NordenBladet — Finland sände torsdagen den 14 oktober ett utkast till budgetplanen för nästa år till Europeiska kommissionen.Utkasten till budgetplaner hör till EU:s samordnade tillsynsförfarande. Avsikten är att budgetplanen ska göra det möjligt att upptäcka eventuella avviker från strategin för den offentliga ekonomin som ingick i det senaste stabilitetsprogrammet.Utkastet till en budgetplan ska innehålla uppgifter ommakroekonomiska prognoser och antagandenmålen för den offentliga ekonominprognoser för inkomster och utgifter i det fall att politiken förblir oförändradInkomst- och utgiftsmåldiskretionära åtgärder som ingår i budgetpropositionenmålen och de nationella rekommendationerna i EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategien jämförelse av stabiliseringsprogrammet och utkastet till budgetplan.Budgetplanen baserar sig på regeringens budgetproposition och kommunekonomiprogrammet för nästa år samt årets tilläggsbudgetar. Alla länder i euroområdet ska lämna en motsvarande plan till EU-kommissionen senast den 15 oktober.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet befullmäktigade den 14 oktober 2021 näringsminister Mika Lintilä att underteckna ett avtal om statistisk överföring enligt EU:s direktiv om förnybar energi mellan Republiken Finlands regering och regionen Flandern i Konungariket Belgien.Staterna förbinder sig till avtalet genom att underteckna den. För att avtalet ska träda i kraft förutsätts dessutom att båda staternas regeringar officiellt har godkänt den. Avtalet undertecknas på Finlands vägnar av minister Mika Lintilä och på belgiska Flanderns vägnar av Flanderns justitie-, miljö-, energi- och turistminister Zuhal Demir.”Tack vare Finlands långsiktiga satsningar har vi överskridit vårt mål att öka andelen förnybar energi. De statistiska överföringarna av den andel som överskrider vårt mål är ett sätt att uppfylla förpliktelsen på EU-nivå på ett kostnadseffektivt sätt. Försäljningen av överskottet till Belgien och regionen Flandern gagnar alla parter”, konstaterar minister Lintilä.I EU:s direktiv om förnybar energi är Finlands nationella bindande övergripande mål en andel på 38 procent förnybar energi fram till år 2020. Finland överskred detta mål då andelen förnybara energikällor år 2020 utgjorde cirka 42 procent av slutförbrukningen av energi. I direktivet om förnybar energi har man velat underlätta uppnåendet av de olika medlemsstaternas mål och samtidigt uppnåendet av EU:s gemensamma mål. Detta sker genom att man föreskriver om möjligheten för medlemsstaterna att genom statistiska överföringar utnyttja de överskridanden av andelen förnybar energi som uppnåtts i ett annat medlemsland i deras eget mål.Finland säljer sitt överskott av förnybar energi till Flandern för nästan 3,4 miljoner euroGenom avtalet överför Finland det faktiska överskottet av sitt mål för förnybar energi till Flandern. Den fasta mängd som överförs är 250 GWh. Parterna enades om ett pris på 13,5 euro/MWh för överföringarna. Därmed betalar Flandern 3 375 000 euro till Finland.Finland ska till Europeiska kommissionen anmäla de statistiska överföringarna, inklusive uppgifter om mängden och priset av överförd energi. Arbets- och näringsministeriet har skött beredningen av statistiska överföringar och avtalsförhandlingarna på Finlands vägnar med stöd av utrikesministeriet.  Beredningen av de statistiska överföringarna och avtalsförhandlingarna sköttes på Finlands vägnar av arbets- och näringsministeriet. Med stöd av reglementet för statsrådet hör energipolitiken till arbets- och näringsministeriets ansvarsområde och ministeriet ansvarar för det nationella genomförandet av direktivet om förnybar energi. Arbets- och näringsministeriet lämnade i september 2020 en utredning till riksdagen om inledande av avtalsenkäter och avtalsförhandlingar genom en E-skrivelse (E 104/2020 rd).Finland ingick tidigare i år ett motsvarande avtal med Belgien. Då sålde Finland ett realiserat överskott på 1376,5 GWh av förnybar energi till Belgien för en köpesumma på 18 582 750 euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår en ändring i äktenskapslagen för att göra det möjligt att genom upphävning upplösa äktenskap som ingåtts genom tvång. Ändringen är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.Enligt förslaget ska rättsverkan av ett upphävt äktenskap motsvara den rättsverkan som en skilsmässa har, men med den skillnaden att makarnas civilstånd återgår till vad det var före tvångsäktenskapet. – Den här förändringen är ett viktigt budskap om att vår rättsordning inte godkänner äktenskap som ingåtts genom tvång. Ändringen tryggar rättigheterna för den som tvingats till äktenskap och för eventuella barn, men civilståndet för den som tvingats till äktenskap är inte ”frånskild” efter att äktenskapet har upplösts, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.I propositionen föreslås det att det inte ska finnas någon tidsfrist för ansökan om upphävande av äktenskap. Enligt förslaget ska det inte heller tas ut någon ansökningsavgift för behandlingen av ärendet i domstol. På detta sätt blir det lättare för den som tvingats till äktenskap att föra ärendet till domstol.Under beredningen av regeringspropositionen undersöktes också alternativet att ogiltigförklara äktenskap. Upphävandet ger dock den som blivit tvingad till äktenskap en bättre ställning och större rättigheter. Ogiltigförklaring av äktenskap skulle retroaktivt avskaffa alla rättigheter som hänför sig till äktenskapet. Upphävande av äktenskap tryggar däremot också rätten till arv och underhållsbidrag för de barn som eventuellt fötts under äktenskapet.Regeringen föreslår även en precisering av bestämmelserna om erkännande av utländska äktenskap. I fortsättningen ska äktenskap som ingåtts utomlands av en person som är under 18 år erkännas endast av särskilda skäl, om den ena maken var bosatt i Finland när äktenskapet ingicks. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.Utöver upphävandet av tvångsäktenskap utreder justitieministeriet behovet av att precisera bestämmelserna om straffbarheten för tvingande till äktenskap.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronapandemin. På grund av det förändrade epidemiläget i landskapet Mellersta Österbotten införs i området begränsningar för samhällsspridningsfasen som gäller restauranger.Ändringen av förordningen börjar gälla fredagen den 15 oktober 2021.Begränsningarna för samhällsspridningsfasen gäller i landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Päijänne-Tavastland, Österbotten och Mellersta Österbotten samt i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla från och med den 15 oktober.Förplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus.Alla kunder i restaurangens lokaler inomhus ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande plan yta.Riksdagen behandlar en regeringsproposition enligt vilken förplägnadsrörelserna i stället för de begränsningar av förplägnadsverksamheten som anges i förordningen kan kräva att kunderna använder ett coronapass. Det informeras separat om ikraftträdandet och tillämpningen av dessa bestämmelser.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i det övriga landet, dvs. områden som befinner sig i accelerationsfasen eller på basnivån, från och med den 15 oktoberInga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna förblir oförändradeBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Möjligheterna att utföra naturvårdsarbetet i livsmiljöprogrammet Helmi utvidgas, eftersom statsrådet har godkänt en förordning om specialunderstöd för projekt för iståndsättning, vård och restaurering av livsmiljöer. Specialunderstöd kan beviljas projekt som förbättrar tillstånden i kommuners, föreningars, stiftelsers och vattenandelslags livsmiljöer. Förordningen överensstämmer med statsunderstödslagen och träder i kraft den 21 oktober. Den första ansökningsomgången öppnas följande dag, dvs. den 22 oktober.