NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat sex riksomfattande organisationer på ungdomsområdet sammanlagt 917 600 euro för att lindra de konsekvenser som coronakrisen har för de unga. De största understöden beviljades Seta ry (300 000 euro), Suomen Nuorten Miesten Kristillisten Yhdistysten Liitto ry (230 000 euro) och Rädda Barnen (193 000 euro).Understöden är avsedda för projekt inom ungdomsarbetet och ungdomsverksamheten som ska lindra bristande delaktighet och ensamhet bland unga samt stärka ungas förutsättningar att återhämta sig från konsekvenserna av coronakrisen. Projekten erbjuder unga en meningsfull fritidsverksamhet eller stöder unga i att hitta till tjänster som stöder dem.Stödet riktas till unga som behöver särskild uppmärksamhet för att deras välbefinnande ska kunna tryggas. Restriktionerna under coronatiden har gjort det svårt för en del ungdomar att orka och deras psykiska hälsa och sociala relationer har lidit. De nödvändiga restriktionerna har försvårat skolgången, studierna och fritidsverksamheten.Beviljat understöd till organisationer på ungdomsområdet för att lindra coronakrisens konsekvenser för unga

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president stadfäste förra fredagen lagen om temporära åtgärder vid verkställighet av straff och häktning till följd av covid-19-epidemin. I dag utfärdades med stöd av lagen också justitieministeriets förordning om temporär begränsning av inledande av verkställighet av samhällstjänst och övervakningsstraff under tiden 7.6.–30.9.2021.I lagen som träder i kraft idag föreskrivs om möjligheten att till vissa delar avvika från bestämmelserna om verkställighet av straff och häktning i fängelselagen och häktningslagen. När andra åtgärder som vidtagits i fängelset för att förhindra spridningen av covid-19-epidemin inte är tillräckliga, kan sysselsättning, möten och permissioner vid fängelserna begränsas eller avbrytas till den del det är nödvändigt. Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet fattar besluten efter att ha fått en bedömning om epidemiläget i det område där fängelset ligger av Enheten för hälso- och sjukvård för fångar. I lagen föreskrivs också om ersättande arrangemang t.ex. då tillträde till bibliotek eller möten avbryts. Den temporära lagen gäller till och med den 31 oktober 2021.Möjligt att begränsa inledandet av samhällstjänst och övervakningsstraffCoronaepidemin har också i betydande grad påverkat verkställigheten av samhällspåföljder, eftersom merparten av samhällstjänstplatserna antingen stängdes eller inte längre tog emot personer som utför samhällstjänst till följd av det undantagstillstånd som utlystes våren 2020. Det är möjligt att begränsa inledandet av verkställigheten av samhällspåföljder med stöd av den ovan nämnda temporära lagen, om det är nödvändigt för att säkerställa att samhällspåföljderna verkställs på behörigt sätt. Det är fråga om situationer där verkställigheten av samhällspåföljder har förhindrats eller försvårats oskäligt på grund av coronavirusepidemin. Begränsningarna enligt den nu utfärdade förordningen gäller endast samhällspåföljderna samhällstjänst och övervakningsstraff.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nordiska aktörer kan utnyttjas för penningtvätt i samband med korruption, även om det i de nordiska länderna förekommer relativt lite synlig korruption, såsom att ge eller ta emot muta. Detta framgår av en färsk utredning av Polisyrkeshögskolan som belyser kopplingarna mellan korruption och penningtvätt i de nordiska länderna.I ett projekt som finansieras av Nordiska ministerrådet och genomförs på uppdrag av justitieministeriet har man särskilt granskat korruption inom internationell affärsverksamhet. Enligt utredningen kan till exempel mutor som getts i samband med internationell affärsverksamhet döljas med hjälp av konsulter eller komplicerade företagsstrukturer. I de nordiska länderna har det framkommit fall där aktörer inom IKT, logistik, försvarsindustrin och finanssektorn har utnyttjats som mellanhänder för korrupta medel.Den internationella dimensionen gör det svårt att utreda fallen, och hittills har det meddelats relativt få domar om korruption i internationell affärsverksamhet eller om penningtvätt av korrupta medel.Kampen mot korruption kräver samarbeteI förstudien ingick en litteraturöversikt, en statistisk granskning och en enkät till de nordiska finansunderrättelseenheterna. I enkäten undersöktes enheternas åsikter om sambandet mellan de olika fenomenen och samlades erfarenheter av fall där de medel som misstänks vara föremål för penningtvätt eventuellt härrör från korruption. Av utredningen framgick att de rapporteringsskyldiga som nämns i penningtvättslagen har en central roll för att identifiera korruption, men att det är svårt att upptäcka och utreda korruption.Korruptionens mångfald och komplexitet gör det också svårt att bekämpa den. I bedömningarna av hur effektiv bekämpningen av korruption är har man fäst uppmärksamhet vid tillsynen av arrangemang med underleverantörer och skyddet av tipsare i de nordiska länderna.Sektorsövergripande samarbete och utbildning är en viktig del av kampen mot korruption.
