Mänsklig säkerhet – när “detsamma för alla” inte längre räcker

NordenBladet — Serien av webbinarier om säkerhet, som ordnas av inrikesministeriet, fortsätter onsdagen den 29 september kl. 13.00–16.30. Temat för det andra webbinariet i serien är Mänsklig säkerhet – när “detsamma för alla” inte längre räcker.Webbinariet ”Mänsklig säkerhet – när “detsamma för alla” inte längre räcker” går in på säkerhetsfrågor och utvecklingen av dem i vardagen. En av slutsatserna i redogörelsen för den inre säkerheten, som godkändes i våras, var att i synnerhet säkerheten i vardagen varierar mycket mellan olika människor. Ålder, kön, ursprung, bostadsort, modersmål, socioekonomisk ställning och andra egenskaper har en stor inverkan på vår säkerhet och trygghetskänsla. Därför är det inte effektivt att förbättra säkerheten genom att erbjuda ”detsamma för alla”.Vid webbinariet går man in på olika människors olika säkerhetsbehov och behandlar frågor och verktyg som kan användas för att bättre bemöta behoven. Webbinariet har två temaprogram som deltagarna kan byta mellan och välja de presentationer de är intresserade av. Anmäl dig till webbinariet senast onsdagen den 22 september. https://link.webropolsurveys.com/S/F8C84CEA001D0142Serien av webbinarier om den inre säkerheten inleddes i juni. Det första webbinariet, Alla har rätt till en trygg vardag, behandlade redogörelsen för den inre säkerheten, som statsrådet godkände i maj. De webbinarier som ska ordnas på hösten går mer pragmatiskt in på målen och utvecklingsobjekten för den inre säkerheten, dock med stöd av redogörelsen och dess slutsatser. De två sista webbinarierna ordnas i oktober och december. Rubriken för webbinariet den 27 oktober är Utveckling av tjänsterna för den inre säkerheten och den 2 december Allvarliga och omfattande störningar – ett steg före.Program onsdagen den 29 september13.00 Webbinariet öppnas, Kristina Stenman, diskrimineringsombudsman, ordförande13.15 Kartan över utsatthet – vad berättar den för oss och hur kan den utnyttjas i säkerhetsarbetet? Sakari Kainulainen, sakkunnig, forskare, Diakoniyrkeshögskolan13.50 Temaprogram 1
Sårbara gruppers säkerhet – vad vet vi? 
Heidi Lempiö, specialsakkunnig och Erkki Mäntymäki, sakkunnig, inrikesministeriet
Kommentar: Teemu Lehti, direktör, Nödcentralsverket
13.50 Temaprogram 2
Ny företagssäkerhet gemenskapers resiliens som en del av en hållbar ekonomi
Ilkka Kervinen, verkställande direktör, Oy Resiliency Group Ltd
14.35 Paus14.45 Temaprogram 1
Befolkningsrelationer och säkerhet – Forssaregionens program för befolkningsrelationer
Milla Parviainen, invandringskoordinator, Samkommunen Forssan seudun hyvinvointikuntayhtymä
14.45 Temaprogram 2
Glesbygden, multilokalitet och säkerhet
Tytti Määttä, stadsdirektör, Kuhmo stad
15.35 Morgondagens brottslighet och störningar
Juha Syrjä, analyschef, Polisstyrelsen 
Kommentar: de ungas visioner om framtidens säkerhet
16.15 Sammanfattning av evenemanget och avslutande ord
Kristina Stenman, diskrimineringsombudsman, ordförande

Källa: Valtioneuvosto.fi

Regeringen godkände den uppdaterade hybridstrategin

NordenBladet — Regeringen har vid sina förhandlingar den 6 september beslutat om åtgärder för att öppna upp Finland och slopa coronarestriktionerna. Regeringen har som mål att avveckla de riksomfattande restriktionerna och de heltäckande rekommendationerna när minst 80 procent av dem som fyllt 12 år har fått två vaccindoser eller har haft möjlighet att ta båda vaccindoserna. Genomförandet av den uppdaterade hybridstrategin inleds stegvis redan före det.Regeringen har för avsikt att vid statsrådets allmänna sammanträde torsdagen den 9 september fatta ett principbeslut om en handlingsplan för genomförande av den uppdaterade hybridstrategin. Restriktionsåtgärder kan börja avvecklas stegvis redan innan den eftersträvade vaccinationstäckningen uppnås. Syftet med den uppdaterade hybridstrategin för hantering av coronakrisen är att öppna samhället, främja öppenheten och stödja eftervården av epidemin, förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och återuppbyggnaden. Målet är också att förebygga allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser, trygga hälso- och sjukvårdens kapacitet samt skydda riskgrupper och de mest utsatta.Vid månadsskiftet augusti-september har det uppskattats att 80 procent av befolkningen som fyllt 12 år kan ha fått två vaccindoser före mitten av oktober. Indelning i epidemifaser slopas och det införs en enhetlig verksamhetsmodell för alla regioner
Handlingsplanen syftar till att stöda bedömningen av åtgärdernas proportionalitet och nödvändighet i regionförvaltningsverkens och kommunernas beslutsfattande, hindra överbelastning av hälso- och sjukvården och okontrollerad spridning av epidemin samt styra arbetet för att uppnå en så hög vaccinationstäckning som möjligt. 
De regionala epidemifaserna och rekommendationerna som gäller de olika faserna slopas. För hanteringen av coronakrisen införs en enhetlig verksamhetsmodell som gäller för alla regioner. Enligt verksamhetsmodellen ska epidemin bekämpas med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar i första hand genom lokala och regionala åtgärder. Åtgärderna är mer begränsade än tidigare med tanke på hur de riktas samt deras innehåll, varaktighet och omfattning. Restriktionerna bör riktas mot olika branscher så jämlikt som möjligt med hänsyn till riskerna. I princip ska samhällets olika funktioner inte begränsas. Även om det kan förekomma smittkluster i regionerna, rekommenderas det att tillställningar och funktioner med låg risk inte alls begränsas. För tillställningar och verksamhet med måttlig risk ska fastställas riktade rekommendationer. Endast verksamhet med hög risk ska i lokala specialsituationer begränsas genom riktade och noggrant valda åtgärder som fastställs genom förvaltningsbeslut. I beslutsfattandet beaktas fortfarande principen om prioritering av barnets bästa.  Det covid-19-pass som är under beredning ska till sina syften och ändamål delvis vara parallellt med och komplettera de riskbaserade restriktionerna så att de som omfattas av begränsningarna frivilligt med stöd av coronapasset ska ha möjlighet att avvika från dem.Handlingsplanen innehåller en riksomfattande nödbromsmekanism för plötsliga och snabba ändringar till det sämre där regionala åtgärder inte räcker till för att förhindra smittspridningen. I dessa fall övergår man tillbaka till mer omfattande riksomfattande åtgärder för att hindra spridningen av viruset. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Högskolestuderandenas välbefinnande, handledningen av dem och deras framåtskridande i studierna stöds med specialunderstöd

NordenBladet — De exceptionella förhållandena till följd av coronaepidemin har redan påverkat universitetens och yrkeshögskolornas studiearrangemang och därigenom de studerandes förutsättningar för lärande och deras välbefinnande under ett och ett halvt års tid. Undervisnings- och kulturministeriets specialunderstöd ska stödja handledningen av högskolestuderande och stärkandet av deras välbefinnande samt framsteg i studier som fördröjts på grund av pandemin. Ansökan om specialunderstöd har öppnat den 6 september.Specialunderstödet är riktat till högskolor, studerandeorganisationer, studentkårer och studerandekårer som hör till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Totalt finns högst 6 miljoner euro att delas ut som understöd.Undervisnings- och kulturministeriet önskar i princip en ansökan från varje högskola inom förvaltningsområdet. Det  är bra om beredningen av ansökan sker i samarbete mellan högskolan och dess studerandekår eller studentkår. Med understödet kan man till exempel ordna handledning och stödja de studerandes självstyrning, lindra deras upplevelse av ensamhet, utveckla stödverksamheten eller stärka samhörigheten.Utöver de särskilda åtgärder som stöds med understöden har en utökad närundervisning under hösten en avsevärd inverkan på de studerandes välbefinnande. Möjligheten att träffas ansikte mot ansikte är mycket viktig för att kunna säkerställa att de studerande knyter an till studierna, men också för att stärka välbefinnandet inom hela högskolesamfundet.De studerandes välbefinnande och handledningen av dem stöddes också i januariI januari 2021 stödde undervisnings- och kulturministeriet högskolor samt student- och studerandekårer med sammanlagt 6 miljoner euro i specialunderstöd.Det handlade om ett anslag som ingick i den fjärde tilläggsbudgeten för 2020. Bidrag söktes till ett belopp om över 16 miljoner euro. 38 projekt beviljades understöd. Specialunderstöden är avsedda för åtgärder på grund av coronaepidemin i syfte att stärka handledningen av högskolestuderande och deras välbefinnande.Ansökan om specialunderstöd för åtgärder som behövs på grund av coronapandemin för att åtgärda inlärningsunderskottet och stärka stödet för studiernas framskridande, handledningen och de studerandes välbefinnande vid yrkeshögskolor och universitet 2021Understöd som beviljades i januari 2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

Genomförandet av principen om straffrihet utreds

NordenBladet — Justitieministeriet har inlett en utredning där man granskar straffrihet för ett brott som ett offer för människohandel har tvingats begå.Europeiska unionens direktiv om bekämpande av människohandel förpliktar medlemsstaterna att vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att de nationella myndigheterna har befogenhet att avstå från att lagföra eller straffa människohandelsoffer för deras deltagande i brottslig verksamhet som de har tvingats att begå till följd av att de blivit brottsoffer för människohandel. Bestämmelser om denna princip om straffrihet finns också i Europarådets konvention om bekämpande av människohandel.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Förslag till kvalitetskriterier för informationsmaterial på remiss

NordenBladet — Finansministeriet begär utlåtanden om förslaget till kvalitetskriterier för informationsmaterial för den offentliga förvaltningen. Utlåtanden kan ges skriftligen i Lausuntopalvelu.fi-tjänsten fram till den 4 oktober.Syftet med kvalitetskriterierna är att öka uppgifternas enhetlighet och möjligheterna att använda dem samt att utvidga användningen av information både i det samhälleliga beslutsfattandet och i företagsverksamheten.Kvalitetskriterierna för informationsmaterial underlättar en enhetlig verifiering, beskrivning och utvärdering av informationens kvalitet inom den offentliga förvaltningen. Med hjälp av dem kan den offentliga förvaltningens information utnyttjas i större utsträckning. Kvalitetskriterierna gäller aktörer inom den offentliga förvaltningen i Finland i egenskap av producerare och användare av information.Kvalitetskriterierna för informationsmaterial har ordnats under fyra frågor ur användarperspektiv: 1) Vad gäller informationen? 2) Hur beskriver informationen verkligheten? 3) Hur väl har informationen beskrivits? 4) Hur kan informationen användas? Varje kriterium har mätare som beskriver det.Kvalitetskriterierna är avsedda att vara ett flexibelt verktyg; alla kriterier, eller i synnerhet mätare, är inte nödvändigtvis relevanta i alla situationer eller i allt informationsmaterial. Dessutom lönar det sig att notera att användningsändamålet avgör vilken nivå som eftersträvas i fråga om kvaliteten på den information som beskrivs i kvalitetskriteriet.Kvalitetskriterierna för informationsmaterial har utarbetats i samband med projektet för utnyttjande och öppnande av information (TiHA) som en del av målen för informationspolitiken i statsminister Marinis regeringsprogram. Kvalitetskriterierna har skapats i samarbete av tio organisationer i delprojektet ”Kvalitetsram för information”, som leds av Statistikcentralen. Beredningen har genomförts i omfattande samarbete med intressentgrupper. I beredningen ingick en för alla öppen kommentaromgång om kvalitetskriterierna i februari 2021 samt dessutom pilotförsök, workshoppar och seminarier om TiHA-projektet under våren 2021.Kvalitetskriterierna och mätarna för dem finslipas efter en remissbehandling före utgången av 2021. Vid finslipningen beaktas också pilotförsöket under hösten 2021 samt den respons som fås direkt från webbplatsen Kvalitetskriterier för informationsmaterial. Godkännandeförfarandet avslutas senare och verkställigheten bereds.Skriftliga utlåtanden om förslaget kan lämnas via lausuntopalvelu.fi senast den 4 oktober 2021 före kl. 16.15.Remissmaterialet i utlåtandetjänsten
Webbplatsen Kvalitetskriterier för informationsmaterial
Läs mer om delprojektet Kvalitetsramverk för information
Läs mer om TiHA-projektet

Källa: Valtioneuvosto.fi

Tiina Isotalus blir kommunminister Paateros specialmedarbetare

NordenBladet — Kommunminister Sirpa Paatero har kallat magister i förvaltningsvetenskaper Tiina Isotalus från Karleby till sin specialmedarbetare. Isotalus ansvarsområden i kommunministerns stab är kommunernas och landskapens ärenden och för medierelationer. Isotalus inleder sitt arbete den 6 september.Isotalus har tidigare arbetat bland annat som stadspolitisk koordinator för SDP och som förvaltningssekreterare för Kalajoki stad. Isotalus är ordförande för Karlebys stadsfullmäktige.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Jämställdhet inom småbarnspedagogiken och LGBTI-personers välbefinnande huvudteman vid nordiskt ministermöte

NordenBladet — Lagstiftningen och den nationella styrningen har en central roll när det gäller att främja jämställdhet inom småbarnspedagogiken. Dessa uppgifter framgår av en utredning som Nordiska ministerrådet har beställt. Detta kommer också att diskuteras av de nordiska ministrarna som ansvarar för jämställdhets- och LGBTI-frågor. Ministrarna sammanträder till ett virtuellt möte den 6 september.Detta kommer också att diskuteras av de nordiska ministrarna som ansvarar för jämställdhets- och LGBTI-frågor. Ministrarna sammanträder till ett virtuellt möte den 6 september. Ordförande för mötet är Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.Främjandet av jämställdhet inom småbarnspedagogiken är ett huvudtema för ministerrådet för jämställdhet och LGBTI under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. I en utredning som publicerades i dag kartläggs lagstiftning, forskning och god praxis för att främja jämställdhet inom småbarnspedagogiken i de nordiska länderna, på Åland, Färöarna och Grönland. Utredningen har gjorts av forskarna Nea Alasaari och Sara Sundell. Vid sitt möte i dag diskuterar ministrarna olika metoder för att främja jämställdhet inom småbarnspedagogiken utgående från utredningen.– Vi tar till oss könsnormer, könsroller och olika stereotyper relaterade till kön redan i barndomen. Vi lär oss vad som förväntas av oss på grund av vårt kön, vad som är acceptabelt och vilka möjligheter vi har. Dessa uppfattningar påverkar vårt välbefinnande och kan begränsa till exempel våra utbildnings- och yrkesval. När ett jämlikt samhälle byggs upp är det nödvändigt att fästa uppmärksamhet vid jämställdhetsarbetet inom småbarnspedagogiken, konstaterar minister Blomqvist.Ministrarna beslutar om fortsättningen på LGBTI-samarbetetFrämjande av lika rättigheter, bemötande och möjligheter för könsminoriteter och sexuella minoriteter är en del av det nordiska jämställdhetssamarbetet från och med 2020. Under Danmarks och Finlands ordförandeskap (2020–2021) har man särskilt koncentrerat sig på att främja välbefinnandet och säkerheten bland unga LGBTI-personer. I augusti 2021 publicerades en nordisk rapport om välbefinnandet hos unga LGBTI-personer. Under ledning av Finland bereds en utredning för att förebygga hatbrott och trakasserier som LGBTI-personer upplever. Utredningen publiceras under hösten 2021. Avsikten är att under ministermötet besluta om fortsatt LGBTI-samarbete i synnerhet för att förbättra livskvaliteten hos äldre LGBTI-personer. –  LGBTI-personers rättigheter är hotade på olika håll i världen. Enligt undersökningar har en stor del av dem som hör till könsminoriteter och sexuella minoriteter också i de nordiska länderna upplevt våld, hat eller trakasserier, och pandemin har förvärrat situationen ytterligare. Det nordiska samarbetet för att främja LGBTI-personers rättigheter är nu viktigare än någonsin. I våra LGBTI-projekt hittills har vi fokuserat mycket på unga. Satsningar på äldre LGBTI-personers välbefinnande är ett naturligt nästa steg, säger Blomqvist.Finland är ordförande i Nordiska ministerrådet 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Prognos: Turismkonsumtionen stannar på 30–40 procent under nivån före pandemin

NordenBladet — År 2021 minskar turisternas konsumtion i Finland med 30–40 procent. Om branschen börjar återhämta sig i november–december 2021 minskar konsumtionen med cirka 30 procent, över 5 miljarder euro. Om återhämtningen tar fart först under våren 2022, minskar konsumtionen med cirka 40 procent, cirka 6 miljarder euro.Uppgifterna framgår av den prognos om efterfrågan på turism som presenterades under Business Finlands seminarium What’s up: Prognoser & prognostisering, som ordnades den 6 september 2021. Arbets- och näringsministeriet har utarbetat prognosen tillsammans med Visit Finland, Statistikcentralen, Turism- och Restaurangförbundet rf och Resebyråbranschens förbund i Finland rf. I prognosen används siffrorna för 2019 som jämförelse. Uppskattningen av konsumtionens minskning är mer optimistisk än på våren. Den positiva utvecklingen förklaras av att den inhemska turismen har blivit livligare i sommar. När det gäller den totala efterfrågan inom branschen är det emellertid inte möjligt att nå samma nivå som före pandemin utan att resor över gränserna möjliggörs igen.Den summa pengar som finländare och utländska resenärer använde i Finland, det vill säga efterfrågan på turism, var enligt preliminära uppskattningar 16,3 miljarder euro 2019. Det kommer att dröja åtminstone till 2023 innan efterfrågan återgår till 2019 års siffror. Turismen till Finland och finländarnas utlandsresor återhämtar sig betydligt långsammare än resorna i hemlandet. Branschen måste förbereda sig på risken att efterfrågan på turism under en längre tid förblir på en lägre nivå än tidigare. När det gäller internationella resor minskar konsumtionen fortfarande kraftigt. Coronakrisen minskar de utländska turisternas konsumtion i Finland med ca 80 procent i år, det vill säga 3,8–4,3 miljarder euro. Detta är en betydande del av Finlands tjänsteexport, varav turismen tidigare utgjorde 16 procent och därmed var den tredje största sektorn inom tjänsteexporten. Konsumtionen i Finland till följd av finländarnas utrikesturism minskar med 76–86 procent, cirka 1,7–2,0 miljarder euro. Utlandsturismens andel av den totala efterfrågan på turism var före pandemin cirka 15 procent, i år endast cirka 5 procent. Större delen av detta utgörs av den inhemska flyg- och fartygstrafiken och av resebyråernas tjänster. Konsumtionen som föranleds av inhemsk turism kommer enligt uppskattningar att ligga nära 2019 års nivå. Den inhemska turismens andel före pandemin var närmare 55 procent av den totala efterfrågan på turism i Finland, i år växer andelen till 82–87 procent. Turismens regionala fördelning: den utländska turismen koncentrerades till Nyland och Lappland 2019Vid Business Finlands seminarium presenterades också rapporten Regionala satelliträkenskaper för turismen, som beskriver turismens effekter på ekonomin och sysselsättningen i varje landskap. Turismens betydelse varierar stort regionalt. Åren 2017–2019 ökade den inhemska efterfrågan på turism från 10,5 miljarder euro till 11,0 miljarder euro, det vill säga med cirka två procent (211 miljoner euro) per år. Den största tillväxten skedde i Egentliga Finland, Norra Österbotten, Birkaland och Mellersta Finland. Den utländska turismen till Finland ökade med cirka åtta procent per år 2017–2019. Ökningen av den utländska efterfrågan riktades nästan uteslutande till Nyland och Lappland. Över hälften (8,2 miljarder euro) av den totala efterfrågan på turism riktades mot Nyland.År 2019 arbetade 154 000 personer inom olika turismgrenar, det vill säga 5,8 procent av arbetskraften i hela landet. Andelen var högre på Åland (21,4 %), i Lappland (8,4 %), i Nyland (6,5 %) och i Södra Karelen (6,1 %). I Nyland arbetade 60 800 personer inom turistbranschen, cirka 40 procent av de sysselsatta inom branschens olika grenar. Rapporten Regionala satelliträkenskaper för turismen, som Statistikcentralen utarbetat på uppdrag av arbets- och näringsministeriet, innehåller uppgifter för 2018 samt förhandsuppgifter för 2019 om den landskapsspecifika efterfrågan på turism, det mervärde som turismen medför (BNP) och sysselsättningen inom turistbranscherna. Uppgifterna om hela landet framgår av Visit Finlands nationella turismräkenskaper. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

E-postadresserna inom statsrådet förenhetligas – försvarsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet, miljöministeriet och undervisnings- och kulturministeriet får nya gov.fi-adresser

NordenBladet — Statsrådet inför stegvis enhetliga e-postadresser. Alla ministerier börjar använda e-postadresser med ändelsen gov.fi före utgången av 2021. Försvarsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet, miljöministeriet och undervisnings- och kulturministeriet får nya e-postadresser den 6 september.I fortsättningen har e-postadresserna till dessa ministeriers tjänstemän i regel formen [email protected] Meddelanden som skickas till de gamla adresserna hittar fram två år framöver.Ministeriernas allmänna e-postadresser ändras senare i år. Detta gäller till exempel registratorskontorens e-postadresser. Adresserna till ministeriernas webbplatser ändras inte.Alla ministerier får nya e-postadresser med ändelsen gov.fi under slutet av åretÄven de övriga ministerierna tar i bruk den nya gov.fi-ändelsen under slutet av året. Justitieministeriet och statsrådets kansli har redan fått nya e-postadresser. Arbets- och näringsministeriet, finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet börjar använda den nya ändelsen den 20 september och utrikesförvaltningen i november.E-postadresserna till de tjänstemän som arbetar med uppgifter med krav på hög beredskap och säkerhet har ändelsen govsec.fi. E-postadresserna till inrikesministeriets tjänstemän har från och med den 4 oktober formen [email protected] Tidsplanen kan ännu ändras.Syftet med reformen är att öka enhetligheten inom statsrådet och att göra det lättare för allmänheten att kontakta statsrådet. E-postadresserna ändras som ett led i den normala uppdateringen av e-postsystemet. I samband med reformen förbättras också hela statsrådets e-postsäkerhet och förmågan att upptäcka eventuella säkerhetsluckor.Ändelsen gov.fi valdes för att den är lätt igenkännlig och liknande ändelser används även i andra länder. Enhetliga e-postadresser gör också personalrotationen mellan olika ministerier smidigare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Fortum lämnade en MKB-beskrivning för den fortsatta driften av kraftverket i Lovisa till ministeriet

NordenBladet — Fortum [Power and Heat Oy] lämnade den 6 september 2021 in en miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning) till arbets- och näringsministeriet. I MKB-beskrivningen utreds miljökonsekvenserna i fråga om en eventuell fortsatt drift och alternativt en avveckling av kärnkraftverket i Lovisa samt miljökonsekvenserna av en slutförvaringsanläggning för låg- och medelaktivt avfall.Arbets- och näringsministeriet, som är kontaktmyndighet för projektet, gav sitt utlåtande om MKB-programmet i november 2020. I utlåtandet konstaterades det att bolagets planer på att genomföra förfarandet vid miljökonsekvensbedömning är tillräckliga, förutsatt att de omständigheter som framförs i ministeriets utlåtande beaktas.I sitt utlåtande begärde arbets- och näringsministeriet preciseringar bl.a. i fråga om hanteringen av anläggningens åldrande, beaktandet av klimatförändringar och kylvattnen i bedömningen, beskrivningen av följderna av olyckor och förebyggandet av dem samt bedömningen av kärnavfallshanteringen.I Fortums MKB-beskrivning har man också bedömt konsekvenserna av projektet för människors levnadsförhållanden, trivsel och hälsa samt för miljön, vattendragen, grundvattnet, fiskenäringen, naturområden, landskapet och kulturmiljön. Dessutom har man bedömt projektets inverkan på samhällsstrukturen och den regionala ekonomin.De huvudalternativ som granskas i Fortums MKB-process är att båda kraftverksenheterna i Lovisa fortsätter att drivas fram till cirka år 2050 eller att kärnkraftverket tas ur drift efter att de nuvarande tillståndsperioderna (2027 och 2030) har löpt ut.Fortums miljökonsekvensbeskrivning finns tillgänglig på adressen www.tem.fi/lovisa-mkb-beskrivning. Arbets- och näringsministeriet kommer att begära utlåtanden om den av myndigheter och sammanslutningar samt ordna samråd med medborgare och sammanslutningar. Tiden för hörande är 20 september–18 november 2021. Hörandet sker på webben i tjänsten utlåtande.fi. Ett samrådsmöte för allmänheten ordnas i Lovisa den 7 oktober 2021 kl. 18–21. Kontaktmyndighetens motiverade slutsats ges i januari 2022. MKB-beskrivningen kommer att fogas till tillståndsansökan för fortsatt drift eller avveckling av anläggningen.Arbets- och näringsministeriet är kontaktmyndighet för projektets MKB-förfarande, och miljöministeriet är kontaktmyndighet för det internationella samrådet.

Källa: Valtioneuvosto.fi