NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet har antagit innehållet i handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter. Planen omfattar åren 2020–2023.Den i ordningen tredje nationella handlingsplanen är inriktad på uppföljning av hur de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Målet är att ta fram systematisk information om hur rättigheterna har tillgodosetts till stöd för en effektiv politik för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.Som en del av handlingsplanen har man utvecklat indikatorer för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Indikatorerna ger ny, regelbundet uppdaterad information för uppföljningen av hur rättigheterna tillgodoses. Indikatorerna är avsedda att vara ett permanent verktyg för statsrådet.Att föra en politik som baserar sig på fakta är ett av de löften som statsminister Sanna Marins regering har förbundit sig till i avsikt att reformera politiken. Den aktuella lägesbild som indikatorerna ger har en central roll i genomförandet av detta åtagande.Handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter ska godkännas genom ett principbeslut av statsrådet.Vid sitt sammanträde behandlade ministerarbetsgruppen också ungdomsbrottslighet. I diskussionen betonades att det behövs tvärsektoriella lösningar, att det förebyggande arbetet har en avgörande roll och att det är viktigt att man ingriper i våld i ett tidigt skede.Sammansättningen av ministerarbetsgruppen för utveckling av rättsstaten och för inre säkerhet har ändrats när den nytillträdda forsknings- och kulturministern Antti Kurvinen blev medlem i gruppen i stället för försvarsminister Antti Kaikkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det är möjligt att få Skärgårdshavet struket från listan över Östersjöns värsta belastningskällor senast 2027. Största delen av kriterierna för att stryka Skärgårdshavet från listan uppfylls när man genomför gällande lagstiftning och pågående program. Utmaningarna hänför sig till näringsbelastningen från jordbruket.Regeringen beslutade vid sin halvtidsöversyn i april om Skärgårdshavsprogrammet och den uppföljningsgrupp på ministernivå som tillsätts för programmet. Målet med programmet är att minska belastningen från jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde så att området senast 2027 kan strykas från den lista som Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) upprätthåller över de värsta belastningskällorna (hot spot-listan).Miljöministeriet har som ett led i Skärgårdshavsprogrammet inlett ett projekt för att utreda områdets situation. Miljöministeriet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, som leder arbetet, presenter projektets första resultat i dag vid ett möte i Nådendal. Mötet ordnades av operation Det unika Skärgårdshavet.Enligt projektets preliminära resultat uppfylls redan nu en stor del av kriterierna för stryka Skärgårdshavet från listan, men alla kriterier uppfylls inte. Det finns utrymme för förbättring när det gäller att rikta de åtgärder som vidtas inom jordbruket till de områden som orsakar belastning och till vissa delar också när det gäller bestämmelserna om fosfor. Ansamlingen av gödsel i vissa områden utgör också en utmaning. Man vet att det i genomförandet av de nuvarande programmen finns flaskhalsar, och dessa kommer att undersökas i projektets nästa fas.De nuvarande program som påverkar Skärgårdshavets tillstånd är åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård, programmet för utveckling av landsbygden, som genomför åtgärder i de ovan nämnda åtgärdsprogrammen, EU:s kommande strategiska plan för jordbrukspolitiken samt programmet för effektiviserat vattenskydd och programmet för främjande av återvinningen av näringsämnen, som regeringen inlett.”Skärgårdshavet är ett område med speciella naturförhållanden, och det är fullt av möjligheter när det gäller turism, rekreation och hållbar användning av marina naturresurser. Vi har inte råd att hålla Skärgårdshavets avrinningsområde kvar bland Östersjöns värsta belastningskällor. Näringsbelastningen måste minska och havet måste få återhämta sig. Det finns fortfarande rum för förbättring, även om mycket redan har gjorts”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Skärgårdshavet är ett särskilt grunt och omfattande skärgårdsområde och människans verksamhet i avrinningsområdet påverkar dess tillstånd. Den övergödande belastningen från jordbruket har länge varit den viktigaste enskilda faktorn som påverkar havets tillstånd, och tills vidare har man inte lyckats minska denna belastning. Inom jordbruket har det dock vidtagits många olika vattenskyddsåtgärder med ledning av antingen lagstiftningen, jordbrukspolitiken eller vatten- och havsförvaltningsplanerna. Under de senaste åren har man dessutom vidtagit effektiviserade åtgärder för att effektivisera återvinningen av näringsämnen, förbättra markens tillstånd och binda fosfor i odlingsmarken.Det projekt som gäller utrednings- och planeringsfasen av Skärgårdshavsprogrammet genomförs i samarbete med MTK-Varsinais-Suomi, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och operation Det unika Skärgårdshavet.I projektets sista fas utarbetas senast 2027 en färdplan för rening av Skärgårdshavet, som publiceras i början av sommaren 2022. Färdplanen är samtidigt en plan för slutfasen av Skärgårdshavsprogrammet. Uppföljningsgruppen på ministernivå sammanträder för första gången före hösten för att behandla hot spot-situationen.HELCOM:s hot spot-program inleddes 1992. På listan över Östersjöns största belastningskällor fanns ursprungligen 162 objekt, nu återstår 42. Belastningen från jordbruket i Skärgårdshavet är Finlands enda återstående objekt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — OECD:s utvärdering av det civila samhällets verksamhetsmöjligheter i Finland (Civic Space Scan of Finland) gällde lagar och praxis, medborgerliga rättigheter, mediernas verksamhetsmöjligheter, den förändring som digitaliseringen medför, medborgarorganisationernas verksamhetsmöjligheter, medborgarnas och frivilligorganisationernas deltagande. Utvärderingen ger information och rekommendationer som hjälper att skydda och främja civilsamhällets möjligheter att verka i Finland. Finland är det första OECD-medlemsland som fått en sådan bedömning.  Enligt internationella organisationers undersökningar har Finland genomgående klarat sig väl i internationell jämförelse då man har mätt demokrati, mänskliga rättigheter, pressfrihet, korruption och förvaltningens funktion. Finland har också flera program och initiativ som stöder det civila samhället, såsom Nationella demokratiprogrammet 2025, Nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter och Handlingsprogrammet för öppen förvaltning. OECD:s utvärdering ger information och rekommendationer OECD betonar dock att även om Finland i internationell jämförelse är en föredömlig möjliggörare av det civila samhällets verksamhet, är det ytterst viktigt att Finland identifierar och löser de utmaningar som uppstår. Endast på detta sätt kan man upprätthålla det goda läget. Slutrapporten från bedömningen offentliggjordes i dag den 16 juni vid en webbtillställning som öppnades av kommunminister Sirpa Paatero.”Det civila samhället har varit en resurs för Finland och denna utvärdering gör oss varse om utvecklingsobjekten så att vi ska kunna ha denna resurs även i framtiden. Förvaltningen måste i allt högre grad vara transparent och interaktiv, även gentemot det civila samhället. För att förtroendet ska kunna bevaras krävs också att vi engagerar alla och fäster uppmärksamhet vid missförhållandena i samhället”, konstaterade kommunminister Sirpa Paatero.”Congratulations to Finland as the first OECD country to undergo a Civic Space Scan! Its recommendations will help Finland to strengthen its remarkable commitment to promote and protect civic space and citizens’ engagement,” sade Elsa Pilichowski, direktör för OECD:s avdelning för offentlig förvaltning. ”Finland kan tack vare utvärderingen fungera som en uppmuntrare och ett exempel på hur viktigt ämnet är också internationellt”, konstaterade finansrådet Katju Holkeri.”Ett fritt och livskraftigt civilt samhälle är kärnan i en fungerande demokrati. Förverkligandet av likvärdiga grundläggande och mänskliga rättigheter samt rättsstatsprincipen är oumbärliga förutsättningar. Det är viktigt att OECD:s rekommendationer till Finland behandlas på ett övergripande sätt, både inom arbetsgruppen som tillsätts och i öppen dialog med samarbetsparter och det civila samhället”, betonade överdirektör Johanna Suurpää i justitieministeriets inlägg.Fortsättningen med rapportenOECD:s rekommendationer granskas