NordenBladet — Är din förening intresserad av att utveckla politiken för det civila samhället? En kompletterande utlysning om medlemskap i delegationen för medborgarsamhällspolitik (KANE) är öppen 1.9–14.9.2021.En ansökan om medlemskap kan lämnas in av registrerade föreningar inom följande sektorer: motion och idrottbarn och ungdomar bildning och kultursocial- och hälsovårdmiljö och boendemänniskorätt och jämställdhetminoriteter och invandrare företagare Dessutom tar delegationen emot ansökningar av företrädare för fri verksamhet inom det civila samhället (frivilligverksamhet inom den fjärde sektorn) och forskning om det civila samhället. När ansökningstiden i den kompletterande utlysningen har gått ut bedömer justitieministeriet ansökningarna och gör en framställning till statsrådet om att en ny delegation för medborgarsamhällspolitik ska tillsättas för åren 2021–2025. Syftet med den kompletterande utlysningenJustitieministeriet öppnade den 2 juni 2021 en offentlig utlysning till nya medlemmar i delegationen för medborgarsamhällspolitik. Utlysningen var riktad till aktörer som företräder det civila samhället och forskning inom området. Ansökningstiden gick ut fredagen den 20 augusti 2021 och ministeriet tog emot sammanlagt 39 medlemsansökningar. Mest ansökningar lämnades in av aktörer inom sektorerna för social- och hälsovård samt bildning och kultur, medan inga ansökningar lämnades in av föreningar inom sektorerna för idrott, motion och företagsamhet.Bestämmelser om delegationens sammansättning finns i 3 § i statsrådets förordning om en delegation för medborgarsamhällspolitik (269/2007). För att delegationen ska kunna tillsättas för dess fjärde mandatperiod har justitieministeriet beslutat att öppna en kompletterande utlysning som varar i två veckor under tiden 1.9–14.9.2021. Ansökningar önskas särskilt av föreningar som är verksamma inom idrotts- och motionssektorn samt inom företagarsektorn. De som har lämnat in en ansökan under den tidigare ansökningstiden beaktas även vid den kompletterande utlysningen och behöver alltså inte göra någon ny ansökan.Ansök om medlemskap på denna blankett.Läs mera om KANE.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Understödet är avsett för arrangörer av religiösa sommarevenemang vars verksamheten i detta hänseende har försvårats eller förhindrats på grund av restriktionerna och rekommendationerna med anledning av coronapandemin 1.5–30.8.2021. Ansökningstiden för understöden går ut den 27 september 2021.Syftet med understödet är att trygga tillgodoseendet av religionsfrihet genom att stödja verksamhetsförutsättningarna för sammanslutningar som ordnar religiösa sommarevenemang under coronapandemin och av orsaker som beror på den, trots förändringar i verksamhetsförhållandena.Bidragen beviljas i form av allmänt statsunderstöd.  Understödet är avsett för sammanslutningar med rättsförmåga, som religionssamfund och deras registrerade lokalsamfund, föreningar, bolag och stiftelser.Understöd beviljas för etablerade religiösa sommarevenemang vars huvudsakliga innehåll hänför sig till området för religionsfrihet.  Evenemanget ska vara av nationell betydelse.För

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om en förordning enligt statsunderstödslagen som syftar till att genomföra konkreta naturvårdsarbeten inom Helmi-programmet. Med stöd av förordningen beviljas specialunderstöd till kommuner, föreningar och stiftelser för projekt som förbättrar tillståndet i livsmiljöer. Utlåtanden kan lämnas fram till den 22 september.Förordningen avses vara i kraft under den tid Helmi-programmet pågår, det vill säga fram till 2030. Den första ansökningsomgången enligt förordningen för Kommun-Helmi och Organisation-Helmi inleds i höst genast efter att förordningen har trätt i kraft.De projekt som understöds ska vara konkreta restaurerings-, iståndsättnings- och vårdåtgärder som förbättrar tillståndet i livsmiljöer. Kartläggningar, planer och tillståndsprocesser kan inkluderas i de projekt som ska understödas, såvida konkreta iståndsättningsåtgärder vidtas under samma projekt eller om annan finansiering och en tidsplan har säkerställts för sådana. Projekten får också omfatta åtgärder för kommunikation eller utbildning för att sprida projektresultaten så att de kan användas i större utsträckning. Understödet är inte avsett för strukturer för rekreationsanvändning. Understöd kan dock beviljas för strukturer som skyddar värdefull natur.Understödet inom Kommun-Helmi riktas i första hand till mark som ägs eller förvaltas av kommunerna. När det gäller projekten inom Organisation-Helmi måste de sökande få markägarens skriftliga samtycke och förbindelse i fråga om att bevara det restaurerade objektet. Understödet kan utgöra högst 80 procent av de godtagbara totala kostnaderna. Om åtgärderna inom projektet till en betydande del genomförs som frivilligarbete, såsom talko, kan understödsandelen enligt prövning vara högst 95 procent. Som motivering till en högre understödsandel kan man överväga objektets särskilda naturvärden, såsom brådskande vårdåtgärder för att bevara ett hotat artbestånd.Den behöriga myndigheten vid ansökan om specialunderstödet Kommun-Helmi och Organisation-Helmi är Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland.Livsmiljöprogrammet HelmiHelmi-programmet tar tag i den största direkta orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Finland: att livsmiljöerna minskar och försämras kvalitetsmässigt. Helmi-programmet stärker den biologiska mångfalden i Finland och förbättrar livsmiljöernas tillstånd, bland annat genom att skydda och restaurera myrar, återställa och vårda fågelvatten, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer samt iståndsätta vatten- och strandnatur.Ett av målen med Helmi-programmet är att få med fler aktörer i genomförandet av åtgärderna inom programmet. Ansökan om specialunderstödet Kommun-Helmi och Organisation-Helmi ordnas i syfte att öka såväl antalet aktörer inom programmet som programmets genomslag. Ansökningsomgångarna inleds med lämpliga intervall genom beslut av miljöministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Just nu samlas det in medel för att köpa vattenkraftverket Myllykoski i Kuusamo. Avsikten är att kraftverket ska rivas så att den utrotningshotade insjööringen fritt kan vandra till stora områden med strömmande vatten och sjöområden. Den 31 augusti undertecknades ett bindande föravtal och betalades en handpenning till Koskivoima Oy. Projektet stöds av jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program.Efter att kraftverksverksamheten har avslutats leds vattnet tillbaka till Piilijoki, som hittills varit torr, varefter öringarna kan vandra från Kuusinkijokis huvudfåra ända till källflödena. Kuusinkijoki är en av Kuusamos tre berömda öringälvar. De två andra är Kitkajoki och Oulankajoki. Dessa tre flyter samman på den ryska sidan och rinner ut i Paanajärvi, där vattenvägen fortsätter till insjööringens omfattande födosöksområden i Pääjärvi. – Kuusamo är en naturstad med fina älvar. Kraftverket har emellertid hindrat fiskarnas vandring, vilket har lett till att öringbeståndet har minskat under de senaste åren. Det här projektet frigör en sträcka på 50 kilometer av lekområden för öringen, vilket har en stor betydelse för den utrotningshotade insjööringen, säger Matti Aikio, ordförande för föreningen Kuusinkijoki kuntoon ry.Köpesumman samlas in fram till utgången av 2022Staten har åtagit sig att finansiera 50 procent av köpesumman för kraftverket. Genom NOUSU-programmet förbättras tillståndet hos vandringsfiskar och hotade fiskbestånd på flera olika håll i Finland.– Kuusinkijoki är en riktig pärla i NOUSU-programmet eftersom vattendragsområdet har en enorm potential, säger samordnaren för NOUSU-programmet Matti Vaittinen.En förutsättning för att affären slutgiltigt ska bli av är att den lokala föreningen lyckas samla hälften av köpesumman från andra källor före slutet av 2022.– Nu behövs det stöd från alla naturvänner för att samla ihop den privata finansieringsandelen. Med hjälp av projektet kan vi få det unika öringbeståndet att återhämta sig. Projektet har ett stort värde för Kuusamo också eftersom det ger området stor livskraft genom att det stärker fisketurismen i Kuusamo och höjer värdet på fastigheterna i vattendragsområdet, säger Kuusamos stadsdirektör Jouko Manninen.– Jag vill tacka alla som hittills har skänkt pengar till projektet! Tack vare dem har igen kommit ett steg närmare målet. Jag vill också rikta ett varmt tack till Kuusamo stad som har förhållit sig positivt till projektet, säger Aikio.Intentionsavtalet för projektet undertecknades i Helsingfors den 4 mars 2021:Pressmeddelande: Kuusinkijoki i Kuusamo befrias från vattenkraft – Den hotade insjööringen går mot en ljus framtid Video från när avtalet undertecknas 4.3.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari reser till Tokyo den 1–5 september 2021. Minister Skinnari ska delta i paralympiska spelen i Tokyo som representant för den finska statsledningen. Han kommer också att träffa japanska ministrar och företrädare för japanska företag.”Jag får följa de finländska idrottarnas insatser i de paralympiska spelen på plats. Att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning är en av prioriteringarna i Finlands utvecklingspolitik. Vi har strålande möjligheter till framgångar i Tokyo och flera medaljhopp. Finland har mycket kunnande inom parasporten, som vi vill vidareutveckla och utvidga internationellt”, säger minister Ville Skinnari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har godkänt en ny förordning om undantagen från skyldigheten att visa upp ett corona-intyg och låta testa sig för corona vid ankomst från utlandet till Finland. Förordningen träder i kraft den 1 september 2021.Av personer som anländer till Finland förutsätts ett tillförlitligt intyg över att de har haft covid-19 inom de sex senaste månaderna eller fått en godkänd vaccinationsserie mot covid-19 eller att de före ankomsten till Finland tagit ett tillförlitligt covid-19-test med negativt resultat.Skyldigheten att visa upp intyg eller testa sig gäller inte personer som anländer till Finland från ett land eller ett område där incidensen av covid-19 eller förekomsten av virusvarianter inte medför någon särskild risk för spridning av epidemin.De länder för vilka det enligt statsrådets förordning inte krävs ett test eller intyg av de som anländer till Finland är Hongkong, Kina, Macao, Malta, Nya Zeeland, Polen, Taiwan, Ungern, Vatikanen och kommunerna Storfjord, Kåfjord, Nordreisa, Kautokeino, Karasjok, Tana, Nesseby och Sør-Varanger i Norge samt kommunerna Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå i Sverige.Av de som anländer från dessa länder eller områden krävs inte heller ett andra covid-19-test inom 72–120 timmar efter ankomsten till landet.Den gällande förordningen av statsrådet upphör att gälla den 31 augusti, och den nya förordningen gäller till den 15 oktober 2021. Listan över länderna och områdena och deras epidemiläge ses över med två veckors mellanrum. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland som är ordförande för Nordiska ministerrådet 2021 ordnar de nordiska ministermötena. Näringsminister Mika Lintilä leder ordet på  de tre hybridmöten i ministerrådet för hållbar tillväxt (MR-TILLVÄXT) som ordnas med närings- och regionministrarna den 16 september och med energiministrarna den 17 september. Det gemensamma temat för mötena är De nordiska ländernas styrkor i grön återhämtning – en hållbar och digital framtid. Det aktiva samarbetet under Finlands ordförandeskap siktar till ett grönare, konkurrenskraftigare och socialt hållbarare Norden. Näringsministrarna ska diskutera corona, turism och mineraler Näringsministermötet hålls torsdagen den 16 september 2021. Deltagarna ska resonera om coronapandemins konsekvenser inom näringssektorn, samarbetet kring återhämtningen samt om hållbar turism och mineralproduktion.Mötet inleds med en lägesrapport från Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki. Rapporten handlar om samarbetsprogrammet 2018–2021 och näringssektorns initiativ som bidrar till den gemensamma visionen 2030.Ministrarna ska också dryfta coronapandemins konsekvenser för den nordiska gemenskapen och i synnerhet näringssektorns situation efter coronapandemin samt det nordiska samarbetets möjligheter att främja återhämtningen. F-Secures verkställande direktör Risto Siilasmaa kommer att hålla ett anförande om pandemins konsekvenser samt vilka nya möjligheter det innebär för näringslivet. Ministrarna förväntas dra upp riktlinjer för hur de nya möjligheterna ska tas