NordenBladet — Försöksprojektet med personlig budgetering för personer med funktionsnedsättning har avslutats. Projektet stärkte kunskapsunderlaget om den personliga budgeteringens styrkor, svagheter, möjligheter och hot jämfört med andra sätt att tillhandahålla tjänster. Beslut om fortsatta åtgärder, såsom en eventuell lagstiftningsreform, fattas i samband med att nästa regeringsprogram utarbetas.Försöksprojektet med personlig budget (2020–2021) bestod av nio statsunderstödsprojekt som finansierades av social- och hälsovårdsministeriet och ett riksomfattande utvecklingsarbete som samordnades av Institutet för hälsa och välfärd och som alla regionala projekt deltog i. Syftet med projektet var att stärka självbestämmanderätten, delaktigheten och valmöjligheterna för personer med funktionsnedsättning i planeringen och genomförandet av servicen. Ett ytterligare mål var att utveckla ett sätt att ordna personlig budgetering som lämpar sig för Finlands rättssystem och servicestruktur.Både möjligheter och risker i fråga om personlig budget observeradesDe regionala projektaktörerna ansåg att fördelarna med personlig budgetering är valfrihet, mångsidigare tjänster, flexibilitet, möjlighet att pröva olika alternativ för tjänster och stöd, självbestämmanderätt och individualitet. Digitala program och metoder sågs som en möjlighet att följa upp och administrera budgeten. Riskerna ansågs vara att kunden inte får de tjänster som han eller hon behöver, att stödet för användningen av budgeten är bristfälligt och att det är svårt och komplicerat att fastställa och administrera budgeten. Dessutom var man rädd för att kostnaderna skulle stiga eller att den personliga budgeten skulle ses som en sparmetod. En del av projektaktörerna ansåg det vara nödvändigt att bestämmelser om personlig budgetering tas in i lagen. Å andra sidan framhävdes åsikten att principen om individualisering kan genomföras också på andra sätt att ordna tjänsterna än genom personlig budgetering. Detta förutsätter att praxis inom tjänsterna och socialarbetet för personer med funktionsnedsättning förnyas, att den kundorienterade verksamhetskulturen och kompetensen stärks och att tillräcklig personal inom arbetet med personer med funktionsnedsättning tryggas.   I de regionala projekten utvecklades många slags arbetsrutiner och metoder som stöder ett kundorienterat och individuellt planerande och genomförande av tjänsterna. Exempel på god praxis finns på webbsidan www.innokyla.fi (på finska). Förslag till modell för personlig budgetering i Finland lades framEtt centralt resultat av projektet är en publikation som Institutet för hälsa och välfärd utarbetat och som innehåller ett förslag i form av ett lagförslag med en modell för personlig budgetering och lagstiftningen om den i Finland. Personlig budgetering definierades som ett sätt att ordna tjänster, där användaren väljer och skaffar tjänster med den personliga budget som beviljats honom eller henne. Budgetens storlek baserar sig på användarens individuella servicebehov.Resultaten från försöksprojektet med personlig budgetering för personer med funktionsnedsättning: Förslag till modell för FinlandElement som stöder den personliga budgeteringen ingår i lagstiftningsreformenEnligt regeringsprogrammet för statsminister Marins regering ska man i samband med reformen av lagstiftningen om funktionshinderservice se till att de individuella behoven hos personer med funktionsnedsättning tillgodoses bättre. I regeringsprogrammet nämns dessutom försök med en personlig budget för personer med funktionsnedsättning och i samband med försöken ska även behoven av lagstiftningsändringar bedömas. Personlig budgetering ingår inte i det förslag till reform av lagstiftningen om funktionshinderservice som nu är på remiss. Avsikten är dock att i lagen föreslå vissa element som stöder den personliga budgeteringen och ett eventuellt införande av den. Stöd i att fatta beslut är ett exempel på detta.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto träffar Nederländernas utrikesminister Wopke Hoekstra som besöker Helsingfors den 7 mars. Utrikesministrarna ska särskilt diskutera krisen i Ukraina och det snabbt föränderliga säkerhetsläget i Europa.“Det utrikes- och säkerhetspolitiska läget är väldigt exceptionellt och förändras snabbt, och därför är dialogen mellan EU-länderna allt viktigare. Jag är mycket nöjd över att jag har möjlighet att diskutera med min nederländska kollega. Nederländerna och Finland är på många sätt närstående och likasinnade partner inom EU”, säger utrikesminister Haavisto.
 Ytterligare upplysningar:Sampo Saarinen, utrikesministerns diplomatiska rådgivare, tfn 0295 350 404Nicola Lindertz, enhetschef, enheten för Central-, Väst- och Sydeuropa, tfn 0295 350 316Utrikesministeriets e-postadresser har formen [email protected] 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En grupp forskare vid Helsingfors universitet har utrett tillämpningspraxisen vid människohandelsbrott och anslutande brott. Enligt en utredning som publicerades den 4 mars finns det fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller förståelsen om arten av brott som hänför sig till människohandel samt uppfattningen om syftet och innehållet avseende lagstiftningen om människohandelsbrott.Utredningen visade också bland annat att man inte alltid förstår att utreda arbetsrelaterad människohandel som ett ekonomiskt brott, vilket ofta leder till att den juridiska personen inte åtalas för människohandel och anslutande brott, och att vinningen av brottet ofta delvis blir kvar som fördel hos de svarande.Dessa utmaningar och den bristande enhetligheten i tillämpningspraxisen ser ut att bero på bristande tillämpningspraxis för bestämmelserna, brist på kännedom om människohandelsfenomenet, bristfällig uppfattning av människohandelsbrottens processaktiga art samt på bristen på rättslitteratur och utbildning i frågan. Dessutom måste man utveckla målsägandens ställning i människohandelsbrott och anslutande brott samt inhämtandet av bevis och användningen av tvångsmedel som en del av förundersökningen.Syftet med utredningen var att undersöka tillämpningspraxisen avseende människohandel och dess anslutande brott koppleri och ockerliknande diskriminering i arbetslivet samt hur människohandelsbrotten framskrider i straffprocessen. Eftersom en del av människohandelsbrotten och de anslutande brotten begås i bolagens verksamhet, undersöktes också den juridiska personens straffansvar, förlusten av brottsvinning och näringsförbud samt tillämpningspraxisen i fråga om dessa. I utredningen analyserades förundersökningsbeslut som gäller människohandel och anslutande brott, åklagarbeslut och domar för åren 2010–2020.Undersökningen har genomförts som en del av genomförandet av handlingsplanen mot människohandel och verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. Rapporten har upprättats av forskardoktor Kristiina Koivukari, universitetslektor Heli Korkka-Knuts, doktorand Venus Mahmood och professor Sakari Melander vid Helsingfors universitet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fattade i dag beslut om det slutliga beloppet av nordligt stöd för mjölkproduktionen under tiden januari–december 2021. Beslutet har inga direkta konsekvenser för statsfinanserna, eftersom beslut om stödets maximala belopp fattas separat i samband med att stödformen godkänns. Det nordliga stödet för mjölkproduktion höjs nu med 0,5–0,8 cent till 7,9–31,0 cent per liter beroende på stödområde och stödmånad.Stödet per liter höjs stegvis enligt stödområde så att hela den för mjölkproduktionen reserverade summan på 161,2 miljoner euro ska kunna användas fullt ut. En motsvarande komplettering har gjorts årligen när man fått slutlig information om de mjölkvolymer som producenterna under hela året producerat i området för nordligt stöd.Det nordliga stödet är en stödform som i sin helhet finansieras av nationella medel och som är anpassad till EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det kompletterar EU:s stödsystem (EU:s direkta stöd, kompensationsersättningar, miljöersättningar och ersättningar för djurens välbefinnande) och säkrar jordbrukets och trädgårdsodlingens verksamhetsbetingelser och lönsamhet samt landsbygdens livskraft.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har sänt bland annat nödinkvartering för 5 000 personer och ett fältkök för att hjälpa människor som flytt till Moldavien från Ukraina. Materialhjälpen erbjöds via Europeiska unionens civilskyddsmekanism (European Union Civil Protection Mechanism).Den 25 februari bad Moldavien via EU:s civilskyddsmekanism om bland annat inkvarteringskapacitet, fordon och kommunikationsutrustning för att hjälpa människor som flytt till Moldavien.Inrikesministeriet har samarbetat med Försörjningsberedskapscentralen och Finlands Röda Kors i fråga om att skaffa och transportera materialet. EU:s Centrum för samordning av katastrofberedskap (Emergency Response Coordination Centre) samordnar biståndet till både Ukraina och Moldavien via civilskyddsmekanismen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin besöker Tallinn måndagen den 7 mars. Hon ska diskutera säkerhetsläget i Europa, de bilaterala relationerna mellan Finland och Estland och samarbetet kring aktuella EU-frågor med Estlands premiärminister Kaja Kallas.Statsminister Marin och premiärminister Kallas tar emot en utredning om samarbetet mellan Finland och Estland. Utredningen har gjorts av de tidigare ministrarna Anne-Mari Virolainen och Jaak Aaviksoo på uppdrag av Finlands och Estlands regeringar och med stöd av ländernas utrikespolitiska institut. Arbetet har pågått det senaste året. Rapporten innehåller rekommendationer för utveckling av samarbetet mellan Finland och Estland bland annat när det gäller ekonomi, grön omställning, digitalt samarbete, kultur och utbildning.Under sitt besök träffar statsminister Marin också talmannen för Estlands parlament Jüri Ratas.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieminister Anna-Maja Henriksson deltar i EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor i Bryssel den 4 mars. Under mötet diskuteras bland annat konsekvenserna av det krig som Ryssland inlett i Ukraina för det internationella rättsliga samarbetet.– Den ryska invasionen av Ukraina är ett grovt brott mot internationell rätt. Det är också ett angrepp mot det internationella fördragssystemet. I denna kris har Europeiska unionen visat sig vara enad. Vår grund är ett starkt engagemang för rättsstatsprincipen, demokratin och de mänskliga rättigheterna. Under mötet kommer vi att diskutera hur invasionen påverkar det internationella rättsliga samarbetet med Ryssland och Belarus, säger minister Henriksson.Vid mötet fortsätter också diskussionen om att stärka kampen mot hatpropaganda och hatbrott. Justitieministrarna kommer att diskutera Europeiska kommissionens initiativ för att möjliggöra en mer omfattande kriminalisering av hatpropaganda och hatbrott på EU-nivå. Det är fråga om att utvidga förteckningen över så kallade EU-brott. En utvidgning av EU:s förteckning över brott är en förutsättning för att kommissionen i ett senare skede ska kunna lägga fram ett förslag till ett straffrättsligt direktiv om hatpropaganda och hatbrott. Finland är berett att stödja ordförandeskapets förslag om att utvidga EU:s förteckning över brott. Finland betonar att straffrättsliga medel spelar en viktig roll i kampen mot hatpropaganda och hatbrott, men att de endast bör vara ett sista alternativ.Ministrarna ska också anta slutsatser om att stärka kampen mot rasism och antisemitism i Europeiska unionen. Finland stöder kommissionens strategi, vars mål är att EU ska vara fritt från antisemitism och diskriminering, och ett samhälle som är öppet, inkluderande och jämlikt.Justitieministrarna ska dessutom föra en diskussion om advokaters roll när det gäller att skydda rättsstatsprincipen och rättsväsendets oberoende.Vidare ska justitieministrarna också bedöma hur förhandlingarna om elektroniskt bevismaterial (eEvidence) framskrider. Syftet med den kommande regleringen är att ge de brottsbekämpande myndigheterna effektivare och snabbare tillgång till elektroniskt bevismaterial över landgränserna i EU.I samband med mötet träffar minister Henriksson Tysklands justitieminister Marco Buschmann och Tjeckiens justitieminister Pavel Blažek. Tjeckien tar över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd i juli. Ytterligare information: 
Lisa Palm, specialmedarbetare, tfn 0295 150 069, [email protected]
Eeva Aittoniemi, enhetschef, EU-ärenden och internationella ärenden, tfn 0295 150 170, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 3 mars godkände regeringen en proposition med förslag till ny klimatlag. Klimatlagen reformeras för att Finlands mål om klimatneutralitet 2035 och klimatmålen på internationell nivå och EU-nivå ska kunna nås. Utöver målet om klimatneutralitet ställer lagen även upp utsläppsminskningsmål till 2030, 2040 och 2050. I den nya lagen finns också bestämmelser om olika klimatpolitiska planer, och lagen utvidgas till att gälla markanvändningssektorn. Till lagen fogas också ett mål att stärka kolsänkorna.”Klimatlagen är regeringens mest framträdande klimatbeslut med störst inverkan. Den säkerställer att målet om klimatneutralitet 2035 bevaras och att klimatarbetet fortsätter över valperioderna. Klimatlagen ger också företagen en stark signal om att det lönar sig att investera i rena lösningar i Finland. Jag är särskilt stolt över att klimatlagen har utarbetats i ett nära samarbete med forskare, och att de mål som ställs upp i lagen grundar sig på vetenskapliga rekommendationer”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.”Finlands mål att bygga upp en fossilfri välfärdsstat hänför sig inte bara till klimatkrisen utan också till säkerhetspolitiken. Ju snabbare vi blir oberoende av fossila bränslen, desto bättre är det för klimatet och för säkerheten i Finland och hela Europa”, fortsätter minister Kari.Den gällande klimatlagen trädde i kraft 2015 och innehåller