NordenBladet — Närings-, trafik- och miljöcentralerna betalade i fjol sammanlagt cirka 4,7 miljoner euro i bidrag för att ersätta skador orsakade av fridlysta djur. Den andel som betalades för skador som vitkindade gäss orsakat på odlingar utgjorde 3,4 miljoner euro. Bakom det rekordstora beloppet ligger de allvarliga skador som vitkindade gäss orsakat på våren förra året.Miljöministeriet och Närings-, trafik- och miljöcentralerna informerarAndra skador som ersattes i fjol var skador som kungsörnen orsakat renhushållningen. Ersättningen för dessa uppgick till nästan 1 miljon euro. Dessutom betalades nästan 40 000 euro för skador som fiskgjusar orsakat för fiskodlingar.De skador som orsakats av vitkindade gäss är koncentrerade till östra FinlandPå våren förra året vistades de vitkindade gässen på åkrar i östra Finland i flera veckor och orsakade exceptionellt omfattande skador på odlingarna i området. År 2020 var skadorna koncentrerade särskilt till Norra Karelen (ca 60 procent) och Sydöstra Finland (ca 23 procent).Inom verksamhetsområdena för NTM-centralerna i Norra Karelen och Sydöstra Finland kunde man ansöka om bidrag för de skador som uppstått under våren. I Norra Karelen kom det in 101 ansökningar. Den skadade arealen utgjorde sammanlagt 2 350 hektar och de godtagbara ersättningarna uppgick till totalt cirka 813 000 euro. I Sydöstra Finland kom det under våren in 38 ansökningar som sammanlagt gällde en skadad areal på 1 040 hektar. De godtagbara ersättningarna för Sydöstra Finland uppgick till totalt cirka 165 000 euro.Förslagen från arbetsgruppen för frågor som rör vitkindade gäss genomförsVid miljöministeriet pågår flera projekt för att genomföra förslagen från arbetsgruppen för frågor som rör vitkindade gäss. Avsikten är att regeringens proposition om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur ska lämnas under 2021. Naturresursinstitutets projekt för gåsåkrar som lösning på konflikten mellan människan och vitkindade gäss utreder hur väl fågelåkrar fungerar när det gäller att förebygga skador. Projektet finansieras av miljöministeriet och genomförs i nära samarbete med jordbrukare i området.Myndighetsuppgifterna i anslutning till ersättningsförfarandet vid NTM-centralerna har stärkts genom att en koordinator för fridlysta arter anställts vid NTM-centralen i Norra Karelen. Behandlingen av undantagslov har dessutom förbättrats bland annat genom att myndighetsresurserna stärkts och genom att man uppmuntrat till att ansöka om gemensamt undantag i syfte att jaga bort gäss.  Bidrag för skador som orsakats av fridlysta djur 2021 ska sökas före årets slut
Ansökningar om bidrag för skador som år 2021 orsakats av djur som fridlysts med stöd av naturvårdslagen ska lämnas in senast den 31 december 2021. Om en skada som uppkommit detta år kan fastställas och bedömas först våren 2022, kan ansökan om bidrag lämnas in fram till utgången av maj 2022. En oavhängig expert som godkänts av NTM-centralen ska alltid på plats verifiera och fastställa skadorna på odlingar, djur och byggnader.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genomförandet av social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet inleddes i regionerna genom tillsättandet av en temporär förvaltning. Tidsplanen har varit snäv eftersom kommunerna och de andra aktörerna varit tvungna att komma överens om sammansättningen av organen inom sitt område före utgången av augusti.Temporära beredningsorgan för välfärdsområden har nu tillsatts inom samtliga välfärdsområden, bekräftar kommunminister Sirpa Paatero. ”Det är utmärkt att beredningen i regionerna har inletts i gott samarbete. För att reformen ska kunna genomföras behöver vi kommuner, samkommuner, specialomsorgsdistrikt, räddningsverk och andra aktörer i regionen. Det finns ingen tid att förlora, ett välfungerande samarbete i regionen är ytterst viktigt för att reformen ska kunna genomföras före ingången av 2023” konstaterar minister Paatero. Staten finansierar välfärdsområdena med hjälp av statsunderstöd för kostnader som föranleds av inledandet av verksamheten och förvaltningen. Utbetalningarna till regionerna har redan genomförts i takt med att organiseringen framskridit. I en del områden inleddes verksamheten genast i början av juli genom godkännande av beredningsorganets arbetsordning och de första rekryteringarna, i en del områden har man kommit igång i slutet av augusti. Rekryteringarna väntas framskrida inom alla regioner under hösten. Det temporära beredningsorganet ansvarar för genomförandet tills regionfullmäktige inleder sitt arbete i mars 2022. Organet leder arbetet med att bereda inledandet av välfärdsområdets verksamhet och förvaltning, utövar därtill hörande beslutanderätt och för talan i frågor som gäller dess uppgifter. Det temporära beredningsorganet ska till exempel inleda välfärdsområdets verksamhet och förvaltning samt godkänna budgeten. Det bereder till exempel förslagen till välfärdsområdets förvaltningsstadga, ledningssystem samt produktions- och samarbetsstrukturer. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko har kallat juris licentiat Petra Schulze Steinen till specialmedarbetare i EU-ärenden och internationella frågor. Schulze Steinen inledde sitt uppdrag i början av september.Schulze Steinen har innehaft flera olika funktioner vid Europeiska centralbanken och lett eurosystemets centralbankskontor för gemensam upphandling som är placerat vid Luxemburgs centralbank. Före det har Schulze Steinen skött EU-rättsliga ärenden som advokat inom den privata sektorn både i Finland och utomlands.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en färsk utredning förutsätter förslaget att minska utsläppen med 60 procent från 1990 års nivå fram till 2030 i synnerhet att energiindustrins och den övriga industrins investeringar i koldioxidsnåla lösningar genomförs innan dess.Finlands klimatlag håller på att revideras. Avsikten är att lagen ska inbegripa förutom ett mål om klimatneutralitet till 2035 även mål för minskning av växthusgasutsläppen till 2030, 2040 och 2050.Till stöd för revideringen av klimatlagen har statsrådet beställt en utredning av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab. I utredningen granskades vilka konsekvenser de alternativa utsläppsminskningsmålen har för Finlands energi- och samhällsekonomi. Merit Economics utförde de samhällsekonomiska bedömningarna.Konsekvensbedömningarna gällande minskade växthusgasutsläpp utarbetades så att den rättvisa koldioxidbudget på 79 Mt för 2020–2050 som Finlands klimatpanel fastställt inte överskrids. Kalkyler gjordes i fråga om olika mål att minska växthusgasutsläppen fram till 2030: antingen med 55, 60 eller 65 procent jämfört med 1990 års nivå.Utsläppsminskningsmålet på 60 procent för 2030 förutsätter att man snabbt minskar koldioxidutsläppen särskilt från energiproduktionen och industrin. En skärpning av utsläppsminskningsmålet syns som ökad elimport inom energisektorn 2025–2030.Klimatmålen påverkar sysselsättningen, köpkraften och välfärdenDe kalkylerade konsekvensbedömningarna visar att snabbt skärpta klimatmål påskyndar strukturomvandlingen i samhället. Ändringen påverkar förutom sysselsättningen inom olika branscher och konsumenternas köpkraft också på ett mer övergripande sätt välfärdsutvecklingen i Finland.Detta syns i de fallstudier som gäller utsläppsminskningsmålen på 55 och 60 procent. Konsekvenserna för samhällsekonomin är till stor del positiva fram till 2030, då tilläggsinvesteringarna ökar nationalprodukten och sysselsättningen. Därefter har tilläggspriset för utsläppsminskningar en minskande effekt på hushållens köpkraft, vilket gör att konsumtionsefterfrågan minskar.Resultaten av utredningen presenterades för ministerierna, ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik och intressegrupper under april–juni. Propositionen med förslag till ny klimatlag sändes på remiss den 2 juli 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statens kärnavfallshanteringsfond fick sin första verkställande direktör med uppdraget som huvudsyssla under sin över 30-åriga historia när ekonomie magister Jukka Järvinen inledde uppdraget i början av september. Förra veckan utnämnde statsrådet också fondens direktion för perioden 1.9.2021–31.8.2024. Utnämningarna är en del av omorganiseringen av Statens kärnavfallshanteringsfond.Statens kärnavfallshanteringsfond har till uppgift att se till att samhället har tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens för att sköta kärnavfallshanteringen under alla förhållanden. Fonden står utanför statsbudgeten och lyder under arbets- och näringsministeriet. Den består av tre separata fonder som är Reserveringsfonden, Kärnsäkerhetsforskningsfonden och Kärnavfallsforskningsfonden.Före sin nuvarande uppgift var Jukka Järvinen bland annat forskare och chef för placeringsenheten vid Statskontoret i 11 år och före det placeringschef och ränteplaceringsdirektör vid Statens pensionsfond.Grunderna för valet av Järvinen var långvarig erfarenhet av placeringsverksamhet och inledandet av den samt mycket god kännedom om kärnavfallshanteringsfondens nuvarande placeringsverksamhet. Dessutom har han omfattande praktisk erfarenhet av ekonomisk ledning inom den offentliga förvaltningen och gedigen kompetens i förvaltning av investeringar och risker.I samband med utnämningen av verkställande direktören utnämndes konsultativ tjänsteman Markku Kinnunen från arbets- och näringsministeriet till hans ställföreträdare.Professor Eva Liljeblom fortsätter som ordförande för kärnavfallshanteringsfondens direktionStatsrådet tillsatte 26.8.2021 direktionen för Statens kärnavfallshanteringsfond för mandatperioden 1.9.2021–31.08.2024. Professor Eva Liljeblom från Hanken fortsätter som ordförande för direktionen.Till direktionsmedlemmar utsågs budgetchef Sami Yläoutinen från finansministeriet som vice ordförande och till medlemmar biträdande direktör Anu Sammallahti från Statskontoret samt ekonomidirektör Mika Niemelä och konsultativ tjänsteman Jaana Avolahti från arbets- och näringsministeriet. Avolahti är ny medlem i direktionen. Hon har tidigare också varit verkställande direktör för fonden vid sidan av sitt eget arbete.Lagändringarna om omorganisering av statens kärnavfallshantering trädde i kraft 1.5.2021. Ändringarna gäller kärnenergilagen, lagen om Finansinspektionen och lagen om Finansinspektionens tillsynsavgift. Den uppdaterade regleringen tillämpas stegvis 2021–2026. Ändringarna gör det möjligt för placeringsverksamheten i fråga om de medel som förvaltas av fonden att vara mångsidigare och långsiktigare än tidigare. De möjliggör också större risktagning än tidigare. Dessutom ålades kärnavfallshanteringsskyldiga en skyldighet att delta i riskhanteringen i anslutning till placeringsverksamheten. Omorganiseringen innebar också att en ny direktion utsågs för fonden och att en rådgivande placeringsdelegation vid sidan av den tillsattes genom ett separat beslut av ministeriet. Också fondens beslutsfattande förnyas. Direktionen får nya uppgifter i anslutning till placeringsverksamheten och riskhanteringen, och operativa uppgifter överförs från direktionen till den nya verkställande direktören.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet utfärdade torsdagen den 2 september 2021 en förordning genom vilken social- och hälsovårdsministeriets förordning om fartygsapotek (589/2015) ändras. Förord-ningen träder i kraft den 15 november 2021.Ändringen gäller de bilagor till förordningen där man definierar läkemedel och behandlingsutrust-ning som krävs ombord på fartyg, läkemedel och behandlingsutrustning som gods med farliga äm-nen förutsätter, innehållet i första hjälpen-förpackningen samt livbåtars och räddningsflottars lä-kemedel och behandlingsutrustning. Genom förordningen uppdateras fartygsapotekets innehåll och anpassas till nuvarande vårdpraxis. Ändringarna säkerställer fartygspersonalens möjligheter att få adekvat första hjälpen och sjukvård vid insjuknande och olyckor ombord på fartyget.  Med förordningen genomförs Europeiska kommissionens direktiv 2019/1834, genom vilket direk-tiv 92/29/EEG om medicinsk behandling ombord på fartyg ändrades.•    Social- och hälsovårdsministeriets förordning 
•    Bilagorna 1–4 till social- och hälsovårdsministeriets förordning

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nordiska klimatförändringstävlingen Nord StarT anordnas hösten 2021 av undervisnings- och kulturministeriet. Tävlingen är en del av Finlands ordförandeskapsprogram 2021 i Nordiska ministerrådet. Ministeriet ordnar tävlingen i samarbete med LUMA Center Finlands StarT-program. Syftet med tävlingen är att främja barns, ungas och vuxnas delaktighet i kampen mot klimatförändringen, från småbarnspedagogik till högre utbildning, och att tillsammans hitta konkreta sätt att motverka klimatförändringen.Tävlingens mål är att lyfta fram barns, ungdomars och unga vuxnas visioner och exempel på hur klimatförändringen kan bekämpas. Under de senaste åren har människor visat större intresse och blivit oroligare över klimatförändringen. Utöver intresset är ungdomarna socialt mer medvetna och aktiva än på över 20 år och de vill i synnerhet se konkreta handlingar och en lösningsfokuserad klimatdebatt.Man kan delta i tävlingen genom att rapportera om ett projektarbete eller god undervisningspraxis där människor i olika åldrar och elever på olika utbildningsstadier samarbetar. En skola, klass, klubb eller någon annan grupp barn, unga eller vuxna kan delta genom att rapportera om god undervisningspraxis eller ett bra undervisningsprojekt där barn och unga visar hur man bekämpar klimatkrisen. Lärare, handledare och fostrare spelar en viktig roll när det gäller att skapa undervisningspraxisar.Ett ytterligare syfte med tävlingen är att stärka samhörigheten och samarbetet mellan de nordiska länderna samt att utveckla pedagogiken kring hållbar utveckling och främja verksamhet som baserar sig på läroplaner. Tävlingen riktar sig till utbildningssystemets alla nivåer från småbarnspedagogik till högskolor.Tävlingen pågår redan och det går att anmäla projekt och god undervisningspraxis fram till slutet av november. Tävlingen kulminerar i en nordisk konferens den 9 februari 2022 där priserna delas ut.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Valta kuuluu kansalle r.p. har införts i partiregistret som förs vid justitieministeriet. I partiregistret finns nu 22 partier.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt rapporten ”Turvassa 2021. Medborgarsäkerhet i Finland” präglas resultaten av 2021 års enkät om medborgarsäkerhet av erfarenheterna av coronapandemin och pandemins konsekvenser för människors vardag. Människors otrygghetskänsla har ökat något, och förtroendet för framtiden har sviktat i någon mån.Resultaten tyder på att distansarbetet och coronapandemin har påverkat oron hos människor. När det gäller respondenternas egen vardag var de mer oroade än tidigare över våld i nära relationer och olycksfall hemma eller på fritiden. Sannolikheten för olika samhälleliga hot ansågs också vara högre än tidigare. I synnerhet ansågs det vara mer sannolikt än tidigare att allvarliga epidemier och pandemier av smittsamma sjukdomar blir vanligare, att ekonomiska recessioner förlängs och att risken för omfattande våldsdåd som beror på extremtänkande, störningar till följd av omfattande invandring, problem orsakade av extrema väderfenomen samt spänningar mellan befolkningsgrupper ökar.Enligt rapporten Turvassa 2021 verkar det dock fortfarande finnas en stark gemenskapsbaserad hjälpberedskap i samhället. Största delen av respondenterna (87 %) bedömde att de skulle få hjälp av närstående i en krissituation eller ekonomiskt bistånd om de behövde det. Förtroendet för de etablerade medierna har ökatEnligt rapporten har finländarnas förtroende för de etablerade medierna ökat. Hälften av dem som svarade på enkäten 2021 litade på de etablerade medierna. Under tidigare år litade cirka 30 procent av respondenterna på de etablerade medierna. Orsaken till ökningen kan vara behovet av korrekt information på grund av coronapandemin i en ny och hotfull situation. Samtidigt berättade dock 21 procent av respondenterna att nyhetsrubrikerna väcker rädsla hos dem. Under tidigare år var motsvarande procent 15–16.Enligt dem som svarade på enkäten har mängden vilseledande information i sociala medier ökat, även om respondenternas upplevelse om att sociala medier förmedlar mångsidig information inte har förändrats. Suomen Kyselytutkimus Oy svarade för insamlingen av materialet för undersökningen som inrikesministeriet nu för fjärde gången beställde av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland. Genom enkäten om medborgarsäkerhet utreds hur befolkningen upplever trygghet och otrygghet samt människors förtroende för samhället och andra människor. Rapporten ”Turvassa 2021. Medborgarsäkerhet i Finland” har tagits fram inom ramen för inrikesministeriets forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. De som producerat informationen ansvarar för innehållet i publikationen. Textinnehållet återspeglar inte nödvändigtvis inrikesministeriets ståndpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet nya coronafall i Finland har minskat, men den positiva utveckling som rapporterades förra veckan har avtagit. Under vecka 34 rapporterades det sammanlagt 4 064 nya fall, vilket är cirka 300 färre fall jämfört med föregående veckas 4 386 fall. Viruset sprids fortfarande särskilt bland de ungdomar och vuxna som inte är vaccinerade.Under de två senaste veckorna (16–29.8.) rapporterades det 152 nya fall per 100 000 invånare, vilket är 18 procent mindre jämfört med de 185 fall per 100 000 invånare som rapporterades under de föregående två veckorna (2.–15.8.). 
För närvarande drabbar epidemin främst de människor i arbetsför ålder som inte är vaccinerade, men även i denna grupp har smittfallen minskat. Trots att smittorna bland barn ökat på grund av sommarens epidemivåg är incidensen av coronavirusfall hos de vuxna i arbetsför ålder som inte är vaccinerade högre än hos barn under 10 år.  Rekordmånga testerMänniskorna har fortfarande aktivt gått och testat sig för coronaviruset. Under förra veckan togs det rekordmånga tester, över 172 000. Andelen positiva testresultat av alla tester har fortsatt minska, och uppgick till 2,4 procent förra veckan. Av alla konstaterade smittfall härstammade 5 procent från utlandet, och 0,5 procent av dessa fall orsakade fortsatt smittspridning. Snabb smittspårning och snabba karantänförfaranden förebygger fortsatt smittspridning effektivt. Under vecka 34 försattes 11 123 personer i karantän, ungefär en femtedel mindre än den föregående veckan. I vissa områden har smittspårningen varit mycket överbelastad, och isolerings- och karantänåtgärderna har dröjt.  Smittfallen är en stor belastning på primärvården, vilket återspeglas i bristen på personal inom social- och hälsovården och i svårigheterna att ordna den fortsatta vården för patienter inom den specialiserade vården. Behovet av specialiserad sjukvård har hållits på en rätt låg nivå under de senaste veckorna. Enligt sjukvårdsdistriktens uppgifter vårdades den 1 september sammanlagt 97 coronapatienter på sjukhus. Av dem vårdades 26 på avdelningar inom primärvården, 50 på avdelningar inom den specialiserade sjukvården och 21 på intensivvårdsavdelningar. Fram till den 1 september har det under hela epidemin rapporterats sammanlagt 1030 dödsfall med koppling till covid-19.Hälften av befolkningen har fått båda vaccindosernaI hela landet har cirka 72 procent av befolkningen fått den första vaccindosen, och 50 procent båda vaccindoserna. I åldersgruppen 12–15 år har redan cirka 57 procent fått den första vaccindosen. I alla åldersgrupper över 40 år har över 80 procent fått den första vaccindosen, men vaccineringarna av de unga vuxna har framskridit långsammare än förut. Totalt 71 procent av alla 16–29-åringar har fått den första vaccindosen. Man följer det epidemiologiska läget varje vecka. Lägesrapporten publiceras på torsdagar kl. 10.00.Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats.Uppföljning av coronaviruset (Institutet för hälsa och välfärd) 
Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd)
Coronaviruset i siffror (HUS)
Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin – Valto (valtioneuvosto.fi)
Coronaepidemins konsekvenser för välfärden, tjänsterna och ekonomin (Institutet för hälsa och välfärd), på finska
Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (Institutet för hälsa och välfärd)
Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin: Regeringens promemoria 20.4.2021 (Statsrådets kansli)

Källa: Valtioneuvosto.fi