vara på i det nordiska samarbetet.En ytterligare beslutsfråga är initiativet som handlar om att genomföra en samarbetsplan för turism i Norden och andra turistpolitiska prioriteringar 2021–2024. Syftet med initiativet är att stärka turistnäringens hållbara utveckling samt att bidra till näringens återhämtning från coronapandemin. Ministrarna beslutar om genomförandet och finansieringen av initiativet.Den tredje frågan som ministrarna ska fatta beslut om gäller hållbar mineralproduktion. Ministrarna ska alltså bestämma hur de nordiska länderna i fortsättningen kommer att behandla råvarufrågor och för vilka åtgärder de kommer att avsätta den öronmärkta finansieringen. Vid mötet offentliggörs också en utredning om de nordiska ländernas kritiska råvaror som presenteras av generaldirektören för Geologiska forskningscentralen (GTK) Kimmo Tiilikainen. GTK har samordnat arbetet. Peter Handley, direktör vid Europeiska kommissionens DG Grow, håller ett anförande om de nordiska ländernas potentiella roll i frågor som gäller råvarusektorn. Regionministrarna ska diskutera grön återhämtning och multilokalitetRegionministrarna sammanträder torsdagen den 16 september 2021 efter näringsministermötet. På agendan står grön återhämtning och multilokalitet.Efter generalsekreterare Paula Lehtomäkis lägesrapport diskuterar ministrarna möjligheterna att med hjälp av multilokalitet stärka regionernas samt stadens och landsbygdens livskraft. Om multilokalitetens utsikter i de nordiska länderna berättar Rolf Élmer, direktör för Nordiska forskningscentret för regional utveckling (Nordregio). Vid mötet fattas beslut om ett utredningsprojekt om multilokalitet.Ministrarna ska också föra en rundabordsdiskussion om coronapandemins regionala konsekvenser, möjligheterna till grön återhämtning i olika områden, om åtgärder som bidrar till återhämtningen i olika länder samt om finansiering av åtgärderna.Inledande anföranden hålls av experten på området regional ekonomi och utveckling, professorn i ekonomi Jens Suedekum från Düsseldorfs universitet samt av rektor Juha-Matti Saksa från Villmanstrands tekniska universitet. Hans anförande gäller regional ekonomi och hållbar tillväxt. Klimatneutralitet, elektrifiering, väte och ny teknik teman för energiministermötet Energiministrarna håller sitt möte fredagen den 17 september. Huvudteman för mötet är samarbetsprogrammet på energiområdet 2022–2024, elmarknadssamarbetet samt samarbetet kring ny energiteknik.I början av mötet håller Kaisa Hietala som sitter i styrelsen för Exxon Mobil, ett anförande som gäller klimatneutralitet och sätten att främja den. Också generalsekreterare Paula Lehtomäki ger en lägesrapport.Ministrarna ska godkänna elmarknadsarbetsgruppens uppdaterade färdplan fram till 2030. Även utvecklingen av havsbaserad vindkraft finns på agendan. Som underlag för diskussionen presenterar forskaren Klaus Skytte från Nordisk Energiforskning resultat av en scenarioanalys av elektrifieringen.  Ministrarna godkänner också samarbetsprogrammet på energiområdet 2022 – 2024 och diskuterar åtgärdsprogrammet Vår vision 2030. Ytterligare diskussionsämnen är EU:s gröna återhämtning och den europeiska gröna given (Green Deal), med fokus på energieffektivitet och förnybar energi. Som grund för diskussionen berättar energikommissionär Kadri Simson om klimatpaketet Fit for 55 som Europeiska kommissionen offentliggjorde den 14 juli 2021.Ministrarna ska också diskutera sektorsintegrationen och nya typer av teknik, bland annat nordisk vätgas samt tillvaratagande, användning och lagring av kol samt de första resultaten av det samnordiska projektet. Ministrarna förväntas fatta beslut om åtgärder som härnäst ska vidtas på området.Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021Finland är ordförande för Nordiska ministerrådet 2021. Finlands ordförandeskapsprogram bygger på Nordiska ministerrådets nya vision där Norden är det hållbaraste och mest integrerade området före 2030. Viktiga frågor inom arbets- och näringsministeriets verksamhetsområden är koldioxidsnålhet och digitalisering, bioekonomi och cirkulär ekonomi, hållbar användning av naturresurser och innovationer som uppfyller de nya kriterierna för hållbar utveckling, grön och digital omställning som ska skapa större hållbar tillväxt och stärka konkurrenskraften, stadssamarbete, försörjningsberedskap inom ekonomin och samhället samt återgång till fri rörlighet. Att behålla resiliensen och förtroendet i överraskande krissituationer, såsom under coronapandemin, är allt viktigare.Ytterligare pressmeddelande på webben:
Webbplatsen för nordiskt samarbete: https://www.norden.org/sv
Webbplatsen för Finlands ordförandeskap: https://um.fi/suomen-puheenjohtajuus-2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En bedömning av effekterna av de miljö- och klimatåtgärder som ingår i Finlands nationella GJP-plan är nu klar. På grund av dessa åtgärder kommer jordbrukets växthusgasutsläpp enligt bedömningen att minska med cirka 0,9 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år. Utkastet till Finlands GJP-plan är just nu på remiss och remisstiden går ut den 10 september 2021. Till stöd för arbetet med att utarbeta utlåtanden har jord- och skogsbruksministeriet tillsammans med Naturresursinstitutet gjort en bedömning av effekterna av de miljö- och klimatåtgärder som ingår i GJP-planen. Bedömningen fokuserar på vattenbelastningen, naturens biologiska mångfald och växthusgasutsläppen. Enligt bedömningen kommer jordbrukets växthusgasutsläpp att minska med cirka 0,9 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år. Detta är 5,5 procent mindre jämfört med nuläget. År 2019 var jordbrukets utsläpp av växthusgaser 16 miljoner ton CO2-ekvivalenter.De effektivaste åtgärderna är de villkorlighetskrav som hjälper att minska röjningen av torvmarker och mineraljordar samt odling av de jordförbättrings- och saneringsgrödor som omfattas av miljöersättningssystemet samt skyddszoner och vallodling på torvåkrar.–    Att växthusgasutsläppen minskar med nästan en miljon ton visar att den nya gemensamma jordbrukspolitikens åtgärder är betydande. Vi vill grunda våra beslut på forskningsbaserad kunskap. Denna bedömning ger oss en god grund för att arbeta vidare med GJP-planen utifrån remissbehandlingen. En lönsam och hållbar matproduktion ska fortfarande stå i centrum för allt. Vi måste komma ihåg utgångsläget – enligt FN:s jämförelse går Finland redan nu i spetsen när det gäller livsmedelsproduktionens hållbarhet. Våra jordbrukare har också åtagit sig att genomföra klimat- och miljöåtgärder, säger minister Jari Leppä. Bedömningen beskriver förändringarna jämfört med nuläget De beräknade effekterna beskriver GJP-planens större miljöambition, det vill säga att i vilken grad de nya åtgärderna, ändringarna i de nuvarande åtgärderna och den större målarealen ökar de positiva miljö- och klimateffekterna. Bedömningen vill på ett transparent sätt visa de många olika effekter som miljöåtgärderna medför. Bedömningen är dock inte en helhetsbedömning av GJP:s miljöeffekter eftersom den inte innehåller alla åtgärder och inte heller tar hänsyn till alla åtgärders nuvarande positiva effekter. Bedömningen beskriver alltså förändringen jämfört med nuläget.Resultaten visar att miljöåtgärdernas effekter är följd av en helhet som består av ett stort antal åtgärder, och att samma åtgärd har en större inverkan på vissa variabler som beskriver miljöbelastningen än på andra. Samma åtgärd kan också ha en negativ miljöpåverkan på en miljöbelastningsvariabel och en positiv inverkan på en annan. Det gick inte att göra någon kvantitativ bedömning av effekterna av alla GJP-åtgärder. Kväveläckage minskar med cirka 17 procentNär det gäller effekterna för den biologiska mångfalden visar bedömningen att GJP kommer att öka de arealer som har en positiv inverkan på olika organismgruppers levnadsförhållanden. En stor inverkan har till exempel den växande arealen för ekologisk produktion. Tre till fem procent av de bedömda åtgärdernas arealökningar var arealer som främjar den biologiska mångfalden väl. GJP-åtgärderna beräknas minska jordbrukets kväveläckage med 17 procent, läckaget av löslig fosfor med 0,4 procent och läckaget av partikelfosfor med cirka 8 procent jämfört med nuläget. Vissa åtgärder, såsom åtgärder som förbättrar markstrukturen och preciserar fosforgödslingen, inverkar på lång sikt och femårsöversynen visar bara en obetydlig förändring. 
