NordenBladet — Justitieministeriet har inlett en utredning där man granskar straffrihet för ett brott som ett offer för människohandel har tvingats begå.Europeiska unionens direktiv om bekämpande av människohandel förpliktar medlemsstaterna att vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att de nationella myndigheterna har befogenhet att avstå från att lagföra eller straffa människohandelsoffer för deras deltagande i brottslig verksamhet som de har tvingats att begå till följd av att de blivit brottsoffer för människohandel. Bestämmelser om denna princip om straffrihet finns också i Europarådets konvention om bekämpande av människohandel.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet begär utlåtanden om förslaget till kvalitetskriterier för informationsmaterial för den offentliga förvaltningen. Utlåtanden kan ges skriftligen i Lausuntopalvelu.fi-tjänsten fram till den 4 oktober.Syftet med kvalitetskriterierna är att öka uppgifternas enhetlighet och möjligheterna att använda dem samt att utvidga användningen av information både i det samhälleliga beslutsfattandet och i företagsverksamheten.Kvalitetskriterierna för informationsmaterial underlättar en enhetlig verifiering, beskrivning och utvärdering av informationens kvalitet inom den offentliga förvaltningen. Med hjälp av dem kan den offentliga förvaltningens information utnyttjas i större utsträckning. Kvalitetskriterierna gäller aktörer inom den offentliga förvaltningen i Finland i egenskap av producerare och användare av information.Kvalitetskriterierna för informationsmaterial har ordnats under fyra frågor ur användarperspektiv: 1) Vad gäller informationen? 2) Hur beskriver informationen verkligheten? 3) Hur väl har informationen beskrivits? 4) Hur kan informationen användas? Varje kriterium har mätare som beskriver det.Kvalitetskriterierna är avsedda att vara ett flexibelt verktyg; alla kriterier, eller i synnerhet mätare, är inte nödvändigtvis relevanta i alla situationer eller i allt informationsmaterial. Dessutom lönar det sig att notera att användningsändamålet avgör vilken nivå som eftersträvas i fråga om kvaliteten på den information som beskrivs i kvalitetskriteriet.Kvalitetskriterierna för informationsmaterial har utarbetats i samband med projektet för utnyttjande och öppnande av information (TiHA) som en del av målen för informationspolitiken i statsminister Marinis regeringsprogram. Kvalitetskriterierna har skapats i samarbete av tio organisationer i delprojektet ”Kvalitetsram för information”, som leds av Statistikcentralen. Beredningen har genomförts i omfattande samarbete med intressentgrupper. I beredningen ingick en för alla öppen kommentaromgång om kvalitetskriterierna i februari 2021 samt dessutom pilotförsök, workshoppar och seminarier om TiHA-projektet under våren 2021.Kvalitetskriterierna och mätarna för dem finslipas efter en remissbehandling före utgången av 2021. Vid finslipningen beaktas också pilotförsöket under hösten 2021 samt den respons som fås direkt från webbplatsen Kvalitetskriterier för informationsmaterial. Godkännandeförfarandet avslutas senare och verkställigheten bereds.Skriftliga utlåtanden om förslaget kan lämnas via lausuntopalvelu.fi senast den 4 oktober 2021 före kl. 16.15.Remissmaterialet i utlåtandetjänsten
Webbplatsen Kvalitetskriterier för informationsmaterial
Läs mer om delprojektet Kvalitetsramverk för information
Läs mer om TiHA-projektet

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunminister Sirpa Paatero har kallat magister i förvaltningsvetenskaper Tiina Isotalus från Karleby till sin specialmedarbetare. Isotalus ansvarsområden i kommunministerns stab är kommunernas och landskapens ärenden och för medierelationer. Isotalus inleder sitt arbete den 6 september.Isotalus har tidigare arbetat bland annat som stadspolitisk koordinator för SDP och som förvaltningssekreterare för Kalajoki stad. Isotalus är ordförande för Karlebys stadsfullmäktige.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagstiftningen och den nationella styrningen har en central roll när det gäller att främja jämställdhet inom småbarnspedagogiken. Dessa uppgifter framgår av en utredning som Nordiska ministerrådet har beställt. Detta kommer också att diskuteras av de nordiska ministrarna som ansvarar för jämställdhets- och LGBTI-frågor. Ministrarna sammanträder till ett virtuellt möte den 6 september.Detta kommer också att diskuteras av de nordiska ministrarna som ansvarar för jämställdhets- och LGBTI-frågor. Ministrarna sammanträder till ett virtuellt möte den 6 september. Ordförande för mötet är Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.Främjandet av jämställdhet inom småbarnspedagogiken är ett huvudtema för ministerrådet för jämställdhet och LGBTI under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. I en utredning som publicerades i dag kartläggs lagstiftning, forskning och god praxis för att främja jämställdhet inom småbarnspedagogiken i de nordiska länderna, på Åland, Färöarna och Grönland. Utredningen har gjorts av forskarna Nea Alasaari och Sara Sundell. Vid sitt möte i dag diskuterar ministrarna olika metoder för att främja jämställdhet inom småbarnspedagogiken utgående från utredningen.– Vi tar till oss könsnormer, könsroller och olika stereotyper relaterade till kön redan i barndomen. Vi lär oss vad som förväntas av oss på grund av vårt kön, vad som är acceptabelt och vilka möjligheter vi har. Dessa uppfattningar påverkar vårt välbefinnande och kan begränsa till exempel våra utbildnings- och yrkesval. När ett jämlikt samhälle byggs upp är det nödvändigt att fästa uppmärksamhet vid jämställdhetsarbetet inom småbarnspedagogiken, konstaterar minister Blomqvist.Ministrarna beslutar om fortsättningen på LGBTI-samarbetetFrämjande av lika rättigheter, bemötande och möjligheter för könsminoriteter och sexuella minoriteter är en del av det nordiska jämställdhetssamarbetet från och med 2020. Under Danmarks och Finlands ordförandeskap (2020–2021) har man särskilt koncentrerat sig på att främja välbefinnandet och säkerheten bland unga LGBTI-personer. I augusti 2021 publicerades en nordisk rapport om välbefinnandet hos unga LGBTI-personer. Under ledning av Finland bereds en utredning för att förebygga hatbrott och trakasserier som LGBTI-personer upplever. Utredningen publiceras under hösten 2021. Avsikten är att under ministermötet besluta om fortsatt LGBTI-samarbete i synnerhet för att förbättra livskvaliteten hos äldre LGBTI-personer. –  LGBTI-personers rättigheter är hotade på olika håll i världen. Enligt undersökningar har en stor del av dem som hör till könsminoriteter och sexuella minoriteter också i de nordiska länderna upplevt våld, hat eller trakasserier, och pandemin har förvärrat situationen ytterligare. Det nordiska samarbetet för att främja LGBTI-personers rättigheter är nu viktigare än någonsin. I våra LGBTI-projekt hittills har vi fokuserat mycket på unga. Satsningar på äldre LGBTI-personers välbefinnande är ett naturligt nästa steg, säger Blomqvist.Finland är ordförande i Nordiska ministerrådet 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — År 2021 minskar turisternas konsumtion i Finland med 30–40 procent. Om branschen börjar återhämta sig i november–december 2021 minskar konsumtionen med cirka 30 procent, över 5 miljarder euro. Om återhämtningen tar fart först under våren 2022, minskar konsumtionen med cirka 40 procent, cirka 6 miljarder euro.Uppgifterna framgår av den prognos om efterfrågan på turism som presenterades under Business Finlands seminarium What’s up: Prognoser & prognostisering, som ordnades den 6 september 2021. Arbets- och näringsministeriet har utarbetat prognosen tillsammans med Visit Finland, Statistikcentralen, Turism- och Restaurangförbundet rf och Resebyråbranschens förbund i Finland rf. I prognosen används siffrorna för 2019 som jämförelse. Uppskattningen av konsumtionens minskning är mer optimistisk än på våren. Den positiva utvecklingen förklaras av att den inhemska turismen har blivit livligare i sommar. När det gäller den totala efterfrågan inom branschen är det emellertid inte möjligt att nå samma nivå som före pandemin utan att resor över gränserna möjliggörs igen.Den summa pengar som finländare och utländska resenärer använde i Finland, det vill säga efterfrågan på turism, var enligt preliminära uppskattningar 16,3 miljarder euro 2019. Det kommer att dröja åtminstone till 2023 innan efterfrågan återgår till 2019 års siffror. Turismen till Finland och finländarnas utlandsresor återhämtar sig betydligt långsammare än resorna i hemlandet. Branschen måste förbereda sig på risken att efterfrågan på turism under en längre tid förblir på en lägre nivå än tidigare. När det gäller internationella resor minskar konsumtionen fortfarande kraftigt. Coronakrisen minskar de utländska turisternas konsumtion i Finland med ca 80 procent i år, det vill säga 3,8–4,3 miljarder euro. Detta är en betydande del av Finlands tjänsteexport, varav turismen tidigare utgjorde 16 procent och därmed var den tredje största sektorn inom tjänsteexporten. Konsumtionen i Finland till följd av finländarnas utrikesturism minskar med 76–86 procent, cirka 1,7–2,0 miljarder euro. Utlandsturismens andel av den totala efterfrågan på turism var före pandemin cirka 15 procent, i år endast cirka 5 procent. Större delen av detta utgörs av den inhemska flyg- och fartygstrafiken och av resebyråernas tjänster. Konsumtionen som föranleds av inhemsk turism kommer enligt uppskattningar att ligga nära 2019 års nivå. Den inhemska turismens andel före pandemin var närmare 55 procent av den totala efterfrågan på turism i Finland, i år växer andelen till 82–87 procent. Turismens regionala fördelning: den utländska turismen koncentrerades till Nyland och Lappland 2019Vid Business Finlands seminarium presenterades också rapporten Regionala satelliträkenskaper för turismen, som beskriver turismens effekter på ekonomin och sysselsättningen i varje landskap. Turismens betydelse varierar stort regionalt. Åren 2017–2019 ökade den inhemska efterfrågan på turism från 10,5 miljarder euro till 11,0 miljarder euro, det vill säga med cirka två procent (211 miljoner euro) per år. Den största tillväxten skedde i Egentliga Finland, Norra Österbotten, Birkaland och Mellersta Finland. Den utländska turismen till Finland ökade med cirka åtta procent per år 2017–2019. Ökningen av den utländska efterfrågan riktades nästan uteslutande till Nyland och Lappland. Över hälften (8,2 miljarder euro) av den totala efterfrågan på turism riktades mot Nyland.År 2019 arbetade 154 000 personer inom olika turismgrenar, det vill säga 5,8 procent av arbetskraften i hela landet. Andelen var högre på Åland (21,4 %), i Lappland (8,4 %), i Nyland (6,5 %) och i Södra Karelen (6,1 %). I Nyland arbetade 60 800 personer inom turistbranschen, cirka 40 procent av de sysselsatta inom branschens olika grenar. Rapporten Regionala satelliträkenskaper för turismen, som Statistikcentralen utarbetat på uppdrag av arbets- och näringsministeriet, innehåller uppgifter för 2018 samt förhandsuppgifter för 2019 om den landskapsspecifika efterfrågan på turism, det mervärde som turismen medför (BNP) och sysselsättningen inom turistbranscherna. Uppgifterna om hela landet framgår av Visit Finlands nationella turismräkenskaper. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet inför stegvis enhetliga e-postadresser. Alla ministerier börjar använda e-postadresser med ändelsen gov.fi före utgången av 2021. Försvarsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet, miljöministeriet och undervisnings- och kulturministeriet får nya e-postadresser den 6 september.I fortsättningen har e-postadresserna till dessa ministeriers tjänstemän i regel formen [email protected] Meddelanden som skickas till de gamla adresserna hittar fram två år framöver.Ministeriernas allmänna e-postadresser ändras senare i år. Detta gäller till exempel registratorskontorens e-postadresser. Adresserna till ministeriernas webbplatser ändras inte.Alla ministerier får nya e-postadresser med ändelsen gov.fi under slutet av åretÄven de övriga ministerierna tar i bruk den nya gov.fi-ändelsen under slutet av året. Justitieministeriet och statsrådets kansli har redan fått nya e-postadresser. Arbets- och näringsministeriet, finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet börjar använda den nya ändelsen den 20 september och utrikesförvaltningen i november.E-postadresserna till de tjänstemän som arbetar med uppgifter med krav på hög beredskap och säkerhet har ändelsen govsec.fi. E-postadresserna till inrikesministeriets tjänstemän har från och med den 4 oktober formen [email protected] Tidsplanen kan ännu ändras.Syftet med reformen är att öka enhetligheten inom statsrådet och att göra det lättare för allmänheten att kontakta statsrådet. E-postadresserna ändras som ett led i den normala uppdateringen av e-postsystemet. I samband med reformen förbättras också hela statsrådets e-postsäkerhet och förmågan att upptäcka eventuella säkerhetsluckor.Ändelsen gov.fi valdes för att den är lätt igenkännlig och liknande ändelser används även i andra länder. Enhetliga e-postadresser gör också personalrotationen mellan olika ministerier smidigare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fortum [Power and Heat Oy] lämnade den 6 september 2021 in en miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning) till arbets- och näringsministeriet. I MKB-beskrivningen utreds miljökonsekvenserna i fråga om en eventuell fortsatt drift och alternativt en avveckling av kärnkraftverket i Lovisa samt miljökonsekvenserna av en slutförvaringsanläggning för låg- och medelaktivt avfall.Arbets- och näringsministeriet, som är kontaktmyndighet för projektet, gav sitt utlåtande om MKB-programmet i november 2020. I utlåtandet konstaterades det att bolagets planer på att genomföra förfarandet vid miljökonsekvensbedömning är tillräckliga, förutsatt att de omständigheter som framförs i ministeriets utlåtande beaktas.I sitt utlåtande begärde arbets- och näringsministeriet preciseringar bl.a. i fråga om hanteringen av anläggningens åldrande, beaktandet av klimatförändringar och kylvattnen i bedömningen, beskrivningen av följderna av olyckor och förebyggandet av dem samt bedömningen av kärnavfallshanteringen.I Fortums MKB-beskrivning har man också bedömt konsekvenserna av projektet för människors levnadsförhållanden, trivsel och hälsa samt för miljön, vattendragen, grundvattnet, fiskenäringen, naturområden, landskapet och kulturmiljön. Dessutom har man bedömt projektets inverkan på samhällsstrukturen och den regionala ekonomin.De huvudalternativ som granskas i Fortums MKB-process är att båda kraftverksenheterna i Lovisa fortsätter att drivas fram till cirka år 2050 eller att kärnkraftverket tas ur drift efter att de nuvarande tillståndsperioderna (2027 och 2030) har löpt ut.Fortums miljökonsekvensbeskrivning finns tillgänglig på adressen www.tem.fi/lovisa-mkb-beskrivning. Arbets- och näringsministeriet kommer att begära utlåtanden om den av myndigheter och sammanslutningar samt ordna samråd med medborgare och sammanslutningar. Tiden för hörande är 20 september–18 november 2021. Hörandet sker på webben i tjänsten utlåtande.fi. Ett samrådsmöte för allmänheten ordnas i Lovisa den 7 oktober 2021 kl. 18–21. Kontaktmyndighetens motiverade slutsats ges i januari 2022. MKB-beskrivningen kommer att fogas till tillståndsansökan för fortsatt drift eller avveckling av anläggningen.Arbets- och näringsministeriet är kontaktmyndighet för projektets MKB-förfarande, och miljöministeriet är kontaktmyndighet för det internationella samrådet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen där den bland annat föreslår att kravet om ett säkerhetsavstånd på två meter ska strykas i lagen om smittsamma sjukdomar.I propositionen föreslås att den temporära 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar ska ändras. Paragrafen gäller förutsättningarna för användning av lokaler avsedda för kunder och deltagare, och syftet med den är att förhindra spridning av coronavirusepidemin. I paragrafen vill man stryka de exakta kraven i definitionen av närkontakt samt det incidenstal som är ett kriterium för tillämpningen. Genom ändringen stryks både kravet om två meter och kravet om 15 minuter i definitionen. I fortsättningen skulle regionförvaltningsverket eller kommunen göra en sammanhangsbaserad definition av närkontakt. De bestämmelser i lagen om smittsamma sjukdomar som gäller förutsättningar för användning av lokaler gäller till slutet av året.Förslaget förändrar inte myndigheternas rätt och skyldighet att fatta sådana beslut som kan förhindra att covid 19-epidemin sprider sig, om situationen så kräver. Enligt propositionen kan regionförvaltningsverket eller de kommunorgan som är ansvariga för att förhindra smittsamma sjukdomar fatta besluten om förutsättningarna när det gäller det egna området, om det konstateras sådana sjukdomskluster inom kommunens eller sjukvårdsdistriktets område vars smittkedjor inte kan spåras på ett tillförlitligt sätt och som enligt en sakkunnigbedömning medför en betydande risk för spridning av nya smittor inom området. Paragrafen får tillämpas om epidemiläget försämras avsevärt enligt sakkunnigbedömningarna. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. I Satakunta införs begränsningar för accelerationsfasen och i Rovaniemi stad begränsningar på basnivån.Förordningen träder i kraft måndagen den 6 september 2021.Begränsningarna för samhällsspridningsfasen gäller för förplägnadsrörelser i följande landskap från och med den 6 september: Egentliga Finland, Birkaland, Kymmenedalen, Nyland, Södra Karelen, Österbotten och Södra Österbotten.Förplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–22.00 och hålla öppet kl. 05.00–23.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga restauranger får på motsvarande sätt använda endast 75 procent av kundplatserna inomhus och utomhus.Alla kunder i restaurangen ska såväl inomhus som utomhus ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta. Kunderna ska inomhus hänvisas till egna sittplatser. Restaurangen ska utarbeta och ge kunderna anvisningar om hur det är tillåtet att röra sig inomhus i samband med att de kommer till restaurangen eller avlägsnar sig därifrån, besöker rökrum eller toalett- och tvättrum samt hämtar mat och dryck. I praktiken är det således inte tillåtet att ordna till exempel dans eller karaoke.Begränsningarna för accelerationsfasen gäller för förplägnadsrörelser i följande landskap från och med den 6 september: Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Kajanaland, Södra Savolax och Satakunta. Förplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus. Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta.Antalet kundplatser är inte begränsat på uteserveringar. Begränsningarna för basnivån gäller för landskapet Åland och landskapet Lappland från och med den 6 septemberHär gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har genomfört en utredning om förutsättningarna för att införa social kreditgivning i hela landet. Det föreslås att välfärdsområdena ska organisera den sociala kreditgivningen som en del av socialvårdstjänsterna i framtiden.  Att erbjuda kreditgivning har varit frivilligt för kommunerna. År 2019 erbjöd 30 kommuner social kreditgivning aktivt. Största delen av de stora städerna har börjat erbjuda kreditgivning, vilket betyder att de kommuner som erbjuder detta omfattar ungefär hälften av landets befolkning (2,8 miljoner människor). Möjligheterna att införa social kreditgivning i hela landet utreds i enlighet med regeringsprogrammet, och föreslås utgående från utredningen bli införd i hela landet under valperioden. Enligt utredningen är det motiverat att koncentrera den sociala kreditgivningen till en egen separat enhet. I utredningen betonas också vikten av nätverkssamarbete såväl inom socialvården som med andra partner. Dessutom är det viktigt att säkerställa att det finns tillräckliga resurser för tjänsterna och att verksamheten utvecklas och följs upp.   När kreditgivningen är ändamålsenlig ökar den både kredittagarens och de närståendes möjligheter att klara av svårigheterna och minskar behovet av utkomststöd och andra socialvårdstjänster.   I utredningen konstateras det att den sociala kreditgivningen är en tjänst som skulle kunna användas mera och som kan utvecklas genom att alla kommuner blir skyldiga att erbjuda den. Ministeriet fortsätter utreda möjligheterna att införa den sociala kreditgivningen i hela landet.  Före utredningen skickade man ut en enkät till de kommuner som erbjuder social kreditgivning och företrädarna för de blivande välfärdsområdena samt utvalda expert- och utvecklingsinstanser inom social kreditgivning. Utredningen genomfördes av Olli-Pekka Niskanen, socialarbetare, magister i samhällsvetenskaper. 

Källa: Valtioneuvosto.fi