Projektet fortsätter i år med en utredning om god praxis hos myndigheter och rapporteringsskyldiga enligt penningtvättslagen när det gäller att identifiera och analysera korruption.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har utlyst statliga specialunderstöd för samarbete mellan förvaltningsområden och stadsplanering i syfte att minska den sociala differentieringen i skolorna, dvs. skolsegregationen. Understöden beviljas för åren 2021–2023. Statsunderstöd beviljas till ett belopp på totalt högst 1,3 miljoner euro. Syftet med utlysningen är att inleda ett nytt slags samarbete inom städerna, mellan städerna samt mellan staten och städerna i syfte att förebygga skolsegregation och att producera ny slags information om fungerande praxis för att förebygga skolsegregation. – I Finland hör den egna närskolan till de bästa i världen och vi är fast beslutna att bevara denna unika styrka. Differentieringen inom städerna har ökat och i den situationen måste jämlikheten i utbildningen försvaras målmedvetet, säger undervisningsminister Jussi Saramo. De projekt som beviljas understöd ska i första hand gälla förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Projekt där även småbarnspedagogiken beaktas prioriteras. Det är också möjligt att med understödet stödja projekt där man beaktar kultur- och ungdomsväsendets potential i förebyggandet av socioekonomisk differentiering mellan skolors/elevområdens grannskap.Understödet kan användas till utgifter för utvecklingsverksamhet, samordningsverksamhet, utredningar, kommunikation och samarbete som förverkligar understödets syfte samt till lönekostnader för den personal som ansvarar för samordningen och utvecklingen av projektet.Statsunderstödet är en del av målen för programmet Utbildning för alla (https://minedu.fi/sv/kvalitetsprogram).Verksamhet som inleds med understödet ska också stödja målen i miljöministeriets Förortsprogram och denna verksamhet ska genomföras i enlighet med partnerskapsprincipen i den nationella stadsstrategin 2020–2030. Ansökan gäller kommuner och samkommuner. Statsunderstödet riktas särskilt till de kommuner och städer där ökad social och regional differentiering i samhället orsakar differentiering mellan grundskolor, dvs. skolsegregation. Ansökningstiden går ut 29.10.2021.Utlysningen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vissa dagsbotsstraff har påförts på bristfälliga grunder. Bristen beror på att arbetslöshetsförsäkringspremier inte har funnits med i de uppgifter som Skatteförvaltningen för in i bötesräknaren. Arbetslöshetsförsäkringspremien är 1,5 procent av en persons löneinkomster. Premien ska dras av från den bötfälldes inkomster när dagsbotens belopp beräknas.På grund av bristen har en del av de dagsböter som utdömts varit för höga. Enligt en preliminär bedömning kan det till exempel för en person som tjänar mellan 2 000 och 4 500 euro i månaden betyda att dagsboten har varit 1 euro större än vad den borde ha varit.Felet kan förekomma i dagsbotsstraff som efter den 16 november 2020 kl. 12 har påförts personer i åldern 18–65 år och vars löneinkomster som ligger till grund för att fastställa böterna har varit minst 2 000 euro i månaden.Felet gäller inte avgifter för trafikförseelse och ordningsbot.Bland annat domstolarna, åklagarväsendet och polisen använder bötesräknaren när de fastställer dagsbotens storlek. Skatteförvaltningen uppdaterar som bäst de bristfälliga uppgifterna i bötesräknaren.Myndigheterna utreder situationen och informerar om uppföljningen. Bötfällda personer behöver inte vidta åtgärder i detta skede. Meningen är att hitta ett sätt att rätta till eventuella fel och återbetala böter som betalats till ett för stort belopp utan att den bötfällde själv behöver göra någonting.Skatteförvaltningens nyhet: Det finns en brist i Skatteförvaltninges uppgifter som andra myndigheter använt i bötesräknaren