i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp. Arbetsgruppen går igenom rekommendationerna och utreder vilka av dem som kan främjas med hjälp av redan existerande program eller projekt och vilka som i sin tur kräver längre förberedelser eller tilläggsutredningar.Utvärderingen av det civila samhällets verksamhetsmöjligheter beställdes av finansministeriet och genomfördes av OECD:s avdelning för offentlig förvaltning (Directorate for Public Governance). För utvärderingen intervjuade OECD bland annat företrädare för det civila samhället, forskare, media, företag och finländska offentliga institutioner och förvaltningar i Finland. I utvärderingen ingick också ett öppet samråd med frivilligorganisationer sommaren 2020 och en medborgarpanel som ordnades i februari 2021. OECD utredde med hjälp av en medborgarpanel åsikter och förslag för att trygga yttrandefriheten i Finland. Panelen genomfördes av Åbo Akademis forskningsinstitut för samhällsvetenskap (Samforsk) på uppdrag av finansministeriet och justitieministeriet. OECD:s utvärderingsrapport och rekommendationer till Finland: 
Länk till engelska versionen av rapporten på OECD webbsidor

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har inlett ett projekt för att utreda och utveckla bedömningen av arbetsuppgifters kravnivå med tanke på lönejämställdheten. Syftet med projektet Likvärdigt arbete i regeringsprogrammet är att utreda hurdana grunder man använder i olika lönesystem för att bedöma kravnivån och vilken betydelse de har med tanke på principen om lika lön. Utgående från detta kartläggs möjligheterna att skapa mer enhetliga bedömningskriterier som stöder främjandet av lika lön för sådana arbetsuppgifter som ligger på samma kravnivå.Enligt jämställdhetslagen ska de som utför lika eller likvärdigt arbete få lika lön. Riksdagen har krävt att Statsrådet ska försöka utveckla en metod som också kan användas för att jämföra olika branschers kravnivåer på arbetsuppgifterna, dvs. likvärdigheten. Avsikten är att dra slutsatser och utarbeta rekommendationer utgående från projektets resultat.Från teori till praxis genom pilotförsök på arbetsplatsernaInom forsknings- och utvecklingsprojektet Likvärdigt arbete (mars 2021 – november 2022) granskas bedömningen av arbetsuppgifters kravnivå och likvärdigt arbete med tanke på lagstiftningen i Finland och EU, forskningslitteraturen samt lönesystemen enligt de centrala tjänstekollektivavtalen. Man utreder också hur lönesystemen och löneförfarandena stöder lika lön för närvarande. Målet är bland annat att utreda hur lönesystemen och de metoder som används för att bedöma kravnivån på arbetsuppgifter kan vidareutvecklas så att de främjar lika lön och likvärdigt arbete.Syftet med den juridiska analysen är att kartlägga och bedöma den rättspraxis som hänför sig till lika lön.  Granskningen av arbets- och tjänstekollektivavtalen omfattar de bedömningskriterier och tillämpningsanvisningar i fråga om kravnivåer som används i de olika kollektivavtalen. I projektet ingår också en praktisk utvecklingsdel som genomförs i pilotorganisationerna. Utvecklingen i pilotorganisationerna börjar hösten 2021 med att utreda vilka verktyg för bedömning av kravnivån som används och hur de fungerar med tanke på lönejämställdheten och med att vidta skräddarsydda utvecklingsåtgärder i de olika organisationerna.Mandatum Life:s belöningstjänster ansvarar för projektet som helhet och samarbetar med vicehäradshövding Harri Hietala från arbetslivs- och juridikservicen Sopla kb och överlärare TkD Johanna Maaniemi från Haaga-Helia yrkeshögskola Ab.Kontaktuppgifter:Social- och hälsovårdsministeriet: Outi Viitamaa-Tervonen, projektchef, tfn 0295163230, [email protected]Mandatum Life Ab: TkD Sini Jämsén, projektets projektchef, ledande belöningskonsult, tfn 050 3006578, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsministeriet beviljade år 2020 sammanlagt 234 tillstånd till permanent export och överföring av försvarsmateriel till 55 länder. Allt som allt beviljades 313 tillstånd, varav 77 gällde till exempel export i demonstrations-, garanti- och underhållssyfte. Det sammanlagda värdet av de beviljade permanenta export- och överföringstillstånden uppgick till 305 miljoner euro. Regionalt sett beviljades flest tillstånd inom Europa, men i euro beviljades mest tillstånd till Mellanöstern.

Sett till enskilda länder beviljades flest tillstånd i fråga om Norge (24 st.), Sverige (20 st.) och Storbritan-nien (17 st.). Tillstånden omfattade främst komponenter som ingår i olika produktklasser. I euro bevilja-des mest tillstånd till Förenade Arabemiraten (139 miljoner euro), Australien (29 miljoner euro) och Ös-terrike (23 miljoner euro). Andelen som gäller Förenade Arabemiraten består huvudsakligen av två ex-porttillstånd för olika fordonskomponenter med en giltighetstid på flera tiotals år. I fråga om Australien beviljades till eurobeloppet mest tillstånd för patrullbåtar och i fråga om Österrike system för mjukvaru-definierad radio.

Värdet av de genomförda exporterna var 79,9 miljoner euro år 2020. Värdet sjönk med nästan en tredje-del från 2019 och är det lägsta på tio år. De tre största exportländerna var Österrike, Sverige och Före-nade Arabemiraten. Till Österrike exporterades mest system för mjukvarudefinierad radio och till Sverige exporterades bland annat prickskyttegevär, skyddsutrustning och komponenter inom flera produktklas-ser. Förenade Arabemiratens andel bestod huvudsakligen av export av patrullbåtar. Regionalt sett ge-nomfördes största delen av exporterna inom Europeiska unionen.

Vid tillståndsprövningen iakttas alltid en helhetsbedömning av enskilda fall som baserar sig på den nat-ionella lagstiftningen och internationella förbindelser som är förpliktande för Finland. En viktig roll spelar Europeiska unionens råds gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fast-ställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel samt Vapen-handelsfördraget. Tillståndsansökningarna behandlas i en förvaltningsövergripande exportarbetsgrupp, där utrikesministeriet svarar för den utrikes- och säkerhetspolitiska bedömningen.

