NordenBladet — Regionstäderna har nu möjlighet att ansöka om finansiering för projekt vars tema är att främja tillgången till kvalificerad arbetskraft.Utöver temaprojekten kan finansiering sökas för samordningsdelen. Dess uppgift är att främja informationsutbytet och kommunikationen mellan olika projekt samt att sprida projektresultaten till hela regionstadsmiljön. Med regionstäder avses kommuner som i sitt landskap är koncentrationer av tjänster och industri, men dock inte landskapens administrativa, ekonomiska eller kulturella centrum och inte heller i deras omedelbara närhet.Utlysningen är öppen 14.6.2021–31.8.2021 och kan vid behov kompletteras fram till 15.9.2021. Projektet ska genomföras före utgången av 2023. Regeringen har reserverat sammanlagt 1,5 miljoner euro för projekten. Den finansierande myndigheten för projekten är Södra Österbottens förbund. Målet är att projekten ska kunna inledas snabbtI urvalskriterierna betonas bland annat att projektet har omfattande genomslagskraft och är nätverksbaserat samt kan inledas enligt en snabb tidtabell. Projektfinansieringen är en del av genomförande av regionstadsprogrammet.  Genom projektfinansieringen strävar regeringen efter att förbättra tillgången till kvalificerad arbetskraft i landskapens regionstäder. Befolkningens koncentration till stora städer samt åldrandet har lett till en situation där företag i mindre städer, det vill säga i s.k. regionstäder, inte hittar tillräckligt med kvalificerad och yrkeskunnig arbetskraft. De exakta ansökningsvillkoren och urvalskriterierna har publicerats på webbplatsen för Södra Österbottens förbund. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har för första gången tagit första plats i landsjämförelsen gällande hållbar utveckling. Den ansedda jämförelsen genomförs årligen av FN och Bertelsmannstiftelsen, och Finland har också tidigare placerat sig bland de tre bästa tillsammans med Danmark och Sverige. I jämförelsen bedöms hur olika länder har främjat det globala handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling och de mål för hållbar utveckling som ingår i det.Enligt jämförelsen har Finland redan nått eller är nära att nå de globala mål för hållbar utveckling som gäller minskad fattigdom, hälsa, utbildning, vatten och energi, minskad ojämlikhet samt fred och rättsstatens principer. De största utmaningarna i Finland har att göra med bekämpningen av klimatförändringar, hållbar konsumtion och produktion samt utarmningen av den biologiska mångfalden.Statsminister Sanna Marin, som är ordförande för Finlands kommission för hållbar utveckling, understryker att topplaceringen är ett resultat av långsiktigt arbete som alla aktörer i det finländska samhället har bidragit till.”Alla finländare som ihärdigt arbetar för ett hållbart samhälle ska ha allt beröm för erkännandet. Vi är stolta över vår placering, men mycket återstår att göra innan vi når alla mål för hållbar utveckling till 2030. Avgörande är hur vi också i framtiden kan trygga vår välfärd inom ramen för jordens bärkraft”, säger Marin.Coronapandemin har bidragit till ökad ojämlikhetFN:s nätverk för hållbar utveckling (SDSN) och den tyska Bertelsmannstiftelsen offentliggjorde resultaten av jämförelsen måndagen den 14 juni. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari representerar Finland vid det virtuella evenemang på måndag eftermiddag där SDR2021-rapporten offentliggörs.Minister Skinnari framhåller den nordiska välfärdsmodellens betydelse för resultaten av jämförelsen: utöver Finland placerade sig också Sverige, Norge och Danmark bland topp tio.Enligt minister Skinnari måste Finland och andra rika länder efter coronapandemin fokusera på att stödja dem som har det globalt sett sämst ställt. Den bärande tanken i Agenda 2030 är att ingen ska lämnas efter i utvecklingen.”Pandemin har ökat den extrema fattigdomen och ojämlikheten överallt i världen och försvagat jämställdheten mellan könen. Vi måste se till att alla hänger med i utvecklingen och att vi kan överbrygga klyftan mellan de länder som klarar sig bäst och de som klarar sig sämst.”Finlands engagerande arbetssätt får berömFinland har fått internationellt