Home Finland Page 110

Finland

Auto Added by WPeMatico

Finland och Förenta staterna intensifierar sitt samarbete för att främja digitaliseringen i tillväxtländerna

NordenBladet — Samantha Power, generaldirektör för Förenta staternas biståndsmyndighet USAID och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari offentliggjorde den 19 oktober sitt mål att i samarbete främja utvecklingsländernas ekonomiska produktivitet, jämlikhet och mänskliga rättigheter genom digitalisering.Power och Skinnari, som träffats i Washington, undertecknade en avsiktsförklaring om samarbete som erbjuder partnerländernas regeringar, det civila samhället och företag stöd för den politiska planeringen och genomförandet av digitaliseringen.Syftet med samarbetet är att påskynda den digitala omvälvningen och främja målen för hållbar utveckling. Målet är att alla ska ha möjlighet att utnyttja de fördelar och möjligheter som en öppen och trygg digital miljö erbjuder.“Vi måste satsa mycket mer på att införa ny teknik i utvecklingsländerna så att människor och företag kan arbeta, lära sig och umgås med varandra effektivare än tidigare. Samtidigt måste man säkerställa att tekniken stärker människors ställning och inte begränsar deras rättigheter. Finland delar gärna med sig av sina erfarenheter och sitt kunnande i världen tillsammans med våra amerikanska kolleger”, säger minister Skinnari.Ett viktigt verktyg i detta är finansieringen av företagsprojekt. Finlands utvecklingsfinansiär Finnfund har redan en tid investerat i digital infrastruktur och digitala tjänster i Afrika, Asien och Latinamerika. Finnfunds investeringar förbättrar tillgången till data och digitala tjänster till rimligt pris, särskilt på landsbygden.”Jag är personligen mycket entusiastisk över den nya samarbetsnivån med USAID. Jag uppskattar generaldirektör Powers engagemang för att stärka ställningen för människor i utvecklingsländerna, särskilt kvinnor, med hjälp av digitalisering”, säger minister Skinnari.Avsiktsförklaringen (på engelska) (pdf, 115, 47 Kt)

Källa: Valtioneuvosto.fi

Avtal mellan Finland och Sverige fördjupar polissamarbetet i gränsområdet ytterligare

NordenBladet — Finland och Sverige har undertecknat ett avtal om polissamarbete i gränsområdet i Tornedalen. Syftet med avtalet är att ytterligare fördjupa polissamarbetet mellan länderna. Finlands inrikesminister Maria Ohisalo och Sveriges inrikesminister Mikael Damberg undertecknade avtalet i Torneå den 19 oktober.  -Polissamarbetet mellan Finland och Sverige har långa traditioner. Avsikten är nu att ytterligare förbättra myndighetssamarbetet och människors möjligheter att få hjälp i brådskande situationer i ett område där kontakterna och samarbetet över gränsen också annars är mycket intensiva, säger inrikesminister Ohisalo.I Finland ska avtalet tillämpas i kommunerna Enontekis, Kolari, Muonio, Pello, Torneå och Övertorneå och i Sverige i kommunerna Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå.Avtalet omfattar brådskande situationer i samband med förhindrande av allvarliga brottAvtalet tillämpas endast i brådskande situationer, och det omfattar i huvudsak två typer av samarbete: åtgärder efter begäran och åtgärder utan begäran. Begäran kan göras till grannstaten om det behövs brådskande bistånd för att förhindra ett allvarligt brott som innebär fara för en enskilds liv, hälsa eller fysiska integritet. Sådana allvarliga brott är till exempel våldtäkt, grov misshandel och dödligt våld. Begäran kan dock alltid avslås.Bistånd kan lämnas grannstaten också utan särskild begäran. Polismän får alltså korsa gränsen och i gränsområdet vidta provisoriska åtgärder som behövs för att avvärja allvarliga brott av nämnda typer. Detta gäller endast om det finns en risk för att faran ska förverkligas innan värdpartens polismän hinner anlända och agera.Polismän som inom ramen för detta avtal verkar inom den andra partens territorium ska agera i enlighet med värdpartens lag och inom ramen för de befogenheter som de har enligt sin nationella lagstiftning. I avtalet bestäms också bland annat om straff- och civilrättsligt ansvar och om vem som ska stå för kostnaderna.Nordiskt polissamarbete bedrivs på både strategisk och operativ nivåDe nordiska polismyndigheterna har redan i årtionden bedrivit ett praktiskt brottsbekämpningssamarbete. Samarbetet grundar sig på internationella avtal, EU-rätten och respektive lands nationella lagstiftning, och det bedrivs på både strategisk och operativ nivå. Samarbetet mellan de nordiska polismyndigheterna är effektivt och regelbundet.Gränstrakten mellan Finland och Sverige är ett exceptionellt gränsområde mellan två stater eftersom samhällsstrukturen i området inte följer statsgränserna (Torneå-Haparandaregionen), och kontakterna och samarbetet över gränsen är överlag mycket intensiva på olika livsområden i hela Tornedalen.Det nu undertecknade avtalet är ett juridiskt bindande fördrag. Efter undertecknandet ska det beredas en regeringsproposition där det begärs att riksdagen godkänner avtalet och som innehåller ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. Dessutom måste den nationella lagstiftningen till sitt sakinnehåll harmoniseras med avtalet.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

Nordliga gruppens försvarsministrar träffas i Bryssel

NordenBladet — Nordliga gruppens (Northern Group) försvarsministrar ska träffas vid ett ministermöte i Bryssel den 20 oktober. Den nordliga gruppen har ett ambulerande ordförandeskap och Finland är under ledning av försvarsminister Antti Kaikkonen sammankallare och ordförande för detta möte.Den nordliga gruppens försvarsministrar ska diskutera den regionala säkerheten i Nordeuropa, inbegripet den arktiska regionen. Vid mötet diskuteras också framtida utmaningar, såsom strategisk konkurrens och omvälvande teknologi, militär rörlighet och den så kallade Green Defence-dimensionen.“Säkerhetsläget i Nordeuropa ligger i den nordliga gruppens gemensamma intresse. Vi står också inför många framtida utvecklingsförlopp, såsom ny teknik, som utmanar försvarsförvaltningarna. Å andra sidan har vi också möjligheter, såsom den så kallade Green Defence. Det är meningsfullt att föra en försvarspolitisk dialog om sådana här frågor i denna grupp”, säger försvarsminister Kaikkonen.Den nordliga gruppen är en försvarssamarbetsform som utöver de nordiska och baltiska länderna också omfattar Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Polen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Processen för att klassificeringen av betongkross som avfall ska upphöra framskrider

NordenBladet — Miljöministeriet sände den 15 oktober 2021 en förhandsnotifiering till Europeiska kommissionen om ett utkast till förordning om bedömningsgrunder enligt vilka klassificeringen av betongkross som avfall ska upphöra. Betongkross används vid byggande. Den kortaste notifieringstiden är tre månader. Målet är att förordningen ska träda i kraft våren 2022. Förordningen är mycket väntad inom byggbranschen.Ändringar gjordes i utkastet till förordning på basis av responsen från remissbehandlingen. Till förordningen inkluderades till exempel betongstationer, i enlighet med betongstationsförordningen, som krossar överskottsbetong som uppstår vid betongproduktion. I slutet av denna nyhet finns en länk till utkastet till förordning som har sänts för notifiering.Betongkross är det största enskilda byggavfallsslaget och det utgör en viktig råvara. Det uppstår cirka två miljoner ton betongkross per år. I förordningen föreskrivs om de bedömningsgrunder enligt vilka betongkross som framställts av betongavfall upphör att vara avfall och definieras på nytt som en produkt. På så sätt kan krosset användas som en motsvarande ny produkt för de användningsändamål som anges i förordningen.Genom förordningen får betongavfallet ett nytt användningsändamål. De nuvarande användningsändamålen för betongkross förblir i kraft. Till ändamålen hör till exempel användning av betongkross i markbyggnad enligt MARA-förordningen (statsrådets förordning om återvinning av vissa avfall i markbyggnad). Den nya förordningens förhållande till andra förordningar och grunderna för gränsvärdena som har uppställts klargörs i en bakgrundspromemoria som publiceras senare.Att klassificeringen av material som avfall upphör (det så kallade End of Waste-förfarandet) är en viktig men komplicerad fråga inom cirkulär ekonomi. Målet är att återanvända material, men samtidigt måste man säkerställa att materialet är tillräckligt rent för att det ska kunna ersätta helt nytt material.Möjligheterna till produktifiering av återvunnet material och flaskhalsar diskuteras som bäst bland annat i en arbetsgrupp på bred bas som tillsatts av miljöministeriet.Statsrådet.fi: Utkastet till förordning finns i statsrådets tjänst för projektinformation (du kommer till dokumenten genom att välja ”ennakkonotifiointi” på tidslinjen)