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte våren 2021 en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett förslag till en färdplan för den nationella utvecklingen av kulturturismen. I förslaget fastställs utvecklingsåtgärderna och de ansvariga aktörerna för kommande år. Arbetsgruppen samlar nu in synpunkter från intressentgrupper till stöd för arbetet via en webbenkät.Dessutom är avsikten att färdplanen ska fungera som nationellt styrdokument i Europarådets kulturvägsverksamhet. Principerna för hållbar utveckling beaktas genomgående i arbetet med färdplanen.Arbetsgruppen samlar nu genom en webbenkät in synpunkter från intressentgrupper till stöd för utarbetandet av färdplanen. Enkäten ska kartlägga olika synpunkter på de mål och åtgärder som hänför sig till stärkandet av kulturturismen samt på de möjligheter och utmaningar som hänför sig till utvecklingen av kulturturismen. Genom svaren fås värdefull information till stöd för planeringen av färdplanens innehåll och de åtgärder som ska ingå i den.Du kan besvara enkäten via denna länk.Svarstiden är 7 –23 juni 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieminister Anna-Maja Henriksson är nöjd över att Finland och Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) nått en överenskommelse om utnämnandet av två finska åklagare som i Finland kommer att arbeta för EPPO. Åklagarmyndigheten började sin verksamhet på tisdag.– Det är en viktig milstolpe för EU att Europeiska åklagarmyndigheten nu kunnat påbörja sin verksamhet. Det hjälper till att skydda EU:s medel från bedrägeri och korruption. Jag är mycket nöjd att denna viktiga europeiska myndighet kan påbörja sin verksamhet effektivt också i Finland, säger Henriksson.
 
EPPOs uppgifter utförs i medlemsländerna av ackrediterade europeiska åklagare. Finland kommer att slutföra utnämningen av de ackrediterade åklagarna så snart som möjligt. I det första skedet av myndighetens verksamhet kommer en av de finländska åklagarna att verka som EPPO-åklagare. Den andra åklagaren kommer huvudsakligen att sköta nationella åklagarärenden. EPPO-ärenden har ändå alltid företräde.
 
– Endast ett fåtal brott som hör till EPPOs verksamhetsområde bedöms begås i Finland årligen. För att säkerställa tillräckligt med arbete åt bägge åklagarna och för att de ska kunna upprätthålla sitt kunnande om ekonomiska brott är det bra att en av dem också kan arbeta nationellt, ifall det inte finns tillräckligt med EPPO-ärenden, säger Henriksson.EPPOs uppgift är att utreda brott som riktar sig mot EU:s finansiering och ställa brottslingarna inför rätta i de nationella domstolarna. Brott som avses är i huvudsak missbruk av EU-medel, tullskattebedrägerier och korruptions- samt penningtvättsbrott.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkastet till förordning om klimatdeklaration av byggnader och om den anvisning som stöder förordningen. Förordningen stöder övergången till koldioxidsnålt byggande och gör det möjligt att fastställa koldioxidbudgetar för nya byggnader före 2025. Utlåtanden kan lämnas fram till den 27 augusti 2021.”Vi har berett författningsstyrningen av koldioxidsnålt byggande tillsammans med byggbranschen i fem år. Värdefulla synpunkter har samlats in vid över hundra möten och skriftliga kommentaromgångar. Ett särskilt tack går till de över 40 företag som deltog i pilotförsöket med utvärderingsmetoden. Denna växelverkan konkretiseras i det förslag som nu är på remiss och som vi igen önskar få mycket respons på”, säger Matti Kuittinen, specialsakkunnig vid miljöministeriet.Genom klimatdeklarationen synliggörs den klimatpåverkan som orsakas under en ny byggnads hela livscykel samt då en byggnad genomgår större renoveringar och under tiden efter renoveringen. Klimatdeklarationen ska presenteras när bygglov söks.Skadlig klimatpåverkan ska beskrivas som ett koldioxidavtryck. Till det räknas till exempel de växthusgasutsläpp som uppkommer vid tillverkning och transport av byggprodukter, byggnadens energianvändning och hantering och slutförvaring av bygg- och rivningsavfall.Med koldioxidhandavtrycket beskrivs den klimatnytta som inte skulle uppkomma utan byggnaden. Till klimatnyttan räknas bland annat de produkter som återanvänds och det material som återvinns efter att byggnaden rivs samt de långvariga kollagren och det överskott av förnybar energi som byggnaden producerar.”Byggnaderna kan påverka klimatet positivt eller negativt. De skadliga effekterna är redan relativt välkända, men nyttan förblir fortfarande ofta oklar. Därför föreslår vi att de etablerade sätten att bedöma byggnaders klimatnytta räknas ihop i form av ett koldioxidhandavtryck. Detta uppmuntrar till att utveckla fler klimatvänliga lösningar”, säger Kuittinen.Klimatpåverkan ska utredas med hjälp av en metod för beräkning av byggnaders klimatpåverkan. Metoden är material- och teknikneutral och följer de gemensamma europeiska EN och