NordenBladet — Just nu samlas det in medel för att köpa vattenkraftverket Myllykoski i Kuusamo. Avsikten är att kraftverket ska rivas så att den utrotningshotade insjööringen fritt kan vandra till stora områden med strömmande vatten och sjöområden. Den 31 augusti undertecknades ett bindande föravtal och betalades en handpenning till Koskivoima Oy. Projektet stöds av jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program.Efter att kraftverksverksamheten har avslutats leds vattnet tillbaka till Piilijoki, som hittills varit torr, varefter öringarna kan vandra från Kuusinkijokis huvudfåra ända till källflödena. Kuusinkijoki är en av Kuusamos tre berömda öringälvar. De två andra är Kitkajoki och Oulankajoki. Dessa tre flyter samman på den ryska sidan och rinner ut i Paanajärvi, där vattenvägen fortsätter till insjööringens omfattande födosöksområden i Pääjärvi. – Kuusamo är en naturstad med fina älvar. Kraftverket har emellertid hindrat fiskarnas vandring, vilket har lett till att öringbeståndet har minskat under de senaste åren. Det här projektet frigör en sträcka på 50 kilometer av lekområden för öringen, vilket har en stor betydelse för den utrotningshotade insjööringen, säger Matti Aikio, ordförande för föreningen Kuusinkijoki kuntoon ry.Köpesumman samlas in fram till utgången av 2022Staten har åtagit sig att finansiera 50 procent av köpesumman för kraftverket. Genom NOUSU-programmet förbättras tillståndet hos vandringsfiskar och hotade fiskbestånd på flera olika håll i Finland.– Kuusinkijoki är en riktig pärla i NOUSU-programmet eftersom vattendragsområdet har en enorm potential, säger samordnaren för NOUSU-programmet Matti Vaittinen.En förutsättning för att affären slutgiltigt ska bli av är att den lokala föreningen lyckas samla hälften av köpesumman från andra källor före slutet av 2022.– Nu behövs det stöd från alla naturvänner för att samla ihop den privata finansieringsandelen. Med hjälp av projektet kan vi få det unika öringbeståndet att återhämta sig. Projektet har ett stort värde för Kuusamo också eftersom det ger området stor livskraft genom att det stärker fisketurismen i Kuusamo och höjer värdet på fastigheterna i vattendragsområdet, säger Kuusamos stadsdirektör Jouko Manninen.– Jag vill tacka alla som hittills har skänkt pengar till projektet! Tack vare dem har igen kommit ett steg närmare målet. Jag vill också rikta ett varmt tack till Kuusamo stad som har förhållit sig positivt till projektet, säger Aikio.Intentionsavtalet för projektet undertecknades i Helsingfors den 4 mars 2021:Pressmeddelande: Kuusinkijoki i Kuusamo befrias från vattenkraft – Den hotade insjööringen går mot en ljus framtid Video från när avtalet undertecknas 4.3.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari reser till Tokyo den 1–5 september 2021. Minister Skinnari ska delta i paralympiska spelen i Tokyo som representant för den finska statsledningen. Han kommer också att träffa japanska ministrar och företrädare för japanska företag.”Jag får följa de finländska idrottarnas insatser i de paralympiska spelen på plats. Att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning är en av prioriteringarna i Finlands utvecklingspolitik. Vi har strålande möjligheter till framgångar i Tokyo och flera medaljhopp. Finland har mycket kunnande inom parasporten, som vi vill vidareutveckla och utvidga internationellt”, säger minister Ville Skinnari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har godkänt en ny förordning om undantagen från skyldigheten att visa upp ett corona-intyg och låta testa sig för corona vid ankomst från utlandet till Finland. Förordningen träder i kraft den 1 september 2021.Av personer som anländer till Finland förutsätts ett tillförlitligt intyg över att de har haft covid-19 inom de sex senaste månaderna eller fått en godkänd vaccinationsserie mot covid-19 eller att de före ankomsten till Finland tagit ett tillförlitligt covid-19-test med negativt resultat.Skyldigheten att visa upp intyg eller testa sig gäller inte personer som anländer till Finland från ett land eller ett område där incidensen av covid-19 eller förekomsten av virusvarianter inte medför någon särskild risk för spridning av epidemin.De länder för vilka det enligt statsrådets förordning inte krävs ett test eller intyg av de som anländer till Finland är Hongkong, Kina, Macao, Malta, Nya Zeeland, Polen, Taiwan, Ungern, Vatikanen och kommunerna Storfjord, Kåfjord, Nordreisa, Kautokeino, Karasjok, Tana, Nesseby och Sør-Varanger i Norge samt kommunerna Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå i Sverige.Av de som anländer från dessa länder eller områden krävs inte heller ett andra covid-19-test inom 72–120 timmar efter ankomsten till landet.Den gällande förordningen av statsrådet upphör att gälla den 31 augusti, och den nya förordningen gäller till den 15 oktober 2021. Listan över länderna och områdena och deras epidemiläge ses över med två veckors mellanrum. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland som är ordförande för Nordiska ministerrådet 2021 ordnar de nordiska ministermötena. Näringsminister Mika Lintilä leder ordet på  de tre hybridmöten i ministerrådet för hållbar tillväxt (MR-TILLVÄXT) som ordnas med närings- och regionministrarna den 16 september och med energiministrarna den 17 september. Det gemensamma temat för mötena är De nordiska ländernas styrkor i grön återhämtning – en hållbar och digital framtid. Det aktiva samarbetet under Finlands ordförandeskap siktar till ett grönare, konkurrenskraftigare och socialt hållbarare Norden. Näringsministrarna ska diskutera corona, turism och mineraler Näringsministermötet hålls torsdagen den 16 september 2021. Deltagarna ska resonera om coronapandemins konsekvenser inom näringssektorn, samarbetet kring återhämtningen samt om hållbar turism och mineralproduktion.Mötet inleds med en lägesrapport från Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki. Rapporten handlar om samarbetsprogrammet 2018–2021 och näringssektorns initiativ som bidrar till den gemensamma visionen 2030.Ministrarna ska också dryfta coronapandemins konsekvenser för den nordiska gemenskapen och i synnerhet näringssektorns situation efter coronapandemin samt det nordiska samarbetets möjligheter att främja återhämtningen. F-Secures verkställande direktör Risto Siilasmaa kommer att hålla ett anförande om pandemins konsekvenser samt vilka nya möjligheter det innebär för näringslivet. Ministrarna förväntas dra upp riktlinjer för hur de nya möjligheterna ska tas vara på i det nordiska samarbetet.En ytterligare beslutsfråga är initiativet som handlar om att genomföra en samarbetsplan för turism i Norden och andra turistpolitiska prioriteringar 2021–2024. Syftet med initiativet är att stärka turistnäringens hållbara utveckling samt att bidra till näringens återhämtning från coronapandemin. Ministrarna beslutar om genomförandet och finansieringen av initiativet.Den tredje frågan som ministrarna ska fatta beslut om gäller hållbar mineralproduktion. Ministrarna ska alltså bestämma hur de nordiska länderna i fortsättningen kommer att behandla råvarufrågor och för vilka åtgärder de kommer att avsätta den öronmärkta finansieringen. Vid mötet offentliggörs också en utredning om de nordiska ländernas kritiska råvaror som presenteras av generaldirektören för Geologiska forskningscentralen (GTK) Kimmo Tiilikainen. GTK har samordnat arbetet. Peter Handley, direktör vid Europeiska kommissionens DG Grow, håller ett anförande om de nordiska ländernas potentiella roll i frågor som gäller råvarusektorn. Regionministrarna ska diskutera grön återhämtning och