När vi ser på utsläppsminskningarna är det bra att komma ihåg att växthusgasutsläppen från odlingsmark kalkylmässigt alltid är stora. Stora utsläppsminskningar uppstår först om åkermarken inte längre används för odling, även om utsläppen från marken inte heller då upphör helt och hållet.
Arbetet med GJP-planen fortsätter hösten 2021 utifrån denna bedömning, responsen från remissbehandlingen och en separat förhandsbedömning av GJP-planen så att planen kan lämnas till kommissionen i december 2021.Länk till bedömningen (på finska) Läs mer om beredningen av CAP27: mmm.fi/cap27 Presentationer från mötet kring åtgärderna i utkastet till GJP-plan 17.6.2021 (på finska) Utkast till Finlands GJP-plan i tjänsten utlåtande.fi 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett lagstiftningsprojekt för att bereda brådskande och nödvändiga ändringar i räddningslagen. Avsikten är att uppdatera räddningslagen utifrån en förstudie och de remissvar som inkommit om förstudien.Avsikten med ändringarna är att räddningslagen bättre ska motsvara räddningsväsendets verksamhetsmiljö, den framtida utvecklingen och den pågående reformen i fråga om välfärdsområdena. De ändringar i räddningslagen som lyfts fram i förstudien och i remissyttrandena om den och som kräver grundligare lagberedning och konsekvensbedömning ska genomföras under nästa regeringsperiod.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ansökningstiden för stöd till bybutiker börjar den 1 september. Stödet förbättrar tillgången till tjänster i landsbygdsområdena samt områdenas livskraft. Stödet beviljas av Livsmedelsverket.I stöd beviljas sammanlagt två miljoner euro. Med stödet vill man trygga och förbättra tillgången till dagligvarubutikstjänster på landsbygden genom att bevara och bredda utbudet.
Den senaste gången man kunde söka stöd var 2019. Stödområdet har utvidgats och omfattar nu alla landsbygdsområden, inte bara glesbygden.Bybutikerna spelar en stor roll när man vill hålla landsbygden levande och även betjäna dem som tidvis bor och reser på landsbygden. Utöver dagligvarutjänsterna tillhandahåller butikerna till exempel uttags-, post- och apotekstjänster. Antalet bybutiker har dock minskat i Finland under de senaste åren. Många butiker har svårigheter med lönsamheten eller med att utveckla tjänsterna eller att hitta efterträdare när det blir aktuellt med pensionering.– Det finns områden där bybutikerna ofta är de enda som tillhandahåller kommersiella tjänster. De har gått från att vara små dagligvarubutiker till att vara mångsidiga servicecenter. Stödet hjälper att bevara dessa tjänster som är viktiga och relevanta såväl för människorna som för samhällets funktion på landsbygden, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Stödområdet omfattar landsbygdsområdena. Med landsbygdsområde avses ett område som klassificeras som glesbygd, kärnlandsbygd, stadsnära landsbygd och lokala centra på landsbygden. Områdesindelningen bygger på den klassificering av stads- och landsbygdsområden baserad på geografisk information som Finlands miljöcentral svarar för (länk till en extern webbplats).
Stödet kan sökas på Livsmedelsverkets webbplats 1.9 – 31.10.2021. På webbplatsen finns också information om stödvillkoren. 

Källa: Valtioneuvosto.fi