NordenBladet — EU:s miljö- och klimatministrar sammanträder i Luxemburg den 10 juni för att anta slutsatser om EU:s strategi för anpassning till klimatförändringen. Andra teman är EU:s batteriförordning och EU:s nollföroreningsplan (Zero Pollution Action Plan). Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen företräder Finland vid mötet.EU:s anpassningsstrategi understryker vikten av att anpassa sig till klimatförändringen vid sidan om att bromsa den. Det är inte längre möjligt att hindra effekterna av den pågående klimatförändringen genom att minska växthusgasutsläppen.”Färska undersökningar visar att den arktiska regionen värms upp tre gånger snabbare än resten av världen. Konsekvenserna är påtagliga. Strategins övergripande grepp är nödvändigt: klimatresiliensen bör stärkas snabbt och man måste övergå från allmän medvetenhet till ett omfattande genomförande av anpassningsåtgärder. Här har också naturbaserade lösningar en avgörande roll”, säger minister Krista Mikkonen.Finland anser att slutsatserna omfattar de för Finland centrala synpunkterna på den fortsatta beredningen av de initiativ som hänför sig till strategin, och är redo att godkänna slutsatserna.En lägesrapport från ordföranden om hur behandlingen av batteriförordningen framskriderVid mötet rapporterar EU:s ordförandeland Portugal om hur diskussionerna om EU:s batteriförordning framskrider. Syftet med förordningen är att främja materialhushållningen när det gäller ackumulatorer enligt principerna för cirkulär ekonomi.Marknaden för återvinning av ackumulatorer fungerar för närvarande dåligt, och råvarorna i ackumulatorerna blir onödigt avfall i stället för att de återvinns. Bestämmelserna om batterier och ackumulatorer främjar inte i tillräcklig utsträckning identifieringen och tillvaratagandet av kritiska råvaror i värdekedjan eller avlägsnandet av farliga ämnen.Finland anser att förslaget till förordning allmänt taget är bra och värt att understöda. Förslaget främjar en hållbar europeisk batteriindustri och minimerar olägenheter för miljö och hälsa.”Under de närmaste åren kommer trafiken att elektrifieras i rask takt. Därför måste ackumulatorerna produceras på ett betydligt mer hållbart sätt än för närvarande. EU är en stor marknad. Med vår köpkraft kan vi också rena produktionskedjorna i mineralproducerande länder”, säger Mikkonen.Ministrarna diskuterar EU:s nollföroreningsplanMinistrarna ska också diskutera EU:s handlingsplan för nollförorening, som kommissionen offentliggjorde den 12 maj. Visionen för handlingsplanen är att utsläppen till luft, vatten och mark inte längre ska ha negativa hälso- och miljöeffekter år 2050.Finland stöder nollföroreningsplanen. För Finland är de åtgärder viktiga som främjar minskad belastning på vattendrag, trygga materialomlopp och stöd för cirkulär ekonomi. Finland betonar också beröringspunkterna mellan nollföroreningsplanen och annan EU-lagstiftning som syftar till att främja cirkulär ekonomi och bekämpa förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Prioriterade områden i Europeiska kommissionens förslag är ekonomisk återhämtning, skapande av arbetstillfällen, grön övergång och digitalisering.Kommissionen föreslår följande anslag för nästa år:Anslagen för åtagandebemyndiganden uppgår sammanlagt till 167,8 miljarder euro. EU förbinder sig till dessa anslag nästa år, men en del av dem betalas först senare.Anslagen för betalningsbemyndiganden uppgår sammanlagt till 169,4 miljarder euro. Dessa anslag betalar EU nästa år.Dessutom anger kommissionen i sitt förslag att man delar ut 143,5 miljarder euro i bidrag och högst 194,8 miljarder euro i lån ur EU:s återhämtningsinstrument (Next Generation EU) nästa år.Kommissionen publicerade sitt förslag till unionens budget för nästa år tisdagen den 8 juni. Det är fråga om den andra årliga budgeten inom budgetramen för 2021–2027.Nästa steg är att medlemsländerna bildar sin ståndpunkt i fråga om kommissionens förslag vid behandlingen i EU-rådet. Därefter behandlas budgeten av Europaparlamentet. Det slutgiltiga beslutet om budgeten fattas i samarbete mellan rådet och parlamentet i slutet av 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en arbetsgrupp vid justitieministeriet kan medling lämpa sig för vissa enskilda förvaltningsärenden, till exempel förvaltningstvistemål mellan offentliga aktörer. Arbetsgruppen föreslår dock inte att man inrättar ett allmänt system för medling i förvaltningsärenden.I den förstudie som arbetsgruppen har gjort kartläggs om förfaranden som liknar medling kunde tillämpas på ärenden inom förvaltningsprocessen. För närvarande kan medling användas till exempel i brottmål och tvistemål. Bakgrunden till utredningen är föresatsen i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering, enligt vilken man i vissa förvaltningsprocesser utreder möjligheterna att införa förfaranden som liknar medling.Enligt arbetsgruppen är möjligheterna till medling vid behandlingen av förvaltningsärenden snävare än i tvistemål, eftersom myndighetsbeslut i allmänhet har mindre prövningsrätt, men är av stort allmänt intresse.Medling kan lämpa sig för behandling av vissa enskilda ärenden eller grupper av ärendenEnligt arbetsgruppen finns det inte någon särskild grupp av förvaltningsärenden med ett betydande behov av medling. Därför anses det inte löna sig att skapa, utbilda och upprätthålla ett egentligt nätverk av medlare.Arbetsgruppen anser att medling dock kan lämpa sig till exempel för förvaltningstvistemål mellan offentliga aktörer. Medling kan också lämpa sig för ett ärende som utöver en myndighet gäller två olika parter och som inte är av stort allmänt intresse. Sådana kan vara bland annat besvärsärenden som gäller varumärken där risk för förväxling med ett äldre varumärke har konstaterats vara ett hinder för registrering. Dessutom kan man enligt arbetsgruppen använda medling för att komma överens om vissa frågor som gäller grannförhållanden.I förvaltningsprocessärenden skulle man i vissa situationer också kunna ta i bruk stadfästelse av förlikning om parterna har nått en överenskommelse. Ett alternativ till att skapa ett egentligt medlingsförfarande skulle vara till exempel att skriva in i lag att förvaltningsdomstolarna ska främja förlikning.Utlåtanden om arbetsgruppens utredning kan lämnas i e-tjänsten utlåtande.fi fram till den 31 augusti 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen deltar i ett ministermöte för den Nordliga gruppen (Northern Group) den 9 juni 2021. Mötet hålls över video. Northern Group är ett forum för behandling av säkerheten i Nordeuropa. I gruppen ingår utöver de nordiska och de baltiska länderna också Nederländerna, Storbritannien, Polen och Tyskland.
På dagordningen för Nordliga gruppens session står denna gång det regionala säkerhetsläget, den hållbara utvecklingen inom försvarssektorn och det så kallade Green Defence. Dessutom ska ministrarna diskutera den militära rörligheten (Military Mobility).
Estland är ordförandeland för mötet. Efter mötet övergår ordförandeskapet i Nordliga gruppen till Finland för resten av året.
Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — År 2018 genomfördes offentliga upphandlingar till ett belopp om 47 miljarder euro, av vilket 31 miljarder från företag. Utifrån tidigare internationella studier står det klart att offentliga upphandlingar kan ha betydande sysselsättnings- och företagseffekter. Därför är det viktigt att få mer utförlig information om upphandlingarnas sysselsättnings- och företagseffekter även i Finland, konstateras det i en studie som genomförts av Teknologiska forskningscentralen VTT, Pellervo ekonomiska institut PTT, Owal Group Oy och PTCServices Oy. Studien stöder genomförandet av den nationella strategin för offentlig upphandling och åtgärdsprogrammet för offentlig upphandling (Hankinta-Suomi).Det årliga totalvärdet för offentliga upphandlingar preciserades Uppfattningen om det årliga totalvärdet för offentliga upphandlingar i Finland har länge grundat sig på EU-kommissionens uppskattning på 35 miljarder euro från år 2015. I den publicerade studien har man för första gången granskat det totala värdet för offentliga upphandlingar när det gäller de upphandlingar som överskrider tröskelvärdet och upphandlingarna på de konkurrensutsatta marknaderna.Enligt utredningen uppgick det totala värdet för samtliga offentliga upphandlingar, inklusive små upphandlingar och de offentliga aktörernas upphandlingar av varandra, till sammanlagt 47 miljarder euro under granskningsåret 2018. Det totala värdet för de offentliga upphandlingarna på de konkurrensutsatta marknaderna (med undantag för de offentliga aktörernas upphandlingar av varandra) uppgick till 31 miljarder euro år 2018. Vidare var det totala värdet för de offentliga upphandlingarna som överskrider tröskelvärdet på de konkurrensutsatta marknaderna 15 miljarder euro år 2018.Tillgängliggörandet, insamlingen och utnyttjandet av information om upphandlingar genomgår ett brytningsskede på nationell nivå och inom upphandlingsenheternaUnder de senaste åren har man gjort framsteg när det gäller att sammanställa nationell information om upphandlingar, bland annat i fråga om statsförvaltningens öppna data om inköpsfakturor. Även om anvisningarna för kommunerna om att tillgängliggöra data om inköpsfakturor publicerades för första gången redan 2016 har endast en bråkdel av kommunerna tills vidare publicerat sina data om inköpsfakturor i öppen form.I utredningen föreslås det att man ska överväga att tillgängliggöra upphandlingsdata om upphandlingens hela livscykel i en öppen databank och säkerställa kompabiliteten med data inom andra datakällor, såsom företagsdatabaser. Det gör det möjligt att analysera till exempel upphandlingarnas sysselsättnings- och företagseffekter, förbättra tillgången till referensinformation som stöder de upphandlande enheternas arbete och öka transparensen vid användningen av skattemedel.Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.Närmare information: Projektchef, specialforskare Maria Merisalo, Teknologiska forskningscentralen VTT Oy, tfn +358 40 628 8413, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronavirusepidemin. Lättnaderna genomförs i enlighet med förslaget som ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård gav förra veckan. Dessutom övergår Mellersta Österbotten från samhällsspridningsfasen till accelerationsfasen.På områden som befinner sig basnivån eller i accelerationsfasen slopas det separata förbudet mot dans och karaoke. På basnivån behöver kunderna inte heller ha bords- och sittplats i förplägnadsverksamhet som sker utomhus. På detta sätt möjliggörs restaurangverksamhet i synnerhet vid publikevenemang. Dessutom kommer öppettiderna och serveringstiderna på områden som befinner sig på basnivån och i samhällsspridningsfasen att lättas upp.Ändringen av förordningen träder i kraft den 9 juni kl. 00.Begränsningarna för förplägnadsrörelser på basnivån i landskapen Åland, Södra Österbotten, Kajanaland, Norra Österbotten, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland, Södra Savolax, Österbotten, Satakunta, Södra Karelen och Lappland från och med den 9 juniAlkohol får serveras kl. 07.00–01.00 och förplägnadsrörelser får hålla öppet för restaurangkunder kl. 05.00–02.00.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i accelerationsfasen i landskapen Egentliga Finland, Kymmenedalen, Birkaland och Mellersta Österbotten från och med den 9 juniAlkohol får serveras kl. 07.00–22.00 och förplägnadsrörelser får hålla öppet kl. 05.00–23.00. Begränsningarna av förplägnadsrörelser i samhällsspridningsfasen i landskapen Päijänne-Tavastland, Nyland, och Egentliga Tavastland från och med den 9 juniRestauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får servera alkohol kl. 07.00–18.00 och de får hålla öppet kl. 05.00–19.00 Hälften av kundplatserna inomhus får användas. Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas.
Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En av finansministeriet tillsatt expertgrupp har utrett möjligheterna att konsolidera skattebasen. Det är enligt utredningen inte motiverat att inkludera en 5 procents källskatt på utdelning i det finländska skattesystemet. Det föreslås vissa ändringar i beskattningen av fastighetsinvesteringar.Arbetsgruppen har i enlighet med regeringsprogrammet haft till uppgift att utreda om det är möjligt att ta i bruk en källskatt på fem procent på utdelning från samfund som befriats från skatt på utdelning. Även om det i och för sig går att finna grunder för en källskatt på fem procent med tanke på en mera konsoliderad skattebas, anser arbetsgruppen dock att det inte är motiverat att inkludera en separat källskatt på utdelning i det finländska skattesystemet. Den föreslagna källskatten på utdelning lämpar sig dåligt för det nuvarande systemet för beskattning av utdelning och skulle göra det nuvarande systemet för beskattning av utdelning ännu mera komplicerat än tidigare. Skatten skulle innehålla element som inte kan motiveras med tanke på ett gott skattesystem. Den föreslagna källskatten på 5 procent skulle gälla endast inhemsk utdelning, vilket betyder att varken utdelning från utlandet eller andra placeringsintäkter skulle omfattas av beskattningen. Skatt kunde inte heller tas ut hos utländska dividendtagare till den del som de skatteavtal som Finland ingått begränsar beskattningsrätten. Enligt arbetsgruppens bedömning skulle en källskatt på utdelning sannolikt också konsekvenser