multilokalitetRegionministrarna sammanträder torsdagen den 16 september 2021 efter näringsministermötet. På agendan står grön återhämtning och multilokalitet.Efter generalsekreterare Paula Lehtomäkis lägesrapport diskuterar ministrarna möjligheterna att med hjälp av multilokalitet stärka regionernas samt stadens och landsbygdens livskraft. Om multilokalitetens utsikter i de nordiska länderna berättar Rolf Élmer, direktör för Nordiska forskningscentret för regional utveckling (Nordregio). Vid mötet fattas beslut om ett utredningsprojekt om multilokalitet.Ministrarna ska också föra en rundabordsdiskussion om coronapandemins regionala konsekvenser, möjligheterna till grön återhämtning i olika områden, om åtgärder som bidrar till återhämtningen i olika länder samt om finansiering av åtgärderna.Inledande anföranden hålls av experten på området regional ekonomi och utveckling, professorn i ekonomi Jens Suedekum från Düsseldorfs universitet samt av rektor Juha-Matti Saksa från Villmanstrands tekniska universitet. Hans anförande gäller regional ekonomi och hållbar tillväxt. Klimatneutralitet, elektrifiering, väte och ny teknik teman för energiministermötet Energiministrarna håller sitt möte fredagen den 17 september. Huvudteman för mötet är samarbetsprogrammet på energiområdet 2022–2024, elmarknadssamarbetet samt samarbetet kring ny energiteknik.I början av mötet håller Kaisa Hietala som sitter i styrelsen för Exxon Mobil, ett anförande som gäller klimatneutralitet och sätten att främja den. Också generalsekreterare Paula Lehtomäki ger en lägesrapport.Ministrarna ska godkänna elmarknadsarbetsgruppens uppdaterade färdplan fram till 2030. Även utvecklingen av havsbaserad vindkraft finns på agendan. Som underlag för diskussionen presenterar forskaren Klaus Skytte från Nordisk Energiforskning resultat av en scenarioanalys av elektrifieringen.  Ministrarna godkänner också samarbetsprogrammet på energiområdet 2022 – 2024 och diskuterar åtgärdsprogrammet Vår vision 2030. Ytterligare diskussionsämnen är EU:s gröna återhämtning och den europeiska gröna given (Green Deal), med fokus på energieffektivitet och förnybar energi. Som grund för diskussionen berättar energikommissionär Kadri Simson om klimatpaketet Fit for 55 som Europeiska kommissionen offentliggjorde den 14 juli 2021.Ministrarna ska också diskutera sektorsintegrationen och nya typer av teknik, bland annat nordisk vätgas samt tillvaratagande, användning och lagring av kol samt de första resultaten av det samnordiska projektet. Ministrarna förväntas fatta beslut om åtgärder som härnäst ska vidtas på området.Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021Finland är ordförande för Nordiska ministerrådet 2021. Finlands ordförandeskapsprogram bygger på Nordiska ministerrådets nya vision där Norden är det hållbaraste och mest integrerade området före 2030. Viktiga frågor inom arbets- och näringsministeriets verksamhetsområden är koldioxidsnålhet och digitalisering, bioekonomi och cirkulär ekonomi, hållbar användning av naturresurser och innovationer som uppfyller de nya kriterierna för hållbar utveckling, grön och digital omställning som ska skapa större hållbar tillväxt och stärka konkurrenskraften, stadssamarbete, försörjningsberedskap inom ekonomin och samhället samt återgång till fri rörlighet. Att behålla resiliensen och förtroendet i överraskande krissituationer, såsom under coronapandemin, är allt viktigare.Ytterligare pressmeddelande på webben:
Webbplatsen för nordiskt samarbete: https://www.norden.org/sv
Webbplatsen för Finlands ordförandeskap: https://um.fi/suomen-puheenjohtajuus-2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En bedömning av effekterna av de miljö- och klimatåtgärder som ingår i Finlands nationella GJP-plan är nu klar. På grund av dessa åtgärder kommer jordbrukets växthusgasutsläpp enligt bedömningen att minska med cirka 0,9 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år. Utkastet till Finlands GJP-plan är just nu på remiss och remisstiden går ut den 10 september 2021. Till stöd för arbetet med att utarbeta utlåtanden har jord- och skogsbruksministeriet tillsammans med Naturresursinstitutet gjort en bedömning av effekterna av de miljö- och klimatåtgärder som ingår i GJP-planen. Bedömningen fokuserar på vattenbelastningen, naturens biologiska mångfald och växthusgasutsläppen. Enligt bedömningen kommer jordbrukets växthusgasutsläpp att minska med cirka 0,9 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år. Detta är 5,5 procent mindre jämfört med nuläget. År 2019 var jordbrukets utsläpp av växthusgaser 16 miljoner ton CO2-ekvivalenter.De effektivaste åtgärderna är de villkorlighetskrav som hjälper att minska röjningen av torvmarker och mineraljordar samt odling av de jordförbättrings- och saneringsgrödor som omfattas av miljöersättningssystemet samt skyddszoner och vallodling på torvåkrar.–    Att växthusgasutsläppen minskar med nästan en miljon ton visar att den nya gemensamma jordbrukspolitikens åtgärder är betydande. Vi vill grunda våra beslut på forskningsbaserad kunskap. Denna bedömning ger oss en god grund för att arbeta vidare med GJP-planen utifrån remissbehandlingen. En lönsam och hållbar matproduktion ska fortfarande stå i centrum för allt. Vi måste komma ihåg utgångsläget – enligt FN:s jämförelse går Finland redan nu i spetsen när det gäller livsmedelsproduktionens hållbarhet. Våra jordbrukare har också åtagit sig att genomföra klimat- och miljöåtgärder, säger minister Jari Leppä. Bedömningen beskriver förändringarna jämfört med nuläget De beräknade effekterna beskriver GJP-planens större miljöambition, det vill säga att i vilken grad de nya åtgärderna, ändringarna i de nuvarande åtgärderna och den större målarealen ökar de positiva miljö- och klimateffekterna. Bedömningen vill på ett transparent sätt visa de många olika effekter som miljöåtgärderna medför. Bedömningen är dock inte en helhetsbedömning av GJP:s miljöeffekter eftersom den inte innehåller alla åtgärder och inte heller tar hänsyn till alla åtgärders nuvarande positiva effekter. Bedömningen beskriver alltså förändringen jämfört med nuläget.Resultaten visar att miljöåtgärdernas effekter är följd av en helhet som består av ett stort antal åtgärder, och att samma åtgärd har en större inverkan på vissa variabler som beskriver miljöbelastningen än på andra. Samma åtgärd kan också ha en negativ miljöpåverkan på en miljöbelastningsvariabel och en positiv inverkan på en annan. Det gick inte att göra någon kvantitativ bedömning av effekterna av alla GJP-åtgärder. Kväveläckage minskar med cirka 17 procentNär det gäller effekterna för den biologiska mångfalden visar bedömningen att GJP kommer att öka de arealer som har en positiv inverkan på olika organismgruppers levnadsförhållanden. En stor inverkan har till exempel den växande arealen för ekologisk produktion. Tre till fem procent av de bedömda åtgärdernas arealökningar var arealer som främjar den biologiska mångfalden väl. GJP-åtgärderna beräknas minska jordbrukets kväveläckage med 17 procent, läckaget av löslig fosfor med 0,4 procent och läckaget av partikelfosfor med cirka 8 procent jämfört med nuläget. Vissa åtgärder, såsom åtgärder som förbättrar markstrukturen och preciserar fosforgödslingen, inverkar på lång sikt och femårsöversynen visar bara en obetydlig förändring. 
När vi ser på utsläppsminskningarna är det bra att komma ihåg att växthusgasutsläppen från odlingsmark kalkylmässigt alltid är stora. Stora utsläppsminskningar uppstår först om åkermarken inte längre används för odling, även om utsläppen från marken inte heller då upphör helt och hållet.
Arbetet med GJP-planen fortsätter hösten 2021 utifrån denna bedömning, responsen från remissbehandlingen och en separat förhandsbedömning av GJP-planen så att planen kan lämnas till kommissionen i december 2021.Länk till bedömningen (på finska) Läs mer om beredningen av CAP27: mmm.fi/cap27 Presentationer från mötet kring åtgärderna i utkastet till GJP-plan 17.6.2021 (på finska) Utkast till Finlands GJP-plan i tjänsten utlåtande.fi 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett lagstiftningsprojekt för att bereda brådskande och nödvändiga ändringar i räddningslagen. Avsikten är att uppdatera räddningslagen utifrån en förstudie och de remissvar som inkommit om förstudien.Avsikten med ändringarna är att räddningslagen bättre ska motsvara räddningsväsendets verksamhetsmiljö, den framtida utvecklingen och den pågående reformen i fråga om välfärdsområdena. De ändringar i räddningslagen som lyfts fram i förstudien och i remissyttrandena om den och som kräver grundligare lagberedning och konsekvensbedömning ska genomföras under nästa regeringsperiod.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ansökningstiden för stöd till bybutiker börjar den 1 september. Stödet förbättrar tillgången till tjänster i landsbygdsområdena samt områdenas livskraft. Stödet beviljas av Livsmedelsverket.I stöd beviljas sammanlagt två miljoner euro. Med stödet vill man trygga och förbättra tillgången till dagligvarubutikstjänster på landsbygden genom att bevara och bredda utbudet.
Den senaste gången man kunde söka stöd var 2019. Stödområdet har utvidgats och omfattar nu alla landsbygdsområden, inte bara glesbygden.Bybutikerna spelar en stor roll när man vill hålla landsbygden levande och även betjäna dem som tidvis bor och reser på landsbygden. Utöver dagligvarutjänsterna tillhandahåller butikerna till exempel uttags-, post- och apotekstjänster. Antalet bybutiker har dock minskat i Finland under de senaste åren. Många butiker har svårigheter med lönsamheten eller med att utveckla tjänsterna eller att hitta efterträdare när det blir aktuellt med pensionering.– Det finns områden där bybutikerna ofta är de enda som tillhandahåller kommersiella tjänster. De har gått från att vara små dagligvarubutiker till att vara mångsidiga servicecenter. Stödet hjälper att bevara dessa tjänster som är viktiga och relevanta såväl för människorna som för samhällets funktion på landsbygden, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Stödområdet omfattar landsbygdsområdena. Med landsbygdsområde avses ett område som klassificeras som glesbygd, kärnlandsbygd, stadsnära landsbygd och lokala centra på landsbygden. Områdesindelningen bygger på den klassificering av stads- och landsbygdsområden baserad på geografisk information som Finlands miljöcentral svarar för (länk till en extern webbplats).
Stödet kan sökas på Livsmedelsverkets webbplats 1.9 – 31.10.2021. På webbplatsen finns också information om stödvillkoren. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En självständig expertarbetsgrupp har utrett ändringsbehoven i lagstiftningen gällande god vård i livets slutskede, självbestämmanderätt samt palliativ vård och eutanasi. Arbetsgruppen är nu färdig med sin slutrapport och den har överlämnats till social- och hälsovårdsministeriet.Bristerna i den palliativa vården och vården i livets slutskede kan inte avhjälpas utan lagstiftningsändringarExpertarbetsgruppen är enig om att den palliativa vården och vården i livets slutskede bör utvecklas och att såväl tillgången till vård som kompetensen bör ökas. Enligt arbetsgruppen räcker inte enbart rekommendationer till för att åtgärda bristerna, utan det behövs ändringar i lagstiftningen. I sin slutrapport föreslår arbetsgruppen ändringar i patientlagen, hälso- och sjukvårdslagen och sjukförsäkringslagen. Arbetsgruppen fick också i uppdrag att bedöma de direkta kostnader och besparingar som ändringarna i lagstiftningen medför och som kan åstadkommas genom att verksamhetspraxisen för vården i livets slutskede utvecklas. Samförstånd nåddes inte om legalisering av eutanasiArbetsgruppen framför inte någon enhällig åsikt om huruvida läkarassisterat självmord eller eutanasi bör legaliseras. Arbetsgruppen har dock berett två lagutkast om läkarassisterat självmord och eutanasi för eventuell prövning. Det första utkastet grundar sig på medborgarinitiativet och är mer avgränsat, medan det andra är mer tillåtande. Ett tredje alternativ är att hålla fast vid den nuvarande lagstiftningen. Arbetsgruppen lyfter i slutrapporten särskilt fram att läkarens rättsliga ställning är oklar om läkaren assisterar patienten i självmord. Enligt arbetsgruppen bör man noggrant kartlägga de mer omfattande samhälleliga konsekvenserna av att legalisera läkarassisterat självmord eller eutanasi. Förhoppningen är att de lagutkast som presenteras i slutrapporten ska ge underlag för den samhälleliga debatten och skapa klarhet i vilka juridiska och etiska frågor som kan bli aktuella vid eventuell beredning av en lag om läkarassisterat självmord och eutanasi.Arbetsgruppen tillsattes på grund av medborgarinitiativet om legalisering av eutanasi Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte en oberoende expertarbetsgrupp med anledning av medborgarinitiativet om att tillåta eutanasi. Riksdagen behandlade och förkastade initiativet våren 2018 och förutsatte att en bredbasig expertgrupp tillsätts. Expertgruppen var verksam under tiden 8.5.2018–30.6.2021.Som en del av expertgruppens arbete publicerades rekommendationer för palliativ vård och vård i livets slutskede. Dessutom publicerades en webbkurs för ett kompetenspass för vård i livets slutskede. Kompetenspasset är avsett för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Klimatförändringen hotar stabiliteten och säkerheten i vårt samhälle på många sätt. Enligt en utredning som publicerades i dag den 31 augusti har Finland goda förutsättningar att förbereda sig på klimatförändringens konsekvenser för säkerheten, men det praktiska genomförandet måste effektiviseras avsevärt. Att utveckla samarbetet, kompetensen och prognostiseringen är av avgörande betydelse med tanke på detta.I projektet skapades det en kategoriseringsmodell för klimatsäkerhet som kan användas som stöd i den fortsatta forskningen och det praktiska beredskapsarbetet. Kategorierna enligt modellen är direkta effekter, kaskadeffekter och övergångseffekter.Med direkta effekter avses naturfenomen som orsakas eller stärks av klimatförändringen och de skador som dessa medför för människorna, infrastrukturen och ekosystemen. Kaskadeffekter innebär klimatfaktorer som förenas med politiska, ekonomiska och gränsöverskridande effekter. Med övergångseffekter avses effekterna av åtgärder för bekämpning av och anpassning till klimatförändringen.I ett öppet land som är beroende av utrikeshandel, såsom Finland, framhävs snarare kaskadeffekter och övergångseffekter än direkta effekter. På grund av inbördes inverkan överlappar de tre kategorierna delvis varandra.Klimatförändringens direkta konsekvenser för säkerheten i Finland kan hänföra sig till naturfenomen som orsakar skada eller fara, bland annat skogsbränder, men också till myndigheternas förmåga att reagera på dessa. Kaskadeffekterna kan synas exempelvis i form av störningar i de internationella leveranskedjorna, försämrade verksamhetsbetingelser för ekonomin och äventyrad livsmedelsförsörjning. Övergångseffekterna kan synas exempelvis som ökad polarisering inom landet om klimatpolitiken upplevs som ojämlik.Den modell för övergripande säkerhet som tillämpas i Finland bidrar till beredskapen för klimathot, men den bör göras mer konkret så att den bättre svarar på hot och utmaningar som hänför sig till klimatsäkerheten. Målet bör vara att identifiera förutom enskilda klimateffekter också verkningskedjor och effekter i samverkan med andra fenomen.Projektet rekommenderar bland annat en intensivare och helt ny slags dialog både inom och mellan förvaltningsområdena och klimatsäkerhetsaktörerna, stärkande av klimatsäkerheten och kriskompetensen i anslutning till den samt bättre uppföljning och beaktande av klimathot i framsynsarbetet. Fortsatt forskning behövs i synnerhet i fråga om kaskadeffekter och övergångseffekter.Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Som en del av Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet ordnas ett webbinarium 31.8–1.9 som fokuserar på rättigheterna för personer tillhörande urfolk med en funktionsnedsättning eller minnessjukdom samt på utbudet av språk- och kultursensitiva tjänster. Målet är att öka medvetenheten om rättigheterna och dela med sig av erfarenheter för att utveckla tjänsterna.Lika mänskliga rättigheter för allaSyftet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för personer med funktionsnedsättning. De centrala principerna i konventionen är förbud mot diskriminering samt tillgänglighet och tillgång. Konventionen betonar att personer med funktionsnedsättning ska involveras i allt beslutsfattande som gäller dem. Konventionsstaternas skyldighet att involvera funktionshindersorganisationer omfattar också personer med funktionsnedsättning som tillhör urfolk.Rättigheter för personer med funktionsnedsättning, personer med minnessjukdomar och personer som tillhör urfolken behandlas ofta separat. Intersektionalitet är en viktig aspekt som tas upp under webbinariet, det vill säga hur olika faktorer påverkar individens ställning och situation. En av seminariets huvudtalare är FN:s särskilda rapportör för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Gerard Quinn.– När FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utarbetades var medvetenheten om situationen och rättigheterna för personer med funktionsnedsättning som tillhör urfolk otillräcklig. Till skillnad från många tidigare avtal lyckades beredarna dock uppmärksamma den intersektionella diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning. Det är hög tid att man tar större hänsyn till de missförhållanden som uppkommit för personer med funktionsnedsättning som tillhör urfolken, betonar Quinn och fortsätter sedan:– Det positiva är att tiden nu är inne för att värdesätta kultur samt de individuella och överlappande identiteterna hos personer som tillhör urfolken. Den speciella förbindelsen mellan människor och platser, den utpräglade respekten för naturens rikedomar samt den visdom som ursprungskulturerna har utvecklat under århundradenas gång är till nytta för hela mänskligheten då vi försöker utveckla en mer hållbar framtid för alla. Beaktande av rättigheterna för samiska personer med en funktionsnedsättning eller minnessjukdomFN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning  garanterar personer med funktionsnedsättning rätten att leva självständigt som en del av samfundet. Basservicen ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, vid behov även individuella specialtjänster.När man bedömer behoven av hjälp och stöd för personer med funktionsnedsättning och äldre personer och planerar servicen är det viktigt att beakta samekulturens särdrag. Vid social- och hälsovårdsministeriet revideras som bäst lagarna om service för både personer med funktionsnedsättning och äldre personer. Utgångspunkten för båda dessa projekt är människornas delaktighet i sitt eget liv och i beslutsfattandet som berör det, möjligheten att leva ett liv som passar en själv trots begränsningar i funktionsförmågan samt säkerställandet av tjänster enligt individuella behov. Dessa omständigheter ska förverkligas så väl som möjligt också i fråga om samiska personer med en funktionsnedsättning eller minnessjukdom.– Både vid beredningen och verkställandet av lagstiftningen ska samernas rättigheter beaktas i tillräcklig utsträckning på grund av de språkliga och kulturella särdrag som hänför sig till ordnandet av dem, betonar regeringsrådet Jaana Huhta från social- och hälsovårdsministeriet.Webbinariet ordnas som ett samarbete mellan det nordiska demensnätverket, som lyder under Nordens välfärdscenter, och Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder. Andra arrangörer är social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Sametinget, Sámisoster, delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (VANE) och Människorättscentret.Webbinariet är öppet för alla intresserade, men anmälan krävs för att kunna delta. Webbinariet är på engelska och tolkas till nordsamiska.Anmälan och evenemangets program (på engelska):
Indigenous peoples: language, culture, and life cycle (Nordic Welfare Centre)

Källa: Valtioneuvosto.fi