderande och att de oftare än för närvarande stanna i Finland torde i något skede synas i prognoserna för arbetskraftens antal – dock inte ännu under denna prognosperiod.Utvecklingen av den registrerade arbetslösheten vänder i slutet av 2021 – långtidsarbetslösheten når sin toppnivå i början av 2022Antalet arbetslösa arbetssökande och unga arbetslösa enligt arbetsförmedlingsstatistiken börjar sjunka under 2021 när de begränsningar som beror på coronakrisen börjar avvecklas. Åren 2022 och 2023 fortsätter antalet arbetslösa arbetssökande och unga arbetslösa att minska, men håller sig fortfarande på en högre nivå än under tiden före coronakrisen. Det finns i genomsnitt 318 000 arbetslösa arbetssökande år 2021, 284 000 år 2022 och 267 000 år 2023. Antalet unga arbetslösa är 39 000 år 2021, 33 000 år 2022 och 30 000 år 2023.Antalet långtidsarbetslösa förutspås öka 2021 och nå sin toppnivå i början av 2022, varefter det förutspås börja minska i och med den allmänna positiva utvecklingen av den registrerade arbetslösheten. Det finns 111 000 långtidsarbetslösa år 2021, 115 000 år 2022 och 100 000 år 2023.Arbets- och näringsministeriets kortsiktiga arbetsmarknadsprognos baserar sig på en statistisk tidsserieanalys där man utöver konjunkturindikatorer, arbetsmarknadsstatistik och politikuppgifter utnyttjar finansministeriets prognos för bruttonationalprodukten samt Statistikcentralens befolkningsprognoser. Prognosen publiceras två gånger om året.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har publicerat polisens program för trafikövervakning och trafiksäkerhet för åren 2021–2030. Målet för programmet är att minska antalet döda och allvarligt skadade i trafiken, trafikolyckor och trafikbrott samt transportbrottslighet och grå ekonomi inom yrkestrafiken.Trots att trafiksäkerheten har förbättrats över en längre period, har antalet dödsfall i trafiken inte minskat i enlighet med målen under de senaste åren. Enligt Statistikcentralen dog 221 personer i trafiken i fjol, medan motsvarande antal föregående år var 211. Med andra ord var antalet döda i trafiken större i fjol än 2019.– Syftet med polisens program för trafikövervakning och trafiksäkerhet är i synnerhet att minska antalet döda och allvarligt skadade i trafiken. Detta mål förutsätter effektiva åtgärder för att upprätthålla och förbättra trafiksäkerheten, säger polisinspektör Jari Pajunen från inrikesministeriet.I programmet beskrivs förhållandena inom vägtrafiken och nuläget för trafiksäkerheten samt behandlas faktorer och åtgärder som påverkar säkerheten och som upprätthåller och främjar trafiksäkerheten. I programmet betonas i synnerhet att trafiksäkerheten är ett samarbete.– Det är ytterst viktigt att samarbeta och utbyta information mellan polisen, andra myndigheter och organisationer som arbetar med trafiksäkerhet och till exempel kommuner. Det är också absolut väsentligt att finländarna vill samarbeta med polisen för att främja trafiksäkerheten, tillägger Pajunen.Målet är också att bekämpa grå ekonomi och brott som sker i trafikenTrafikövervakningen är ett centralt sätt för polisen att påverka trafiksäkerheten och brottsligheten i trafiken. Bekämpningen av brottslighet i trafiken förutsätter dock också andra omfattande och rätt riktade åtgärder. – I programmet har det ställts som mål att grå ekonomi inom yrkestrafik ska minskas och att trafikbrott och brott som förekommer i trafiken ska förebyggas, avslöjas, utredas och föras till åtalsprövning. För att detta mål ska kunna nås krävs effektiva avslöjande och förebyggande åtgärder, säger Pajunen.I programmet bedöms inte organiseringen av eller resurserna för polisens trafikövervakning och trafiksäkerhetsarbete. Polisstyrelsen svarar för genomförandet av de åtgärder som anges i programmet.– Vid Polisstyrelsen har vi tillsatt en sektorsövergripande arbetsgrupp som granskar rollerna för olika verksamhetssektorer inom polisen när det gäller trafiksäkerhetsarbetet. I denna arbetsgrupp utarbetar vi före utgången av året en handlings- och utvecklingsplan för trafikövervakning och trafiksäkerhet i syfte att genomföra programmet. Målet är också att i fortsättningen noggrannare än tidigare mäta effekterna av polisens trafikövervakning och trafikkommunikation, säger Hannu Kautto, polisöverinspektör vid Polisstyrelsen med ansvar för polisens trafiksäkerhetsarbete.Vid kommunikationsministeriet bereds som bäst en nationell trafiksäkerhetsstrategi. Inrikesministeriet och Polisstyrelsen deltar i beredningen av strategin.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har varit en av de främsta aktörerna när det har gällt det internationella växtskyddsåret 2020. Nu tar Finland också del av projektets viktigaste resultat när FAO publicerade en vetenskaplig studie om klimatförändringens inverkan på växtskadegörare.Studien Climate-change impacts on plant pests: a global challenge to prevent and mitigate plant-pest risks in agriculture, forestry and ecosystems publicerades på ett webbinarium i Rom den 1 juni. Studien presenterades av generalsekreteraren för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) Qu Dongyu. Jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio höll också ett anförande på webbinariet som ordnades av FAO och International Plant Protection Convention.Studien som tillkom på Finlands initiativ och som Finland också stött har tagits fram av Maria Ludovica Gullani vid universitetet i Turin samt 10 andra internationellt erkända forskare. Studien har målet att höja vetskapen om klimatförändringens konsekvenser för spridning av växtskadegörare och skadornas allvar. Ett ytterligare mål med studien är att uppmuntra till samarbete på internationellt plan för att minimera riskerna för folkhälsan. I sitt anförande lyfte Jaana Husu-Kallio fram klimatförändringens och växtskyddets konsekvenser för livsmedelstryggheten och därigenom också för fredsprocesserna. Jaana Husu-Kallio påpekade att mat är en universal mänsklig rättighet och att livsmedelstryggheten är en av de viktigaste frågorna när det gäller att bygga och upprätthålla fred. Klimatförändringar och ett dåligt växtskydd är enligt henne de två största hoten mot den globala livsmedelstryggheten och därför ligger de i centrum när man bygger upp hållbara livsmedelssystem runt om i världen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi