NordenBladet — I en utredning som publicerades den 28 februari konstateras att uppföljningen av internationella konventioner om mänskliga rättigheter måste effektiviseras i Finland. Särskilt när det gäller effektiva europeiska kontrollsystem har långsamheten med det nationella genomförandet visat sig vara ett problem. En effektivisering förutsätter att statsrådet och riksdagen regelbundet behandlar de beslut och rekommendationer från internationella organ för kontroll av mänskliga rättigheter som gäller Finland.Enligt forskargruppen vid Tammerfors universitet, som utredde det nationella genomförandet och uppföljningen av Europarådets åtta konventioner om mänskliga rättigheter, krävs både vid lagberedning och vid tillämpningen av lagarna en mer aktiv uppföljning av tolkningspraxisen hos organen för kontroll av mänskliga rättigheter.Enligt utredningen måste kännedomen om Europarådets konventioner om mänskliga rättigheter och deras kontrollsystem förbättras. Den databank för konventionstillsynsorganens rekommendationer som för närvarande grundas betraktas i rapporten som en lösning för att förbättra kännedomen om ställningstagandena. I utredningen betonas ministeriernas ansvar och den roll som statsrådets nätverk för grundläggande rättigheter och mänskliga rättigheter har i genomförandet och samordningen av skyldigheter avseende mänskliga rättigheter.Enligt utredningen måste effekterna av människorättskonventionerna undersökas regelbundet. Forskningen måste inriktas på teman som aktualiseras i lösningar och rekommendationer från både nationella människorättsövervakare och internationella organ för konventionstillsyn. Stora samhälleliga problem har ett nära samband med internationella avtalsförpliktelser.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president och utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet diskuterade söndagen den 27 februari situationen i Ukraina efter det att Ryssland inlett ett anfall mot landet. Diskussioner fördes också om biståndet till Ukraina.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har i dag på föredragning av statsrådet beslutat, att Finland ökar sitt bistånd till Ukraina och bistår även landet med militära skyddsredskap.Biståndet beviljas inom ramen för lagstiftningen om lämnande av och begäran om internationellt bistånd. Försvarsministeriet är den ansvariga myndigheten i fråga om biståndet. Finland sänder till Ukraina 2 000 skottsäkra skyddsvästar och 2 000 komposithjälmar, 100 bårar samt utrustning för två förstahjälpstationer.Statsrådet har även beviljat Estland tillstånd att överlåta till Ukraina de artilleripjäser jämte skjutförnödenheter som Estland köpt av Finland.Finland understöder EU:s höga representants initiativ att använda EU:s fredsfond för att bistå Ukraina också i fråga om vapenmateriel.Dessutom sänder Finland till Ukraina i början av veckan materiell humanitär hjälp genom EU:s civilskyddsmekanism. Hjälpen innefattar bl.a. halvplutonstält och skyddsutrustning för hälso- och sjukvården. Ytterligare materiell hjälp samlas ihop och sänds under de kommande veckorna. Inrikesministeriet är ansvarig myndighet och hjälpen samordnas av Centret för samordning av katastrofberedskap (ERCC), som mottagit begäran om hjälp av Ukraina. Begäran om hjälp har besvarats av flera EU-länder.Finland har redan tidigare i februari ( 17 och 24.2) beslutat att bevilja Ukraina nytt monetärt stöd,  sammanlagt 14 miljoner euro. Av detta utgör 8, 2 miljoner euro humanitär hjälp och 5,8 miljoner euro biståndssamarbetsmedel. I och med detta ytterligare stöd utgör Finlands stöd till Ukraina under åren 2014–2022 ca 85 miljoner euro.Finland fördömer kraftigt de militära handlingar som Ryssland påbörjat i Ukraina. Finland stöder starkt Ukrainas självständighet, suveränitet, självbestämmanderätt och territoriella integritet. Rysslands krigshandlingar har orsakat ett omfattande humanitärt nödläge i Ukraina.EU:s utrikesministrar behandlar beviljandet av ytterligare bistånd till Ukraina på söndag kväll den 27 februari. Regeringen informerar riksdagen om saken och utreder också möjligheterna för nya stödformer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har förlängt tidsfristen för att bevilja nätkoncessioner för det så kallade frekvensområdet 700 megahertz på Åland.Enligt statsrådets meddelade den 8 december 2021 var nätkoncessioner för detta frekvensområde lediga att sökas i landskapet Åland. Enligt den tidsplan som anges i lagen ska besluten fattas senast den 3 mars 2022. Statsrådet förlängde dock tidsfristen fram till den 31 maj 2022.Enligt självstyrelselagen för Åland får en riksmyndighet bevilja tillstånd att utöva allmän televerksamhet i landskapet endast med landskapsregeringens samtycke. Det är motiverat att förlänga tidsfristen så att Ålands landskapsregering ska kunna behandla ärendet i tillräckligt brett.Elisa Abp, Telia Finland Oyj och Ålands Telekommunikation Ab har lämnat in ansökningar.Antalet nätkoncessioner som kunde sökas var tre på frekvensområdena 703-733 megahertz och 758-788 megahertz. Målet är att främja utbyggnaden av 5G-nät i landskapet Åland och att förbättra tillgången till snabba trådlösa bredbandsförbindelser. Avsikten är att koncessionerna ska beviljas teknikneutralt, med andra ord ska frekvensområdet till exempel till en början kunna användas för tillhandahållande av 4G-förbindelser och senare för tillhandahållande av 5G-förbindelser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid föredragningen fredagen den 25 februari förordnade republikens president tre nya ambassadörer samt en sidoackreditering till Papua Nya Guinea. Teemu Tanner. Republikens president förordnade utrikesrådet Teemu Tanner till chef för Finlands ambassad i Oslo från och med den 1 september 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har den 25 februari 2022 på framställning av statsrådet beslutat om följande utnämningar till tjänster som general, amiral och chefsingenjör samt förordnanden till uppgifter inom Försvarsmakten:

Generalmajor Jari Mikael Mikkonen utnämns till en generalstjänst för tiden 1 juli 2022-30 september 2023 samt förordnas till chef för Försvarsmaktens logistikverk fr.o.m. den 1 juli 2022. Brigadgeneral Rami Kalervo Saari förordnas till personalchef vid Försvarsmakten fr.o.m. den 1 juli 2022. Flottiljamiral Tuomas Antero Tiilikainen förordnas till kommandochef vid Huvudstaben fr.o.m. den 1 juli 2022. Brigadgeneral Timo Kalevi Saarinen förordnas till logistikchef vid Huvudstaben fr.o.m. den 1 juli 2022. Överste Timo Olavi Herranen utnämns till en generalstjänst för tiden 1 juni 2022-31 maj 2027 och förordnas till stabschef vid Flygstaben fr.o.m. den 1 juni 2022. Kommodor Jukka Pekka Anteroinen utnämns till en amiralstjänst för tiden 1 juli 2022-30 juni 2027 och förordnas till stabschef vid Marinstaben fr.o.m. den 1 juli 2022. Ingenjöröverste Juha-Matti Ylitalo utnämns till tjänsten som Försvarsmaktens chefsingenjör för tiden 1 juli 2022-30 juni 2027 och förordnas till biträdande chef för Försvarsmaktens logistikverk fr.o.m. den 1 juli 2022.

Generalmajor Jari Mikkonen (f. 1967) har varit logistikchef vid Huvudstaben sedan 2021. Tidigare har han tjänstgjort som bland annat stabschef vid Flygvapnet, kommendör för Karelens flygflottilj och avdelningschef vid Flygstaben. Han befordrades till generalmajor 2021.
Brigadgeneral Rami Saari (f. 1966) har varit kommandochef vid Huvudstaben sedan 2021. Före det har han tjänstgjort som bland annat Arméns operationschef, kommendör för Björneborgs brigad och stabschef vid Karelska brigaden. Han befordrades till brigadgeneral 2018.
Flottiljamiral Tuomas Tiilikainen (f. 1965) har varit stabschef vid Marinen sedan 2019. Före det har han varit bland annat chef för Sjökrigsskolan, avdelningschef vid Marinstaben och stabschef vid Kustflottan. Han befordrades till flottiljamiral 2019.
Brigadgeneral Timo Saarinen (f. 1965) har sedan 2020 varit biträdande chef för Försvarsmaktens logistikverk. Före det har han tjänstgjort som bland annat stabschef och avdelningschef vid logistikverket samt kommendör för Östra Finlands underhållsregemente. Han befordrades till brigadgeneral 2020.
Överste Timo Herranen (f. 1971) har sedan 2021 varit operationschef vid Flygvapnet. Tidigare har han tjänstgjort som bland annat kommendör för Karelens flygflottilj och avdelningschef vid Flygstaben. Han befordrades till överste 2016.
Kommodor Jukka Anteroinen (f. 1968) har varit kommendör för Kustflottan sedan 2019. Före det har han tjänstgjort som bland annat specialmedarbetare till kommendören för försvarsmakten och sektorchef vid Huvudstaben. Han befordrades till kommodor 2016.
Ingenjöröverste Juha-Matti Ylitalo (f. 1966) har varit projektledare vid Försvarsmaktens systemcenter sedan 2017. Tidigare har han tjänstgjort som bland annat avdelningschef och sektorchef vid systemcentret samt avdelningschef vid Flygvapnets materielverk. Han befordrades till ingenjöröverste 2016.
Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sedan Ryssland inledde ett militärt angrepp i Ukraina har Finlands ambassadör och alla finska medborgare som tjänstgör vid ambassaden i Kiev lämnat landet av säkerhetsskäl.Representationens verksamhet fortsätter med undantagsarrangemang. Ambassadens lokala ukrainska personal bidrar till ambassadens arbete i mån av möjlighet. Personalens säkerhet kommer i första rummet och de har erbjudits möjlighet att lämna Kiev.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Olika alternativ för genomförande av flygskatt i Finland, alternativens inverkan på antalet flygresor och utsläpp från flygtrafiken samt konsekvenserna för Finlands ekonomi har undersökts grundligt för första gången. I en undersökning som publicerades den 25 februari bedömdes tre alternativ för genomförande av flygskatt. I undersökningen granskades en biljettskatt som graderas enligt resans längd, en fast lyftningsskatt per flygning och en bränsleskatt på EU-nivå.På basis av undersökningen och de skattenivåer som valts i undersökningen skulle alternativen minska flygresandet med 1,6–2,8 procent och antalet flygningar med 2,6–5,6 procent. Utsläppen från flygtrafiken skulle minska med 1,8–2,3 procent. Den största utsläppsminskningen skulle uppnås med hjälp av en lyftningsskatt och en bränsleskatt, där utsläppen i synnerhet skulle minska vid utrikesflyg som är kortare än fyra timmar.Beroende på alternativ skulle Finlands nationalprodukt minska med mellan 0,02 och 0,05 procent. De största effekterna skulle uppstå genom en minskad efterfrågan hos hushåll eller en minskad exportefterfrågan, beroende på hur skatteutfallet utnyttjas. Av näringsgrenarna skulle effekterna bli störst för flygtrafiktjänster och privata tjänster. Bland regionerna är det Nyland som skulle påverkas mest, och i regionen skulle även antalet utländska turister och turistinkomsterna minska mest.Biljettskatt och bränsleskatt har sina egna styrkor – det saknas dock jämförelsepunkter när det gäller kostnadseffektivitetenMed de alternativ som granskades skulle priset på utsläppsminskningen uppgå till 470–1 000 €/CO2 t.  Jämförelsen till andra utsläppsminskningsåtgärder försvåras av olika metoder för mätning av utsläpp och ekonomiska effekter. I undersökningen föreslås därför en harmonisering av bedömningen av effekterna av utsläppsminskningsåtgärder för att göra resultaten jämförbara.Av de alternativ som granskades skulle biljettskatten vara det mest kostnadseffektiva alternativet. Bränsleskatten skulle minska utsläppen mer än biljettskatten, men den nationalekonomiska kostnadseffektiviteten skulle vara lägre. Biljettskattens styrka kan anses vara möjligheten att välja skattenivån för flygningar av olika längd för att optimera effekterna.Å andra sidan har bränsleskatten fördelar som inte beaktas av metoden för modellering av efterfrågan och utbud i undersökningen. En bränsleskatt skulle skapa ytterligare incitament för flygbolagen att förnya flottorna och införa verksamhetssätt för att minska bränsleförbrukningen, samtidigt som man med hjälp av den skulle kunna uppmuntra flygbolagen att använda förnybara bränslen. På lång sikt skulle utsläppsminskningen på grund av dessa sannolikt bli större för bränsleskatten än vad som beräknats i undersökningen, vilket skulle förbättra dess funktion som skattealternativ.Om bränsleskatten skulle bli EU-omfattande skulle den dessutom med tanke på Finlands konkurrensläge vara ett bättre alternativ än en nationellt fastställd biljettskatt. Å andra sidan skulle inte heller en bränsleskatt på EU-nivå vara den optimala lösningen, utan globala lösningar bör i första hand sökas för att minska utsläppen från flygtrafik.Undersökningen genomfördes av FLOU Oy, Incredible LLC och Merit Economics Oy.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Närmare 200 medlemsländer samlas till FN:s miljömöte (UNEA-5.2) för att besluta bland annat om att inleda förhandlingar om ett globalt plastavtal. UNEA är FN:s högsta beslutande organ i miljöfrågor. Finlands delegation i Nairobi i Kenya leds av statssekreteraren vid miljöministeriet Terhi Lehtonen.Deltagarna i miljömötet ska behandla flera utkast till resolutioner, varav tre gäller plastföroreningar och plast i haven. Ett av Finlands och Europeiska unionens viktigaste mål är att medlemsländerna inleder förhandlingar om ett juridiskt bindande globalt plastavtal. Finland eftersträvar ett ambitiöst avtal som täcker plastens hela livscykel, hållbar produktion och konsumtion samt cirkulär ekonomi. De konkurrerande beslutsförslag som gäller plastavtalet fokuserar på slutet av plastens livscykel och avfallshantering, frivillig minskning av användningen av plastprodukter för engångsbruk och bekämpning av nedskräpningen i den marina miljön.

Källa: Valtioneuvosto.fi