NordenBladet — En självständig expertarbetsgrupp har utrett ändringsbehoven i lagstiftningen gällande god vård i livets slutskede, självbestämmanderätt samt palliativ vård och eutanasi. Arbetsgruppen är nu färdig med sin slutrapport och den har överlämnats till social- och hälsovårdsministeriet.Bristerna i den palliativa vården och vården i livets slutskede kan inte avhjälpas utan lagstiftningsändringarExpertarbetsgruppen är enig om att den palliativa vården och vården i livets slutskede bör utvecklas och att såväl tillgången till vård som kompetensen bör ökas. Enligt arbetsgruppen räcker inte enbart rekommendationer till för att åtgärda bristerna, utan det behövs ändringar i lagstiftningen. I sin slutrapport föreslår arbetsgruppen ändringar i patientlagen, hälso- och sjukvårdslagen och sjukförsäkringslagen. Arbetsgruppen fick också i uppdrag att bedöma de direkta kostnader och besparingar som ändringarna i lagstiftningen medför och som kan åstadkommas genom att verksamhetspraxisen för vården i livets slutskede utvecklas. Samförstånd nåddes inte om legalisering av eutanasiArbetsgruppen framför inte någon enhällig åsikt om huruvida läkarassisterat självmord eller eutanasi bör legaliseras. Arbetsgruppen har dock berett två lagutkast om läkarassisterat självmord och eutanasi för eventuell prövning. Det första utkastet grundar sig på medborgarinitiativet och är mer avgränsat, medan det andra är mer tillåtande. Ett tredje alternativ är att hålla fast vid den nuvarande lagstiftningen. Arbetsgruppen lyfter i slutrapporten särskilt fram att läkarens rättsliga ställning är oklar om läkaren assisterar patienten i självmord. Enligt arbetsgruppen bör man noggrant kartlägga de mer omfattande samhälleliga konsekvenserna av att legalisera läkarassisterat självmord eller eutanasi. Förhoppningen är att de lagutkast som presenteras i slutrapporten ska ge underlag för den samhälleliga debatten och skapa klarhet i vilka juridiska och etiska frågor som kan bli aktuella vid eventuell beredning av en lag om läkarassisterat självmord och eutanasi.Arbetsgruppen tillsattes på grund av medborgarinitiativet om legalisering av eutanasi Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte en oberoende expertarbetsgrupp med anledning av medborgarinitiativet om att tillåta eutanasi. Riksdagen behandlade och förkastade initiativet våren 2018 och förutsatte att en bredbasig expertgrupp tillsätts. Expertgruppen var verksam under tiden 8.5.2018–30.6.2021.Som en del av expertgruppens arbete publicerades rekommendationer för palliativ vård och vård i livets slutskede. Dessutom publicerades en webbkurs för ett kompetenspass för vård i livets slutskede. Kompetenspasset är avsett för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Klimatförändringen hotar stabiliteten och säkerheten i vårt samhälle på många sätt. Enligt en utredning som publicerades i dag den 31 augusti har Finland goda förutsättningar att förbereda sig på klimatförändringens konsekvenser för säkerheten, men det praktiska genomförandet måste effektiviseras avsevärt. Att utveckla samarbetet, kompetensen och prognostiseringen är av avgörande betydelse med tanke på detta.I projektet skapades det en kategoriseringsmodell för klimatsäkerhet som kan användas som stöd i den fortsatta forskningen och det praktiska beredskapsarbetet. Kategorierna enligt modellen är direkta effekter, kaskadeffekter och övergångseffekter.Med direkta effekter avses naturfenomen som orsakas eller stärks av klimatförändringen och de skador som dessa medför för människorna, infrastrukturen och ekosystemen. Kaskadeffekter innebär klimatfaktorer som förenas med politiska, ekonomiska och gränsöverskridande effekter. Med övergångseffekter avses effekterna av åtgärder för bekämpning av och anpassning till klimatförändringen.I ett öppet land som är beroende av utrikeshandel, såsom Finland, framhävs snarare kaskadeffekter och övergångseffekter än direkta effekter. På grund av inbördes inverkan överlappar de tre kategorierna delvis varandra.Klimatförändringens direkta konsekvenser för säkerheten i Finland kan hänföra sig till naturfenomen som orsakar skada eller fara, bland annat skogsbränder, men också till myndigheternas förmåga att reagera på dessa. Kaskadeffekterna kan synas exempelvis i form av störningar i de internationella leveranskedjorna, försämrade verksamhetsbetingelser för ekonomin och äventyrad livsmedelsförsörjning. Övergångseffekterna kan synas exempelvis som ökad polarisering inom landet om klimatpolitiken upplevs som ojämlik.Den modell för övergripande säkerhet som tillämpas i Finland bidrar till beredskapen för klimathot, men den bör göras mer konkret så att den bättre svarar på hot och utmaningar som hänför sig till klimatsäkerheten. Målet bör vara att identifiera förutom enskilda klimateffekter också verkningskedjor och effekter i samverkan med andra fenomen.Projektet rekommenderar bland annat en intensivare och helt ny slags dialog både inom och mellan förvaltningsområdena och klimatsäkerhetsaktörerna, stärkande av klimatsäkerheten och kriskompetensen i anslutning till den samt bättre uppföljning och beaktande av klimathot i framsynsarbetet. Fortsatt forskning behövs i synnerhet i fråga om kaskadeffekter och övergångseffekter.Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Som en del av Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet ordnas ett webbinarium 31.8–1.9 som fokuserar på rättigheterna för personer tillhörande urfolk med en funktionsnedsättning eller minnessjukdom samt på utbudet av språk- och kultursensitiva tjänster. Målet är att öka medvetenheten om rättigheterna och dela med sig av erfarenheter för att utveckla tjänsterna.Lika mänskliga rättigheter för allaSyftet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för personer med funktionsnedsättning. De centrala principerna i konventionen är förbud mot diskriminering samt tillgänglighet och tillgång. Konventionen betonar att personer med funktionsnedsättning ska involveras i allt beslutsfattande som gäller dem. Konventionsstaternas skyldighet att involvera funktionshindersorganisationer omfattar också personer med funktionsnedsättning som tillhör urfolk.Rättigheter för personer med funktionsnedsättning, personer med minnessjukdomar och personer som tillhör urfolken behandlas ofta separat. Intersektionalitet är en viktig aspekt som tas upp under webbinariet, det vill säga hur olika faktorer påverkar individens ställning och situation. En av seminariets huvudtalare är FN:s särskilda rapportör för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Gerard Quinn.– När FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utarbetades var medvetenheten om situationen och rättigheterna för personer med funktionsnedsättning som tillhör urfolk otillräcklig. Till skillnad från många tidigare avtal lyckades beredarna dock uppmärksamma den intersektionella diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning. Det är hög tid att man tar större hänsyn till de missförhållanden som uppkommit för personer med funktionsnedsättning som tillhör urfolken, betonar Quinn och fortsätter sedan:– Det positiva är att tiden nu är inne för att värdesätta kultur samt de individuella och överlappande identiteterna hos personer som tillhör urfolken. Den speciella förbindelsen mellan människor och platser, den utpräglade respekten för naturens rikedomar samt den visdom som ursprungskulturerna har utvecklat under århundradenas gång är till nytta för hela mänskligheten då vi försöker utveckla en mer hållbar framtid för alla. Beaktande av rättigheterna för samiska personer med en funktionsnedsättning eller minnessjukdomFN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning  garanterar personer med funktionsnedsättning rätten att leva självständigt som en del av samfundet. Basservicen ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, vid behov även individuella specialtjänster.När man bedömer behoven av hjälp och stöd för personer med funktionsnedsättning och äldre personer och planerar servicen är det viktigt att beakta samekulturens särdrag. Vid social- och hälsovårdsministeriet revideras som bäst lagarna om service för både personer med funktionsnedsättning och äldre personer. Utgångspunkten för båda dessa projekt är människornas delaktighet i sitt eget liv och i beslutsfattandet som berör det, möjligheten att leva ett liv som passar en själv trots begränsningar i funktionsförmågan samt säkerställandet av tjänster enligt individuella behov. Dessa omständigheter ska förverkligas så väl som möjligt också i fråga om samiska personer med en funktionsnedsättning eller minnessjukdom.– Både vid beredningen och verkställandet av lagstiftningen ska samernas rättigheter beaktas i tillräcklig utsträckning på grund av de språkliga och kulturella särdrag som hänför sig till ordnandet av dem, betonar regeringsrådet Jaana Huhta från social- och hälsovårdsministeriet.Webbinariet ordnas som ett samarbete mellan det nordiska demensnätverket, som lyder under Nordens välfärdscenter, och Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder. Andra arrangörer är social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Sametinget, Sámisoster, delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (VANE) och Människorättscentret.Webbinariet är öppet för alla intresserade, men anmälan krävs för att kunna delta. Webbinariet är på engelska och tolkas till nordsamiska.Anmälan och evenemangets program (på engelska):
Indigenous peoples: language, culture, and life cycle (Nordic Welfare Centre)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet fick 38 utlåtanden om utkastet till statsrådets förordning om finansiering som beviljas för beredning, planering och genomförande av ändringar i välfärdsområdets, Helsingfors stads och HUS-sammanslutningens informationshantering, informationsförvaltning och informationssystem.Anslagsbehovet för genomföring av IKT-ändringarna beräknas uppgå till 50 miljoner euro 2021 och till 170 miljoner euro 2022. Välfärdsområdena anvisas åren 2021–2025 sammanlagt ca 440 miljoner euro i förberedande IKT-finansiering.Remissbehandlingen ordnades under tiden 4.6–5.8 .2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s ordförandeland Slovenien har sammankallat inrikesministrarna till ett extra möte för rådet för rättsliga och inrikes frågor tisdagen den 31 augusti. Inrikesminister Maria Ohisalo företräder Finland vid mötet. Vid mötet behandlas konsekvenserna av situationen i Afghanistan för migrationen och säkerheten.– Situationen i Afghanistan är mycket oroväckande, och vi följer noggrant hur den utvecklas. Det är viktigt att finna ett gemensamt europeiskt förhållningssätt för att bemöta situationen, säger minister Ohisalo.Mottagandet av kvotflyktingar är ett sätt att hjälpa de mest nödställdaAfghanistan har blivit föremål för internationell uppmärksamhet till följd av att den regim som det internationella samfundet stödde kollapsade och att säkerhetsläget snabbt har försämrats. I det första skedet har alla medlemsländer fokuserat på att evakuera afghaner som samarbetat med EU och medlemsländerna från Kabul.I de preliminära EU-diskussionerna har ett närmare samarbete med Afghanistans grannländer ansetts vara brådskande för att länderna effektivt ska kunna få stöd när det gäller att ta emot invandrare. Att stödja lagliga inresevägar är en viktig del av EU:s samarbete med tredjeländer. I detta ingår också vidarebosättningen av flyktingar i EU:s medlemsländer, vilket Europeiska kommissionen redan lovat erbjuda finansiering för.– Mottagandet av kvotflyktingar är en av de mest fungerande metoderna för att hjälpa de mest nödställda. I Finland överväger vi att fördubbla flyktingkvoten för nästa år, konstaterar Ohisalo. 