beröm för sitt sätt att engagera hela samhället i genomförandet av Agenda 2030. I våras fick Finland det internationella Catalyst 2030-priset för hållbar utveckling, som tillägnades kommissionen för hållbar utveckling. I kommissionen deltar ett stort antal aktörer från olika samhällsområden.”Det engagerande arbetssättet har varit en viktig del av arbetet för hållbar utveckling i Finland redan under flera årtionden. Ett hållbart samhälle byggs i samarbete mellan staten, kommuner, företag och organisationer. Varje finländares insats är viktig”, säger minister Skinnari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s jordbruksministrar sammanträder i Lissabon i Portugal den 14–15 juni. Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä företräder Finland vid det informella ministermötet.Det portugisiska ordförandeskapet anordnar två diskussioner under mötet: en för jordbruksministrarna och en för fiskeriministrarna. Jordbruksministrarna diskuterar temat ”Livsmedelssystem, innovationer samt användning och vård av naturresurser”. Temat behandlas på ett genomgripande sätt i diskussionsunderlaget som har utarbetats av ordförandeskapet. Det hållbara livsmedelssystemet har en nyckelroll i samhällelig kristålighet.Den gemensamma jordbrukspolitiken spelar en viktig roll i strävan efter ett hållbart livsmedelssystem. Diskussionerna kommer sannolikt också att tangera läget i förhandlingarna om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, eftersom Portugal strävar efter en politisk överenskommelse gällande reformen ännu under sitt ordförandeskap före utgången av juni. I diskussionen om fiskerifrågor behandlas framgången av EU:s gemensamma fiskeripolitik och behovet för utveckling. Avsikten är att framföra medlemsstaternas synpunkter före kommissionens rapport om den gemensamma fiskeripolitiken läggs fram i slutet av 2022. Ambassadör Satu Suikkari-Kleven representerar Finland i diskussionen om fiske.Finlands utgångspunkt i diskussionen är att den gemensamma fiskeripolitiken även i fortsättningen ska basera sig på ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart fiske och att havsområdenas särdrag bör beaktas i beslutsfattandet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har börjat bereda en delreform av diskrimineringslagen. Arbetet är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marin.Målet är en tydligare och bättre fungerande lagstiftning som främjar människors likabehandling och förebygger diskriminering.I arbetet bereds behövliga ändringar i diskrimineringslagen, lagen om diskrimineringsombudsmannen och lagen om diskriminerings- och jämställdhetsnämnden. Dessutom bedöms behovet att ändra författningarna om diskriminering i arbetslivet.Arbetsgruppen kommer att höra en bred rad intressentgrupper för beredningen. I arbetet iakttas också förutsättningarna att involvera personer med funktionsnedsättning i ärenden som gäller dem i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning iakttas i arbetet. Ordförande för arbetsgruppen som bereder reformen är avdelningschef Johanna Suurpää från justitieministeriet. Ordförande för sektionen för arbetslivsfrågor är regeringsrådet Tarja Kröger från arbets- och näringsministeriet.•    Mer om lagreformen i statsrådets projektportal

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Största delen av kommunerna i Finland anser att det inte finns några hinder för träbyggande. Trä används rätt mycket i servicebyggnader, men när det gäller höghus har marknadsandelen tills vidare inte ökat. Detta framgår av en enkät som Rakennustutkimus RTS genomförde i slutet av 2020 och där man kartlade kommunernas syn på användningen av trä i byggandet.Enligt enkäten förhåller sig kommunerna rätt positivt till träbyggande. Nästan hälften (46 procent) av de kommuner som besvarade enkäten satt särskild fokus på att främja träbyggande. De vanligaste metoderna är att beakta träbyggande i planläggningen, att gynna träbyggande och att bygga servicebyggnader i trä. Av de kommuner som besvarade enkäten uppgav en tredjedel (33 procent) att de byggt servicebyggnader av timmer och massivt träEn klar majoritet av kommunerna (65 procent) identifierade inte några faktorer som bromsar träbyggandet. Knappt en femtedel (18 procent) ansåg att de höga kostnaderna bromsar upp träbyggandet och en knapp tiondel (9 procent) ansåg att träbyggandet bromsas på grund av det rådande ekonomiska läget och konjunkturläget.De viktigaste faktorerna som främjar träbyggande är, enligt kommunerna, främjandet av träbyggande i planläggningen (18 procent), den regionala trävaruindustrin eller andra lokala aktörer (15 procent) och lokala traditioner av träbyggande (13 procent).En femtedel av de servicebyggnader som ska byggas har trästommeEnligt utredningen har kommunerna för avsikt att bygga totalt 331 servicebyggnader 2021–2022. Till dessa räknas bland annat daghem, skolor, äldreboenden, byggnader inom vårdbranschen och andra offentliga byggnader.Av servicebyggnaderna har det redan avtalats att något under en femtedel, det vill säga 62 byggnader, ska byggas i trä. Avsikten är att bygga till exempel 23 daghem och 17 skolor och undervisningsbyggnader i trä. Den planerade andelen träbyggande ökade tydligt i synnerhet i fråga om byggnader för äldreservice (9 st.) och andra byggnader inom vårdbranschen (9 st.).Miljöministeriets program för träbyggande har ställt som mål för kommunerna att öka marknadsandelen för träbyggande vid nybyggnad.”Målet är att 65 procent av undervisningsbyggnaderna och 35 procent av byggnaderna inom vårdbranschen ska byggas i trä om fyra år. Träbyggande borde utgöra 45 procent av all offentlig nybyggnad”, säger Petri Heino, chef för programmet för träbyggande.”Kommunerna har blivit aktivare med att utveckla sin kompetens inom träbyggande, och beredskapen att genomföra nya projekt förbättras hela tiden.”Utrymme för förbättring när det gäller trähöghusAv alla nya höghusbyggen var andelen trähöghus endast 10 procent år 2020. Populariteten var senast på samma nivå 2014–2015. Till exempel år 2017 var andelen trähöghus bland de nya höghusbyggena 17 procent. Detta antal förväntades öka, eftersom en femtedel av kommunerna berättade år 2019 att de har för avsikt bygga trähöghus under 2020–2021.Målet är att träbyggandet ska stå för en marknadsandel på 46 procent år 2025 när det gäller nya höghus som uppförs av offentliga byggherrar.”Byggandet av trähöghus framskrider långsamt såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn. När det gäller höghus är marknadsandelen för trä nu 10 procent, men i fråga om bostäder är den endast 4 procent. I trähöghus finns det färre bostäder än genomsnittet”, säger Petri Heino.”Offentliga aktörer stöds på många sätt inom detta segment. Till förfogande finns till exempel ett höjt startbidrag för byggherrar”, säger Heino.”Också i fråga om byggandet av höghus har informationen, medvetenheten och förtroendet för trä hela tiden ökat i och med projekten.”Undersökningen, som genomfördes av Rakennustutkimus RTS, baserar sig på telefonintervjuer som utfördes i oktober och november 2020 och där 293 kommuner på det finländska fastlandet intervjuades (det finns sammanlagt 295 kommuner på fastlandet). Miljöministeriet är en av beställarna.Hankeikkuna.fi: Puurakentamisen kuntakartoitus 2021–2022 (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med konferensen om Europas framtid är att EU-medborgarna får framföra sina åsikter om EU:s framtida utmaningar och möjligheter. Vid konferensen betonas ungdomars perspektiv, varför statsrådets kansli bad Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf att utse en finländsk medborgarrepresentant till konferensens plenum. Till medborgarrepresentant utsågs den 20-åriga Ninni Norra från Helsingfors.Norra har suttit i Europeiska ungdomsparlamentets lokala styrelse samt innehaft representations- och ordförandeuppdrag såväl i Finland som utomlands. För närvarande innehar hon ett förtroendeuppdrag i Allians rf:s internationella ungdomspolitiska grupp. Som medlem i denna grupp har Norra deltagit bland annat i EU:s ungdomskonferens och i EU:s ungdomsdialog.”Konferensen om Europas framtid är inte bara ett utmärkt tillfälle att uppmärksamma beslutsfattarna på våra idéer, utan också ett tillfälle att fundera på hurdan EU-politik vi vill föra i framtiden. Som medborgarrepresentant