NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. De särskilda begränsningarna i fråga om restaurangernas kundantal eller serverings- och öppettider slopas i Mellersta Finland i och med att landskapet tar i bruk begränsningarna på basnivån.Förordningen träder i kraft fredagen den 10 september 2021.Begränsningarna för samhällsspridningsfasen gäller för förplägnadsrörelser i följande landskap från och med den 10 september: Egentliga Finland, Birkaland, Kymmenedalen, Nyland, Södra Karelen, Österbotten och Södra Österbotten.Förplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–22.00 och hålla öppet kl. 05.00–23.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga restauranger får på motsvarande sätt använda endast 75 procent av kundplatserna inomhus och utomhus.Alla kunder i restaurangen ska såväl inomhus som utomhus ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta. Kunderna ska inomhus hänvisas till egna sittplatser. Restaurangen ska utarbeta och ge kunderna anvisningar om hur det är tillåtet att röra sig inomhus i samband med att de kommer till restaurangen eller avlägsnar sig därifrån, besöker rökrum eller toalett- och tvättrum samt hämtar mat och dryck. I praktiken är det således inte tillåtet att ordna till exempel dans eller karaoke.Begränsningarna för accelerationsfasen gäller för förplägnadsrörelser i följande landskap från och med den 10 september: Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Kajanaland, Södra Savolax och Satakunta.Förplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus. Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta. Antalet kundplatser är inte begränsat på uteserveringar. Begränsningarna för basnivån gäller för landskapet Åland, landskapet Mellersta Finland och landskapet Lappland från och med den 10 septemberHär gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland förbereder sig på att donera coronavacciner som upphandlats med blivit oanvända genom EU-samarbete. Under hösten doneras cirka 3,6 miljoner coronavacciner till utvecklingsländer. Donationen av vacciner fördröjer inte vaccineringen i Finland.Vaccinerna fördelas genom den internationella mekanismen för vaccinsamarbete Covax AMC (Advanced Market Commitment), som främjar lika tillgång till vaccin. Vaccinerna erbjuds låginkomstländer och medelinkomstländer som haft problem med tillgången.Statsrådet beslutade vid sitt sammanträde den 9 september att donera tre miljoner doser Astra Zeneca-vaccin och 650 000 doser Johnson & Johnson-vaccin. Vaccinernas värde uppgår till 10 miljoner euro. Donationen görs ur de vaccindoser som förblir oanvända av Finlands andel i EU:s vaccinupphandling. Vaccinerna styrs direkt från läkemedelsfabrikerna till mottagarländerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På olika håll i Finland pågår åtta försök där arbets- och näringsbyråerna utvecklar speciellt rekryteringstjänsterna så att de bättre än för närvarande motsvarar partiellt arbetsföra arbetstagares behov. Dessa pilotförsök med arbets- och näringstjänster för partiellt arbetsföra genomförs i samarbete med organisationer.Torsdagen den 9 september intensifieras samarbetet ytterligare vid ett möte, där företrädare för organisationer runtom i Finland ges möjlighet att nätverka med dem som ansvarar för pilotförsöken. Målet med nätverksmötet är att finna mer pragmatiska och bestående samarbetsformer. Mötet arrangeras av expertorganisationen Vates-säätiö.Organisationerna har mycket kunnande i synnerhet när det gäller att sysselsätta partiellt arbetsföra. De har sakkunskap till exempel när det gäller att stödja deras arbets- och funktionsförmåga och planera lämpliga tjänster. Man vill i högre grad dra nytta av denna kompetens i arbets- och näringstjänsterna. I pilotförsöken utvecklas sådana arbets- och näringstjänster och servicehelheter som bäst stöder de partiellt arbetsföras arbetsförmåga. Samtidigt söker man metoder för att stärka tillgången till och utbudet av behövlig utbildning. Man vill dessutom skapa ett tätare samarbete mellan tjänsterna för arbetssökande och tjänsterna för arbetsgivare. I detta arbete är organisationernas sakkunskap till stor nytta. Målet med programmet för arbetsförmåga, som genomför Marins regeringsprogram, är att få partiellt arbetsföra att bättre än för närvarande få sysselsättning enligt sin egen förmåga. Arbets- och näringsministeriet ansvarar och genomför programmet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. Försöken med arbets- och näringstjänster hör till de åtgärder inom programmet för arbetsförmåga som arbets- och näringsministeriet ansvarar för.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-ländernas finansministrar sammanträder till ett informellt möte i Kranj i Slovenien den 10–11 september. Eurogruppen sammanträder i samband med mötet.Finansminister Annika Saarikko kommer inte att delta i mötena. Understatssekreterare Leena Mörttinen från finansministeriet representerar Finland.Teman för finansministrarnas informella möte:reglering av finanssektorn: balans mellan finansiell stabilitet och finansiering av en hållbar ekonomikanalisering av Internationella valutafondens (IMF) särskilda dragningsrätter till sårbara länder återhämtning, finanspolitiska anpassningsutsikter och investeringsmöjligheterframtiden för den internationella företagsbeskattningen.IMF-diskussionen inleds av organisationens verkställande direktör Kristalina Georgieva och skattediskussionen av ekonomiorganisationen OECD:s generalsekreterare Mathias Cormann.I de två första arbetssessionerna deltar också centralbankscheferna. Finlands Bank representeras av generaldirektör Olli Rehn.Temana för eurogruppen:ekonomiska läget i euroområdethanteringen av coronakrisens ojämna effekterföretagens betalningsförmåga och anpassningsförmåga i euroområdet när ekonomin återhämtar sig.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland stöder FN:s organisation för industriell utveckling (United Nations Industrial Development Organization, UNIDO) med 3,6 miljoner euro 2021–2023 för att utveckla värdekedjorna för hållbart skogsbruk, gruvdrift och cirkulär ekonomi, och för att skapa arbetstillfällen i utvecklingsländer. I projekthelheten ingår dessutom en del som stärker kvinnors ställning och jämställdheten i UNIDO:s arbete. Ett avtal om samarbetet undertecknades i Wien den 8 september.Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari framhåller att Finland har förbundit sig att stödja utvecklingsländernas ekonomiska utveckling på ett sätt som är hållbart med tanke på miljön och motverkar klimatförändringarna. ”Cirkulär ekonomi är en aktuell lösningsmodell för denna utmaning. Vår finansiering till UNIDO främjar en gradvis övergång till cirkulär ekonomi i utvecklingsländerna”, säger ministern. Finland var världens första land som utarbetade en egen handlingsplan för cirkulär ekonomi för fem år sedan. Regeringen har dessutom satt som mål att Finland ska vara ett koldioxidneutralt land före 2035. ”Samarbetet med UNIDO erbjuder också möjligheter för finländska företag och andra finländska aktörer”, säger ministern.UNIDO främjar hållbar och inkluderande industriell utveckling i utvecklingsländerna. Organisationen stöder både den privata och den offentliga sektorn i syfte att främja utbrett välstånd och konkurrenskraft. UNIDO stöder dessutom samhälleliga reformer och åtgärder inom den privata sektorn som är gynnsamma för miljön, klimatet och en koldioxidsnål utveckling. UNIDO bedriver ett omfattande samarbete med företag, organisationer för företagsstöd och forskningsinstitut. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd och Folkpensionsanstalten börjar bereda det tekniska genomförandet och en verksamhetsmodell med hjälp av vilka man i Finland kan bevilja EU:s coronavaccinationsintyg till personer som har vaccinerats i länder utanför EU med de covid-19-vaccin som Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har godkänt.Dessutom utreds möjligheten att utfärda intyg också över vaccinpreparat som finns upptagna på Världshälsoorganisationens (WHO) förteckning över nödanvändning.Personer som vistas eller bor i Finland och som vaccinerats i länder utanför EU kan få ett EU-vaccinationsintyg i Finland tidigast i slutet av oktober.Personer som är vaccinerade i Finland har kunnat få EU:s coronavaccinationsintyg från och med den 22 juni. EU:s intyg över full vaccinationsserie har också kunnat beviljas personer som har fått sin första vaccindos i en annan EU-medlemsstat eller i ett land utanför EU och den andra vaccindosen i Finland.Utgångspunkten är att coronavaccinationsintyget fås i det land där vaccinationen har getts. Om en person har fått de vaccindoser som ingår i vaccinationsserien i olika EU-länder, får hen ett intyg över en full vaccinationsserie i det land där den senare vaccinationen har getts.Digitala coronaintyg från vissa länder utanför EU kan redan nu kontrolleras digitalt i EU-länderna. Dessa länder är för närvarande Island, Liechtenstein, Norge, Norra Makedonien, San Marino, Schweiz, Turkiet, Ukraina och Vatikanstaten. Antalet länder ökar i takt med att EU och olika länder utanför EU kommer överens om interoperabilitet mellan intygen.Varje EU-land beslutar själv hurdana coronaintyg som krävs av dem som reser in i landet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommittén för social trygghet sammanträdde måndagen den 6 september för att fortsätta beredningen av kommitténs ståndpunkter. Kommittén satt även upp riktlinjer för ett antal snabba delreformer inom socialskyddet. Kommittén diskuterade också om utgifterna och finansieringen inom socialskyddet, befolkningsstrukturen, kontinuerligt lärande och reformen av utkomststödet. Under hösten 2021 utarbetar kommittén för social trygghet de ståndpunkter som ger riktlinjerna för reformen av den sociala tryggheten. Vid kommitténs möte den 6 september presenterade presidiet en version av utkastet om ståndpunkterna. För varje problem som togs upp i utkastet gav presidiet också förslag till principerna för hur problemet ska lösas. Utkastet följer principerna i den gällande lagstiftningen.   Presidiets utkast om ståndpunkterna, 30.8.2021Kommittén fortsätter bearbeta utkastet vid mötet den 4 oktober, som särskilt gäller frågorna om värdegrunden. När kommittén har godkänt riktlinjerna kan sektionerna med grund i dem börja bereda förslagen till lösningarna till de bestämda problemen inom socialskyddet.  Beredningen fortsätter med de snabba delreformernaKommittén för social trygghet har även mandat att föreslå snabbare delreformer inom socialskyddet. Den fortsatta beredningen gäller följande delreformer:•    Enklare förfarande för ansökan om förmåner 
•    Enhetliga tidsfrister för betalningen av förmånerna 
•    Kartläggning av dataskyddslagstiftningen
•    Enhetliga inkomstbegrepp, där också företagarna beaktas.
•    Utredning av familjebegreppen 
•    Möjligheten att ansöka om flera förmåner på samma gång
Reformen av lagen om utkomststöd och önskemålen i utlåtandenaKommittén informerades om arbetet i den arbetsgrupp som bereder reformen av lagen om utkomststöd. Arbetsgruppens förslag är nu på remiss. I förslaget föreslås det att utkomststödet ska utvecklas med grund i nuläget. Arbetsgruppen som reviderar lagen om utkomststöd har framfört ett önskemål till kommittén för social trygghet. Enligt arbetsgruppen är det problematiskt att utkomststödet nuförtiden i regel är en stödform som kompletterar grundskyddet. Enligt arbetsgruppen borde fokus ligga på de omständigheter som är orsaken till att utkomststödet används som ett komplement till de primära förmånerna. Arbetsgruppen önskar därför att kommittén för social trygghet i kommittéarbetet och övrig beredning ska sträva efter sådana reformer som minskar behovet av utkomststöd. 
Beskrivning av socialskyddssystemets utgifter och finansieringKommittén för social trygghet har fått en redogörelse över finansieringen och utgifterna inom det nuvarande socialskyddet. I den presenteras också teorier som beskriver nivån på socialskyddet. Utgifterna för den sociala tryggheten uppgick sammanlagt till cirka 72 miljarder euro år 2019. De största utgiftsposterna är ålderspensionerna och social- och hälsovårdstjänsterna. För de förmåner och stöd för arbetsföra och barnfamiljer som kommittén reformerar användes det år 2019 cirka 17,1 miljarder euro, vilket är en fjärdedel av de totala utgifterna för socialskyddet. 
 
De socialutgifter som står i relation till bruttonationalprodukten är högre i Finland än i de flesta övriga EU-länder. Proportionellt är de dock inte på något sätt exceptionellt höga jämfört med de nordiska länderna eller de flesta västeuropeiska länder. Jämfört med tiden före finanskrisen 2007-2009 har utgifterna i förhållande till BNP ökat snabbare i Finland än i de övriga EU-länderna. De omständigheter som bidragit till detta är åldersstrukturen, sysselsättningsgraden och bruttonationalproduktens svaga utveckling. Under hösten 2021 får kommittén mera forskningsbaserad information  om effekterna av de olika formerna av finansiering av socialskyddet.Finansieringen och förmånsutgifterna, Utkast till betänkandeFinlands befolkningsstruktur och socialskydd
För kommittén för social trygghet presenterades ett informationspaket om Finlands befolkningsstruktur och socialskyddet. Budskapet i informationspaketet är att Finland håller på att tyna ut befolkningsmässigt, med undantag av Nyland och Åland. Den här utvecklingen ökar och fördjupar hållbarhetsunderskottet och försvårar upprätthållandet av de centrala samhälleliga funktionerna och infriandet av de tidigare givna socialpolitiska löftena. Att försörjningskvoten försvagas beror dessutom på utmaningarna med tillgången till arbetskraft. I informationspaketet beskrivs bland annat hur den befolkningsrörelse och de förändringar i familjepolitiken, nativiteten och migrationen som klimat- och miljöförändringarna orsakar kommer att inverka på befolkningsstrukturen. I informationspaketet betonas vikten av att öka sysselsättningsgraden, och att det bästa sättet för att lyckas med detta är att öka utbildningen. Informationspaketet är ett resultat av samarbetet mellan kommittén för social trygghet och de program och projekt som finansieras av Rådet för strategisk forskning.  Informationspaketet om Finlands befolkningsstruktur och socialskyddet (på finska)Kontinuerligt lärande och kompetensutveckling
Kommittén för social trygghet fick för första gången ta del av en fenomenbaserad rapport om de problem som behöver lösas i fråga om kontinuerligt lärande och kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen granskades i rapporten i synnerhet utgående från hur socialskyddsförmånerna kan stödja kompetensutvecklingen under tiden i arbetslivet. I rapporten beaktas de riktlinjer som den parlamentariska gruppen för reformen av kontinuerligt lärande färdigställde i december 2020. Den parlamentariska gruppen för reformen av det kontinuerliga lärandet satt upp följande riktlinjer gällande förmånerna: 
1. Utveckling av arbetslösas studiemöjligheter 
2. I samband med att studiestödssystemet utvecklas bedöms möjligheterna att utveckla systemet så att det stöder kontinuerligt lärande bättre än förut. 
3. Förmånssystemet ses över med tanke på de grupper som är underrepresenterade i utbildningen.Kontinuerligt lärande och kompetensutveckling, Utkast till betänkande 
Kommitténs kommande möten och mötesteman:Arbetsmöte den 4 oktober  
Målen för Toimi-projektet inom reformen av den sociala tryggheten, Värdegrunden för socialskyddet, De centrala problemen och lösningsalternativen utgående från principerna.   Möte den 11 oktober 
Bedömning av grundtrygghetens tillräcklighet, Övriga teman, Behandling av ståndpunkterna. Arbetsmöte den 8 november 
Behandling av ståndpunkterna, Planering av strukturen på mellanbetänkandet. Möte den 29 november 
Förändringarna arbetslivet, Boende och arbete som grund för socialskyddet och den internationella rörligheten, Övriga teman, Behandling av ståndpunkterna, Godkännande av de slutliga problemrapporterna. Våren 2022
Mellanbetänkandet (färdplanen) utarbetas 
Kommitténs möten hålls i januari (godkännande av ståndpunkterna), mars och maj. 
Kommitténs arbetsmöten hålls i februari och april. Mötesmaterial:Möteskallelse
Bilaga 1: Protokoll, Kommittén för social trygghet 10.5. 2021
Bilaga 2: Finansieringen och förmånsutgifterna, Utkast till betänkande 
Bilaga 3: Kontinuerligt lärande och kompetensutveckling, Utkast till betänkande
Bilaga 4: Presidiets utkast om ståndpunkterna, 30.8.2021
Bilaga 5: Dior, Kommittén för social trygghet 6.9.2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 8 september deltar Finland i ett diskussionsmöte, som ordnas av internationella människorättsorganisationer, där de länder som kandiderar till FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2022–2024 svarar på frågor från allmänheten, organisationer och stater. Evenemanget ordnas av organisationerna International Service for Human Rights (ISHR) och Amnesty International. Vid det virtuella mötet presenterar kandidaterna sina kampanjteman och målsättningar för medlemskapet. Sedan får allmänheten, icke-statliga organisationer och företrädare för stater ställa frågor till kandidatländerna om läget för de mänskliga rättigheterna i länderna och om deras åtaganden inför medlemskapet i rådet.Finland företräds av Finlands ständiga representant vid FN, ambassadör Jukka Salovaara. Genom att delta i evenemanget visar Finland sitt engagemang för medlemskapet i rådet, för de mänskliga rättigheterna och dialogen med det civila samhället. Det multilaterala internationella systemet skulle inte fungera utan det civila samhällets, forskningsinstitutens, journalisternas och företagens medverkan. Om Finland blir vald till medlem i rådet för mänskliga rättigheter för perioden 2022–2024 kommer Finland att fortsätta diskutera med och engagera dessa aktörer i arbetet för att försvara de mänskliga rättigheterna.Finlands kampanj fokuserar på konsekvenserna av klimatförändringar och digitalisering

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vanliga frågor och svar om inresetillstånd till Finland och konsulära tjänster i Afghanistan  Jag är finsk medborgare/jag har uppehållstillstånd i Finland. Jag befinner mig i Afghanistan och vill återvända till Finland, vad ska jag göra?Finlands evakueringsinsats i Afghanistan har avslutats. Finlands ambassad i Kabul har stängts tills vidare och Finland kan inte erbjuda konsulärt bistånd på platsen i Afghanistan.Enligt lagen om konsulära tjänster kan utrikesministeriet bistå finska medborgare och utlänningar som är varaktigt bosatta i Finland, men för närvarande är möjligheterna att ge konsulärt bistånd mycket begränsade. Personer i akut nöd kan vända sig till lokala eller internationella organisationer (t.ex. Röda halvmånen, Röda korset, UNHCR).Utrikesministeriet bevakar läget i Afghanistan och utreder sina möjligheter att bistå. Om du fortfarande befinner dig i Afghanistan, följ lokal information och de lokala nyheterna.Utrikesministeriet uppmanar finska medborgare och personer som är varaktigt bosatta i Finland, som fortfarande befinner sig i Afghanistan, att göra en reseanmälan. Genom reseanmälan kan utrikesministeriet få kontakt med den som befinner sig i landet, och genom tjänsten kan vi också skicka information om det sker förändringar i situationen. Kan ni hämta min familjemedlem från Afghanistan till Finland?Evakueringen från Afghanistan har upphört.Finska medborgare och personer som varaktigt bor i Finland har alltid rätt att återvända till Finland. En utländsk familjemedlem behöver däremot uppehållstillstånd för att kunna flytta till Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sanna Marins regering har godkänt en plan över de regeringspropositioner och statsrådets redogörelser som ska lämnas till riksdagen under höstsessionen 2021. Regeringen har för avsikt att lämna 182 regeringspropositioner och nio redogörelser till riksdagen under höstsessionen. Samtidigt godkände regeringen preliminärt planen för vårsessionen 2022.Regeringens lagstiftningsplan finns på statsrådets webbplats på adressen https://valtioneuvosto.fi/sv/lagstiftningsprogram. Planen uppdateras vid behov under sessionsperioden.Lagstiftningsplanen ger en aktuell översikt av läget för beredningen av regeringspropositioner och en uppskattning av när statsrådet ska fatta beslut om att lämna propositionen till riksdagen.Närmare information om beredningen av de regeringspropositioner som ingår i lagstiftningsplanen och om enskilda projekt finns i statsrådets projektportal.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi