NordenBladet — Migrationsverket har infört en ny prestation som underlättar säsongsarbetares möjligheter att byta arbetsgivare när de befinner sig i Finland. Ändringen av förordningen om Migrationsverkets avgiftsbelagda prestationer grundar sig på ändringen av lagen om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning. Både den lagändring som gäller säsongsarbete och ändringen av Migrationsverkets avgiftsförordning träder i kraft den 17 juni 2021.Behandlingsavgifterna för alla ansökningar som lämnas in till Migrationsverket fastställs årligen genom inrikesministeriets förordning om Migrationsverkets avgiftsbelagda prestationer. Den avgiftsförordning som utfärdats för i år ändras så att det till den fogas en ny prestation där arbetstagaren ansöker om att en ny arbetsgivare läggs till i arbetstagarens gällande tillstånd för säsongsarbete och om Migrationsverkets intyg om utvidgad rätt att arbeta som hänför sig till tillståndet för säsongsarbete. För att lägga till en ny arbetsgivare och för intyg om utvidgad rätt att arbeta tas det ut en avgift på 65 euro när ansökan lämnas in elektroniskt. Om ansökan lämnas in på papper, är avgiften 165 euro.Migrationsverket kan på ansökan lägga till en ny arbetsgivare i ett giltigt tillstånd för säsongsarbete, om arbetsgivaren förbinder sig till de anställningsvillkor och villkor för boende som anges i lagen om säsongsarbete.Bakgrunden till ändringen av lagen om säsongsarbete är en riktlinje i statsminister Sanna Marins regeringsprogram, enligt vilken säsongsarbetares möjligheter att byta arbetsgivare ska förbättras. Enligt regeringsprogrammet ska man också beakta förebyggandet av utnyttjande av utländsk arbetskraft i utvecklingen av arbetskraftsinvandringen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Epidemiläget har lugnat sig under de senaste två veckorna i hela landet. Det finns dock fortfarande skillnader mellan regionerna, eftersom incidensen i södra Finland ställvis är större än i andra delar av landet. I de flesta regionerna konstateras det för närvarande få fall av coronavirussmitta och epidemiläget är lugnt. Det effektiva reproduktionstalet är fortfarande under ett i hela landet, 0,55–0,70 (sannolikhetsintervallet 90 %).Även om epidemiläget har lugnat ner sig märkbart, lönar det sig att också på sommaren komma ihåg omsorgsfull handhygien, att sköta om säkerhetsavstånden samt att gå och testa sig även för lindriga symtom som tyder på coronavirus. Testningen och spårningen fungerar fortfarande effektivtAntalet coronavirustester har minskat något. Vecka 23 gjordes över 90 000 tester, vilket är över 18 000 färre än förra veckan. Andelen prover som gav positivt resultat var 0,6 procent, dvs. på samma nivå som förra veckan. Den låga andelen positiva testresultat visar att smittkedjor bland befolkningen fortfarande upptäcks effektivt. När det gäller smittfallen från hemlandet kunde smittkällan utredas i två av tre fall. Siffran är något högre än veckan innan. Vecka 23 försattes cirka 2 200 personer i karantän. I 37 procent av de nya smittfallen vecka 23 var personen i karantän när smittan konstaterades. De fall där smittan kommit från utlandet har ökat. Under vecka 23 var andelen smittor från utlandet 19 procent av de nya fallen, jämfört med 16 procent föregående vecka. Smittspridning från utlandet har dock fortfarande kunnat förebyggas väl och de utgjorde 2,7 procent av alla konstaterade fall.Antalet patienter som vårdas på sjukhus har fortsatt att minskaEnligt sjukvårdsdistriktens anmälan vårdades sammanlagt 43 coronaviruspatienter på sjukhus den 16 juni 2021. Åtta patienter vårdades på avdelningar inom primärvården, 23 på avdelningar inom den specialiserade sjukvården och 12 patienter på intensivvårdsavdelningar. Antalet patienter har minskat under den senaste månaden särskilt inom avdelningarna för primärvård och specialiserad sjukvård. Patientantalen inom den specialiserade sjukvården och intensivvården bedöms minska ytterligare nästa vecka.Coronavaccinerna eliminerar inte helt och hållet risken för att smittas eller bli sjukI Finland har cirka 52 procent av hela befolkningen fått en dos vaccin och 13 procent har fått två doser.Uppföljning av coronavirusläget (Institutet för hälsa och välfärd) Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd) Coronaviruset i siffror (HUS) Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:23) Coronaepidemins konsekvenser för välfärden, tjänsterna och ekonomin (Institutet för hälsa och välfärd, på finska) Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (Institutet för hälsa och välfärd) Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin: Regeringens promemoria 20.4.2021 (Statsrådets kansli)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands nationella coronavaccinationsintyg uppdateras så att det blir kompatibelt med EU:s covidintyg från och med den 22 juni. Detta innebär att man från och med 22 juni kan få EU:s covidintyg från Mina Kanta-sidorna.Det nationella coronavaccinationsintyget byts automatiskt mot EU:s covidintyg på Mina Kanta-sidorna. Det lönar sig också att till exempel byta nationella coronavaccinationsintyg som man sparat i telefonen eller skrivit ut från Mina Kanta-sidorna till EU:s covidintyg, som är bättre känt i EU-länderna.Ett coronavaccinationsintyg kan redan nu skapas för över 90 procent av de vaccinerade. Från vissa områden kommer uppgifterna till Mina Kanta-sidorna med fördröjning också i juni, så vaccinationsintygen syns ännu inte för alla vaccinerade personer. I fortsättningen ska intyget finnas tillgängligt på Mina Kanta-sidorna inom fem dygn från vaccinationen.Målet är att också EU:s andra coronaintyg, det vill säga intyg över testresultat och intyg över genomgången coronavirussjukdom ska fås från Mina Kanta-sidorna från och med den 14 juli.Alla EU:s covidintyg är avgiftsfria för medborgarna och uppgifterna i intyget finns på finska, svenska och engelska. Personer som inte använder Mina Kanta-sidorna kan för närvarande få ett annat coronavaccinationsintyg från hälso- och sjukvården, om intyget är nödvändigt på grund av resa. Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården kommer i juli att få tillgång till en nationell utskrifts- och registreringstjänst. Med hjälp av den säkerställer man tillgången till EU:s covidintyg också för personer som inte använder Mina Kanta-tjänsten.Tidtabellen för införandet av covidintyget tidigareladesUppdateringen av det nationella vaccinationsintyget till EU:s covidintyg har tidigarelagts för att medborgarna ska ha tillgång till ett vaccinationsintyg som är kompatibelt i EU-länderna så snart som möjligt. EU:s covidintyg kan fås från Mina Kanta-sidorna före EU:s övriga coronaintyg, eftersom det tekniska genomförandet av det nationella vaccinationsintyget delvis kunde utnyttjas för EU:s covidintyg.I fortsättningen kommer man också att kunna få intyg över andra vaccinationer via Mina Kanta-sidorna.Målet är att underlätta en trygg och fri rörlighetEU:s covidintyg kan användas vid gränsövergångssituationer inom EU. EU:s mål med covidintyget är att göra det enklare att röra sig fritt i EU. EU-medlemsländerna beslutar själva om andra närmare användningsändamål.Personen ska före resan själv utreda hurdant intyg destinationslandet kräver. EU-länderna tar i bruk EU:s covidintyg (EU digital COVID certificate) och deras applikationer vid olika tidpunkter. Detta innebär att EU-länderna inte nödvändigtvis har beredskap att utfärda och fastställa intyg helt samtidigt. I fråga om andra intyg beslutar EU-länderna själva vilka intyg de godkänner av personer som anländer till landet.Det finns fortfarande skäl att allvarligt överväga resor i allmänhet eftersom smittläget är dåligt i många länder. Vidare ska man före resan noggrant kontrollera läget i destinationslandet och före returresan läget i Finland samt anvisningarna om covid-19. Applikation som kan läsa intyget tas i bruk den 1 juliInnehållet i och riktigheten i EU:s covidintyg kan kontrolleras med hjälp av en digital applikation som kan läsa av intyget. I Finland kan applikationen börja användas 1 juli och i fortsättningen kan den användas av hälsovårdsmyndigheter, gränsmyndigheter samt handräckningsmyndigheter, såsom polisen och Försvarsmakten.Covidintygen kan kontrolleras i tre olika skeden:I utreselandet av dem som reser till Finland, varvid trafikidkarna om de så önskar kan förutsätta intyg av resenärerna på basis av avtal.Vid ankomsten till Finland, varvid hälsomyndigheterna och handräckningsmyndigheterna ansvarar för kontrollen med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar.Vid avresa från Finland, varvid trafikidkarna kan bli tvungna att kontrollera intygen, om destinationsländerna förutsätter det på basis av avtal.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den ekonomiska tillväxten ökar till 2,6 procent 2021 med stöd av den globala tillväxten och stimulansen, förutspår finansministeriet i sin prognosuppdatering som publicerades den 17 juni.Den ekonomiska utvecklingen har varierat kraftigt i början av året på grund av coronasituationen, men de positiva utsikterna har förstärkts. Ekonomin återhämtar sig klart mot slutet av 2021 och i början av 2022. Exportmarknaden växer kraftigt och investeringsutsikterna förbättras, vilket leder till att bruttonationalprodukten (BNP) ökar med 2,8 procent 2022. År 2023 avtar BNP-tillväxten till 1,6 procent.     Trots den positiva ekonomiska utvecklingen uppvisar den offentliga ekonomin ett underskott på över 10 miljarder euro i år. Obalansen mellan utgifter och inkomster kommer att minska avsevärt nästa år i och med att flera av de stödåtgärder som har ett samband med coronaepidemin upphör och den ekonomiska tillväxten fortsätter i rask takt. Den offentliga ekonomin kommer dock fortfarande att gå med ett betydande underskott, och den offentliga skulden fortsätter att öka i förhållande till bruttonationalprodukten.”De senaste uppgifterna antyder om en förväntad vändning i ekonomin. Efterfrågan återhämtar sig, sysselsättningen ökar och coronagapet minskar snabbt. Den aktuella konjunkturuppgången erbjuder ett gynnsamt läge att stödja strukturomvandlingen inom ekonomin och stärka den offentliga ekonomin”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.Världsekonomin fortsätter att växa kraftigtVärldsekonomin återhämtar sig tack vare de framsteg som gjorts i fråga om coronavaccineringarna, avvecklandet av restriktioner och den omfattande penning- och finanspolitiska stimulansen. På grund av tidsplanen för den finanspolitiska stimulansen kommer den ekonomiska tillväxten att vara snabbast i Förenta staterna i år och i euroområdet nästa år. Kinas ekonomi växer också snabbt i år.  Världsekonomin växer med 5,5 procent i år, 4,5 procent nästa år och 3,2 procent 2023. Världshandeln återhämtar sig snabbt i och med att det uppdämda konsumtionsbehovet aktiveras. Världshandeln med varor växer med 6,9 procent i år, 4,9 procent 2022 och 4,3 procent 2023.Produktionsmässiga investeringarna och exporten börjar växa snabbtIndustriella produktionen ökar till följd av den kraftiga internationella återhämtningen och ökningen av exportefterfrågan. Bostadsproduktionen är livlig inom byggandet 2021, men i sin helhet börjar byggandet öka först 2023. Produktionen av tjänster beräknas öka kraftigt under tredje kvartalet 2021 och ökningen fortsätter under hela prognosperioden.De privata investeringarna ökar svagt ännu i början av 2021, men tillväxten ökar mot slutet av året. Investeringarna i bostadsbyggandet minskar inte lika kraftigt som man tidigare beräknat, eftersom nyproduktionen av bostäder har utvecklats gynnsamt i början av året. Industrins positiva utsikter påverkar byggandet gynnsamt år 2022. Den starka tillväxten inom världsekonomin driver ökningen av maskin- och utrustningsinvesteringarna i år, och tillväxten fortsätter nästa år med stöd av inhemska projekt. Vad gäller andra investeringar kommer investeringarna i forskning och utveckling att öka under hela prognosperioden, bland annat tack vare en gynnsam stödpolitik.  Utrikeshandeln växer kraftigt under prognosperioden. Varuexporten återhämtar sig snabbt 2021 och 2022 i takt medvärldshandeln. Exporten och importen av tjänster börjar öka långsammare än utrikeshandeln med varor även om de branschvisa skillnaderna är stora. Både exporten och importen ökar snabbast år 2022, då särskilt utrikeshandeln med tjänster förväntas öka kraftigt.Konsumtionen kommer igång i och med att restriktionerna avvecklasDen privata konsumtionen ökar långsammare än väntat i år eftersom avvecklingen av restriktionerna varit försiktig. Konsumtionen av tjänster förutspås komma igång ordentligt först i slutet av innevarande år, vilket leder till att den privata konsumtionen ökar snabbast först 2022. Hushållens sammanlagda köpkraft har inte minskat under coronaepidemin, och hushållens sparnivå var rekordhög i fjol. Den privata konsumtionen ökar snabbare än köpkraften tack vare användningen av besparingar. Sysselsättningen har ökat kontinuerligt sedan juni 2020, och den ekonomiska återhämtningen stärker sysselsättningstillväxten också i år och nästa år. Nästa år kommer sysselsättningen att överskrida den nivå som rådde före coronan, och sysselsättningsgraden stiger till 73 procent 2023 tack vare den ökade efterfrågan på arbetskraft. De sysselsättningsåtgärder som regeringen beslutat om stöder utbudet av arbete, och arbetslöshetsgraden sjunker till 6,6 procent 2023. Lönerna stiger snabbare i år än i fjol i och tack vare större avtalstillägg. Inkomsterna antas öka med ca 2,5 procent under de följande åren. Konsumentpriserna stiger snabbt i år på grund av energipriserna. Även om den inflationsspik som beror på energipriserna förblir tillfällig, kommer den ökande efterfrågan gradvis att leda till en snabbare prisökning.De offentliga finanserna går med ett betydande underskott trots den ekonomiska återhämtningen Obalansen mellan de offentliga utgifterna och inkomsterna ser ut att bli mindre under innevarande år än vad som uppskattades ännu i våras. Den offentliga ekonomin stärks i synnerhet av den starka sysselsättningsutvecklingen. De hälso- och sjukvårdsutgifter och stödåtgärder som har ett samband med coronaepidemin håller å andra sidan de offentliga utgifterna på en hög nivå. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till den tredje tilläggsbudgeten för 2021, som överlämnades i maj, har beaktats i prognosen. Underskottet inom den offentliga ekonomin är stort, 4,3 % av BNP, trots den positiva ekonomiska utvecklingen. Nästa år kommer underskottet inom de offentliga finanserna att minska betydligt emedan den ekonomiska tillväxten fortsätter i snabb takt och många av de epidemirelaterade stödåtgärderna upphör. Den offentliga ekonomin kommer dock fortfarande att gå med ett betydande underskott under början av årtiondet och den offentliga skulden fortsätter att öka i förhållande till bruttonationalprodukten.Statsförvaltningens finansiella ställning beräknas uppvisa ett underskott på 4,7 procent av BNP i år. Statsförvaltningen täcker merparten av de kostnader som hänför sig till coronaepidemin. EU:s instrument för återhämtning och resiliens (RRF) ökar också utgifterna särskilt under 2021–2023. De utgiftsökningar som har ett samband med RRF ökar emellertid inte underskottet inom statsförvaltningen eller hela den offentliga sektorn, eftersom det under prognosperioden har antagits att inkomsterna från stödinstrumentet motsvarar utgifterna. Coronastöden till den kommunala ekonomin resulterade i ett överskott inom lokalförvaltningen i fjol, vilket underlättar lokalförvaltningens ekonomiska situation även i år. Även om ökningen av lokalförvaltningens utgifter avtar avsevärt 2022 i och med att coronaepidemin lättar, kommer lokalförvaltningens finansiella ställning att försämras kraftigt när de tidsbegränsade stödåtgärderna upphör. De engångsartade coronastöden löser inte den strukturella obalans mellan utgifterna och inkomsterna inom den kommunala ekonomin som beror på trycket att öka social- och hälsovårdsutgifterna på grund av befolkningens stigande medelålder och det minskade antalet personer i arbetsför ålder. Det ökade trycket på lokalförvaltningens utgifter lindras i och med social- och hälsovårdsreformen 2023, när ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster överförs till välfärdsområdena. Lokalförvaltningen uppvisar trots detta ett underskott även efter social- och hälsovårdsreformen. Det finansiella saldot för den nya välfärdsområdessektorn uppvisar också ett litet underskott. Underskottet beror på investeringsprojekt som överförs från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena.Socialskyddsfonderna är den enda sektorn inom den offentliga ekonomin där inkomsterna överstiger utgifterna. Arbetspensionsanstalternas överskott stärks i år då den temporära sänkning av arbetspensionsavgiften som ingick i coronastödåtgärderna upphör. Den tillfälliga avgiftshöjning som kompenserar avgiftssänkningen samt ökningen av lönesumman och kapitalinkomsterna stärker överskottet till 1 procent av BNP under de närmaste åren. De övriga socialskyddsfondernas finansiella ställning balanseras i år när arbetslöshetsutgifterna och permitteringarna minskar.Riskerna lutar i riktning mot en gynnsammare utvecklingVärldsekonomin växer kraftigt tack vare statlig stimulans, vilket kan öka hushållens och företagens förtroende och ha en kraftigare inverkan på den privata konsumtionen och investeringarna än vad som förutspås i prognosen. Dessutom kan en kraftigare ökning av världshandeln eller en förbättring av Finlands ställning på exportmarknaden öka exporten ytterligare. En oväntat snabb tillväxt inom världsekonomin kunde ha en positiv inverkan på investeringarna. Investeringsgraden kommer att stiga till nivån före finanskrisen under prognosperiodens gång, men de inhemska investeringsplanerna kan också visa sig vara större än i prognosen.Huruvida den privata konsumtionen ökar snabbare än köpkraften beror på hur lågt besparingsnivån förväntas sjunka. Överraskningar är möjliga i båda riktningarna. Om konsumenternas förtroende börjar svikta kan konsumtionstillväxten bli långsammare än väntat.Mycket beror på hur pandemin utvecklas. Den ekonomiska utvecklingen kan bli långsammare än väntat om epidemiläget inte hålls under kontroll under andra hälften av 2021. En accelerering av epidemin skulle påverka den inhemska ekonomin i synnerhet via den privata konsumtionen och framför allt efterfrågan på tjänster. Krisen är inte över förrän pandemin är under kontroll över hela världen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en utredning av andningsförbundet Hengitysliitto, Institutet för hälsa och välfärd, förbundet för bostadshygien Asumisterveysliitto och Advokatbyrå Alfa kräver förbyggande av och lösningar på problem med inomhusluften att allmänhetens kunskaper om bostäder och inomhusluft ökas och att tillgången till tillförlitlig och korrekt information förbättras. Dessutom måste resurserna för myndighetsrådgivning ökas och experters kompetens säkerställas i samhället.I utredningen ”Hjälp och stöd för personer som utsatts för problem med inomhusluft” granskades hur mycket och vilka slags hälsomässiga, ekonomiska och rättsliga problem med anknytning till inomhusluft som förekommer i Finland samt med vilka åtgärder man bäst kan hjälpa och stödja personer som drabbats av problem med inomhusluften.Problem med inomhusluften påverkar människors vardag på många olika sättEnligt utredningen upplevs inomhusluftens kvalitet på befolkningsnivå huvudsakligen som bra eller mycket bra. Minst 40 procent av alla småhus har dock antingen fuktskador eller behov av ytterligare undersökningar av riskkonstruktioner. Människor upplever att problem med inomhusluften påverkar deras ekonomi, hälsa och mentala kapacitet. De vanligaste formerna av stöd till människor som drabbats av problem med inomhusluften är till exempel ekonomiskt stöd från närstående samt rådgivning och kamratstöd som olika föreningar erbjuder.Symtom förknippade med inomhusluften är vanliga, men samtidigt huvudsakligen lindriga. Termen inomhusluftsjukdom används ofta, men termen är problematisk i medicinskt hänseende eftersom den saknar medicinsk grund. Arbetsgruppen rekommenderar att undvika termen. Med inomhusluftsjukdom avses ofta mångskiftande och långvariga symtom som avsevärt försämrar funktionsförmågan, också i sådana byggnader där olägenheter inte har konstaterats och där de flesta inte får symtom. Orsakerna till sådana symtom bör utredas på ett mångsidigt sätt inom hälso- och sjukvården.Noggrannhet vid bostadsköp och vid underhåll av bostaden är fortfarande av central betydelse för att förebygga mögelfällorEn av de viktigaste iakttagelserna i utredningen är att det primära målet ska vara att förebygga problem med inomhusluften för att man ska kunna undvika svåra fall av mögelfälla. Det gäller fortfarande att fästa vikt vid bostadsköp och boendefärdigheter. Det finns tillförlitlig information och rådgivning om hur man kan lösa problem med inomhusluften, men informationen är spridd och svår att hitta.Det finns inga sådana belägg för fördelarna med så kallade särskilt rena utrymmen att de kunde rekommenderas som en lösning för dem som uppvisar symtom på grund av dålig inomhusluft. De tekniska kraven på så kallade rena utrymmen skiljer sig inte i betydande grad från kraven på normalt byggande enligt god byggnadssed. Genom att följa befintliga föreskrifter och rekommendationer är det möjligt att bygga byggnader med bra inomhusluft.Ett ställningstagande för starkare rättsskydd vid bostadsköp och för ett system med reparationslån i anslutning till mögelfällorI utredningen tas det ställning för utvecklandet av ett system med statsborgen för reparationslån för att hjälpa dem som hamnat i en mögelfälla. Dessutom framhålls vikten av tydlig kommunikation mellan myndigheter, organisationer och andra aktörer som arbetar med frågor som rör inomhusluften samt vikten av tillgång till korrekt, aktuell information. Alla dessa aktörers kompetens och tillräckliga resurser bör säkerställas. Rättsskyddet för köpare och säljare av hus bör också stärkas genom att i lag föreskriva om konditionsgransking och om kompetenskrav för konditionsgranskare.Utredningen har gjorts inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kontrollräkningen av rösterna i kommunalvalet 2021 är klar. Det resultat av kommunalvalet som kommunernas centralvalnämnder har fastställt finns nu i resultattjänsten på webbplatsen valfinland.fi.Det fastställda resultatet av kommunalvalet 2021 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Målet med programmet för klimatvänlig mat är att stödja samhällets omställning till ett klimatsäkert livsmedelssystem så att ekologisk, social, kulturell och ekonomisk hållbarhet beaktas. Utlåtanden om klimatprogrammets målsättningar och åtgärder kan lämnas fram till den 8 augusti 2021. Klimatprogrammet har beretts av jord- och skogsbruksministeriet.Programmet för klimatvänlig mat syftar till att öka andelen fisk och grönsaker i den finländska kosten och styra konsumenterna till att äta hållbart producerat kött och mjölkprodukter med måtta. Dessutom syftar programmet till att minska matsvinnet, öka valet av säsongsbetonad mat och främja mervärdet av de biprodukter som uppstår inom livsmedelssystemet. Klimatprogrammet bidrar till Finlands regerings mål om ett klimatneutralt samhälle före 2035.“Ett mer hållbart livsmedelssystem medför både miljö- och hälsofördelar. Dessutom kan klimatarbetet inom livsmedelssystemet göras till en framgångsfaktor i hela det finländska livsmedelssystemet”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Som ett led i beredningen av klimatprogrammet har det inletts åtgärder som främjar uppnåendet av programmets hållbarhetsmål. Genom programmets initiativ ska man bland annat stärka värdekedjan för växtprotein och satsa på att utveckla ansvarsfullheten i måltidstjänsterna.Forskning och omfattande samarbete med intressegrupper ligger som grund för programmetKlimatprogrammets mål och metoder grundar sig på evidensbaserad kunskap. Programmet och de åtgärder som har inletts i samband med det har beretts i nära växelverkan med forskare. Till stöd för programmet har Naturresursinstitutet utarbetat en rapport om effektmålen i klimatprogrammet (på finska). Hela klimatprogrammet har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet i nätverk med intressentgrupper. Runt om i Finland har det också ordnats dialogpausdiskussioner om hållbar mat. I dessa diskussioner har personer som i allmänhet inte deltar i diskussioner om klimatvänlig mat kunnat lägga fram idéer för beredningen av politiken.Vad blir nästa steg?– I Finland arbetar många personer och aktörer aktivt för ett mer hållbart livsmedelssystem. Mycket måste dock ännu göras för att vi ska nå effektmålen för klimatprogrammet, säger Hanna Mattila, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.
– Klimatprogrammets mål förverkligas i växelverkan och i samarbete med olika aktörer i samhället. 
I samarbetets tecken ordnar jord- och skogsbruksministeriet den 23 september ett virtuellt evenemang om ”Förverkligandet av programmet för klimatvänlig mat”. Evenemanget ger föregångare inom livsmedelssystemet som redan arbetar mot ett mer hållbart livsmedelssystem möjlighet att göra sin röst hörd och inspirera andra att delta i arbetet. Meddela också du dina egna eller dina vänners klimatsäkra lösningar senast den 22 juni.Förslag till lösningar för ett hållbart livsmedelssystem lämnas in via denna Webropol-enkät. Beskriv i korthet i förslaget det problem du löser och hur du löser eller ska lösa det.Begäran om utlåtande

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets kansli sände ett utkast till åtgärdsprogram för havspolitiken på omfattande remiss den 16 juni 2021. Syftet med åtgärdsprogrammet för havspolitiken är att utveckla och samordna Finlands havspolitik och genomföra de mål i regeringsprogrammet som gäller havspolitiken.Avsikten är att göra havspolitiken till ett tydligt kompetensområde. De mest framträdande temana i åtgärdsprogrammet är skyddet av haven, det maritima klustret och den maritima produktionen. Programmet består av konkreta åtgärder som syftar till att nå målen med riktlinjerna för Finlands havspolitik (2019) och verkställa EU:s havspolitik.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har sänt ett utkast till regeringsproposition med förslag till en lag om interoperabilitet mellan Europeiska unionens informationssystem på remiss. Lagen skulle ge polisen, Tullen och gränsbevakningsväsendet möjlighet att göra förfrågningar för att identifiera en person ur Europeiska unionens gemensamma identitetsdatalager.Syftet med propositionen är att göra de ändringar i den nationella lagstiftningen som förutsätts i de EU-förordningar som utfärdats om interoperabilitet mellan Europeiska unionens informationssystem. Bestämmelser om grunderna för sökning finns i de EU-förordningar som trädde i kraft 2019.Målet är interoperabla informationssystem på EU-nivåSyftet med EU-förordningarna är bland annat att förenkla tillgången till uppgifter för medlemsstaternas myndigheter, skydda EU:s yttre gränser, förbättra hanteringen av migrationen och öka den inre säkerheten. EU:s interoperabilitetsförordningar gäller följande informationssystem på EU-nivå:EU:s informationssystem för viseringar,systemet för att jämföra asylsökandes fingeravtryck,Schengens informationssystem,in- och utresesystemet,EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd ochinformationssystemet för uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer.Systemen kompletterar varandra och med undantag för Schengens informationssystem lagras det endast uppgifter om tredjelandsmedborgare i dem. Remissbehandlingen av förordningsförslaget avslutas den 11 augusti.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko företräder Finland i eurogruppen torsdagen den 17 juni och i rådet för ekonomiska och finansiella frågor fredagen den 18 juni. Båda mötena hålls i Luxemburg.Eurogruppen bereder en rapport för eurotoppmötet om hur diskussionerna om fördjupandet av bankunionen framskrider. Eurogruppen diskuterar bankunionen i utvidgat format som omfattar alla EU-länder. Temat behandlas också vid rådets möte.Bakgrund: Fördjupandet av bankunionen (på finska)
Teman för eurogruppen (EU-rådets webbplats, uppdateras efter mötet)Rådet behandlar mervärdesbeskattningen och de offentliga finansernaRådet för ekonomiska och finansiella frågor håller en riktlinjedebatt om ändringarna i mervärdesbeskattningen. Medlemsstaternas sänkta skattesatser och EU-organens skattebefrielse vid upphandling i krissituationer tas upp.Rådet kommer dessutom att godkänna rekommendationer för de offentliga finanserna för medlemsländers del. Den europeiska planeringsterminen fokuserar i år på de offentliga finanserna och innehåller inte några sedvanliga landspecifika rekommendationer. Europeiska kommissionen offentliggjorde bedömningar och rekommendationer om de offentliga finanserna (pressmeddelande 2.6) 
Teman för eurogruppen (EU-rådets webbplats, uppdateras efter mötet)

Källa: Valtioneuvosto.fi