för beteendet och det är svårt att uppskatta de eventuella slutliga skatteintäkterna.Genomströmningsmodellen förutsätter ytterligare övervägande Arbetsgruppen utredde också möjligheterna att ta ut skälig skatt på vinster från utländska fonders och andra skattefria sammanslutningars fastighetsplaceringar. Strukturerna för fastighetsplaceringar är mångsidiga och arbetsgruppen bedömer i stor utsträckning olika skattefrågor i anslutning till dem. Arbetsgruppen har, med tanke på tryggandet av skattebasen, granskat i synnerhet skattebehandlingen av inhemska specialplaceringsfonder som huvudsakligen placerar i fastigheter och fastighetsvärdepapper. I detta sammanhang blev det viktigaste möjliga sättet att konsolidera skattebasen i utredningen att utländska fastighetsfonder helt befrias från beskattningen av inkomst från Finland på grund av att de med stöd av EU-rätten jämställs med en inhemsk specialplaceringsfond, som är en separat skattefri sammanslutning. Arbetsgruppen har övervägt om skattebehandlingen av specialplaceringsfonder som placerar i fastigheter kan särskiljas från andra placeringsfonder och specialplaceringsfonder. Arbetsgruppen har i detta syfte framför allt granskat den så kallade genomströmningsmodellen och möjligheten att begränsa användningen av den till specialplaceringsfonder med färre ägare. I det finländska skattesystemet skulle en ren genomströmningsmodell dock innebära ett nytt slags system som förutsätter ytterligare övervägande också med beaktande av den framtida utvecklingen av EU-lagstiftningen.Arbetsgruppen har också granskat en alternativ modell där skattefriheten slopas för specialplaceringsfonder som placerar i fastighetsegendom. Detta är dock en omfattande och principiell ändring i beskattningen av fonder.Arbetsgruppen anser dessutom att det med tanke på konsolideringen av skattebasen vore motiverat att ändra den nationella inkomstskattelagstiftningen så att den beskattningsrätt som tillåts i skatteavtal kunde användas i större omfattning än tidigare vid indirekt överlåtelse av fastigheter. I synnerhet i fråga om indirekta fastighetsplaceringsstrukturer kan det uppstå situationer där Finland med stöd av den nationella lagstiftningen inte kan beskatta den vinst som överlåtelsen ger en utländsk investerare, även om flera skatteavtal som Finland ingått i sig tillåter beskattning.Viktigt med konsolidering av skattebasen i den globala ekonominArbetsgruppen hade medlemmar från finansministeriet, Skatteförvaltningen och universiteten samt företrädare för finansbranschen.Båda utredningsobjekten omfattar i stor utsträckning många delar av skattesystemet och gränsöverskridande situationer. Arbetsgruppen har beaktat EU-rätten, skatteavtalen och konsekvenserna för olika aktörer i Finland. Utredningsarbetet baserade sig på regeringsprogrammet, enligt vilket det är viktigt att konsolidera skattebasen i en global ekonomi där kassaflödena överskrider de nationella gränserna. Arbetsgruppens slutsatser skickas härnäst på remiss, varefter de går vidare till regeringens behandling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet ber om utlåtanden om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen och förordningen om obligatorisk upplagring av importerade bränslen. Utkasten kan kommenteras i tjänsten Utlåtande.fi 8 juni–30 juli 2021.Syftet med propositionen är att anpassa bestämmelserna om upplagringsskyldigheten för naturgas till att öppna gasmarknaden för konkurrens, förenhetliga bestämmelserna om obligatorisk upplagring, uppdatera bemyndigandena att utfärda förordning och effektivisera förfarandet för ändringssökande.Utkasten kan kommenteras i tjänsten Utlåtande.fi 8 juni–30 juli 2021. Utifrån utlåtandena fortsätter beredningen av ändringarna i lagen och förordningen som tjänsteuppdrag. Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen för behandling under höstsessionen. Ändringarna av lagen och förordningen avses träda i kraft den 1 januari 2022.De viktigaste ändringarna gäller skyldigheten att upplagra naturgas. Bakom detta ligger öppnandet av den finländska gasmarknaden. Importörerna ska i fortsättningen inte längre vara lagringsskyldiga. Skyldigheten gäller näringsidkare som använder, bedriver detaljförsäljning av, säljer eller återförsäljer naturgas eller kondenserad naturgas. En liten årlig anskaffningsmängd ska inte längre utgöra en grund för befrielse från lagringsskyldigheten. Bestämmelserna om obligatorisk lagring av stenkol blir mer förenliga med bestämmelserna om obligatorisk lagring av naturgas och olja. Det beviljas inte längre någon lättnad för en ny lagringsskyldig med skyldighet att lagra stenkol, olja eller naturgas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regionförvaltningsverken har beviljat kommunerna understöd för genomförande av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet för läsåret som börjar i höst. 235 kommuner fick sammanlagt 17 miljoner euro i understöd.Som bäst pågår pilotförsök med Finlandsmodellen i 117 kommuner runt om i landet, och verksamheten kommer således att utvidgas betydligt i höst. Understöd beviljas till kommuner, men förutom kommunerna kan även företrädare för både den privata sektorn och tredje sektorn ordna hobbyverksamhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har sänt ett utkast till regeringens proposition med förslag till kompletterande lagstiftning om ett in- och utresesystem och ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) på remiss. Syftet med propositionen är att göra de ändringar i den nationella lagstiftningen som förutsätts enligt Europaparlamentets och rådets förordningar om båda systemen. I propositionen föreslås det att lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet, gränsbevakningslagen, utlänningslagen, lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet, lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen och lagen om verkställighet av böter ändras. Helheten kallas smart gränsförvaltning.– Benämningen smart gränsförvaltning hänvisar till automatik och ny teknik som införs vid in- och utresekontroller. Detta innebär bland annat att gränsövergångar automatiseras, uppgifterna om in- och utresa registreras i hela EU och att de resenärer från tredjeländer, det vill säga länder utanför Europeiska unionen, som omfattas av visumfrihet registrerar sig på förhand på internet. Ändringarna gäller inte finska medborgare eller medborgare i andra Schengenländer, säger lagstiftningsrådet Anne Ihanus.Syftet med in- och utresesystemet är bland annat att förbättra identifieringen av personer vid de yttre gränsernaGenom förordningen om in- och utresesystemet (Entry-Exit System) inrättas ett nytt informationssystem som omfattar hela EU. Ett av systemets viktigaste mål är att förbättra kontrollen av de yttre gränserna, förhindra irreguljär invandring och underlätta hanteringen av migrationsströmmar. Syftet är att elektroniskt registrera uppgifterna om in- och utresa för tredjelandsmedborgare som har rätt till kortvarig vistelse på medlemsstaternas territorium och beräkna längden på deras tillåtna vistelse. Systemet ersätter skyldigheten att stämpla passen för tredjelandsmedborgare.Uppgifterna i in- och utresesystemet får behandlas av gränsmyndigheterna, viseringsmyndigheterna och migrationsmyndigheterna. Dessutom har polisen, Gränsbevakningsväsendet och Tullen rätt att få tillträde till systemet för att bekämpa, upptäcka och utreda terroristbrott och allvarliga brott.Enligt nuvarande plan ska systemet tas i bruk i maj 2022.Genom systemet för reseuppgifter och resetillstånd utreds på förhand personens förutsättningar att anlända till landetEU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd Etias (European Travel Information and Authorisation System) är ett system för förhandsregistrering som är avsett för medborgare i visumfria tredjeländer och som syftar till att på förhand utreda om en person har förutsättningar att resa in i landet. Systemet effektiviserar också in- och utresekontrollerna och stöder de mål som ställts upp för Schengens informationssystem. Säkerhetsrisken i anslutning till personer, risken för olaglig invandring eller den stora risken för epidemier bedöms redan innan personen anländer till gränsövergångsstället.Gränsbevakningsväsendet är Finlands nationella Etias-myndighet. Etias-ansökningarna behandlas i huvudsak automatiskt. Etias centralenhet, som upprätthålls av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex, förmedlar de ansökningar som kräver ytterligare utredning till de nationella enheterna för manuell behandling. Uppgifterna i Etias får behandlas av gränsmyndigheterna och migrationsmyndigheterna. Dessutom har polisen, Gränsbevakningsväsendet och Tullen rätt att få tillträde till systemet för att bekämpa, upptäcka och utreda terroristbrott och allvarliga brott.Avsikten är att Etias ska tas i bruk vid EU:s yttre gränser i slutet av 2022.Remissbehandlingen av förordningsförslagen avslutas den 10 augusti.

Källa: Valtioneuvosto.fi