“Det är fantastiskt att få kommuner och föreningar att delta i genomförandet av Helmi-programmet. Vårt mål med programmet är att trygga den biologiska mångfalden i Finland och förbättra livsmiljöernas tillstånd. Genom den nya förordningen lyckas detta bättre. Kommun-Helmi och Förenings-Helmi ökar antalet aktörer och gör programmet mer verkningsfullt”, säger klimat- och miljöminister Krista Mikkonen.Förordningen är i kraft under den tid Helmi-programmet pågår, det vill säga fram till 2030. De projekt som understöds ska vara konkreta restaurerings-, iståndsättnings- och vårdåtgärder som förbättrar tillståndet i livsmiljöer. Kartläggningar, planer och tillståndsprocesser kan inkluderas i de projekt som ska understödas om konkreta iståndsättningsåtgärder vidtas under samma projekt eller om annan finansiering och tidsplan har säkerställts för sådana. Även åtgärder som gäller kommunikation eller utbildning kan ingå i projekten.Den första förordningsenliga ansökningsomgången för Kommun-Helmi och Förenings-Helmi öppnas genast när förordningen träder i kraft. NTM-centralen i Nyland fattar beslut om statsunderstöd utgående från ansökningarna.Förordningen stärker samarbetet för den biologiska mångfaldenSpecialunderstödet förbättrar kommunernas möjligheter att trygga den biologiska mångfalden och ökar föreningarnas möjligheter att genomföra naturvårdsprojekt. Kommunernas och föreningarnas naturvårdsprojekt inverkar positivt också på medborgarnas möjligheter att delta i skötseln av naturen i den egna näromgivningen. Genom understödet utvecklas också samarbetet mellan föreningar och kommunala aktörer.Åtgärderna inom Helmi-programmet uppskattas genom köpta tjänster sysselsätta inventerare, planerare, entreprenörer, företagare med betesdjur samt andra aktörer och företagare som utför konkreta restaurerings- och vårdarbeten inom programmet. Sysselsättningseffekterna skulle i många fall rikta sig till avlägsna områden och branscher där sysselsättningsmöjligheterna annars är få.Åtgärderna i Helmi-programmet förbättrar myrarnas, fågelvattnens, vårdbiotopernas, skogarnas, småvattnens och strandnaturens tillstånd. Med hjälp av de understödda projekten och aktörernas samarbete kan skyddsområdena och områdena utanför dem sammanslås till stora helheter. På detta sätt blir åtgärderna effektfulla för den biologiska mångfalden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 14 oktober 2021 har det gått hundra år sedan Finland och Litauen knöt diplomatiska förbindelser. Finland erkände Litauens självständighet den 14 oktober 1921. Finlands ambassad i Litauen och Litauens ambassad i Finland öppnar den 14 oktober 2021 en gemensam virtuell fotoutställning om Finlands och Litauens diplomatiska förbindelser under de senaste 100. Du kan lyssna på utrikesministrarna Pekka Haavistos och Gabrielius Landsbergs anföranden på fotoutställningens webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Minderåriga barn kan använda Mina Kanta-sidorna själv och till exempel se sitt coronaintyg, förutsatt att de har de elektroniska identifieringsmedel som behövs. Vid behov kan man också få en pappersutskrift av intyget från hälso- och sjukvården.I vilken grad minderårigas uppgifter kan ses på Mina Kanta-sidorna eller i patientdatasystemen varierar dock mycket. Därför måste enheterna inom hälso- och sjukvården ha en verksamhetsmodell för hur EU:s coronaintyg ska skrivas ut för minderåriga, och på den minderårigas vägnar uppdatera den funktion i patientdatasystemet som är avsedd för det här ändamålet.Minderårigas ärenden inom hälso- och sjukvårdenOm det minderåriga barnet anses vara tillräckligt moget, kan barnet bestämma själv om sin vård. Ett sådant beslut fattas särskilt från fall till fall och är beroende av vilket ärende som ska behandlas. Bedömningen görs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, och beslutet antecknas i journalhandlingarna. Om ett minderårigt barn får bestämma om sin vård själv, kan barnet också bestämma om vårdnadshavarna kan se journalhandlingarna med uppgifter om vården.Flera patientdatasystem saknar dock möjligheten att registrera hälso- och sjukvårdspersonalens bedömning. Då kan vårdnadshavarna inte se journalhandlingarna. I allmänhet anser man att barn som är yngre än 10 år sällan är tillräckligt mogna för att bestämma själv om sin vård, vilket betyder att deras handlingar kan visas för vårdnadshavarna ifall det inte har förhindrats av särskilda skäl. Minderårigas ärendehantering i Mina KantaMinderåriga barn kan använda Mina Kanta-sidorna själv, förutsatt att de har de elektroniska identifieringsverktyg som behövs. Minderåriga kan till exempel se sitt coronaintyg på Mina Kanta-sidorna. För att kunna logga in på Mina Kanta-sidorna krävs det vissa elektroniska identifieringsverktyg, till exempel de bankkoder som de flesta banker beviljar först när barnet fyllt 15 år. Inloggningen i Mina Kanta-sidorna kan också göras med mobilcertifikat.Minderåriga kan identifiera sig på Mina Kanta-sidorna med det medborgarcertifikat som finns på identitetskortet. För att kunna använda identitetskortets medborgarcertifikat för elektronisk ärendehantering måste medborgarcertifikatet först aktiveras. I Finland beviljas identitetskorten av polisen, och utomlands av de finländska beskickningarna. Medborgarrådgivningen ger råd om användningen av medborgarcertifikat.Förutom identitetskort behöver användaren även ha en elektronisk läsapparat och ett kortläsarprogram i sin apparat. Vårdnadshavares möjlighet att se minderårigas uppgifterPå Mina Kanta-sidorna kan vårdnadshavare se uppgifter om barn som är under 10 år gamla. Uppgifterna om barn som är över 10 år syns för vårdnadshavarna om det patientdatasystem som används av hälso- och sjukvården har den funktion som behövs för att registrera ett minderårigt barns beslutsförmåga och vilja att lämna ut uppgifterna. Att det minderåriga barnets beslutsförmåga och vilja att lämna ut uppgifter har registrerats i patientdatasystemet är en förutsättning för att kunna visa uppgifterna för vårdnadshavarna. Den här funktionen används dock ännu inte i bred utsträckning inom hälso- och sjukvården. Tills vidare är det bara 10 procent av alla organisationer inom den offentliga hälso- och sjukvården som använder den funktion som gör det möjligt att visa uppgifterna. Organisationerna inom hälso- och sjukvården får själva bestämma om användningen av funktionen. Via Kanta-tjänsten kan hälso- och sjukvården få hjälp med att ta i bruk funktionen, och det ordnas utbildning om det nya förfarandet. Trots detta ökar användningen av funktionen inom hälso- och sjukvården långsamt. Undantag i fråga om vårdnadshavares tillgång till minderårigas uppgifterTills vidare har de vårdnadshavare som enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet har ett sådant avtal eller förordnande om delad vårdnad som gäller annat än bara barnets boende inte möjlighet att uträtta ärenden på ett minderårigt barns vägnar i Mina Kanta-tjänsten. Detta ändras i slutet av år 2021. I fortsättningen kan även de vårdnadshavare som har ingått avtal om delad vårdnad uträtta ärenden på sitt minderåriga barns vägnar i Mina Kanta-tjänsten.Även spärrmarkeringens inverkan på ärendehanteringen på Mina Kanta-sidorna förändras till det bättre i slutet av år 2021. För närvarande kan bara de vårdnadshavare som inte har spärrmarkering uträtta ärenden på barnets vägnar på Mina Kanta-sidorna. I fortsättningen kommer det dock att vara möjligt för en vårdnadshavare som har spärrmarkering att ge den vårdnadshavare som inte har spärrmarkering fullmakt att uträtta ärenden på barnets vägnar. Om barnet har spärrmarkering har vårdnadshavarna dock inte heller i fortsättningen möjlighet att uträtta ärenden på barnets vägnar på Mina Kanta-sidorna. Hälso- och sjukvården kan ge en utskrift av EU:s coronaintygOm det minderåriga barnet eller barnets vårdnadshavare inte har tillgång till uppgifterna på Mina Kanta-sidorna och inte kan skriva ut coronaintyget, kan de få en utskrift av coronaintyget från hälso- och sjukvården. Denna tjänst erbjuds i de flesta organisationer inom den offentliga hälso- och sjukvården.Intyget ska begäras av den hälso- och sjukvårdsenhet där vaccinet har getts eller där coronatestet har tagits.Om den egna hälso- och sjukvårdsenheten inte ger utskrifter, kan man begära intyget från grannkommunen. Men om man har en identifikationskod men ingen personbeteckning, kan intyget endast ges av den hälso- och sjukvårdsenhet som gett vaccinet.Hälso- och sjukvården behöver en verksamhetsmodell för hur minderåriga ska få utskrifter av coronaintygen via hälso- och sjukvården på ett smidigt sätt. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fram till den 13 oktober har 85 procent av befolkningen i målgruppen för vaccinationerna, dvs. 12 år fyllda och äldre, fått åtminstone den första vaccindosen, och 74 procent båda vaccindoserna. Enligt den nuvarande bedömningen är det fortfarande möjligt att uppnå en vaccinationstäckning på 80 procent före utgången av oktober, förutsatt att vaccinationstakten inte avtar.Vecka 40 togs det in sammanlagt 109 nya coronapatienter till bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården. Under de senaste fyra veckorna har antalet nya coronaviruspatienter som tagits tas in på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården stigit från 60 patienter till 109. Förra veckan togs det in 22 nya coronapatienter till intensivvårdsavdelningarna, vilket är lika mycket som förra veckan.
Antalet tester har minskat i flera veckor, men nedgången håller nu på att avta. Det viktigaste för att stävja epidemin är nu att med alla medel försöka öka vaccinationstäckningen och främja hälsosäkerheten både regionalt och lokalt. Det regionala epidemiläget kan dessutom förutsätta omfattande informationsstyrning i regionen eller kommunen och att det utfärdas rekommendationer eller begränsningar som är striktare än de nationella anvisningarna.  Den 10 oktober vårdades sammanlagt 124 coronapatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem var 95 på bäddavdelningar och 29 på intensivvårdsavdelningar. Antalet patienter har under de senaste två veckorna ökat särskilt på andra vårdavdelningar inom den specialiserade sjukvården. För att minska behovet av sjukhusvård krävs det att vaccinationstäckningen ökar och antalet coronafall minskar avsevärt. Totalt 1 111 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats till registret över smittsamma sjukdomar fram till den 13 oktober.Risken att bli intagen för specialiserad sjukvård är betydligt större för dem som inte är vaccinerade än för dem som har fått båda vaccindoserna. Under den senaste veckan har personer i åldrarna 12−79 år som inte är vaccinerade tagits in på sjukhus 19 gånger oftare än personer i samma åldersgrupp som fått båda vaccindoserna. Behovet av sjukhusvård har varit störst hos de i 50−79 åldern som inte är vaccinerade. Risken för dem att bli intagna på sjukhus för specialiserad sjukvård har varit 24 gånger större jämfört med de i samma ålder som fått båda vaccindoserna. Under de två senaste veckorna har det rapporterats 140 nya smittfall i Finland per 100 000 invånare, vilket är 30 procent mer än de 105 smittfall per 100 000 invånare som rapporterades under de föregående två veckorna. Antalet konstaterade coronafall per vecka har dock under de senaste två veckorna hållit sig på nästan samma nivå.Med hjälp av avloppsvattenundersökningar kan man följa upp förändringar i förekomsten av coronaviruset i nästan hela landet. Under den senaste uppföljningsperioden observerades lägre virusmängder än under tidigare veckor vid största delen av provtagningsställena.De uppdaterade anvisningarna om hur man söker sig till testning har påverkat antalet utförda tester. Vecka 40 utfördes endast cirka 1 900 färre tester än under den föregående veckan. Att det tas färre tester och att testningskriterierna ändrats samt eventuella smittor som inte har identifierats hos befolkningen, har under de senaste veckorna lett till att antalet positiva testresultat har ökat. Av de tester som togs vecka 40 var 5 procent positiva. Andelen är nästan densamma som föregående vecka, då andelen var 4,9 procent.Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Institutet för hälsa och välfärds uppföljningsrapport publiceras på webbsidan med uppföljningsrapporterna om Hybridstrategin varje torsdag på eftermiddagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det finns skillnaderna mellan de finländska barnfamiljernas köpbeteende när det gäller livsmedel. När barnfamiljer köper mat lägger de ungefär var fjärde euro på ohälsosamma livsmedel. De ohälsosamma livsmedlens andel av de totala matinköpen är större på landsbygden och i familjer med lägre utbildning och inkomstnivå. Marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till barn bör begränsas, särskilt för att minska de skillnader i livsmedelskonsumtionen som är kopplade till utbildning, inkomst, familjestorlek och bostadsområde, konstateras i en undersökning som publicerades den 14 oktober.Inom ramen för forskningsprojektet Marknadsföring av ohälsosamma livsmedel till barn och ungdomar (EPELI) har man kartlagt marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel riktad till barn och ungdomar samt lösningar på de negativa effekterna av denna. Bland annat OECD har bedömt att en begränsning av marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel är ett av de mest effektiva sätten att förhindra fetma hos barn. Åtgärder för att skydda minderåriga har krävts av flera internationella aktörer, däribland FN, Världshälsoorganisationen WHO och Unicef.Den nuvarande lagstiftningen är otillräcklig för att skydda särskilt unga i åldrarna 13–17 årLivsmedelsmarknadsföringen har till stor del gått över till sociala medier, där man använder sig av influerare samt verktyg för inkludering och påverkansmarknadsföring. I sociala medier uppmuntras minderåriga konsumenter att producera eget innehåll om ohälsosamma livsmedel. Dessa metoder är inte förenliga med god sed och bör enligt forskningsprojektet åtgärdas i fortsättningen. Den nuvarande lagstiftningen skyddar barn som är yngre än skolåldern relativt bra, men den nuvarande självregleringen lämnar praktiskt taget 13–17-åringar utan skydd. Dessutom omfattar självregleringsreglerna i dag inte förpackningar med ohälsosamma livsmedel riktade till minderåriga.Enligt rapporten finns det många sätt att skydda barn mot marknadsföring av ohälsosamma livsmedel och regleringen bör effektiviseras på många fronter. Arbetsgruppen för projektet föreslår till exempel att Konsumentombudsmannens riktlinjer ”Barn och marknadsföring av livsmedel” ska förnyas och lagberedning inledas. Inom projektet har man också tagit fram en version av Världshälsoorganisationen WHO:s näringsprofil som är anpassad till förhållandena i Finland. Utifrån den kan åtgärder planeras för att begränsa marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel. För att tillgodose barns rättigheter bör regleringen omfatta alla personer under 18 år. Begränsningarna av marknadsföringen ska kunna övervakas genom att undersöka exponeringen och livsmedelskonsumtionen.Projektet EPELI har genomförts i samarbete mellan Helsingfors universitet, Tammerfors universitet, Finlands miljöcentral och kommunikationsbyrån Ahjo Communications. Slutrapporten har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. Social- och hälsovårdsministeriet har varit ansvarigt ministerium för projektet och även jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet samt kommunikationsministeriet har medverkat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har beviljat NTM-centralen i Södra Österbotten tillstånd att lösa in områden på sammanlagt cirka 1,45 hektar i Natura 2000-områdena i Hällörsfjärden och Salamajärvi och delvis också i området för programmet för skydd av fågelvatten. Miljöministeriet har beviljat NTM-centralen i Norra Savolax tillstånd att lösa in ett område på sammanlagt cirka 8,3 hektar i Natura 2000-området och området för myrskyddsprogrammet i Toukkasuo-Huttusuo.Det område som löses in i Natura 2000-området i Hällörsfjärden representerar i sin helhet naturtypen örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ, och dess representativitet är god eller betydande. En del av det område som ska lösas in befinner sig dessutom inom Hällörsfjärden-Mossaviken, området för programmet för skydd av fågelvatten.Det område som ska lösas in i Natura 2000-området i Salamajärvi representerar den prioriterade Natura-naturtypen skogbevuxna myrar. Området är ett näringsfattigt tallbevuxet tallkärrsområde i kanten av myren.Det område som ska lösas in i Natura 2000-området i Toukkasuo-Huttusuo representerar i första hand Natura-naturtypen högmosse, men dess kantzon kan även anses representera den prioriterade Natura-naturtypen skogbevuxna myrar. Området som ska lösas in befinner sig dessutom inom Toukkasuo-Huttusuo, området för myrskyddsprogrammet. I inlösningen ingår också ett 0,5 hektar stort område utanför skyddsprogrammets områdesgränser. Området kan med tanke på växtlighetens naturliga täthet och det enskiktade trädbeståndet anses tillhöra den prioriterade Natura-naturtypen västlig taiga.Man har strävat efter att genomföra skyddet av de områden som ska inlösas så långt som möjligt med frivilliga medel och innan inlösning inleds har man strävat efter att föra underhandlingar med markägarna på det sätt som förutsätts i 50 § 2 mom. och 52 § 3 mom. i naturvårdslagen. Det har inte varit möjligt att fridlysa områdena som privata naturskyddsområden eller förvärva dem till staten genom frivilliga affärer. Därför genomförs skyddet av områdena genom att de inlöses till staten i syfte att inrätta ett naturskyddsområde.

Källa: Valtioneuvosto.fi