EN ISO standarderna. De uppgifter om koldioxidavtryck och koldioxidhandavtryck som gäller byggmaterial och byggprocesser som behövs vid beräkningen ska tas från den utsläppsdatabas för byggande som upprätthålls av Finlands miljöcentral eller från miljödeklarationer.”Byggnader kan göras koldioxidsnåla på många olika sätt. Den metod som lämpar sig bäst för situationen ska väljas med tanke på både byggnaden, dess användare och hela jorden. Den kommande lagstiftningen ska möjliggöra detta”, säger Kuittinen.Målet är att klimatutsläppen från vissa nya byggnader ska styras genom lagstiftning före 2025 genom att det i byggbestämmelserna tas in gränsvärden för koldioxidavtrycket. Den nu föreslagna klimatdeklarationen är ett verktyg som möjliggör detta i praktiken. Enligt förslaget ska koldioxidhandavtrycket utredas, men inga gränsvärden fastställs för det.Utkastet till förordning hänför sig till totalreformen av markanvändnings- och bygglagstiftningen (MarkByggL). Ett lagutkast om detta sänds på remiss senare. I lagförslaget ska det också tas in en grundläggande bestämmelse om väsentliga tekniska krav på koldioxidsnålhet i byggnader samt bemyndiganden att utfärda förordning som gäller detta.Utlåtande.fi: Utlåtandematerial

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda behovet att ändra lagen om verkställighet av böter.Lagen om verkställighet av böter har varit i kraft i nästan 20 år och den nu tillsatta arbetsgruppen har i uppdrag att utreda behoven att ändra indrivningsförfarandet samt att bereda förslag till behövliga lagändringar. Målet är att de första ändringarna ska träda i kraft i början av 2023.Fordringar som drivs in med stöd av lagen behandlas i Rättsregistercentralens indrivningssystem, vars informationssystem närmar sig slutet av sin livscykel. Rättsregistercentralen bereder införandet av ett nytt informationssystem och vill samtidigt bedöma behovet av att revidera lagstiftningen. Genom att effektivisera indrivningsförfarandet är det också möjligt att uppnå kostnadsnytta tillsammans med reformen av informationssystemet.Arbetsgruppens mandatperiod är 1.6.2021–31.12.2023. Utöver justitieministeriet och Rättsregistercentralen har arbetsgruppen medlemmar från finansministeriet, Utsökningsverket, Polisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Brottspåföljdsmyndigheten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor sammanträder i Luxemburg den 7–8 juni. Vid mötet diskuteras bland annat bekämpningen av olagligt innehåll online. Dessutom ska rådet godkänna en allmän riktlinje om ett förslag för att förbättra verksamhetsförutsättningarna för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. Vid mötet företräds Finland av Finlands ständiga representant vid Europeiska unionen, ambassadören Marja Rislakki.Vid justitieministrarnas möte diskuteras också det förslag till förordning om digitala tjänster som kommissionen lade fram i december. Syftet med lagförslaget är att öka säkerheten för nätanvändare och modernisera reglerna för digitala tjänster. Vid mötet diskuteras särskilt frågor som gäller bekämpning av olagligt innehåll på nätet.Avsikten är också att godkänna rådets allmänna riktlinje om ändring av förordningen om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. Syftet med ändringarna är att öka byråns effektivitet och stärka dess möjligheter att agera även inom polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom EU.Två åklagare från Finland till Europeiska åklagarmyndighetenVid mötet får deltagarna också ta del av en lägesrapport om inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO), som just har inlett sin verksamhet. I går, på torsdag, nådde Finland samförstånd med EPPO:s chefsåklagare om utnämningen av två finländska delegerade åklagare. Åtminstone i början är den ena av de finländska åklagarna EPPO-åklagare på heltid medan den andra huvudsakligen sköter nationella åklagaruppgifter. Uppdrag från EPPO ska dock alltid prioriteras. Urvalsförfarandet för delegerade åklagare kommer att slutföras så snart som möjligt.Rådet har också som mål att godkänna en allmän riktlinje om förordningen om överlåtelse av fordringar och förordningen om att skapa ett effektivare system gränsöverskridande e-juridik i Europa (e-Codex). Det är dessutom meningen att rådet ska anta slutsatser om skyddet av utsatta vuxna i hela EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi