NordenBladet — Statsrådets kanslis och organisationsfältets gemensamma kampanj Finland bryr sig inleds den 16 augusti. Kampanjen uppmärksammar hur viktig volontärverksamheten är som en del av välfärdsstatens skyddsnät och synliggör organisationernas och volontärernas arbete under den utdragna coronakrisen.Vi stöds av ett nät som inte alltid är synligt, eftersom det handlar om immateriell omsorg och mänsklighet. Det nätet består av människor som frivilligt ger av sig själva för en bättre värld. I kampanjen Finland bryr sig får vi höra berättelser från volontärer från nästan femtio organisationer. Ett viktigt mål är att uppmuntra människor att delta i verksamheten.“Coronapandemin har förändrat organisationernas volontärverksamhet och nya verksamhetssätt, till exempel för utbildningar och för kontakt, utvecklas kontinuerligt. Volontärernas insats och nya typer lösningar behövs eftersom efterverkningarna av corona kommer att synas i människors liv under en lång tid”, säger Kristiina Kumpula, generalsekreterare för Finlands Röda Kors.Organisationerna har en betydande roll i krissituationer och i beredskapen inför dem. Det har funnits stor efterfrågan på organisationers och deras volontärers specialkompetens och bland annat organisationernas särskilda kristjänster även under coronakrisen.“Genom kampanjen vill vi synliggöra volontärverksamheten och dess betydelse i kristider och svåra livssituationer. Förhoppningsvis inspirerar kampanjens volontärberättelser allt fler att hitta lämpliga sätt för dem att bry sig och bli aktiva”, säger kommunikationschef Päivi Tampere, chef för Finland fixar det-teamet på statsrådets kansli.Kampanjen Finland bryr sig är en del av konceptet Finland fixar det, som samordnas av statsrådets kansli, som har som mål att ge människor och samhället stöd i att agera och orka med i krissituationer samt att stärka den mentala kriståligheten med hjälp av kommunikation. Finland fixar det bedriver i sina projekt ett nära samarbete med bland annat aktörer inom organisationsfältet.Kampanjen som pågår i fyra veckor är öppen för alla organisationer och man kan fortfarande delta. Kampanjen kommer att synas både i organisationernas och i Finland fixar det-konceptets kanaler i sociala medier. Man kan också läsa volontärernas berättelser och läsa mer om de deltagande organisationerna på kampanjens webbplats: suomitoimii.fi/sv/finland-bryr-sig/Hashtaggar i sociala medier: #SuomiVälittää #FinlandBryrSigSök frivilliguppdrag: vapaaehtoistyo.fi/se/

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På grund av säkerhetsläget i Afghanistan kan Finlands ambassad i Kabul inte fortsätta sin verksamhet. Ambassaden stängs tills vidare från och med den 16 augusti 2021. Den diplomatiska personalen håller på att evakueras ur landet.Stängningen innebär att ambassaden inte tar emot kunder och att den normala verksamheten har lagts ned.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet beslutade vid ett extra sammanträde den 15 augusti att ytterligare 40 nuvarande och tidigare anställda inklusive familjer kan tas från Afghanistan till Finland. Detta kompletterar beslutet av den 13 augusti om att 130 personer kan tas till Finland. Följaktligen kan sammanlagt 170 personer tas till Finland från Afghanistan.Med stöd av 93 § i utlänningslagen beslutade statsrådet att Finland, utöver det tidigare beslutet från den 13 augusti, ytterligare kan ta högst 5 av Finlands ambassad i Kabul för närvarande lokalt anställda personer, inklusive familjer, samt högst 35 personer som har stått i anställningsförhållande till ambassaden i Kabul mellan den 1 januari 2016 och den 31 december 2020, inklusive familjer. Det är fråga om personer som har bett om att finska staten ska ta dem till Finland.  Denna kvot på sammanlagt 40 personer omfattar arbetstagare och familjemedlemmar. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På grund av den snabbt försämrade säkerhetssituationen i Afghanistan beslutade statsrådet vid ett extra sammanträde den 13 augusti att afghaner som i Afghanistan har arbetat för Finland, EU eller Nato kan tas till Finland med sina familjer och beviljas uppehållstillstånd.Med stöd av 93 § i utlänningslagen fattade statsrådet beslutet att utlänningar tas till i Finland på särskilda humanitära grunder. Bedömningen är att dessa grupper av afghaner och deras familjer framöver kan bli utsatta för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. Landskapet Satakunta övergår till samhällsspridningsfasen.Förordningen träder i kraft den 15 augusti.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i samhällsspridningsfasen i landskapen Egentliga Finland, Birkaland och Kymmenedalen samt i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla från och med den 14 augusti och i Satakunta från och med den 15 augusti:Förplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–22.00 och hålla öppet kl. 05.00–23.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus, och enligt den nya begränsningen även utomhus. Övriga restauranger får på motsvarande sätt använda endast 75 procent av kundplatserna inomhus och utomhus.Alla kunder i restaurangen ska såväl inomhus som utomhus ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta. Kunderna ska inomhus hänvisas till egna sittplatser. Restaurangen ska utarbeta och ge kunderna anvisningar om hur det är tillåtet att röra sig inomhus i samband med att de kommer till restaurangen eller avlägsnar sig därifrån, besöker rökrum eller toalett- och tvättrum samt hämtar mat och dryck. I praktiken är det således inte tillåtet att ordna till exempel dans eller karaoke.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i accelerationsfasen i landskapen Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Södra Karelen, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland, Södra Österbotten, Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Kajanaland samt Rovaniemi stad och landskapet Nyland, förutom Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla från och med den 14 augusti och i landskapet Satakunta till och med den 14 augusti 2021:Förplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol använder hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger använder 75 procent av kundplatserna inomhus. Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta. Antalet kundplatser är inte begränsat på uteserveringar. Begränsningar för förplägnadsrörelser i landskapen Åland, Södra Savolax och Lappland, med undantag av Rovaniemi stad, från och med den 14 augusti: Här gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.Undantag är landskapet Åland där förplägnadsrörelser får servera alkohol endast kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00.Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har sänt en regeringsproposition med förslag till ändring av utlänningslagen på remiss. Syftet med propositionen är att rätten till familjeliv för dem som åtnjuter internationellt skydd ska tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt. Syftet är också att säkerställa att barnets bästa tillgodoses i familjeåterföreningar för minderåriga som beviljats internationellt skydd.  Avsikten är att ändra utlänningslagen så att den försörjningsförutsättning som utgör en förutsättning för uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en person som åtnjuter internationellt eller tillfälligt skydd slopas helt och hållet i situationer där familjen har bildats innan anknytningspersonen har anlänt till Finland.Barn som beviljats internationellt skydd ska i större mån än nu kunna bo med sina föräldrarSyftet med propositionen är att främja tillgodoseendet av barnets bästa i situationer som gäller familjeåterförening för minderåriga som beviljats internationellt skydd så att barn som beviljats internationellt skydd i större mån än nu ska kunna bo med sina föräldrar. När anknytningspersonen är en minderårig som beviljats internationellt skydd, ska uppehållstillstånd på grund av familjeband kunna avslås mera sällan med kringgående av inresebestämmelser som grund.  Man måste också se till att barnet inte utnyttjas som ett redskap för inresa.Ett ytterligare syfte med propositionen är att precisera tidpunkten för inlämnande av en familjemedlems ansökan om uppehållstillstånd som tidpunkt för definitionen av minderårigt barn i enlighet med aktuell rättspraxis i Europeiska unionens domstol. Det ska säkerställas att barnets rätt till familjeliv tillgodoses på lika villkor både nationellt och mellan EU:s medlemsstater och inte slumpmässigt beroende på när ansökan om uppehållstillstånd avgörs.Utkastet till proposition baserar sig på en skrivning i regeringsprogrammet enligt vilken man ska utreda problem i samband med familjeåterförening och huruvida inkomstgränserna som tillämpas på anknytningspersoner som åtnjuter internationellt skydd är skäliga. Utredningen ska ske med beaktande av skyddet för familjelivet, tillgodoseendet av barnets bästa och den nivå och praxis för utkomstförutsättningar som tillämpas i de andra nordiska länderna. I regeringsprogrammet konstateras också att man ska slopa tillämpningen av utkomstförutsättningar på minderåriga anknytningspersoner som fått uppehållstillstånd på grund av ett behov av internationellt skydd.Avlägsnandet av hinder för familjeåterförening främjar en regeringspolitik som beaktar de mänskliga och grundläggande rättigheterna samt en barn- och familjevänlig politik. Rätten till familjeliv tryggas förutom i grundlagen också bland annat i artikel 7 i  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i artikel 8 i Europakonventionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsministeriet föreslår ett anslag på 3,6 miljarder euro för sitt förvaltningsområde för 2022.Enligt förslaget anvisas 2,1 miljarder euro till transport- och kommunikationsnäten, 825 miljoner euro till tjänster inom området för trafik, transport och kommunikation och 722 miljoner euro till förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter.Ministeriets budgetförslag innehåller satsningar på klimatåtgärder inom transport, cybersäkerhet och långsiktig planering av trafiksystemet.Färdplanen för fossilfria transporterStatsrådet fattade den 6 maj 2021 ett principbeslut om minskning av inrikestransporternas utsläpp av växthusgaser, det vill säga om färdplanen för fossilfria transporter. Syftet med färdplanen är att halvera utsläppen från trafik och transporter före utgången av 2030. Planen gäller i synnerhet växthusgasutsläppen från vägtrafik.För åtgärder och behov i fråga om färdplanen för fossilfria transporter samt för andra uppgifter föreslås ett anslag på sammanlagt 76 miljoner euro.Utveckling av cybersäkerhetenStatsrådet fastställde den 10 juni 2021 ett program för utveckling av cybersäkerheten. Programmet är en konkret verkställighetsplan som utvecklar cybersäkerheten på lång sikt och på ett sektorövergripande sätt. Programmet omfattar åren 2021-2030. För programmet för utveckling av cybersäkerheten föreslås ett anslag på 2,7 miljoner euro. Med anslaget möjliggörs kontinuitet i utvecklingsprogrammets åtgärder.Statsrådet fastställde den 10 juni 2021 också ett principbeslut där det bestäms om åtgärder för att förbättra informationssäkerheten och dataskyddet inom kritiska sektorer i samhället. Genomförandet av riktlinjerna i principbeslutet förutsätter ändringar i lagstiftningen och större resurser för myndigheterna. Transport- och kommunikationsverket stöder genomförandet av principbeslutet, och för detta ändamål föreslås ett tilläggsanslag på 1,8 miljoner euro för verket, som fördelas mellan Cybersäkerhetscentret och verkets övriga funktioner.Utöver dessa föreslås 2,3 miljoner euro för Transport- och kommunikationsverkets omkostnader för skötseln av cybersäkerhetsuppgifter.Basunderhåll av transportinfrastrukturen, enskilda vägar och trafiknätetAv anslagen till transport- och kommunikationsnäten ska merparten eller cirka 1,37 miljarder euro riktas till basunderhåll av vägar, banor och vattenleder.I trafikledshållningen prioriteras åtgärder för att säkerställa den dagliga framkomligheten i trafiknätet, kvaliteten på högtrafikerade och för näringslivet viktiga delar av trafiknätet samt trafiksäkerheten och de möjligheter som digitaliseringen medför. I alla åtgärder strävar man efter att beakta begränsningen av klimatförändringen.Man strävar efter att dämpa ökningen av det eftersatta underhållet och tryggar trafikledernas skick med beaktande av i synnerhet behoven inom näringslivet.I förslaget ingår ett anslag på 30 miljoner euro till bidrag för enskilda vägar.För projekthelheten spårvägarna i västra Helsingfors (inkl. Vichtisvägens snabbspårväg) föreslås en fullmakt på 4,26 miljoner euro för planering av projektet och ett anslag på 850 000 euro för 2022.Den riksomfattande trafiksystemplanenStatsrådet har godkänt en riksomfattande trafiksystemplan för åren 2021-2032 och överlämnat den till riksdagen i form av en redogörelse den 15 april 2021. Syftet med den riksomfattande trafiksystemplanen är att öka långsiktigheten i utvecklingen av trafiksystemet i hela Finland.För omkostnader som föranleds av den riksomfattande trafiksystemplanen föreslås ett anslag på 10,2 miljoner euro för Transport- och kommunikationsverket. Anslaget består av flera poster. För att starta ett informationsekosystem för digital trafik som samlar basservicen för digital affärsverksamhet föreslås ett anslag på 5 miljoner euro. För kommunikationsverkets omkostnader föreslås ett tilläggsanslag på 3,6 miljoner euro för genomförande av nya strategiska effektuppgifter och andra åtgärder inom den riksomfattande trafiksystemplanen. Dessutom föreslås ett tilläggsanslag på 1,57 miljoner euro för ämbetsverkets omkostnader för byggande av ett riksomfattande modellsystem för trafik och transport.Tjänster inom trafik, transport och kommunikationFör upphandling och utveckling av tjänster inom den offentliga persontrafiken föreslås ett anslag på 129,5 miljoner euro. Anslaget ska användas till köp av tågtrafik, upphandling av regionala och lokala trafiktjänster och utveckling, för stöd av offentlig persontrafik i stora stadsregioner och medelstora stadsregioner, klimatbaserade åtgärder, upphandling av flygtrafik, utvecklingsprojekt och mobilitetsstyrning.Det föreslås ett anslag på 89 miljoner euro för att förbättra konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport.För upphandling och utveckling av trafik- och förbindelsefartygstjänster i skärgården föreslås ett anslag på 20,4 miljoner euro.Transport- och kommunikationsverkets omkostnaderKommunikationsministeriet föreslår ett tilläggsanslag på 10,7 miljoner euro för tryggandet av Transport- och kommunikationsverkets tjänster och uppgifter. Behovet av anslag är redan befintligt och permanent för ämbetsverket. Transport- och kommunikationsverket har fått nya lagstadgade uppgifter och samhällsviktiga uppgiftshelheter som kräver ny kompetens samt informationstekniska investeringar och tjänsteupphandlingar.För Transport- och kommunikationsverkets omkostnader föreslås anslag på sammanlagt 4,7 miljoner euro som föranleds av lagstiftningsändringarna och andra omkostnader. Dessutom föreslås ett anslag på 195 000 euro för ämbetsverkets omkostnader för genomförande av verkställighetsuppgifter inom klimat- och miljöstrategin för sektorn för informations- och kommunikationsteknik (IKT). Utöver dessa föreslås anslag för skötseln av uppgifter i anslutning till färdplanen för fossilfria transporter, den riksomfattande trafiksystemplanen och cybersäkerheten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet föreslår anslag för förvaltningsområdet för cirka 16.5 miljarder euro för 2022. Det är cirka 1,3 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minsk-ningen beror framför allt på coronaersättningarna av engångskaraktär inom servicesystemet för social- och hälsovård. De största tilläggen beror på avvecklingen av vårdskulden och anskaffning-arna av coronavacciner.Social- och hälsovårdsministeriets förslag till budget innehåller bland annat reformer av familjele-digheterna och familjepensionen, utveckling av social- och hälsovårdstjänsterna samt avveckling av vård- och serviceskulden. Utöver detta reformeras också utkomstskyddet för arbetslösa genom att ta i bruk den nordiska modellen för arbetskraftsservice. Av anslaget till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde används 31 procent till pensionsutgifter, 28 procent till utjämning av familje- och boendekostnader och det grundläggande utkomststödet samt 17 procent till utkomstskydd för arbetslösa. Sjukförsäkringens andel av ansla-gen är 13 procent och de kommunala social- och hälsovårdstjänsternas andel 5 procent. Andelen för understöd som är avsedda för främjande av hälsa och social välfärd är 2 procent.Den nordiska modellen för arbetskraftsservice tas i bruk år 2022Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 2,7 miljarder euro för utkomstskyddet för arbetslösa. Det är 0,1 miljoner euro mindre än i budgeten för 2021. Minskningen baserar sig på uppskattningen av antalet arbetslösa och permitterade.I fråga om utkomstskyddet för arbetslösa har man beaktat att den nordiska modellen för arbets-kraftsservice tas i bruk den 1 maj 2022. Modellen går ut på att den arbetssökande ska söka arbete på eget initiativ och få mera individuellt stöd i ett tidigare skede i jobbsökningen. Påföljderna inom utkomstskyddet för arbetslösa blir skäligare och graderade, vilket bedöms öka de utgifter som föranleds av utkomstskyddet för arbetslösa. Den arbetssökande ska söka ett visst antal jobb för att rätten till utkomstskydd för arbetslösa ska fortsätta. Den första glömskan eller försummelsen följs av en påminnelse. Om den arbetssökande låter bli att uppfylla sin skyldighet en gång till, till-lämpas en tid utan ersättning motsvarande fem utbetalningsdagar för arbetslöshetsförmånen. Om försummelsen upprepas, tillämpas en tid utan ersättning på 10 dagar. Modellen bedöms öka statens andel av utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa med 16.7 miljoner euro år 2022, och med 25,0 miljoner euro från och med år 2023. För arbetskraftspolitisk utbildning som leder till högskoleexamen föreslår social- och hälsovårds-ministeriet 1,5 miljoner euro.  Reformen av familjeledigheterna förbättrar jämlikheten mellan föräldrarna.Reformen bedöms öka statens andel av utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa med 1,0 miljo-ner euro år 2022, och med 9,0 miljoner euro från och med år 2024.Familjeledighetsreformen avses träda i kraft den 1 augusti 2022. Syftet med reformen är att för-bättra jämlikheten mellan föräldrarna samt jämlikheten och jämställdheten när det gäller olika familjeformer samt barn och föräldrar som lever i olika slags familjer. Föräldradagpenning för ett och samma barn betalas för sammanlagt 360 vardagar, dvs. cirka 14,5 månader, i stället för de knappa 13 månader så som för närvarande. Gravida betalas före rätten till föräldrapenning börjar graviditetspenning för 40 vardagar. Båda föräldrarna har rätt att använda hälften av sina föräldra-dagpenningar, men kan om de vill också överlåta högst 63 föräldradagpenningsdagar till den andra föräldern eller maken. Föräldrapenningen kan användas vid valfria tidpunkter tills barnet fyller 2 år.Familjepensionerna reformerasReformen av familjeledigheterna uppskattas öka statens utgifter med 0,3 miljoner euro år 2022 och cirka 1,0 miljoner euro i slutet av ramperioden. Familjeledighetsreformen träder i kraft i början av 2022.  I reformen föreslås det att rätten till barnpension ska förlängas med två år, vilket innebär att rätten till barnpension skulle upphöra när barnet fyller 20 år. Rätten till efterlevandepension före-slås gälla 10 år eller minst tills den yngsta med rätt till barnpension fyller 18 år. Efterlevandepens-ionen ska även betalas till en sambo som bott i gemensamt hushåll med förmånslåtaren och som har ett gemensamt minderårigt barn med förmånslåtaren.Ministeriet föreslår anslag för sammanlagt 5,1 miljarder euro för finansieringen av pensionerna.  Det är 8,0 miljoner euro mer än år 2021.Tilläggsfinansiering för grundläggande utkomststöd och sjukförsäkringarFör utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster föreslår social- och hälsovårdsministeriet anslag för 4,5 miljarder euro. Det är 45,0 miljoner euro mer än år 2021. Tillägget grundar sig främst på de ändrade uppskattningarna av behovet och på Folkpensionsanstaltens ökade verksamhetskostnader. För Folkpensionsanstaltens omkostnader föreslår social- och hälsovårdsministeriet sammanlagt 494,8 miljoner euro. Det är 13,5 miljoner euro mer än år 2021. I omkostnaderna har man utöver de ökade pensionsutgifterna och ändringen av inkomstnivån även beaktat utvecklingen av förmåns- och ärendetjänsterna samt upprätthållandet av infrastrukturen för försörjningsberedskapen.  Undervisnings- och kulturministeriets förslag om att öka antalet studieplatser i högskolorna och i närvårdarutbildningen ökar kostnaderna för allmänt bostadsstöd med 24,2 miljoner euro. För finansieringen av sjukförsäkringen föreslår ministeriet ett anslag på 2,1 miljarder euro. Det är 51,0 miljoner euro mindre än 2021.Bedömningen av arbetsförmågan under sjukdagpenningsperioder ska utvecklas i enlighet med re-habiliteringskommitténs förslag. Enligt förslaget ska man öka antalet kontrollpunkter vid vilka man bedömer rehabiliteringsbehovet, den återstående arbetsförmågan och möjligheterna att orka arbeta.  Förslaget uppskattas öka statens utgifter med 0,25 miljoner euro det år ändringen träder i kraft, och 0,5 miljoner euro per år. Social- och hälsovårdstjänsterna förbättrasFör den social- och hälsovård som ordnas av kommunerna föreslås det anslag för 873,0 miljoner euro inom social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Det är cirka 1,14 miljarder euro mindre än år 2021. Minskningen beror på de coronaersättningar av engångskaraktär inom servicesystemet för social- och hälsovård som uppgick till 1,6 miljarder euro i budgeten för 2021. För skyddshemmens verksamhet föreslår social- och hälsovårdsministeriet 25,6 miljoner euro. För de brådskande socialvårdstjänsterna för personer som enligt utlänningslagen inte omfattas av mot-tagningstjänsterna har det reserverats 1,5 miljoner euro. Dessutom beviljar staten FinnHEMS Oy ett statsunderstöd på 36,6 miljoner euro för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten. Beloppet är 8,8 miljoner högre än år 2021, vilket beror på att antalet helikopterdäck har ökat från sex till åtta. Till den studerandehälsovård som tillhandahålls av Studenternas hälsovårdsstiftelse anvisar staten finansiering för 65,8 miljoner euro. Utveckling av social- och hälsovårdstjänsterFör utvecklingen av social- och hälsovårdstjänsterna föreslår social- och hälsovårdsministeriet 455,0 miljoner euro mera än år 2021. Av det ökade anslaget beror 450,0 miljoner euro på avveckl-ingen av vård- och serviceskulden och 3,0 miljoner euro på projektet för en fungerande rehabilite-ring inom social- och hälsovården. Utvecklingen av barn- och familjetjänsterna beviljas 20,0 mil-joner euro av anslaget. För tjänster för mammor med missbruksproblem har det reserverats 3,0 miljoner euro.  Utvecklingsprojekten inom social- och hälsovårdstjänsterna gäller bland annat att 1) trygga till-gången till basservice bl.a. genom att avveckla vård- och serviceskulden och samordna klientens väg mellan socialtjänster och hälsovårdstjänster, 2) förbättra vården och omsorgen av äldre genom utvecklande av närståendevården och hemvården samt utarbetande av ett förvaltningsövergripande åldersprogram, 3) bereda den nationella förvaltningsövergripande strategin för psykisk hälsa. Tillväxtstrategin för hälsobranschen stödsFör genomförandet av tillväxtstrategin för hälsobranschen föreslår social- och hälsovårdsministe-riet ett anslag på 7,5 miljoner euro. Beloppet innefattar ett nytt objekt, nämligen kompetenscentret för digital hälsa och välfärdsteknologi, som beviljas 1,7 miljoner euro. Genom anslaget stöds i regel utvecklandet av nationella kompetensklusters verksamhet. Med kom-petenskluster avses det nationella cancercentret, neurocentret och biobankerna samt det genom-center och det läkemedelsutvecklingscenter som är under planering.Hälsa och funktionsförmåga främjasFör främjandet av hälsa och funktionsförmåga föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på sammanlagt 91,2 miljoner euro. Det är 53,4 miljoner euro mer än år 2021. Tillägget beror i hu-vudsak på det anslag på 50,0 miljoner euro som har föreslagits för anskaffningar av coronavacci-ner.  Dessutom föreslås det 1,4 miljoner euro för att ytterligare utvidga coronavaccinationerna, och 2,0 miljoner euro för att utvidga pneumokockvaccinationerna för äldre i riskgrupper. Social- och hälsovårdens informationshantering och Kanta-tjänsterna utvecklasFör utveckling av den riksomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården före-slås sammanlagt 46,9 miljoner euro. Det är 16,5 miljoner euro mer än år 2021. Genom anslaget kan man bland annat fortsätta utveckla Kanta-tjänsterna och reformera informationsproduktionen. För genomförandet av färdplanen för läkemedelsärenden föreslås ett anslag på 4,0 miljoner euro.Övrig forskning och utbildningFör forskning på universitetsnivå i hälso- och sjukvård och socialt arbete och för den statliga er-sättningen till enheter inom social- och hälsovården för specialiseringsutbildning för personal inom social- och hälsovården föreslås det en nivåförhöjning på 5,0 miljoner euro till bägge. För forsk-ningen föreslås 30,0 miljoner euro och för specialiseringsutbildning 101,0 miljoner euro.  Stöd till veteraner, värnpliktiga och anhörigaFör stöd till veteraner föreslår social- och hälsovårdsministeriet 192,7 miljoner euro. Det är 48,6 miljoner euro mindre än år 2021. Minskningen av anslaget beror i huvudsak på att veteranerna blir allt färre för varje år som går. Av anslaget anvisas 43,6 miljoner euro för ersättningar för skador ådragna i militärtjänst, 20,0 miljoner euro för driftskostnader för vård- och rehabiliteringsinrättningar till krigsinvalider, 7,7 miljoner euro för fronttillägg och 118,2 miljoner euro för rehabilitering för frontveteraner och för tjänster som tillhandahålls dem i hemmet.Social- och hälsovårdsministeriet föreslår dessutom att det anvisas 2,1 miljoner euro för rehabilite-ring av krigsinvaliders makar och änkor samt krigsänkor, för rehabilitering av personer som tjänst-gjort i vissa uppdrag under Finlands krig samt för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater. Som anslag för den statliga ersättningen för vården av personer som lidit skada av krigen föreslår social- och hälsovårdsministeriet 1,1 miljoner euro.Projektet Ta hand om bonden fortsätterI enlighet med regeringsprogrammet ska projektet Ta hand om bonden, som stöder lantbruksföre-tagare så att de orkar med sitt arbete, kunna fortsätta till utgången av regeringsperioden. Man överväger också möjligheterna att fortsätta använda verksamhetsmodellen. Understöd till sammanslutningar och stiftelserSocial- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 332,7 miljoner euro för understöd till sam-manslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd. Anslaget är 29,7 miljoner euro mindre än det var 2021. Det beror på minskningen i intäktskalkylen för Veikkaus Ab. I ansla-gen har man beaktat att sänkningen av lotteriskatten har en konsekvens på 34,4 miljoner euro, att 50,0 miljoner euro i ofördelade medel i balansräkningen dragits in och att budgetfinansiering för 58,5 miljoner euro har kompenserats. Ämbetsverk, inrättningar och organisationerFör omkostnaderna för ämbetsverken och inrättningarna inom sitt förvaltningsområde föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 244,6 miljoner euro. Till anslaget tillkommer bland annat 1,5 miljoner euro för tryggandet av STUK:s forskningsverksamhet, 7,6 miljoner euro för stärkandet av den nationella hälsosäkerhetens kapaciteter, 3,4 miljoner euro för nationell verksam-het för insamling av uppgifter om kvalitet och effektivitet, 1,2 miljoner euro för extra uppgifter i anknytning till social- och hälsovårdsreformen, 0,5 miljon euro för utvecklingssamarbetet i fråga om informationshanteringen och informationstjänsterna vid Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet samt 1,9 miljon euro för den andra fasen i genomförandet av Valviras Soteri-register. Den frivilliga WHO-finansieringen föreslås fortsätta för 5,5 miljoner euro. För förbättring av informationssäkerheten och dataskyddet inom kritiska sektorer i samhället före-slås ett anslagstillägg på sammanlagt 0,3 miljon euro till Fimea, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet och Institutet för hälsa och välfärd. För Tillståndsmyndigheten för använd-ning av social- och hälsovårdsdata- och hälsovårdsuppgifter föreslås ett anslag på 2,6 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 12 augusti träffade statsminister Sanna Marin Sametingets ordförande Tuomas Aslak Juuso och andra företrädare för Sametinget på Ständerhuset. Mötet ordnades på Sametingets initiativ. I mötet deltog också statssekreterare Henrik Haapajärvi samt tjänstemän från statsrådets kansli och justitieministeriet.Vid mötet diskuterades revideringen av sametingslagen och andra aktuella frågor. Statsminister Marin konstaterade att det är viktigt att förslaget till ändring av sametingslagen sänds till riksdagen för behandling så snart som möjligt.Förberedelserna för den sannings- och försoningskommission för samer som nämns i regeringsprogrammet sker under ledning av statsrådets kansli. Statsminister Marin hoppades att sannings- och försoningskommissionen kan inleda sitt viktiga arbete så snart som möjligt.Vid mötet konstaterades vikten av fortsatt och intensivare samarbete och dialog. Det finns till exempel beröringspunkter mellan Sametingets mål och målen i regeringsprogrammet.
Sametinget framförde en inbjudan till statsminister Marin att besöka samernas hembygdsområde.
Bilder från mötet

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fredagen den 13 augusti fattade republikens president beslut om tre sidoackrediteringar.Republikens president befullmäktigade chefen för ambassaden i Abuja från och med den 1 september 2021, ambassadör Leena Pylvänäinen, att representera Finland i Ghana, chefen för ambassaden Hanoi från och med den 1 september 2021, ambassadör Keijo Norvanto, i Laos och chefen för ambassaden i Peking från och med den 1 september 2021, ambassadör Leena-Kaisa Mikkola, i Mongoliet.

Källa: Valtioneuvosto.fi