NordenBladet — Missbruk i anslutning till inkvartering av utländska arbetstagare kan i värsta fall vara kopplat till utnyttjande av arbetskraft och människohandel. En arbetsgrupp har utsetts för att utveckla övervakningen av boendeförhållandena och lägga fram förslag till hur myndighetssamarbetet, regleringen och anvisningarna bör utvecklas. Statsminister Sanna Marins regering vill förhindra att utländsk arbetskraft utnyttjas. I handlingsplanen mot människohandel har regeringen lovat utreda och utveckla myndigheternas befogenheter i anslutning till inkvartering av eventuella offer för människohandel. Arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har därför tillsatt en gemensam arbetsgrupp med uppgift att utveckla tillsynen och kontrollen av utländska arbetstagares boendeförhållanden. Arbetsgruppens mandatperiod är den 1 oktober 2021–30 april 2022.Arbetstagare har inkvarterats i lokaler som inte är lämpliga för boendeInkvarteringen av utländska arbetstagare är förenad med omfattande risker för missbruk, till exempel inkvartering i lokaler som inte är lämpliga för boende, att ersättning för boendet dras av direkt från lönen eller att arbetstagarna genom inkvarteringen står i beroendeförhållande till arbetsgivaren eller dennes närmaste krets. Inkvarteringsförhållandena kan i värsta fall kopplas till arbetsrelaterat utnyttjande och människohandel. Genom olika inkvarteringslösningar är det också möjligt utnyttja samhällets stödsystem. Inkvarteringsförhållandena är en viktig del av hälsosäkerheten.Arbetsgrupp utreder svagheter i regleringen och söker lösningarArbetsgruppen har följande uppgifter:
•    att utreda eventuella missförhållanden i den gällande lagstiftningen och i myndigheternas verksamhet
•    att lokalisera hindren för informationsutbyte mellan myndigheter inom olika förvaltningsområden och de åtgärder som behövs för att undanröja hindren
•    att utreda om det finns ett behov av att kräva en förhandsanmälan om inkvartering
•    att utreda utvecklingsbehov som gäller registreringen av inkvartering.Arbetsgruppen ska lägga fram åtgärdsförslag om:
•    hur olika myndigheters verksamhet och regleringen av den ska utvecklas
•    hur informationsutbytet mellan myndigheter och informationen till målgruppen kan effektiviseras
•    hur övervakningen och tillsynen av boendeförhållandena och bestämmelserna om dem ska förbättras
•    hur arbetsgivaren eller någon annan som ansvarar för inkvarteringen bättre kan styras och förpliktigas att ordna godtagbara boendeförhållanden.Flera myndigheter representerade i arbetsgruppenMed utländsk arbetskraft avses utsända arbetstagare från EU/EES-länder eller tredjeländer som är anställda hos en arbetsgivare i Finland. I sitt arbete ska arbetsgruppen också beakta säsongsarbetare och personer som arbetar utan anställningsförhållande, till exempel bärplockare. Arbetsgruppen leds av Tarja Nupponen som är konsultativ tjänsteman vid social- och hälsovårdsministeriet. Arbetsgruppen har också representanter för följande organisationer: arbets- och näringsministeriet, justitieministeriet, miljöministeriet, inrikesministeriet, Skatteförvaltningen, Polisstyrelsen, Migrationsverket, NTM-centralen i Norra Österbotten, Norra Savolax räddningsverk och regionförvaltningsverkens ansvarsområde för arbetarskyddet. Länk till tillsättningsbeslutet

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inreserestriktionerna avvecklas i trafiken från Kuwait till Finland i fråga om invånare i Kuwait. Statsrådet fattade beslut i ärendet den 7 oktober och beslutet träder i kraft den 11 oktober. Det görs inga andra ändringar i restriktionerna. De gällande inreserestriktionerna i trafiken över de yttre gränserna fortsätter fram till den 24 oktober. Man kan dock komma till Finland från vilket land som helst genom att visa upp ett godtagbart intyg över fullständig vaccinationsserie.Med trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet. Om en person som kommer från ett land som omfattas av begränsningarna inte har fått hela vaccinationsserien är tillåtna inresegrunder återresa till Finland eller till andra EU- och Schengenstater, transitering i reguljär trafik på flygplatsen eller någon annan nödvändig orsak.Se gällande inreserestriktioner och hälsosäkerhetskrav på webbplatserna nedan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås att lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel ändras så att ansvaret för beredskapsplanering i samband med organiseringen av mottagandet i situationer med massinvandring koncentreras till Migrationsverket. Ändringen förbättrar beredskapen inför stora antal invandrare och förtydligar arbetsfördelningen mellan myndigheterna. Regeringen lämnade en proposition om detta till riksdagen den 7 oktober.För närvarande ansvarar Migrationsverket för systemet för mottagande av asylsökande och den allmänna beredskapsplaneringen i anslutning till mottagandet. Närings-, trafik- och miljöcentralerna ansvarar för beredskapsplanerna inom sina områden och upprätthåller samarbetsgrupper, vars syfte är att samordna beredskapsplaneringen i anslutning till massinvandring. De regionala samarbetsgrupperna består förutom av myndigheter också av kommuner, organisationer och församlingar.Fördelningen av den beredskapsplanering som gäller mottagandet mellan flera aktörer har upplevts som besvärlig. Eftersom Migrationsverket har det operativa ledningsansvaret i en situation med massinvandring, är det nödvändigt att föreskriva om verkets samordnande roll och uppgifter också i lag. I och med den föreslagna lagändringen överförs det övergripande ansvaret för beredskapsplaneringen och beredskapsåtgärderna till Migrationsverket, som har den starkaste kompetensen när det gäller att ordna mottagningstjänster. Ansvaret för att leda de regionala samarbetsgrupperna överförs från närings-, trafik- och miljöcentralerna till Migrationsverket. Dessutom stryks den gällande lagens bestämmelse om kommunernas skyldighet att inrätta flyktingslussar och förläggningar eftersom kommunerna enligt grundlagen har omfattande självstyrelse. I och med ändringen ökar Migrationsverkets uppgifter och verket behöver en ytterligare personalresurs på uppskattningsvis tre årsverken. Därför behandlar riksdagen lagförslaget i samband med den kompletterande budgetpropositionen för 2022. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.Även andra lagändringar som stöder beredskapen beredsI inrikesministeriets projekt som inleddes 2020 bereds också andra lagändringar som stöder beredskapen inför massinvandring. Avsikten är att propositionerna om dem ska överlämnas till riksdagen senare.Lagen om bemötande av utlänningar som tagits i förvar och om förvarsenheter ändras så att man i en situation med massinvandring vid förvarsenheterna tillfälligt kan anlita även annan personal än personal i tjänsteförhållande för styrnings- och övervakningsuppgifter.Till utlänningslagen fogas bestämmelser om användning av stöd från Europeiska unionens asylbyrå. Den nya asylbyrån ersätter det nuvarande Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO). EU-förordningen om byrån uppskattas träda i kraft i början av 2022. Byrån kan vid behov ombes att till Finland sända stödgrupper som består av tjänstemän från andra EU-länder samt personal från Europeiska unionens asylbyrå. Lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen ändras så att Migrationsverket får lämna ut nödvändiga uppgifter till medlemmarna i stödgrupper.Antalet nya asylansökningar är nu rekordlitetMassinvandring innebär en situation där förläggningarna för asylsökande inklusive tilläggsplatserna håller på att fyllas, nya invandrare anländer hela tiden och antalet invandrare är större än antalet personer som lämnar landet. Situationen kan uppstå i etapper eller mycket snabbt, till exempel på grund av massflykt från en annan stat till Finland.För närvarande finns det inte någon sådan situation i sikte som situationen 2015. Sedan 2018 har antalet asylsökande som anlänt till Finland varit mindre än före 2015, och i år har det lämnats in cirka 900 första asylansökningar. Antalet är fortfarande rekordlitet.Det har bedömts att till exempel situationen i Afghanistan i något skede påverkar också migrationen till Europa. Man följer noggrant hur mängden migration varierar på olika rutter. Finland upprätthåller en aktuell lägesbild både nationellt och som en del av EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det nationella genomförandet av EU:s direktiv om finansiell information framskrider. Statsrådet överlämnade den 7 oktober en regeringsproposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton och lagen om centralen för utredning av penningtvätt.– Direktivet om finansiell information hänför sig till det så kallade femte penningtvättsdirektivet som förutsätter att medlemsstaterna inför centraliserade bankkontoregister eller datasöksystem som gör det möjligt att i rätt tid identifiera innehavare av bank- och betalkonton och bankfack, säger ledande sakkunnig Elina Rantakokko. I Finland har detta krav genomförts genom bestämmelserna om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton. Systemet består av ett datasöksystem för bank- och betalkonton och ett register över bank- och betalkonton.Myndigheter som avslöjar och utreder allvarliga brott får åtkomst till övervakningssystemet för bank- och betalkontonEnligt direktivet om finansiell information ska EU-medlemsstaterna utse de myndigheter som ges befogenhet att få åtkomst till de centraliserade nationella bankkontoregister som medlemsstaterna inrättat och att göra sökningar i registren. Enligt direktivet kan åtkomst till bank- och betalkontoregister ges de myndigheter som är behöriga att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra allvarliga brott.I propositionen föreslås det att polisen, centralen för utredning av penningtvätt, Tullen och Gränsbevakningsväsendet utses till sådana behöriga myndigheter. Dessutom utvidgas uppgifterna för centralen för utredning av penningtvätt så att de också omfattar samarbetet med myndigheterna för att förhindra, avslöja och utreda sådana allvarliga brott som avses i direktivet om finansiell information.Tullen ska bereda ett sammanställningsprogram för myndigheternaI regeringspropositionen föreslås det att Tullen ska bygga ett sammanställningsprogram genom vilket uppgifterna i datasöksystemen och kontoregistret kan förmedlas till de behöriga myndigheterna. Programmet ska göra myndigheternas åtkomst till övervakningssystemet för bank- och betalkonton smidigare, eftersom myndigheterna i stället för flera gränssnitt kan skapa endast ett gränssnitt till sammanställningsprogrammet. Med ett informationssystems gränssnitt avses en definition enligt vilken olika program kan sända begäranden och utbyta data, dvs. diskutera sinsemellan.Sammanställningsprogrammet motsvarar bättre än det nuvarande decentraliserade systemet kravet i det femte penningtvättsdirektivet i fråga om ett centraliserat datasöksystem som man omedelbart och direkt ska kunna göra sökningar i. Det decentraliserade övervakningssystem för bank- och betalkonton som infördes i samband med genomförandet av det femte penningtvättsdirektivet ser ut att användas i mindre utsträckning än avsikten var när övervakningssystemet planerades.I propositionen föreslås att utöver de gällande användarrättigheterna enligt lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton ska Skatteförvaltningen, Tullen, Utsökningsverket, polisen och Gränsbevakningsväsendet, Försvarsmakten och Finansinspektionen ha åtkomst till övervakningssystemet för bank- och betalkonton.  I propositionen föreslås inga nya befogenheter för myndigheter, utan avsikten är att de myndigheter som redan för närvarande enligt gällande lagstiftning har tillgång till bank- och betalkontouppgifter ska kunna använda övervakningssystemet för bank- och betalkonton för att få sådana uppgifter.I Finland har det femte penningtvättsdirektivet genomförts bland annat genom lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton, som trädde i kraft den 1 maj 2019. Dess bestämmelser om datasöksystemet för och registret över bank- och betalkonton har tillämpats sedan den 1 september 2020. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt med undantag av bestämmelsen om sammanställningsprogrammet, som avses träda i kraft den 1 september 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har färdigställt genomförandeplanen för den nationella barnstrategin. Planen innehåller sammanlagt 30 nya åtgärder som tryggar barnens och de ungas välfärd och stärker deras rättigheter. Åtgärderna kompletterar det redan pågående omfattande arbetet och stärker strukturerna och kunskapsunderlaget för en långsiktig och systematisk barn- och familjepolitik.I åtgärderna betonas barnens delaktighet och jämlikhetEn av barnstrategins huvudidéer är att trygga ställningen för barn i utsatt ställning, vilket flera av åtgärderna anknyter till. Avsikten är till exempel att utarbeta en egen handbok om barnskydd för barn och unga samt att genomföra ett pilotprojekt där man testar uppsökande hobbyverksamhet tillsammans med ungdomsarbetare. På så sätt når man en målgrupp som annars lätt hamnar utanför hobbyer.Dessutom utreds tillgodoseendet av samiska barns och romska barns rättigheter och sammanställs aktuell information om välbefinnande till stöd för beslutsfattandet.Åtgärderna grundar sig på fakta och en konsekvensbedömningÅtgärderna i genomförandeplanen ska grunda sig på bästa tillgängliga information och en bedömning av konsekvenserna för barn.Insamlingen och sammanställningen av information har en särskild roll i stärkandet av barnens rättigheter. För detta ändamål tas det bl.a. fram ett heltäckande faktaunderlag för uppföljning av barns och ungas välbefinnande. Dessutom genomförs en utbildningshelhet om barnets rättigheter och med hjälp av en delaktighetskampanj samlar man in barns och ungas synpunkter på hur deras rättigheter bör främjas. Varje regering utarbetar en egen genomförandeplan för fullföljandet av barnstrateginGenom barnstrategin skapas ett barn- och familjevänligt Finland som respekterar barnets rättigheter. Strategin grundar sig på faktaunderlaget om barns, ungas och familjers ställning samt på Finlands förpliktelser i fråga om de grundläggande och mänskliga rättigheterna.Finlands första nationella barnstrategi bereddes i parlamentariskt samarbete och publicerades den 23 februari 2021. Varje regering har till uppgift att göra upp och genomföra en noggrannare plan för genomförandet för att främja riktlinjerna i strategin under sin regeringsperiod.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I och med reformen får arbetslösa arbetssökande ett snabbare och intensivare stöd än i nuläget. Regeringen lämnade ett lagförslag om den nordiska modellen för arbetskraftsservice till riksdagen den 7 oktober 2021. Avsikten är att ändringarna ska träda i kraft i maj 2022.”Den nordiska modellen för arbetskraftsservice är en av regeringens åtgärder för att reformera servicen för arbetssökande. Enligt forskning förkortar en individuell och effektiv service arbetslöshetsperioderna. Finland har hittills släpat efter de övriga nordiska länderna i fråga om antalet sysselsättningstjänster och deras kvalitet, men det korrigerar vi nu”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Den nordiska modellen för arbetskraftsservice beräknas öka sysselsättningen med cirka 9 500–10 000 personer. Sysselsättningseffekterna uppnås fullt ut från och med 2025.Sysselsättningen stöds i synnerhet av samtal som ordnas i början av jobbsökningen varannan vecka. Enligt undersökningar förkortar just de regelbundna mötena med den arbetssökande, den aktiva arbetsförmedlingen och uppföljningen av jobbsökningen arbetslöshetsperioderna.För att det ska vara möjligt med individuell service ökar regeringen arbets- och näringsbyråernas och kommunernas resurser med 70 miljoner euro. Med resurserna anställs cirka 1 200 nya tjänstemän.Snabbt och intensivt stöd i jobbsökningenI den nordiska modellen för arbetskraftsservice träffar en arbetssökande en sakkunnig första gången redan inom fem vardagar efter att jobbsökningen inletts. Efter det ska den arbetssökande få ett intensivare stöd för jobbsökningen än i nuläget. I början av jobbsökningen träffar den arbetssökande en tjänsteman från arbets- och näringsbyrån eller en kommunal tjänsteman från en kommun som deltar i kommunförsöket varannan vecka.Vid diskussionerna bedöms varje arbetssökandes servicebehov, kompetens och möjligheter att söka arbete mer individuellt än för närvarande. Om den arbetssökandes förutsättningar att söka arbete och få arbete är bristfälliga påskyndas arbetssökandens tillgång till service. Om förutsättningarna att bli sysselsatt är i sin ordning ska den arbetssökande söka fyra arbetsmöjligheter under en månad. Undantag från detta kan emellertid göras till exempel om arbetssökandens arbetsförmåga är nedsatt eller om det endast finns ett fåtal lediga jobb i regionen.Modern jobbsökning, inga onödiga ansökningarDen arbetssökande ska alltså även i fortsättningen söka arbete för att få arbetslöshetsförmån, men möjligheterna att påverka den egna jobbsökningen ökar. Utgångspunkten är att den arbetssökande själv väljer vilka arbetsmöjligheter denne söker. Den sakkunniga ska emellertid stödja den arbetssökande i att söka lämpliga arbetsplatser. Den arbetssökande rapporterar i regel om sin jobbsökning via nättjänsten.Som jobbsökning räknas till exempel inlämnande av arbetsansökningar samt inlämnande av en öppen arbetsansökan till ett företag som inte har meddelat om lediga jobb. De jobb som söks bör vara sådana där det är motiverat att tro att den arbetssökande kan förvänta sig att han eller hon kan sysselsättas.Skäliga påföljder för försummelse att söka arbeteEn förutsättning för att få arbetslöshetsförmån har alltid varit jobbsökning. Om en arbetslös inte söker ett erbjudet jobb leder detta också i nuläget till att arbetslöshetsförmånen går förlorad för en viss tid, det vill säga till så kallad karens. Påföljderna har upplevts som oskäliga.Den nordiska modellen för arbetskraftsservice jämkar de påföljder som försummelse av jobbsökningen medför. Den första glömskan eller försummelsen följs av en påminnelse. Dessutom ska längden på perioderna utan ersättning, dvs. karenserna, graderas och ändras så att de blir skäligare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har tillsatt det första rådet för kontinuerligt lärande och sysselsättning för en femårsperiod. Rådet styr och stöder verksamheten vid Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. Rådets medlemmar representerar de centrala ministerierna och arbetslivet.Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning inleder sin verksamhet i höst och ska främja kompetensutvecklingen hos befolkningen i arbetsför ålder och tillgången på kompetent arbetskraft. Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning är en fristående enhet vid Utbildningsstyrelsen, och de lagar som gäller inrättandet av det trädde i kraft den 1 september 2021. I anslutning till servicecentret finns rådet för kontinuerligt lärande och sysselsättning, som statsrådet utnämner för högst fem år i sänder. Rådets uppgift är strategisk planering av servicecentrets verksamhet. Rådet beslutar om viktiga utlåtanden och initiativ, lägger fram ett förslag till utvecklingsplan för servicecentrets verksamhet och beslutar om prioriteringarna i servicecentrets årliga verksamhetsplan. Företrädare för undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet är växelvis ordförande och vice ordförande för rådet årsvis. Understatssekreterare Elina Pylkkänen är ordförande under det första året av rådets mandatperiod. Till stöd för sin verksamhet kan rådet tillsätta sektioner med utomstående medlemmar.Rådet för kontinuerligt lärande och sysselsättning 11.10.2021-11.10.2026 understatssekreterare Elina Pylkkänen, arbets- och näringsministeriet
kanslichef Anita Lehikoinen, undervisnings- och kulturministeriet
jurist Timo von Boehm, Kyrkans arbetsmarknadsverk
ledande sakkunnig Mirja Hannula, Finlands näringsliv EK
specialsakkunnig Lauri Kurvonen, Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ/Akava rf
sakkunnig i utbildnings- och arbetskraftspolitik Mikko Laakkonen, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
utvecklingsdirektör Markus Lassheikki, Jord- och skogsbruksproducenternas Centralförbund, MTK rf
chef för digitaliserings- och utbildningsärenden Joonas Mikkilä, Företagarna i Finland rf
sakkunnig på kompetensutveckling Sanja Mursu, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT
sakkunnig Riina Nousiainen, STTK rf
sakkunnig i utbildnings- och arbetskraftspolitik Kirsi Rasinaho, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
specialsakkunnig Joni Rehunen, social- och hälsovårdsministeriet
budgetrådet Merja Salmi, finansministeriet
ledande sakkunnig Elina Sojonen, Akava rf 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att minimidimensioneringen av socialarbetarna inom barnskyddet ska ändras stegvis. En socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska få ansvara för högst 35 barn år 2022 och 2023, och för högst 30 barn från och med år 2024. Begränsningen av antalet klienter ska gälla barn i åldrarna 0–17 som har en klientrelation inom barnskyddet. Avsikten är att de socialarbetare som ansvarar för barnens angelägenheter inte ska ha fler klientrelationer än det maximiantal som föreslås. Syftet med förslaget är att förbättra barnskyddets förutsättningar att tillgodose barnets rättigheter och att garantera att målen för barn och familjer uppfylls inom barnskyddet. Den viktigaste principen inom barnskyddet är att trygga barnets bästa. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska övervaka barnets intressen och främja barnets rättigheter. Forskningar visar att barnklienters välbefinnande och upplevelse av delaktighet är beroende av om barnet har en varaktig klientrelation till en och samma socialarbetare och hur mycket tid socialarbetaren har för att sköta barnets angelägenheter. Genom personaldimensioneringen kan man minska socialarbetarens arbetsbörda så att de har bättre möjligheter att sätta sig in i barnets angelägenheter och arbeta för barnets bästa.  Fram till år 2023 är det kommunerna som ansvarar för ordnandet av de tjänster som ingår i barnskyddslagen och för att det finns tillräckliga resurser för att ordna dem. Efter det förs ansvaret för ordnandet av tjänsterna enligt barnskyddslagen över till välfärdsområdena. Propositionen hänför sig till statens budgetproposition för 2022 och behandlas i samband med den. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2022. Förslaget om ändringen av minimidimensioneringen av personalen ges i en tid när personalläget är svårt. Om socialarbetarnas antal klienter minskas krävs det jämfört med nuläget 80 nya socialarbetare när lagen träder i kraft, och 359 två år efter lagens ikraftträdande. Reformen förutsätter också mera resurser för utbildningen. Det föreslås att studieplatserna för socialarbetare ökas med 200 mellan åren 2022–2027.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att den temporära ändringen av 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar ska stadfästas. Paragrafen gäller förutsättningarna för användning av lokaler avsedda för kunder och deltagare, och syftet med den är att förhindra spridning av coronavirusepidemin. I paragrafen stryker man de exakta kraven i definitionen av närkontakt samt det incidenstal som är ett kriterium för tillämpningen.Lagändringen ändrar inte myndigheternas rätt och skyldighet att fatta beslut för att förhindra spridningen av coronavirusepidemin, om situationen kräver det. Det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar eller regionförvaltningsverket kan fatta beslut om förutsättningarna för användningen av lokaler i det egna området, om det konstateras sådana sjukdomskluster inom kommunens eller sjukvårdsdistriktets område vars smittkedjor inte kan spåras på ett tillförlitligt sätt och som enligt en sakkunnigbedömning medför en betydande risk för spridning av nya smittor inom området.Avsikten är att republikens president stadfäster lagen fredagen den 8 oktober 2021 och att lagen ska träda i kraft den 11 oktober 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På webbinariet presenteras den nya handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter 2020–2023 och berättas mer allmänt om uppföljningen av hur de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Evenemanget kan följas i direktsändning på webben.Under seminariet som ordnas av justitieministeriet kommenteras ämnet också av aktörer inom området för grundläggande och mänskliga rättigheter och diskuteras genomförandet av handlingsplanen. Den tredje nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter 2020–2023 godkändes som statsrådets principbeslut den 23 juni 2021. Genom handlingsplanen stärks tillsynen över hur rättigheterna tillgodoses i Finland, och på så vis stöds också kunskapsbaserat beslutsfattande samt konsekvensbedömningen i fråga om de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Som en del av handlingsplanen har det utvecklats indikatorer som är ett nytt verktyg för tillsynen över hur rättigheterna tillgodoses både på kort och på lång sikt.Webbinariet hålls på Zoom den 14 oktober 2021 kl. 11.00–14.30. Anmäl dig senast den 11 oktober 2021Anvisningar om deltagande skickas före evenemanget till alla som anmält sig. Webbinariet hålls på finska och tolkas till finskt teckenspråk.

Källa: Valtioneuvosto.fi