utsläppsminskningsmål endast till 2050. I den nya klimatlagen ingår utsläppsminskningsmål till 2030 och 2040 utifrån Finlands klimatpanels rekommendationer, och målet till 2050 har uppdaterats. Målet är att minska utsläppen med 60 procent till 2030, med 80 procent till 2040 och med 90 procent till 2050, dock med sikte på en nivå på 95 procent, jämfört med 1990 års nivå.Den nya klimatlagen avses träda i kraft den 1 juli 2022.Klimatpolitiska planer är de viktigaste verktygen med sikte på målenFör att utsläppsminskningsmålen ska nås innehåller klimatlagen också bestämmelser om riksomfattande klimatpolitiska planer för minskade växthusgasutsläpp och för anpassning till klimatförändringar i Finland.I lagen föreskrivs det om en klimatpolitisk plan på medellång sikt, en nationell plan för anpassning till klimatförändringar och en långsiktig klimatpolitisk plan. Ytterligare en plan som ska göras upp enligt den reviderade lagen är en klimatplan för markanvändningssektorn. Kolsänkor och utsläpp från markanvändning omfattas i fortsättningen av klimatlagen, och i lagen ingår ett nytt mål att stärka sänkorna. Avsikten är att alla klimatpolitiska planer ska bidra till att säkerställa rättvisa klimatåtgärder och en hållbar utveckling.I lagen föreskrivs det dessutom om uppföljning av genomförandet av planerna, vilket innebär att statsrådet ska följa upp Finlands klimatmål och besluta om eventuella ytterligare åtgärder för att nå dem.I samband med reformen utvecklas den klimatårsberättelse som årligen lämnas till riksdagen så att den blir mer omfattande till sitt innehåll. Också allmänheten ska informeras bättre än tidigare om i vilken riktning utsläppsutvecklingen går och om klimatåtgärderna är tillräckliga.Samiskt klimatråd ska ta ställning till klimatfrågor ur samekulturens perspektivVid beredningen av klimatlagen har man särskilt velat beakta grupper som är sårbara för klimatförändringar och grupper som vanligtvis inte blir hörda under lagberedningen, såsom barn och unga. Samer har hörts i särskilt stor utsträckning, eftersom klimatförändringarna framskrider snabbare på de nordliga breddgraderna. Samernas näringar och kultur är särskilt sårbara för klimatförändringar.I och med den nya klimatlagen inrättas det ett samiskt klimatråd i Finland. Rådet ska vara ett oberoende expertorgan som producerar information och uttalar sig om de klimatpolitiska planerna ur samekulturens perspektiv. Dessutom förpliktar lagen myndigheterna att förhandla med sametinget i samband med att planerna görs upp.Klimatlagen kompletteras med kommunernas klimatplaner i höstHösten 2021 fastställde regeringen vid budgetförhandlingarna att det i lagstiftningen ska tas in en skyldighet för kommunerna, regionerna eller landskapen att göra upp en klimatplan. En kompletterande regeringsproposition som gäller bland annat detta ska överlämnas till riksdagen i höst. Avsikten är också att samtidigt föreskriva om ändringssökande. En utredning om detta färdigställs i mars.Frågor och svar om reformen av klimatlagen (på finska)​​​​​​​

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko träffar torsdagen den 3 mars ordföranden för Eurogruppen, Paschal Donhoe, i Helsingfors.Minister Saarikko och ordförande Donohoe diskuterar vid en lunch fördjupandet av bankunionen, det ekonomiska läget i Europa och Ukraina.Paschal Donohoe är också Irlands finansminister.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet beslutade vid sitt allmänna sammanträde den 3 mars att gallra bland gällande styrdokument som godkänts i form av principbeslut vid statsrådets allmänna sammanträde. Sammanlagt 128 strategier, program och andra motsvarande dokument som godkänts av tidigare regeringar är fortfarande i kraft. Ett motsvarande beslut fattades senast 2015.Enligt regeringens beslut är riktlinjerna i 68 styrdokument fortfarande aktuella. En del av dessa kommer senare att ersättas med nya dokument. 60 styrdokument upphör att gälla den 6 mars 2022.Antalet styrdokument minskas inom ramen för statsrådets kanslis projekt där målet är att förenhetliga och förtydliga dokumenten och förbättra deras funktion. I projektet utarbetas också en handbok i att bereda styrdokument som det beslutas om vid statsrådets allmänna sammanträde och rekommendationer om hur handbokens anvisningar ska tillämpas i praktiken. Projektet tillsattes i augusti 2021, och handboken avses bli färdig i början av 2022.Projektet anknyter till regeringsprogrammet för statsminister Marins regering. Enligt regeringsprogrammet ska statsrådets strategi- och styrdokument sammanställas till en kontrollerbar hierarkisk helhet. Därtill ska det säkerställas att de resursbehov som strategierna förutsätter är förenliga med planen för de offentliga finanserna.

Källa: Valtioneuvosto.fi