NordenBladet — Regeringen understöder ett nytt tillsynssystem på EU-nivå i syfte att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.Europeiska kommissionen utfärdade den 20 juli lagstiftningsförslag som syftar till att förnya kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Bakgrunden till detta är en handlingsplan från i fjol.Kommissionen har som mål attutarbeta gemensam EU-lagstiftning för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorisminrätta ett tillsynssystem på EU-nivåinrätta en samordnings- och stödmekanism för finansunderrättelseenheterstärka den internationella dimensionen av EU:s politik.Lagstiftningen bör utvecklasRegeringen stöder kommissionens mål att harmonisera och utveckla EU:s penningtvättslagstiftning. Regeringen anser att det är viktigt att säkerställa att regleringen följer EU:s dataskyddslagstiftning och respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.Ett tillsynssystem på EU-nivå skulle komplettera det nuvarande system där de nationella myndigheterna övervakar efterlevnaden av skyldigheterna att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Den föreslagna EU-myndigheten ska även utveckla samarbetet mellan de nationella finansunderrättelseenheterna. Kommissionen föreslår också att åtgärder som tillämpas på högrisktredjeländer utvecklas.Regeringen understöder den nya EU-myndighetenInrättandet av en ny EU-myndighet får regeringens stöd. Myndigheten ska ansvara för tillsynen på EU-nivå. Myndigheten ska ha direkta befogenheter att övervaka de mest riskfyllda gränsöverskridande aktörerna inom finanssektorn och samordna medlemsstaternas tillsynsmyndigheters verksamhet. Dessutom ska det i anslutning till myndigheten inrättas en stöd- och samordningsmekanism för centralen för utredning av penningtvätt.Regeringen sände en U-skrivelse om ärendet till riksdagen torsdagen den 9 september. U-skrivelser används i EU-ärenden då det är fråga om EU-lagstiftningsförslag eller andra förslag som omfattas av riksdagens behörighet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen understöder Europeiska kommissionens initiativ att skapa en rättslig ram för den europeiska digitala identiteten och den digitala plånboksapplikationen. Kommissionens initiativ är i linje med Finlands nationella beredning.Europeiska kommissionen lade den 3 juni 2021 fram ett förslag till förordning om en europeisk digital identitet. Den föreslagna europeiska digitala identiteten är ett verktyg för identifiering och påvisande av personuppgifter för EU-medborgare, personer bosatta i EU och företag. Den kan användas både för offentliga och privata elektroniska tjänster och andra tjänster. Varje medborgare och person som bor inom EU ska få tillgång till en personlig digital plånbok som hör samman med den identitet som staten garanterar. Syftet med förordningsförslaget är att revidera 2014 års eIDAS-förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden. Förslaget syftar till att främja gränsöverskridande elektronisk identifiering på två parallella sätt. Den föreslagna förordningen skapar en gemensam lagstiftningsram för den europeiska digitala identiteten och den tillhörande plånbokstillämpningen. EU:s medlemsstater ska vara skyldiga att erbjuda åtminstone en sådan plånboksapplikation som avses i förordningen. Plånboksapplikationen ska vara avgiftsfri och frivillig för medborgarna. I förslaget görs dessutom ändringar i EU-medlemsstaternas anmälningsförfarande enligt den gällande eIDAS-förordningen när det gäller system för elektronisk identifiering. EU:s medlemsstater ska i fortsättningen vara skyldiga att underrätta Europeiska kommissionen om minst ett kompatibelt identifieringssystem. Bedömningen av hur ovan nämnda skyldigheter uppfylls görs på nationell nivå. Finansministeriet ansvarar på nationell nivå i samarbete med kommunikationsministeriet för arbetet med att behandla och påverka förslaget till förordning.Regeringen understöder en gemensam europeisk lösning Regeringen understöder inrättandet av den föreslagna lagstiftningsramen för den europeiska digitala identiteten och den tillhörande plånbokstillämpningen. Det är dock fråga om ett nytt regelverk som innehåller principiellt betydande skyldigheter för EU:s medlemsstater, och därför bör man i den fortsatta beredningen särskilt beakta medlemsstaternas varierande beredskap att erbjuda plånboksapplikationer till de aktörer som förslaget förpliktar.Regeringen anser det motiverat att vissa aktörer inom den privata sektorn åläggs att godkänna plånboksapplikationen i sina tjänster. Vid den fortsatta beredningen bör man se till att förslagets förteckning över branscher som är skyldiga att godkänna en plånboksapplikation för identifiering i sina egna tjänster är noggrant avgränsad och ändamålsenlig.Enligt regeringen bör det beaktas att utgångspunkten för förslaget att utveckla den elektroniska identifieringen inte medför överlappande kostnader och utvecklingsarbete i medlemsstaterna. Dessutom fäster regeringen uppmärksamhet vid de ekonomiska konsekvenserna för den privata och den offentliga sektorn, vilka tills vidare är svåra att bedöma.I Finland utvecklas det digitala identitetsbeviset i ett projekt för digital identitet som leds av finansministeriet. målet med projektet är att ge var och en som uträttar ärenden i samhällsproducerade tjänster lika förutsättningar och möjligheter att digitalt visa sådana uppgifter om sin identitet som myndigheten verifierat. Projektet gör det möjligt för finländarna att identifiera sig elektroniskt i andra EU-medlemsstaters tjänster och det beaktar också det pågående gemensamma europeiska utvecklingsarbetet.Regeringen sände en U-skrivelse om ärendet till riksdagen torsdagen den 9 september. U-skrivelser används i EU-ärenden då det är fråga om EU-lagstiftningsförslag eller andra förslag som omfattas av riksdagens behörighet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utfärdat en förordning enligt vilken lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 2021–2028 träder i kraft den 1 november 2021. De understödsprogram som det föreskrivs om i lagen används för genomförandet av EU:s regional- och strukturpolitiska program under programperioden 2021–2027 samt för understöd som finansieras nationellt.Republikens president stadfäste lagen den 13 augusti 2021. I förordningen föreskrivs endast om tidpunkten för lagens ikraftträdande. Lagen träder i kraft samtidigt som den nya programperioden 2021–2027 för regional- och strukturpolitiken börjar i Finland.Två understödsformer: understöd för utvecklande av företag och understöd för utvecklande av verksamhetsmiljönLagen gäller två understöd som närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar för utvecklande av företagsverksamhet, nämligen understöd för utvecklande av företag och understöd för utvecklande av företags verksamhetsmiljö. Understöd för utvecklande av företag beviljas för innovativa utvecklingsåtgärder och investeringar som hänför sig till tillväxt eller internationalisering. Understöd för utvecklande av verksamhetsmiljön kan beviljas icke-vinstsyftande offentliga och privata sammanslutningar samt stiftelser för projekt som genomförs i syfte att förbättra företagets verksamhetsmiljö eller förutsättningarna för utvecklande av företagsverksamheten.Understöden ska finansieras med anslagen i statsbudgeten och medel ur Europeiska unionens fonder, i synnerhet Europeiska regionala utvecklingsfonden och fonden för en rättvis omställning. Vid beviljandet av understöd beaktas både EU:s och Finlands mål för regional- och strukturpolitiken samt konkurrensaspekter. Prioriteringarna under programperioden 2021–2027 är främjandet av koldioxidneutralitet, energi- och materialeffektivitet samt digitalisering.Ändringar i branschavgränsningen och förutsättningarna för beviljandet i fråga om understödet för utvecklande av företagHuvuddragen i regleringen förblir oförändrade. Branschavgränsningen för understödet för utvecklande av företag föreslås bli ändrad så att endast primärproduktionen inom fisk-, jord- och skogsbruket utesluts från utvecklingsunderstödet. Exempelvis företag som betjänar skogsbruket ska inte längre uteslutas, och understödet ska även kunna beviljas för fiskförädling.Beaktandet av miljöaspekter har fogats till förutsättningarna för beviljande av utvecklingsunderstödet. En av de faktorer som talar för beviljande av understöd ska till exempel vara att projektet främjar målen för det regional- och strukturpolitiska programmet, såsom koldioxidsnålhet eller energi- och materialeffektivitet eller att projektet har andra positiva miljöeffekter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har i dag den 9 september 2021 överlämnat en proposition till riksdagen som innehåller tre helheter av bestämmelser genom vilka markanvändnings- och bygglagen ändras. Enligt propositionen ska minst 38 procent av den värme och el som köps in till byggnader i fortsättningen utgöras av förnybar energi.Genom propositionen genomförs EU-bestämmelser. Eftersom propositionen är brådskande har den beretts separat från den pågående totalreformen av markanvändnings- och bygglagen. De ändringar som nu föreslås beaktas som sådana i den mer omfattande lagreformen.Minimikravet på förnybar energi ska gälla både nya byggnader och byggnader som genomgår en större renovering. I praktiken ska fossil energi – vanligtvis olja – inte längre kunna användas som huvudsaklig energikälla i byggnader. I egnahemshus görs det mycket sällan sådana renoveringar som överskrider tröskeln för en större renovering och de baserar sig alltid på ägarens eget beslut. Att förnya ett yttertak eller att reparera en vattenskada förpliktar inte till att avstå från fossil energi i samband med reparationen.38 procent är det bindande mål som direktivet om främjande av användningen av förnybar energi (det så kallade RES-direktivet) ställt upp för Finland när det gäller den totala slutförbrukningen av förnybar energi år 2020. Genom propositionen genomförs det omarbetade direktivet om förnybar energi (det så kallade REDII) när det gäller behandlingen av bygglov.Det föreslås att rätten att bli hörd, rätten att lämna utlåtande samt besvärsrätten i fråga om bygglov för byggnader som förutsätter miljökonsekvensbedömning (MKB) utvidgas till att gälla lokala, registrerade sammanslutningar vars stadgar innefattar naturvård, hälsoskydd eller miljöskydd. Utvidgningen gäller endast sådana bygglov där byggandet av själva byggnaden förutsätter en miljökonsekvensbedömning enligt MKB-lagen.Ändringen gäller uppskattningsvis 30–50 projekt per år. Dessutom uppdateras förfarandena för gränsöverskridande MKB-projekt så att de motsvarar den redan tidigare ändrade MKB-lagstiftningen. Genom ändringarna kompletteras genomförandet av MKB-direktivet.Enligt propositionen ska Säkerhets- och kemikalieverket Tukes i fortsättningen vara den kontaktpunkt för byggprodukter som avses i artikel 10 i byggproduktförordningen och som har till uppgift att tillhandahålla information om bestämmelserna om byggprodukter i Finland. Den paragraf som gäller Säkerhets- och kemikalieverkets marknadskontrollverksamhet ändras så att den i fråga om förfarandena motsvarar marknadskontrollagen och marknadskontrollförordningen. Genom ändringen ordnas den nationella marknadskontrollen av byggprodukter på samma sätt som redan gjorts i fråga om andra produkter som omfattas av kontrollen.Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utfärdat en förordning om finansiering av förändringar i välfärdsområdenas, Helsingfors stads och HUS-sammanslutningens informationshantering och informationsförvaltning i under åren 2021–2026. Genom förordningen utfärdas bestämmelser om beviljande, utbetalning och användning av statsunderstöd som betalas för ändringskostnader i fråga om informationsbehandlingen och informations- och kommunikationstekniken, dvs. IKT, i samband med social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet.Den finansiering som beviljas kan användas i synnerhet för ändringar och upphandlingar som är nödvändiga med tanke på den allmänna förvaltningen samt för andra icke branschspecifika IKT-funktioner. Finansieringen är också avsedd för sådana nödvändiga ändringar i branschvisa informationssystem som lagstiftningen förutsätter. Man har reserverat sammanlagt ca 440 miljoner euro i IKT-förberedande finansiering för åren 2021–2026. En del används för de centraliserade tjänster som DigiFinland Oy tillhandahåller. De slutliga kostnaderna för de centraliserade tjänsterna beror på regionernas vilja att utnyttja dem. Finansieringen utgör sådant särskilt statsunderstöd enligt statsunderstödslagen som beviljas statsunderstödstagaren på basis av en projektplan. Understöd kan sökas hos social- och hälsovårdsministeriet. Ansökan om understöd inleds den 16 september och avslutas den 22 oktober 2021. Social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och inrikesministeriet ordnar ett informationsmöte för sökandena den 16 september kl. 9.00–11.00. Vid mötet går man igenom detaljer kring ansökan, DigiFinland Oy:s centraliserade tjänster och eventuella frågor som gäller ansökan. Inbjudan till evenemanget skickas direkt till alla parter som kan ansöka om stöd enligt förordningen.Understödet beviljas till ett belopp som motsvarar de kostnader som berättigar till statsunderstöd. Det krävs alltså ingen självriskandel för understödstagarens del.Förordningen träder i kraft den 13 september 2021. Statsunderstöd kan användas till att täcka IKT-ändringskostnader som uppkommit från och med 1.7.2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att de undantagsbestämmelser om utkomstskyddet för arbetslösa som gäller till och med september 2021 ska fortsätta gälla till utgången av november 2021.Syftet med detta är att trygga försörjningen för löntagare som förlorar sitt jobb tillfälligt eller helt och hållet på grund av de ekonomiska konsekvenserna av coronavirusepidemin. Genom de föreslagna lagändringarna fortsätter också de åtgärder som främjar mottagande av arbete och arbetskraftens regionala rörlighet. Höjningen av utkomstskyddet för arbetslösa föreslås fortsättaEnligt regeringens förslag ska det skyddade beloppet för arbetslöshetsförmånen från 300 euro till 500 euro i månaden (från 279 euro till 465 euro under fyra kalenderveckor) fortsätta gälla till utgången av november 2021. Med skyddat belopp avses det belopp som en arbetslös arbetssökande kan förtjäna utan att det inverkar på arbetslöshetsförmånen.Den kortare restiden i fråga om rörlighetsunderstödet ska fortsätta gällaDet rörlighetsunderstöd som temporärt betalas för heltidsarbete ska enligt förslaget fortsätta om den dagliga resan vid anställningens början överstiger två timmar i stället för tre timmar som det föreskrivs normalt. Rörlighetsunderstöd ska kunna betalas också om personen flyttar från motsvarande avstånd på grund av arbete.Betalningen av arbetslöshetsförmån i förskott föreslås fortsättaDen temporära arbetslöshetsförmån som betalas ut i förskott på ansökan och utan beslut för högst sex månader i stället för de normala två månaderna föreslås fortsätta gälla. Det enklare förfarandet för förmånsansökningar föreslås fortsättaVid jämkning av arbetslöshetsförmåner ska den så kallade särskilda jämkningsperioden och den beräknade lönen inte tillämpas före den 1 december 2021. Även jämkningen av företagsinkomster utifrån företagarens egen anmälan föreslås fortsätta. Arbetsmarknadsstöd för företagare föreslås forstsättäArbetsmarknadsstöd för företagare föreslås forstsättä till utgången av november 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under coronapandemin har företagare kunnat få arbetsmarknadsstöd på lindrigare villkor än vanligt. Regeringen föreslår att rätten till arbetsmarknadsstöd ska fortsätta på dessa villkor till den 30 november 2021.Enligt de gällande bestämmelserna kan företagare få arbetsmarknadsstöd på grund av coronapandemins effekter till slutet av september. Regeringen lämnade den 9 september 2021 en proposition till riksdagen med förslag till förlängning av giltighetstiden för de temporära bestämmelserna.– Regeringen har som mål att öppna samhället och slopa de riksomfattande begränsningarna. Det tar dock en viss tid innan företagens verksamhetsförutsättningar har återställts. Genom att fortsätta företagarnas temporära rätt till arbetsmarknadsstöd kan vi trygga företagarnas försörjning i en osäker situation, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Förlängningen av giltighetstiden skulle gälla omkring 21 500 företagare per månad. Detta beräknas öka utgifterna för utkomstsskydd för arbetslösa med cirka 30 miljoner euro på årsnivå.På vilka villkor kan en företagare få arbetsmarknadsstöd?En person som har varit sysselsatt på heltid som företagare har i princip rätt till arbetslöshetsförmån när företagsverksamheten har upphört helt och hållet. Under coronatiden kan företagare få arbetsmarknadsstöd utan att det förutsätts att företagsverksamheten upphör. Arbetet på heltid ska dock ha upphört eller inkomsterna minskat på grund av coronapandemin.Villkor för att få arbetsmarknadsstöd är att coronapandemin orsakat attföretagarens arbete på heltid har upphört ellerinkomsten av företagsverksamheten är mindre än 1 089,67 euro per månad för varje person som deltar i arbetet som företagare.Arbetsmarknadsstödet gäller alla företagare oberoende av om de bedriver företagsverksamhet som enskilda näringsidkare eller i bolagsform. Stöd kan beviljas företagare inom alla branscher.Hur kan en företagare ansöka om arbetsmarknadsstöd?Företagaren anmäler sig som arbetssökande till arbets- och näringsbyrån och lämnar en redogörelse för att arbetet på heltid har upphört eller inkomsterna har minskat på grund av coronavirusepidemin.Arbets- och näringsbyrån ger till Folkpensionsanstalten ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om företagarens rätt till arbetsmarknadsstöd.Företagaren ansöker om arbetsmarknadsstöd hos FPA.Folkpensionsanstalten betalar arbetsmarknadsstöd till företagaren.Om företagaren redan har varit arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån och får arbetsmarknadsstöd när lagen fortsätter, ska företagaren i fortsättningen sköta sina ärenden på det sätt som överenskommits med arbets- och näringsbyrån.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. De särskilda begränsningarna i fråga om restaurangernas kundantal eller serverings- och öppettider slopas i Mellersta Finland i och med att landskapet tar i bruk begränsningarna på basnivån.Förordningen träder i kraft fredagen den 10 september 2021.Begränsningarna för samhällsspridningsfasen gäller för förplägnadsrörelser i följande landskap från och med den 10 september: Egentliga Finland, Birkaland, Kymmenedalen, Nyland, Södra Karelen, Österbotten och Södra Österbotten.Förplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–22.00 och hålla öppet kl. 05.00–23.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga restauranger får på motsvarande sätt använda endast 75 procent av kundplatserna inomhus och utomhus.Alla kunder i restaurangen ska såväl inomhus som utomhus ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta. Kunderna ska inomhus hänvisas till egna sittplatser. Restaurangen ska utarbeta och ge kunderna anvisningar om hur det är tillåtet att röra sig inomhus i samband med att de kommer till restaurangen eller avlägsnar sig därifrån, besöker rökrum eller toalett- och tvättrum samt hämtar mat och dryck. I praktiken är det således inte tillåtet att ordna till exempel dans eller karaoke.Begränsningarna för accelerationsfasen gäller för förplägnadsrörelser i följande landskap från och med den 10 september: Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Kajanaland, Södra Savolax och Satakunta.Förplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus. Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta. Antalet kundplatser är inte begränsat på uteserveringar. Begränsningarna för basnivån gäller för landskapet Åland, landskapet Mellersta Finland och landskapet Lappland från och med den 10 septemberHär gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland förbereder sig på att donera coronavacciner som upphandlats med blivit oanvända genom EU-samarbete. Under hösten doneras cirka 3,6 miljoner coronavacciner till utvecklingsländer. Donationen av vacciner fördröjer inte vaccineringen i Finland.Vaccinerna fördelas genom den internationella mekanismen för vaccinsamarbete Covax AMC (Advanced Market Commitment), som främjar lika tillgång till vaccin. Vaccinerna erbjuds låginkomstländer och medelinkomstländer som haft problem med tillgången.Statsrådet beslutade vid sitt sammanträde den 9 september att donera tre miljoner doser Astra Zeneca-vaccin och 650 000 doser Johnson & Johnson-vaccin. Vaccinernas värde uppgår till 10 miljoner euro. Donationen görs ur de vaccindoser som förblir oanvända av Finlands andel i EU:s vaccinupphandling. Vaccinerna styrs direkt från läkemedelsfabrikerna till mottagarländerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På olika håll i Finland pågår åtta försök där arbets- och näringsbyråerna utvecklar speciellt rekryteringstjänsterna så att de bättre än för närvarande motsvarar partiellt arbetsföra arbetstagares behov. Dessa pilotförsök med arbets- och näringstjänster för partiellt arbetsföra genomförs i samarbete med organisationer.Torsdagen den 9 september intensifieras samarbetet ytterligare vid ett möte, där företrädare för organisationer runtom i Finland ges möjlighet att nätverka med dem som ansvarar för pilotförsöken. Målet med nätverksmötet är att finna mer pragmatiska och bestående samarbetsformer. Mötet arrangeras av expertorganisationen Vates-säätiö.Organisationerna har mycket kunnande i synnerhet när det gäller att sysselsätta partiellt arbetsföra. De har sakkunskap till exempel när det gäller att stödja deras arbets- och funktionsförmåga och planera lämpliga tjänster. Man vill i högre grad dra nytta av denna kompetens i arbets- och näringstjänsterna. I pilotförsöken utvecklas sådana arbets- och näringstjänster och servicehelheter som bäst stöder de partiellt arbetsföras arbetsförmåga. Samtidigt söker man metoder för att stärka tillgången till och utbudet av behövlig utbildning. Man vill dessutom skapa ett tätare samarbete mellan tjänsterna för arbetssökande och tjänsterna för arbetsgivare. I detta arbete är organisationernas sakkunskap till stor nytta. Målet med programmet för arbetsförmåga, som genomför Marins regeringsprogram, är att få partiellt arbetsföra att bättre än för närvarande få sysselsättning enligt sin egen förmåga. Arbets- och näringsministeriet ansvarar och genomför programmet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. Försöken med arbets- och näringstjänster hör till de åtgärder inom programmet för arbetsförmåga som arbets- och näringsministeriet ansvarar för.

Källa: Valtioneuvosto.fi