Årsrapporten om exporten av försvarsmateriel 2020 (på finska) finns i sin helhet på försvarsministeriets webbplats. Den kommer inom kort också att föras in i statsrådets gemensamma publikationsarkiv Valto.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har färdigställt ett utkast till en regeringsproposition med syftet att förbättra tjänsterna för äldre människor, särskilt tjänsterna i hemmet. Samtidigt vill man också utveckla boendetjänsterna. Utkastet är på remiss till den 27 augusti. Propositionen är nästa steg i reformen av lagstiftningen om tjänster för äldre. Under den första fasen såg man bland annat över bestämmelserna om personaldimensioneringen för tjänsterna inom heldygnsvården. Säkerheten och servicen inom hemvården förbättrasSyftet är att säkerställa att äldre människor kan leva tryggt hemma och att de får de tjänster i hemmet som de behöver. Det föreslås att hemtjänsten och hemsjukvården ska sammanföras och höra till hemvården, och att stödtjänsterna ska bli en separat servicekategori. I fortsättningen måste det ordnas hemvård enligt de äldres behov under alla tider på dygnet, också på natten. De trygghetstjänster som ges dygnet runt ska ingå i stödtjänsterna och omfattas av enhetliga kvalitetskrav. Reformen av tjänsterna i hemmet gagnar också andra än äldre, som till exempel kunder inom närståendevården och barnfamiljer. Barnfamiljernas rätt till hemtjänster, som i dag är subjektiv, främjas genom att man tar in en egen paragraf om detta i lagen.  Starkare ledning och ökat välbefinnande på arbetsplatsen Genom lagen stärks kommunernas skyldighet att sörja för att äldre människor får sådan hemvård som de behöver och att den är av hög kvalitet. Detta övervakas i första hand genom dagliga hembesök och bra planering.  Personalen ska använda en så stor del av arbetstiden som möjligt för kunden, vilket förbättrar möjligheterna att beakta kundens önskemål. I chefernas uppgifter ska också ingå att sörja för att de anställda orkar med sitt arbete. I lagen föreslås dessutom bestämmelser som tryggar en tillräcklig personal inom hemvården. Det betyder att man måste reagera omedelbart om personalresurserna inte är tillräckliga. Personalens tillräcklighet måste också följas upp kontinuerligt genom egenkontroll.  Med hjälp av distansbesök och andra tekniska lösningar kan man använda arbetstiden effektivare och minska arbetets belastning.  Målet att öka boendets mångfald och minska flyttandetDe viktigaste ändringarna när det gäller boendetjänsterna gäller det normala serviceboendet och det serviceboende med heldygnsomsorg som i fortsättningen ska ha benämningen omsorgsboende. Serviceboendet ska vara tillgängligt för dem som utöver service även behöver en lämplig bostad och som på grund av nedsatt funktionsförmåga inte själva kan skaffa en bostad. Kommunen ska ha en skyldighet att ordna personens boende i en trygg och tillgänglighetsanpassad boendemiljö som stöder socialt umgänge. Servicen ordnas separat som hemvård, och vid behov som annan socialservice.Omsorgsboende ska ordnas för dem som behöver kontinuerlig omsorg eller krävande professionell vård dygnet runt varje dag. Man ska inte längre få ordna långvarig institutionsvård för äldre vid enheter för institutionsvård inom socialvården.  Syftet med lagen är att främja mångsidiga boende- och servicehelheter. I en och samma byggnadshelhet ska det kunna finnas både serviceboende och omsorgsboende, och dessutom normala bostäder. Om hälsotillståndet hos en kund inom serviceboendet eller hos en person som bor i en normal bostad försämras, ska personen få omsorgsboendeservice utan att behöva flytta till en annan bostad. Reformen är en del av en större helhetPropositionen är en del av en större reform av tjänsterna för äldre. Reformen av tjänsterna stöds också genom utvecklingsprojekt och styrning av rekommendationskaraktär samt uppföljning och övervakning av servicekvaliteten.   Inom det nationella åldersprogrammet utvecklar man till exempel mångsidiga boendeformer och främjar användningen av teknik. Det finns också en kvalitetsrekommendation som grund för förbättrandet av servicekvaliteten. Institutet för hälsa och välfärd har utarbetat en undersökning som ska användas permanent för att följa upp läget inom äldreomsorgen. Undersökningen ska utvidgas och spridas ytterligare.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet publicerade i dag den 16 juni en prognosavvikelserapport. I rapporten bedöms hur väl finansministeriets ekonomiska prognos för 2020 motsvarade den faktiska ekonomiska utvecklingen. Bruttonationalprodukten beräknades öka med 1,0 procent, men enligt uppgifterna i mars 2021 uppgick den faktiska tillväxten till -2,8 procent.I prognosavvikelserapporten behandlas finansministeriets ekonomiska prognos från föregående höst, som utgör grunden för följande års statsbudget. Den ekonomiska prognosen för 2020 gavs ut hösten 2019 och den användes som underlag för statsbudgeten 2020. I den aktuella prognosavvikelserapporten behandlas de viktigaste variablerna i prognosen, såsom efterfrågeposter som påverkar den ekonomiska aktiviteten, de offentliga finanserna, sysselsättningen, arbetslösheten och inflationen.Statistikcentralen gav i mars 2021 sin preliminära uppskattning om nationalräkenskaperna för 2020. Dessa uppgifter kommer att preciseras senare, vilket har en betydande inverkan även på träffsäkerheten hos finansministeriets prognoser.Stora prognosavvikelser under recessionsårNär man granskar prognosavvikelsen för 2020 måste man ta i beaktande att det uppstår stora prognosavvikelser till följd av överraskande och oförutsedda händelser, såsom coronaepidemin.Finansministeriets prognos för den privata konsumtionen avvek mest från den faktiska. Coronaepidemin är framför allt en kris som påverkar hushållens konsumtion och konsumtionen av tjänster. Konsumtionen av tjänster och halvvaraktiga varor, såsom kläder, minskade på ett aldrig tidigare skådat sätt under andra kvartalet 2020, och hushållens besparingsgrad ökade mer än någonsin sedan 1990.Prognosavvikelsen för utrikeshandeln är dubbelt så stor som vanligt. Coronaepidemin påverkade utbudet av turism och transporttjänster allra mest. Varuexporten utvecklades däremot gynnsamt efter våren 2020, eftersom världshandeln återhämtade sig snabbt. Importen av varor har upprätthållits tack vare förbrukningen av varaktiga konsumtionsvaror, såsom elektronik, som utvecklats gynnsamt i förhållande till omständigheterna.Prognosavvikelsen för privata investeringar var genomsnittlig. Enligt prognosen hösten 2019 beräknas investeringarna i bostadsbyggande minska med 4,4 procent, men de minskade med 2 procent. De övriga investeringarna minskade däremot kraftigt till följd av epidemin, i motsats till vad som förutspåddes.Regeringens betydande ekonomistödjande åtgärder ökade konsumtions- och investeringsutgifterna inom den offentliga sektorn mer än vad som förutspåddes. Saldot för de offentliga samfunden var också klart mindre än beräknat: avvikelsen var cirka 4,1 procentenheter i förhållande till BNP. Den ekonomiska recession som epidemin orsakade och de åtgärder som vidtagits på grund av epidemin försämrade de offentliga finanserna drastiskt, vilket syns som stora avvikelser i prognoserna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De finländska företag som bedriver innovationsverksamhet är relativt samarbetsbenägna och nätverkande jämfört med andra länder. De företag som bedriver universitetssamarbete bedrev klart mer FoU-verksamhet, var mer innovativa och verkar oftare på den internationella marknaden jämfört med andra företag.Detta framgår av en utredning som arbets- och näringsministeriet och Statistikcentralen publicerade den 16 juni 2021. I utredningen granskas samarbetet mellan näringslivet och de offentliga forskningsorganisationerna utifrån de nyaste forskningsresultaten och det statistiska materialet. Näringsminister Mika Lintilä anser att ett intensifierat samarbete mellan forskningen och näringslivet är ett centralt utvecklingsobjekt när man strävar efter att förbättra Finlands kompetensbaserade konkurrenskraft och produktivitet som baserar sig på internationellt intressanta innovationer.– Universiteten kan vid sidan av sina huvudsakliga uppgifter på eget initiativ ta en större roll också i tillämpad forskning, experimentell utveckling och senare skeden av innovationsprocessen. Detta lyckas om företagens och universitetens strategiska, långsiktiga partnerskap är i skick, konstaterar Lintilä. Kraftig nedgång av den FoU-finansiering som kanaliserats från företag till universitetDet minskade samarbetet mellan företag, högskolor och forskningsinstitut på 2010-talet väcker oro. År 2018 samarbetade 11 procent av företagen med universiteten. Detta var mindre än tidigare. Företagsstorleken har en betydande inverkan. Nästan hälften (46 procent) av storföretagen bedriver universitetssamarbete, endast 7 procent av småföretagen. Företagens andel av FoU-finansieringen inom ramen för universitetens forskningsutgifter har minskat sedan länge. När andelen i slutet av 2000-talet rörde sig mellan 7 och 8 procent var den under 4 procent 2019. Detta innebär att den FoU-finansiering som kanaliserades från företagen till universiteten minskade reellt med 46 procent på cirka tio år.Rapporten erbjuder metoder för att intensifiera samarbetet mellan företag och universitet: det behövs nya verksamhetsmodeller, incitament och stödstrukturer. Också kunnandet om immateriella rättigheter bör stärkas och fungerande avtalspraxis utvecklas. Vid sidan av nyfikenhetsforskning bör finansieringen riktas till sektorsövergripande projekt som löser samhälleliga utmaningar. Det behövs genuint tilläggsresurser för samarbetstjänster och samarbetsprogram. – Regeringen har som mål att höja FoU-utgifternas andel av BNP i Finland till fyra procent före 2030. Det räcker inte med en enskild politisk åtgärd eller finansieringsform. I fjol anvisade regeringen 230 miljoner euro i finansiering för pilotförsök med den nya partnerskapsmodellen, vilket har påskyndat samarbetet mellan företag och forskningsorganisationer, konstaterar Ilona Lundström som är överdirektör med ansvar för arbets- och näringsministeriets innovationspolitik. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid Nordiska ministerrådets justitieministermöte diskuterade ministrarna kampen mot människohandel och beslutade att stärka samarbetet på området. Då det gäller människohandel är det enligt minister Henriksson särskilt viktigt att utbyta dels information om fenomenet, dels erfarenheter av fungerande lösningar.Justitieminister Anna-Maja Henriksson ledde ordet vid Nordiska ministerrådets justitieministermöte på onsdag. I det virtuella mötet deltog EU:s kommissionär för inrikes frågor Ylva Johansson, Sveriges, Danmarks och Islands justitieministrar, statssekreteraren vid Norges justitieministerium samt företrädare för Färöarna och Grönland.Huvudtemat för mötet var arbetet mot människohandel i de nordiska länderna. Ministrarna diskuterade hur de nordiska länderna allt effektivare kan utnyttja bästa praxis i andra länder för att bekämpa människohandel och förbättra offrens ställning.Kommissionär Ylva Johansson berättade i sitt anförande att kommissionen stöder medlemsländerna i genomförandet av EU:s direktiv mot människohandel och att direktivet uppdateras som bäst. Enligt Johansson är man nu medveten om att människohandel är ett allvarligt och omfattande fenomen och att det är dags att vidta konkreta åtgärder, bland annat att stärka polissamarbetet mellan länderna. Johansson ville betona faktumet att 90 procent av offren för människohandel är kvinnor.Ministrarna var överens om att i arbetet mot människohandel måste förebyggande av brott vara omfattande.
– Det är bra att komma ihåg att kampen mot människohandel ökar säkerheten och jämlikheten för alla. I Finland har vi i vårt nuvarande regeringsprogram ett starkt engagemang i arbetet mot människohandel och vi vill förbättra offrens ställning på många olika sätt. Ett viktigt mål i den nationella handlingsplanen mot människohandel är att alla myndigheter ska känna igen och kunna ingripa i fenomenet människohandel, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson.Läs mer om regeringens arbete mot människohandel 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral har på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet utrett Finlands utgångsläge när det gäller genomförandet av EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030. Det behövdes bakgrundsinformation för att Finland effektivt ska kunna delta planeringen av strategins detaljer och genomförande i EU. Det behövs dock fortfarande

Källa: Valtioneuvosto.fi