ser jag det som viktigt att öka intresset för debatten om EU-frågor, eftersom varje beslut som fattas i unionen påverkar vår vardag åtminstone indirekt. Genom att utveckla samarbetet under stabila tider kan vi klara också kommande motgångar”, konstaterar Norra.Det första plenarsammanträdet under konferensen om Europas framtid ordnas i Strasbourg och delvis på distans den 18–19 juni 2021. Vid plenarsammanträdena representeras Finlands regering i regel av Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen och en annan minister beroende på vilka teman som ska behandlas.”När vi tillsammans diskuterar Europas framtid är det viktigt att unga européer, vår framtid, får sin röst hörd. I Finland har vår strävan varit att betona det här också i vårt val av medborgarrepresentant. Jag önskar den nyutsedda medborgarrepresentanten Ninni Norra framgång i hennes viktiga uppgift”, konstaterar Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen.Målet för konferensen om Europas framtid är att det civila samhället aktivt ska delta och ordna olika evenemang. Information om evenemangen under konferensen samlas på kommissionens flerspråkiga webbplattform. Via plattformen kan medborgarna också dela med sig av sina tankar och åsikter och komma med förslag.Konferensen inleddes på Europadagen den 9 maj 2021 i Strasbourg, delvis virtuellt på grund av pandemiläget. Avsikten är att konferensen ska lägga fram sina slutsatser före våren 2022. Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen har åtagit sig att lyssna på européerna och se över slutsatserna inom ramen för sina befogenheter och EU:s grundfördrag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte den 11 juni behandlade EU-ministerutskottet genomförandet av EU:s återhämtningsinstrument, uppdateringen av EU:s industristrategi och tryggandet av en rättvis konkurrens på EU:s inre marknad i förhållande till subventionerna i länder utanför EU.Hittills har 23 medlemsländer sänt sina återhämtningsplaner till kommissionen för bedömning. Efter att kommissionen har bedömt planerna ska de behandlas i rådet och godkännas med kvalificerad majoritet. När det gäller genomförandet av återhämtningsinstrumentet anser Finland att det är viktigt att de strukturreformer och offentliga investeringar som finansieras bildar koherenta helheter i medlemsländernas återhämtnings- och resiliensplaner. Satsningar på grön tillväxt, digitalisering och FoUI-verksamhet stöder i synnerhet den ekonomiska återhämtningen och stärker konkurrenskraften. Dessutom är det viktigt att övervaka användningen av återhämtningsmedel i enlighet med förordningen.Syftet med EU:s industristrategi, som publicerades våren 2020, är att främja en mer hållbar, digital, motståndskraftig och globalt konkurrenskraftig ekonomi som skapar nya arbetstillfällen. Strategin uppdateras nu med beaktande av erfarenheterna från coronakrisen. Finland stöder en helhetsbetonad industristrategi, där den inre marknadens samt små och medelstora företags viktiga roll i främjandet av konkurrenskraften betonas. Utgångspunkten bör vara öppenhet i ekonomin och en rättvis konkurrens.Den 5 maj 2021 offentliggjorde kommissionen ett förslag till förordning som gäller snedvridningar på den inre marknaden till följd av utländska subventioner. Förordningen syftar till att bekämpa utländska subventioner som snedvrider konkurrensen och försämrar förutsättningarna för lika villkor på den inre marknaden. Finland stöder kommissionens förslag och anser att EU-lagstiftningen ska möjliggöra lika verksamhetsförutsättningar för alla företag i EU och sörja för att EU-marknaden förblir öppen och konkurrensutsatt.Informell videokonferens med biståndsministrarna den 14 juniInformellt möte mellan jordbruks- och fiskeministrarna den 14–15 juniRådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 14–15 juniEurogruppen den 17 juni och Ekofinrådet den 18 juniBiståndsministrarna ska diskutera EU:s samarbete med medelinkomstländer och mänsklig utveckling, särskilt EU-stödet i utbildnings- och hälsofrågor.Ekofinrådet ska bland annat ge politisk vägledning i fråga om förslaget till ändring av mervärdesskattedirektivet när det gäller mervärdesskattesatser. Ekofinrådet har också för avsikt att enas om en allmän riktlinje gällande lagstiftningsförslaget om kryptotillgångar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På valdagen den 13 juni får du rösta endast på det röstningsställe som anges i den rösträttsanmälan du fått med posten.Information om vars och ens röstningsställe på valdagen ges på rösträttsanmälan och på webben i kartatjänsten aanestyspaikat.fi. Du kan också kontakta justitieministeriets avgiftsfria servicenummer 0800 9 4771 för att få veta var du får rösta. Anmälan om rösträtt vid kommunalval sänds per post. Om du har bett att få myndighetsmeddelanden elektroniskt, skickas anmälan till dig via webbtjänsten Suomi.fi. Cirka 580 000 personer har bett att få meddelanden från myndigheter elektroniskt. Rösträttsregistret för kommunalvalet 2021 baserar sig på uppgifterna i befolkningsdatasystemet den 23 april 2021. Om du har flyttat efter den 23 april bestäms ditt röstningsställe enligt din tidigare hemkommun. Info om röstningsställenaInformation om kommunalval och röstningValfinland.fi: Röstning på valdagen Coronaanvisningar för väljarna
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Huvudevenemanget för Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde gick av stapeln i början av veckan. Under konferensen Alla påverkar! granskades hållbar utveckling ur utbildningens, kulturens och de ungas perspektiv.Under konferensen hördes röster från bl.a. Finland, Sverige, Danmark, Island och Grönland. Såväl unga aktivister och sakkunniga som ministrar och högnivåledare deltog. I konferensens verkstäder diskuterades bl.a. teknologins och konstundervisningens betydelse för hållbar utveckling samt nordiskt lärarsamarbete för att få in hållbar utveckling i undervisningen på alla utbildningsnivåer. Under konferensen lanserades även den nordiska klimatförändringstävlingen Nord Start, som kör igång på hösten. Syftet med tävlingen är att främja barns, ungas och vuxnas delaktighet i kampen mot klimatförändringen, från småbarnspedagogiken till högre utbildning, och att tillsammans hitta konkreta sätt att motverka klimatförändringen. Tävlingen ordnas i samarbete med LUMA Center Finlands StarT-program.Huvuduppgiften för Finlands ordförandeskap är att främja den nordiska visionen: Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Visionens tre strategiområden är ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart NordenEn upptagning av konferensen samt övrigt material hittar du via evenemangssidanNord Start -tävlingen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Behandlingen av de ändringar som planeras i barnskyddslagen sker stegvis. Avsikten är att hösten 2021 lämna en regeringsproposition om personaldimensioneringen för socialarbetare inom barnskyddet. En regeringsproposition om de övriga ändringar som planeras i barnskyddslagen ska lämnas under våren 2022. Förslagen till ändring av barnskyddslagen var på remiss våren 2021, och också barn och unga som har erfarenhet av barnskydd hade möjlighet att kommentera förslagen. Under remissbehandlingen understöddes många av de föreslagna ändringarna i stor utsträckning och de ansågs vara mycket nödvändiga.Utifrån remissvaren är det dock nödvändigt att fortsätta beredningen av ändringsförslagen för att bestämmelserna så bra som möjligt ska motsvara barnens och de ungas behov av skydd. Genom fungerande bestämmelser kan man bäst trygga tillgodoseendet av barns och ungas rättigheter. Bestämmelsen om personaldimensioneringen för socialarbetare lämnas till riksdagen för behandling hösten 2021 som en budgetlag. Enligt förslaget som gäller dimensioneringen ska en socialarbetare med ansvar för barnens ärenden få ansvara för högst 35 barn 2022–2023. Från och med 2024 ska dimensioneringen vara 30 barn/socialarbetare.Revideringen av barnskyddslagen fortsätter i syfte att bättre kunna tillgodose barns och familjers behov i tjänsterna för öppenvård, vård utom hemmet och eftervård.Ytterligare upplysningarTiina Muinonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 185
Susanna Hoikkala, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 482

Källa: Valtioneuvosto.fi