NordenBladet — EU-ländernas finansministrar sammanträder till ett informellt möte i Kranj i Slovenien den 10–11 september. Eurogruppen sammanträder i samband med mötet.Finansminister Annika Saarikko kommer inte att delta i mötena. Understatssekreterare Leena Mörttinen från finansministeriet representerar Finland.Teman för finansministrarnas informella möte:reglering av finanssektorn: balans mellan finansiell stabilitet och finansiering av en hållbar ekonomikanalisering av Internationella valutafondens (IMF) särskilda dragningsrätter till sårbara länder återhämtning, finanspolitiska anpassningsutsikter och investeringsmöjligheterframtiden för den internationella företagsbeskattningen.IMF-diskussionen inleds av organisationens verkställande direktör Kristalina Georgieva och skattediskussionen av ekonomiorganisationen OECD:s generalsekreterare Mathias Cormann.I de två första arbetssessionerna deltar också centralbankscheferna. Finlands Bank representeras av generaldirektör Olli Rehn.Temana för eurogruppen:ekonomiska läget i euroområdethanteringen av coronakrisens ojämna effekterföretagens betalningsförmåga och anpassningsförmåga i euroområdet när ekonomin återhämtar sig.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland stöder FN:s organisation för industriell utveckling (United Nations Industrial Development Organization, UNIDO) med 3,6 miljoner euro 2021–2023 för att utveckla värdekedjorna för hållbart skogsbruk, gruvdrift och cirkulär ekonomi, och för att skapa arbetstillfällen i utvecklingsländer. I projekthelheten ingår dessutom en del som stärker kvinnors ställning och jämställdheten i UNIDO:s arbete. Ett avtal om samarbetet undertecknades i Wien den 8 september.Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari framhåller att Finland har förbundit sig att stödja utvecklingsländernas ekonomiska utveckling på ett sätt som är hållbart med tanke på miljön och motverkar klimatförändringarna. ”Cirkulär ekonomi är en aktuell lösningsmodell för denna utmaning. Vår finansiering till UNIDO främjar en gradvis övergång till cirkulär ekonomi i utvecklingsländerna”, säger ministern. Finland var världens första land som utarbetade en egen handlingsplan för cirkulär ekonomi för fem år sedan. Regeringen har dessutom satt som mål att Finland ska vara ett koldioxidneutralt land före 2035. ”Samarbetet med UNIDO erbjuder också möjligheter för finländska företag och andra finländska aktörer”, säger ministern.UNIDO främjar hållbar och inkluderande industriell utveckling i utvecklingsländerna. Organisationen stöder både den privata och den offentliga sektorn i syfte att främja utbrett välstånd och konkurrenskraft. UNIDO stöder dessutom samhälleliga reformer och åtgärder inom den privata sektorn som är gynnsamma för miljön, klimatet och en koldioxidsnål utveckling. UNIDO bedriver ett omfattande samarbete med företag, organisationer för företagsstöd och forskningsinstitut. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd och Folkpensionsanstalten börjar bereda det tekniska genomförandet och en verksamhetsmodell med hjälp av vilka man i Finland kan bevilja EU:s coronavaccinationsintyg till personer som har vaccinerats i länder utanför EU med de covid-19-vaccin som Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har godkänt.Dessutom utreds möjligheten att utfärda intyg också över vaccinpreparat som finns upptagna på Världshälsoorganisationens (WHO) förteckning över nödanvändning.Personer som vistas eller bor i Finland och som vaccinerats i länder utanför EU kan få ett EU-vaccinationsintyg i Finland tidigast i slutet av oktober.Personer som är vaccinerade i Finland har kunnat få EU:s coronavaccinationsintyg från och med den 22 juni. EU:s intyg över full vaccinationsserie har också kunnat beviljas personer som har fått sin första vaccindos i en annan EU-medlemsstat eller i ett land utanför EU och den andra vaccindosen i Finland.Utgångspunkten är att coronavaccinationsintyget fås i det land där vaccinationen har getts. Om en person har fått de vaccindoser som ingår i vaccinationsserien i olika EU-länder, får hen ett intyg över en full vaccinationsserie i det land där den senare vaccinationen har getts.Digitala coronaintyg från vissa länder utanför EU kan redan nu kontrolleras digitalt i EU-länderna. Dessa länder är för närvarande Island, Liechtenstein, Norge, Norra Makedonien, San Marino, Schweiz, Turkiet, Ukraina och Vatikanstaten. Antalet länder ökar i takt med att EU och olika länder utanför EU kommer överens om interoperabilitet mellan intygen.Varje EU-land beslutar själv hurdana coronaintyg som krävs av dem som reser in i landet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommittén för social trygghet sammanträdde måndagen den 6 september för att fortsätta beredningen av kommitténs ståndpunkter. Kommittén satt även upp riktlinjer för ett antal snabba delreformer inom socialskyddet. Kommittén diskuterade också om utgifterna och finansieringen inom socialskyddet, befolkningsstrukturen, kontinuerligt lärande och reformen av utkomststödet. Under hösten 2021 utarbetar kommittén för social trygghet de ståndpunkter som ger riktlinjerna för reformen av den sociala tryggheten. Vid kommitténs möte den 6 september presenterade presidiet en version av utkastet om ståndpunkterna. För varje problem som togs upp i utkastet gav presidiet också förslag till principerna för hur problemet ska lösas. Utkastet följer principerna i den gällande lagstiftningen.   Presidiets utkast om ståndpunkterna, 30.8.2021Kommittén fortsätter bearbeta utkastet vid mötet den 4 oktober, som särskilt gäller frågorna om värdegrunden. När kommittén har godkänt riktlinjerna kan sektionerna med grund i dem börja bereda förslagen till lösningarna till de bestämda problemen inom socialskyddet.  Beredningen fortsätter med de snabba delreformernaKommittén för social trygghet har även mandat att föreslå snabbare delreformer inom socialskyddet. Den fortsatta beredningen gäller följande delreformer:•    Enklare förfarande för ansökan om förmåner 
•    Enhetliga tidsfrister för betalningen av förmånerna 
•    Kartläggning av dataskyddslagstiftningen
•    Enhetliga inkomstbegrepp, där också företagarna beaktas.
•    Utredning av familjebegreppen 
•    Möjligheten att ansöka om flera förmåner på samma gång
Reformen av lagen om utkomststöd och önskemålen i utlåtandenaKommittén informerades om arbetet i den arbetsgrupp som bereder reformen av lagen om utkomststöd. Arbetsgruppens förslag är nu på remiss. I förslaget föreslås det att utkomststödet ska utvecklas med grund i nuläget. Arbetsgruppen som reviderar lagen om utkomststöd har framfört ett önskemål till kommittén för social trygghet. Enligt arbetsgruppen är det problematiskt att utkomststödet nuförtiden i regel är en stödform som kompletterar grundskyddet. Enligt arbetsgruppen borde fokus ligga på de omständigheter som är orsaken till att utkomststödet används som ett komplement till de primära förmånerna. Arbetsgruppen önskar därför att kommittén för social trygghet i kommittéarbetet och övrig beredning ska sträva efter sådana reformer som minskar behovet av utkomststöd. 
Beskrivning av socialskyddssystemets utgifter och finansieringKommittén för social trygghet har fått en redogörelse över finansieringen och utgifterna inom det nuvarande socialskyddet. I den presenteras också teorier som beskriver nivån på socialskyddet. Utgifterna för den sociala tryggheten uppgick sammanlagt till cirka 72 miljarder euro år 2019. De största utgiftsposterna är ålderspensionerna och social- och hälsovårdstjänsterna. För de förmåner och stöd för arbetsföra och barnfamiljer som kommittén reformerar användes det år 2019 cirka 17,1 miljarder euro, vilket är en fjärdedel av de totala utgifterna för socialskyddet. 
 
De socialutgifter som står i relation till bruttonationalprodukten är högre i Finland än i de flesta övriga EU-länder. Proportionellt är de dock inte på något sätt exceptionellt höga jämfört med de nordiska länderna eller de flesta västeuropeiska länder. Jämfört med tiden före finanskrisen 2007-2009 har utgifterna i förhållande till BNP ökat snabbare i Finland än i de övriga EU-länderna. De omständigheter som bidragit till detta är åldersstrukturen, sysselsättningsgraden och bruttonationalproduktens svaga utveckling. Under hösten 2021 får kommittén mera forskningsbaserad information  om effekterna av de olika formerna av finansiering av socialskyddet.Finansieringen och förmånsutgifterna, Utkast till betänkandeFinlands befolkningsstruktur och socialskydd
För kommittén för social trygghet presenterades ett informationspaket om Finlands befolkningsstruktur och socialskyddet. Budskapet i informationspaketet är att Finland håller på att tyna ut befolkningsmässigt, med undantag av Nyland och Åland. Den här utvecklingen ökar och fördjupar hållbarhetsunderskottet och försvårar upprätthållandet av de centrala samhälleliga funktionerna och infriandet av de tidigare givna socialpolitiska löftena. Att försörjningskvoten försvagas beror dessutom på utmaningarna med tillgången till arbetskraft. I informationspaketet beskrivs bland annat hur den befolkningsrörelse och de förändringar i familjepolitiken, nativiteten och migrationen som klimat- och miljöförändringarna orsakar kommer att inverka på befolkningsstrukturen. I informationspaketet betonas vikten av att öka sysselsättningsgraden, och att det bästa sättet för att lyckas med detta är att öka utbildningen. Informationspaketet är ett resultat av samarbetet mellan kommittén för social trygghet och de program och projekt som finansieras av Rådet för strategisk forskning.  Informationspaketet om Finlands befolkningsstruktur och socialskyddet (på finska)Kontinuerligt lärande och kompetensutveckling
Kommittén för social trygghet fick för första gången ta del av en fenomenbaserad rapport om de problem som behöver lösas i fråga om kontinuerligt lärande och kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen granskades i rapporten i synnerhet utgående från hur socialskyddsförmånerna kan stödja kompetensutvecklingen under tiden i arbetslivet. I rapporten beaktas de riktlinjer som den parlamentariska gruppen för reformen av kontinuerligt lärande färdigställde i december 2020. Den parlamentariska gruppen för reformen av det kontinuerliga lärandet satt upp följande riktlinjer gällande förmånerna: 
1. Utveckling av arbetslösas studiemöjligheter 
2. I samband med att studiestödssystemet utvecklas bedöms möjligheterna att utveckla systemet så att det stöder kontinuerligt lärande bättre än förut. 
3. Förmånssystemet ses över med tanke på de grupper som är underrepresenterade i utbildningen.Kontinuerligt lärande och kompetensutveckling, Utkast till betänkande 
Kommitténs kommande möten och mötesteman:Arbetsmöte den 4 oktober  
Målen för Toimi-projektet inom reformen av den sociala tryggheten, Värdegrunden för socialskyddet, De centrala problemen och lösningsalternativen utgående från principerna.   Möte den 11 oktober 
Bedömning av grundtrygghetens tillräcklighet, Övriga teman, Behandling av ståndpunkterna. Arbetsmöte den 8 november 
Behandling av ståndpunkterna, Planering av strukturen på mellanbetänkandet. Möte den 29 november 
Förändringarna arbetslivet, Boende och arbete som grund för socialskyddet och den internationella rörligheten, Övriga teman, Behandling av ståndpunkterna, Godkännande av de slutliga problemrapporterna. Våren 2022
Mellanbetänkandet (färdplanen) utarbetas 
Kommitténs möten hålls i januari (godkännande av ståndpunkterna), mars och maj. 
Kommitténs arbetsmöten hålls i februari och april. Mötesmaterial:Möteskallelse
Bilaga 1: Protokoll, Kommittén för social trygghet 10.5. 2021
Bilaga 2: Finansieringen och förmånsutgifterna, Utkast till betänkande 
Bilaga 3: Kontinuerligt lärande och kompetensutveckling, Utkast till betänkande
Bilaga 4: Presidiets utkast om ståndpunkterna, 30.8.2021
Bilaga 5: Dior, Kommittén för social trygghet 6.9.2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 8 september deltar Finland i ett diskussionsmöte, som ordnas av internationella människorättsorganisationer, där de länder som kandiderar till FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2022–2024 svarar på frågor från allmänheten, organisationer och stater. Evenemanget ordnas av organisationerna International Service for Human Rights (ISHR) och Amnesty International. Vid det virtuella mötet presenterar kandidaterna sina kampanjteman och målsättningar för medlemskapet. Sedan får allmänheten, icke-statliga organisationer och företrädare för stater ställa frågor till kandidatländerna om läget för de mänskliga rättigheterna i länderna och om deras åtaganden inför medlemskapet i rådet.Finland företräds av Finlands ständiga representant vid FN, ambassadör Jukka Salovaara. Genom att delta i evenemanget visar Finland sitt engagemang för medlemskapet i rådet, för de mänskliga rättigheterna och dialogen med det civila samhället. Det multilaterala internationella systemet skulle inte fungera utan det civila samhällets, forskningsinstitutens, journalisternas och företagens medverkan. Om Finland blir vald till medlem i rådet för mänskliga rättigheter för perioden 2022–2024 kommer Finland att fortsätta diskutera med och engagera dessa aktörer i arbetet för att försvara de mänskliga rättigheterna.Finlands kampanj fokuserar på konsekvenserna av klimatförändringar och digitalisering

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vanliga frågor och svar om inresetillstånd till Finland och konsulära tjänster i Afghanistan  Jag är finsk medborgare/jag har uppehållstillstånd i Finland. Jag befinner mig i Afghanistan och vill återvända till Finland, vad ska jag göra?Finlands evakueringsinsats i Afghanistan har avslutats. Finlands ambassad i Kabul har stängts tills vidare och Finland kan inte erbjuda konsulärt bistånd på platsen i Afghanistan.Enligt lagen om konsulära tjänster kan utrikesministeriet bistå finska medborgare och utlänningar som är varaktigt bosatta i Finland, men för närvarande är möjligheterna att ge konsulärt bistånd mycket begränsade. Personer i akut nöd kan vända sig till lokala eller internationella organisationer (t.ex. Röda halvmånen, Röda korset, UNHCR).Utrikesministeriet bevakar läget i Afghanistan och utreder sina möjligheter att bistå. Om du fortfarande befinner dig i Afghanistan, följ lokal information och de lokala nyheterna.Utrikesministeriet uppmanar finska medborgare och personer som är varaktigt bosatta i Finland, som fortfarande befinner sig i Afghanistan, att göra en reseanmälan. Genom reseanmälan kan utrikesministeriet få kontakt med den som befinner sig i landet, och genom tjänsten kan vi också skicka information om det sker förändringar i situationen. Kan ni hämta min familjemedlem från Afghanistan till Finland?Evakueringen från Afghanistan har upphört.Finska medborgare och personer som varaktigt bor i Finland har alltid rätt att återvända till Finland. En utländsk familjemedlem behöver däremot uppehållstillstånd för att kunna flytta till Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sanna Marins regering har godkänt en plan över de regeringspropositioner och statsrådets redogörelser som ska lämnas till riksdagen under höstsessionen 2021. Regeringen har för avsikt att lämna 182 regeringspropositioner och nio redogörelser till riksdagen under höstsessionen. Samtidigt godkände regeringen preliminärt planen för vårsessionen 2022.Regeringens lagstiftningsplan finns på statsrådets webbplats på adressen https://valtioneuvosto.fi/sv/lagstiftningsprogram. Planen uppdateras vid behov under sessionsperioden.Lagstiftningsplanen ger en aktuell översikt av läget för beredningen av regeringspropositioner och en uppskattning av när statsrådet ska fatta beslut om att lämna propositionen till riksdagen.Närmare information om beredningen av de regeringspropositioner som ingår i lagstiftningsplanen och om enskilda projekt finns i statsrådets projektportal.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Serien av webbinarier om säkerhet, som ordnas av inrikesministeriet, fortsätter onsdagen den 29 september kl. 13.00–16.30. Temat för det andra webbinariet i serien är Mänsklig säkerhet – när “detsamma för alla” inte längre räcker.Webbinariet ”Mänsklig säkerhet – när “detsamma för alla” inte längre räcker” går in på säkerhetsfrågor och utvecklingen av dem i vardagen. En av slutsatserna i redogörelsen för den inre säkerheten, som godkändes i våras, var att i synnerhet säkerheten i vardagen varierar mycket mellan olika människor. Ålder, kön, ursprung, bostadsort, modersmål, socioekonomisk ställning och andra egenskaper har en stor inverkan på vår säkerhet och trygghetskänsla. Därför är det inte effektivt att förbättra säkerheten genom att erbjuda ”detsamma för alla”.Vid webbinariet går man in på olika människors olika säkerhetsbehov och behandlar frågor och verktyg som kan användas för att bättre bemöta behoven. Webbinariet har två temaprogram som deltagarna kan byta mellan och välja de presentationer de är intresserade av. Anmäl dig till webbinariet senast onsdagen den 22 september. https://link.webropolsurveys.com/S/F8C84CEA001D0142Serien av webbinarier om den inre säkerheten inleddes i juni. Det första webbinariet, Alla har rätt till en trygg vardag, behandlade redogörelsen för den inre säkerheten, som statsrådet godkände i maj. De webbinarier som ska ordnas på hösten går mer pragmatiskt in på målen och utvecklingsobjekten för den inre säkerheten, dock med stöd av redogörelsen och dess slutsatser. De två sista webbinarierna ordnas i oktober och december. Rubriken för webbinariet den 27 oktober är Utveckling av tjänsterna för den inre säkerheten och den 2 december Allvarliga och omfattande störningar – ett steg före.Program onsdagen den 29 september13.00 Webbinariet öppnas, Kristina Stenman, diskrimineringsombudsman, ordförande13.15 Kartan över utsatthet – vad berättar den för oss och hur kan den utnyttjas i säkerhetsarbetet? Sakari Kainulainen, sakkunnig, forskare, Diakoniyrkeshögskolan13.50 Temaprogram 1
Sårbara gruppers säkerhet – vad vet vi? 
Heidi Lempiö, specialsakkunnig och Erkki Mäntymäki, sakkunnig, inrikesministeriet
Kommentar: Teemu Lehti, direktör, Nödcentralsverket13.50 Temaprogram 2
Ny företagssäkerhet gemenskapers resiliens som en del av en hållbar ekonomi
Ilkka Kervinen, verkställande direktör, Oy Resiliency Group Ltd14.35 Paus14.45 Temaprogram 1
Befolkningsrelationer och säkerhet – Forssaregionens program för befolkningsrelationer
Milla Parviainen, invandringskoordinator, Samkommunen Forssan seudun hyvinvointikuntayhtymä14.45 Temaprogram 2
Glesbygden, multilokalitet och säkerhet
Tytti Määttä, stadsdirektör, Kuhmo stad15.35 Morgondagens brottslighet och störningar
Juha Syrjä, analyschef, Polisstyrelsen 
Kommentar: de ungas visioner om framtidens säkerhet16.15 Sammanfattning av evenemanget och avslutande ord
Kristina Stenman, diskrimineringsombudsman, ordförande

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har vid sina förhandlingar den 6 september beslutat om åtgärder för att öppna upp Finland och slopa coronarestriktionerna. Regeringen har som mål att avveckla de riksomfattande restriktionerna och de heltäckande rekommendationerna när minst 80 procent av dem som fyllt 12 år har fått två vaccindoser eller har haft möjlighet att ta båda vaccindoserna. Genomförandet av den uppdaterade hybridstrategin inleds stegvis redan före det.Regeringen har för avsikt att vid statsrådets allmänna sammanträde torsdagen den 9 september fatta ett principbeslut om en handlingsplan för genomförande av den uppdaterade hybridstrategin. Restriktionsåtgärder kan börja avvecklas stegvis redan innan den eftersträvade vaccinationstäckningen uppnås. Syftet med den uppdaterade hybridstrategin för hantering av coronakrisen är att öppna samhället, främja öppenheten och stödja eftervården av epidemin, förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och återuppbyggnaden. Målet är också att förebygga allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser, trygga hälso- och sjukvårdens kapacitet samt skydda riskgrupper och de mest utsatta.Vid månadsskiftet augusti-september har det uppskattats att 80 procent av befolkningen som fyllt 12 år kan ha fått två vaccindoser före mitten av oktober. Indelning i epidemifaser slopas och det införs en enhetlig verksamhetsmodell för alla regioner
Handlingsplanen syftar till att stöda bedömningen av åtgärdernas proportionalitet och nödvändighet i regionförvaltningsverkens och kommunernas beslutsfattande, hindra överbelastning av hälso- och sjukvården och okontrollerad spridning av epidemin samt styra arbetet för att uppnå en så hög vaccinationstäckning som möjligt. De regionala epidemifaserna och rekommendationerna som gäller de olika faserna slopas. För hanteringen av coronakrisen införs en enhetlig verksamhetsmodell som gäller för alla regioner. Enligt verksamhetsmodellen ska epidemin bekämpas med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar i första hand genom lokala och regionala åtgärder. Åtgärderna är mer begränsade än tidigare med tanke på hur de riktas samt deras innehåll, varaktighet och omfattning. Restriktionerna bör riktas mot olika branscher så jämlikt som möjligt med hänsyn till riskerna. I princip ska samhällets olika funktioner inte begränsas. Även om det kan förekomma smittkluster i regionerna, rekommenderas det att tillställningar och funktioner med låg risk inte alls begränsas. För tillställningar och verksamhet med måttlig risk ska fastställas riktade rekommendationer. Endast verksamhet med hög risk ska i lokala specialsituationer begränsas genom riktade och noggrant valda åtgärder som fastställs genom förvaltningsbeslut. I beslutsfattandet beaktas fortfarande principen om prioritering av barnets bästa.  Det covid-19-pass som är under beredning ska till sina syften och ändamål delvis vara parallellt med och komplettera de riskbaserade restriktionerna så att de som omfattas av begränsningarna frivilligt med stöd av coronapasset ska ha möjlighet att avvika från dem.Handlingsplanen innehåller en riksomfattande nödbromsmekanism för plötsliga och snabba ändringar till det sämre där regionala åtgärder inte räcker till för att förhindra smittspridningen. I dessa fall övergår man tillbaka till mer omfattande riksomfattande åtgärder för att hindra spridningen av viruset. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De exceptionella förhållandena till följd av coronaepidemin har redan påverkat universitetens och yrkeshögskolornas studiearrangemang och därigenom de studerandes förutsättningar för lärande och deras välbefinnande under ett och ett halvt års tid. Undervisnings- och kulturministeriets specialunderstöd ska stödja handledningen av högskolestuderande och stärkandet av deras välbefinnande samt framsteg i studier som fördröjts på grund av pandemin. Ansökan om specialunderstöd har öppnat den 6 september.Specialunderstödet är riktat till högskolor, studerandeorganisationer, studentkårer och studerandekårer som hör till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Totalt finns högst 6 miljoner euro att delas ut som understöd.Undervisnings- och kulturministeriet önskar i princip en ansökan från varje högskola inom förvaltningsområdet. Det  är bra om beredningen av ansökan sker i samarbete mellan högskolan och dess studerandekår eller studentkår. Med understödet kan man till exempel ordna handledning och stödja de studerandes självstyrning, lindra deras upplevelse av ensamhet, utveckla stödverksamheten eller stärka samhörigheten.Utöver de särskilda åtgärder som stöds med understöden har en utökad närundervisning under hösten en avsevärd inverkan på de studerandes välbefinnande. Möjligheten att träffas ansikte mot ansikte är mycket viktig för att kunna säkerställa att de studerande knyter an till studierna, men också för att stärka välbefinnandet inom hela högskolesamfundet.De studerandes välbefinnande och handledningen av dem stöddes också i januariI januari 2021 stödde undervisnings- och kulturministeriet högskolor samt student- och studerandekårer med sammanlagt 6 miljoner euro i specialunderstöd.Det handlade om ett anslag som ingick i den fjärde tilläggsbudgeten för 2020. Bidrag söktes till ett belopp om över 16 miljoner euro. 38 projekt beviljades understöd. Specialunderstöden är avsedda för åtgärder på grund av coronaepidemin i syfte att stärka handledningen av högskolestuderande och deras välbefinnande.Ansökan om specialunderstöd för åtgärder som behövs på grund av coronapandemin för att åtgärda inlärningsunderskottet och stärka stödet för studiernas framskridande, handledningen och de studerandes välbefinnande vid yrkeshögskolor och universitet 2021Understöd som beviljades i januari 2021

Källa: Valtioneuvosto.fi