För närvarande är Finlands flyktingkvot 1 050 platser per år. Till kvoten väljs till exempel personer som flytt undan krig eller förföljelse och för vilka FN:s flyktingorganisation UNHCR föreslår vidarebosättning.Situationen i Afghanistan påverkar sannolikt också migrationen till Europa, och i många EU-länder bor det redan ett stort antal afghaner. Det bor cirka 7 000 afghanska medborgare i Finland.Konsekvenserna för EU:s säkerhet följsDet har uppskattats att den ökade migrationen till Europa också aktiverar arrangörer av olaglig inresa och kriminella grupper i samband med den. Olovlig inresa till Schengenområdet förutspås och förebyggs genom kontrollen av EU:s yttre gränser. Samtidigt bekämpar man människohandel samt tillträdet till Schengenområdet för internationell organiserad brottslighet och personer som misstänks för terrorism.– Det kritiska säkerhetsläget i Afghanistan återspeglas också utanför landets gränser. Det är viktigt att vi följer hur situationen inverkar till exempel på terrorhotet såväl i Afghanistans närområden som i EU, säger minister Ohisalo.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nya arbetsgruppen ska utreda och beskriva alternativa sätt att ändra ämbetsverksstrukturen och uppgiftsfördelningen inom statens regionförvaltning. Finansministeriet tillsatte arbetsgruppen den 27 augusti 2021.Statens regionförvaltning omfattar regionförvaltningsverken, närings-, trafik- och miljöcentralerna, NTM-centralernas och arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (KEHA) samt Statens ämbetsverk på Åland. Utredningen gäller utöver dessa även regionförvaltningsverkens kontakter med de ämbetsverk inom centralförvaltningen som styr ämbetsverken och deras uppgifter. Dessa ämbetsverk inom centralförvaltningen är Livsmedelsverket, Säkerhets- och kemikalieverket, Farledsverket, Konkurrens- och konsumentverket och Valvira. ”Det sker betydande förändringar inom den statliga regionförvaltningens verksamhetsmiljö. Därför är det motiverat att vi uppdaterar vår lägesbild av hur regionförvaltningen bäst kan fullgöra sin serviceuppgift och vilka strukturer som stöder detta”, konstaterar kommunminister Sirpa Paatero.  Flera pågående förändringar beaktas i projektet Projektet ska bland annat utarbeta en beskrivning av nuläget, fastställa alternativa strukturprinciper som grund för ändringsalternativen, bedöma nyckeltalen för strukturerna enligt ändringsalternativen samt bedöma ändringsalternativens konsekvenser.Projektgruppen ska i sina utredningar och alternativ beakta förhållandet och uppgiftsfördelningen mellan statens ämbetsverk, kommunerna och välfärdsområdena samt de riktlinjer som fastställts i strategin för den offentliga förvaltningen. Dessutom ska man ta i beaktande det arbete som utförs av projektet för granskning av  de självstyrande välfärdsområdenas nya uppgifter  och finansieringsarrangemangen för dem samt  landskapsskatten, samt de riktlinjer för reformen av regionförvaltningen som dras upp i samband med reformen av arbets- och näringstjänsterna.Projektets mandatperiod är 27.8.2021–31.3.2022. Ordförande för styrgruppen är understatssekreterare Päivi Nerg från finansministeriet. Ordförande för beredningsgruppen är finansråd Anu Nousiainen från finansministeriet. Medlemmarna i beredningsgruppen består av representanter för ministerier och ämbetsverk.    

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En gröda som har flera användningsändamål och som gör jordbrukets växtföljd lönsam och minskar klimatutsläppen och läckaget av näringsämnen till vattendrag effektivtEn gröda som effektivt utnyttjar sommarens ljusa tid och ger skördar som är konkurrenskraftiga på internationellt plan. En gröda med massiva rötter som binder kol i jorden ovanligt verkningsfullt och som luckrar upp marken på ett naturligt sätt. En gröda som återför en stor del av de näringsämnen som den använt till jorden, ger bättre skördar och förbättrar matproduktionens hållbarhet.En sådan gröda är hampa som man nu förväntar sig mycket av också vid jord- och skogsbruksministeriet.– För att nå Finlands mål om klimatneutralitet 2035, krävs det ändringar i hur vi använder vår åkermark. Det finns starka grunder för att använda hampa i växelbruk och jordförbättring. Just nu finansierar vi också utvecklingsprojekt som testar potentialen hos produkter framställda av förädlad  hampa, säger Hanna Mattila, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.Ministeriet har inlett åtgärdsprogrammet Fånga kolet som ska hjälpa lantbruksproducenter att utveckla och införa nya klimatsäkra arbetssätt.– Vår uppgift är att bidra till uppkomsten av en marknad för nya grödor och att skapa intressanta och lönsamma produktionsalternativ för allt fler jordbrukare. Det finns drygt 40 000 lantbruksproducenter i Finland och säkert finns det bra alternativ för alla att driva ett klimatsäkert jordbruk, säger Mattila.I Finland finns det än så länge få hampodlare. Odlingsarealen är cirka 2 000 hektar. De odlade sorterna är i stort sett två: oljehampa, det vill säga fröhampa, och fiberhampa. Av oljehampa framställs i huvudsak hampolja som används som livsmedel. Av fiberhampa kan tillverkas till exempel plastersättande biokompositer, textilier och byggmaterial.Ett forskningsprojekt som leds av Östra Finlands universitet tillverkar biokolfilter från hampodlingens viktigaste biprodukt, hampstråets mjuka inre del. Det biokol- och biopolymerbaserade kombinationsfiltret som tillverkas av hampa och räkskal har gett lovande resultat när det gäller filtrering av vatten och återvinning av näringsämnen inom jordbruket.– Laboratorietesterna visar att produkten fungerar på ett önskat och effektivt sätt. Nu testar vi produkten med en större volym i en potatisåker i Tyrnävä. Vi filtrerar vattenläckaget från åkermarken och återför sedan näringsämnena till åkern, säger professor Reijo Lappalainen från Östra Finlands universitet.I projektet deltar företaget BioS04 som specialiserat sig på industrins svavelhanteringslösningar, Hemka Oy som specialiserat sig på hampförädling, samt biokolföretaget Carbofex Oy. I ändan av ett rör som samlar vatten från en täckdikad åker installeras ett cirka en kubikmeter stort biokolfilter.– Enligt de preliminära testerna kan vi filtrera bort nästan allt svavel och cirka 70 procent av kväve. Resultaten är alltså uppmuntrande, säger Lasse Moilanen, verkställande direktör för BioS04.Jord- och skogsbruksministeriets åtgärdsprogram har beviljat finansiering för över 70 klimatprojekt inom markanvändningssektorn. Användningen av hampa utvecklas i tre olika projekt.– En stor del av jordbrukets klimatutsläpp kommer från bearbetning av marken och de flesta åkrarna producerar foder. Vi måste utveckla odlingsmetoderna för att minska utsläppen och det är också viktigt att vi odlar mer växter som direkt används som livsmedel och biomaterial, säger Mattila.Den mångsidiga nyttoväxten lider fortfarande av ryktet som en knarkväxt och de fördomar det väcker. Enligt professor Lappalainen har attityderna dock förändrats betydligt i en positivare riktning under de senaste åren.– Trenden är internationell och vi kan anta att samma trend kommer att fortsätta också i Finland, säger Lappalainen.Fakta:Åtgärdsprogrammet Fånga koletEn helhet av klimatåtgärder inom markanvändningssektorn som samordnas av jord- och skogsbruksministeriet.Syftet är att hjälpa lantbruksproducenter, skogsägare och andra instanser som beslutar om markanvändningen att utveckla och införa nya klimatsäkra verksamhetssätt.Finansierar projekt som ska bidra till att Finlands mål om klimatneutralitet 2035 uppnås.Utvecklingsprojekten som är praktiknära baserar sig på forskningsrön och främjar övergången till ett klimatsäkert jord- och skogsbruk och annan markanvändning.De finansierade projekten blir klara 2021 – 2

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands evakueringsinsats i Afghanistan kompletterades sent i går kväll när de anställda vid det företag som tillhandahöll säkerhetstjänster vid Finlands ambassad i Kabul lyckades ta sig in genom portarna till flygplatsen i Kabul. De anställda och deras familjer utgör en grupp på 83 personer. Gruppen har med hjälp av Förenta staternas trupper tryggt lämnat Kabul för några timmar sedan.Denna lyckliga utgång möjliggjordes av intensiva diplomatiska kontakter och samarbete med Förenta staterna genom de nätverk som Finland skapat under evakueringsinsatsen.De nu evakuerade är en betydande del av den grupp på 128 personer som statsrådet fattade beslut om vid sitt extra sammanträde den 24 augusti. Med denna grupp uppgår antalet evakuerade till Finland till 413 personer.Finlands evakueringsinsats i Afghanistan har avslutats, och utrikesministeriets biståndsteam och försvarsmaktens trupp har lämnat Kabul. Utrikesministeriets team anlände till Finland på fredagskvällen den 27 augusti och Försvarsmakten har informerat om att truppen återvänt på lördagsmorgonen den 28 augusti.Utrikesministeriet fortsätter i mån av möjlighet att hjälpa finska medborgare och varaktigt bosatta i Finland som befinner sig i Afghanistan. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland är det första landet i världen som publicerar en nationell handlingsplan för genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 2250 Unga, fred och säkerhet. Handlingsplanen publicerades den 20 augusti på finska, svenska och engelska. Ett sammandrag av handlingsplanen på lättläst språk ska också publiceras. Det nationella publikationstillfället för handlingsplanen ordnades den 26 augusti. Under det virtuella evenemanget hölls anföranden av utrikesminister Pekka Haavisto, Finlands FN-ungdomsdelegat Katri Leppälaakso och experten på internationellt arbete Milla Mäkinen från Finlands KFUM-förbund och 2250-nätverket. Camilla Ojala, ungdoms- och fredskoordinator för Finlands FN-Ungdom, var programledare. Vid evenemanget visades också en videohälsning av FN:s sändebud för ungdomsfrågor Jayathma Wickramanayake. En internationell presentation av handlingsplanen ordnas senare under hösten på engelska. Handlingsplan hittas i publikationsarkiv Valto.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president stadfäste i dag ändringen av en bilaga till republikens presidents förordning om placeringsorterna för Finlands beskickningar i utlandet och ordnandet av konsulära tjänster i utrikesförvaltningen, och ändringen träder i kraft vid ingången av oktober.Tillhandahållandet av konsulära tjänster flyttas från Finlands ambassad i Bryssel tillbaka till Finlands ambassad i Haag. På grund av de ändringar som gjorts i republikens presidents förordning inleds tillhandahållandet av konsulära tjänster vid Finlands ambassad i Haag den 1 oktober 2021. Finlands ambassad i Haag tillhandahåller således från och med den 1 oktober konsulära tjänster på normalt sätt, till exempel passtjänster.Dessutom ska vissa konsulära tjänster vid Finlands ambassad i Yangon även i fortsättningen tillhandahållas vid Finlands ambassad i Bangkok. Finlands ambassad i Yangon tillhandahåller även i fortsättningen konsulära tjänster för nödställda och andra motsvarande konsulära tjänster som förutsätts på grund av situationens allvar och brådskande natur. Uppehållstillståndstjänsterna vid Finlands ambassad i Washington överförs till Finlands generalkonsulat i New York. Finlands ambassad i Washington tillhandahåller således alla andra konsulära tjänster förutom uppehållstillståndstjänster. 

Källa: Valtioneuvosto.fi