Källa: Valtioneuvosto.fi

Spelregler för artificiell intelligens som gäller barn har testats på olika håll i världen

NordenBladet — Företag och offentliga aktörer på olika håll i världen har under 2021 genomfört pilotförsök och testat anvisningarna Barn och artificiell intelligens, som utarbetats av FN:s barnfond Unicef med stöd av Finland. På basis av pilotförsökens resultat har anvisningarna bearbetats, och en ny version publiceras i november 2021. Bild: Sakari PiippoFN:s barnfond Unicef har i samarbete med Finland utvecklat internationella spelregler för användningen och utvecklingen av artificiell intelligens som gäller barn. Anvisningarna har nu testats på olika håll i världen. I Finland deltog Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) samt uppstartsföretaget Someturva i testningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Riksomfattande avfallsplan på remiss

NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkastet till riksomfattande avfallsplan. I planen fastställs riktlinjer för hur uppkomsten av avfall bör förebyggas och hur avfallshanteringen bör utvecklas före 2027 för att man ska kunna övergå från återvinning till cirkulär ekonomi. Utlåtanden kan lämnas fram till den 19 november.Enligt visionen, som sträcker sig till 2030, ska bland annat materialeffektiv produktion och konsumtion spara naturresurser och stävja klimatförändringarna och avfallsmängden ska minska.Man ställer upp 15 detaljerade mål för förebyggande och återvinning av avfall. Till exempel ska 57 procent av det kommunala avfallet återvinnas. Målet är att halvera matsvinnet före 2030 och att återvinningen av bioavfall stiger till 65 procent. Värdefulla råvaror i el- och elektronikavfall ska effektivare tas tillbaka till kretsloppet, och samtidigt ska de farliga ämnen som finns i el- och elektronikavfallet avlägsnas från kretsloppet. Minst 70 procent av allt bygg- och rivningsmaterial ska utnyttjas.I planen listas cirka 100 åtgärder genom vilka målen kan nås. Efter att planen godkänts är de åtgärder som gäller statsförvaltningen bindande. Åtgärder föreslås också för alla nivåer och aktörer i produktions-, konsumtions- och avfallshanteringskedjan.Geografiskt täcker avfallsplanen hela det finländska fastlandet. Genomförandet och effekterna av planen följs upp med hjälp av årliga kvantitativa indikatorer. I mitten av planperioden görs en omfattande halvtidsutvärdering. Som en del av utvärderingen görs också en utredning gällande genomförandet av åtgärderna.Planen har utarbetats i samarbete mellan olika ministerier och intressegrupper. Avsikten är att planen ska bli godkänd av statsrådet vid årsskiftet.Utlåtande.fi: Remissmaterial (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

Uppdateringar i vägledningen för Europeiska unionens habitatdirektiv

NordenBladet — Europeiska kommissionen har publicerat uppdateringar av vägledningen för habitatdirektivet. Uppdateringarna hänför sig till metodvägledningen för Natura 2000-områden samt vägledningen om strikt skydd för djurarter enligt habitatdirektivet. Habitatdirektivet och nätverket Natura 2000 hör till Europeiska unionens viktigaste metoder för att skydda den biologiska mångfalden.Den uppdaterade vägledningen gäller tillämpningen av artikel 6.3 och 6.4 i habitatdirektivet. Vägledningen behandlar bedömningen av planer och projekt som eventuellt påverkar Natura 2000-områdena. En ändamålsenlig konsekvensbedömning ska göras av alla planer och projekt som har en betydande inverkan på nätverket Natura 2000.Vid uppdateringen av vägledningen har man utnyttjat erfarenheter från genomförandet av habitatdirektivet, rättspraxis i EU-domstolen och vetenskapliga bevis och fallstudier kring temat. Dessutom har man i samband med uppdateringen hört respons från myndigheter och berörda parter i EU:s medlemsstater. Den senaste motsvarande vägledningen gavs för 20 år sedan. Den nya metodvägledningen gäller myndigheter och nationella organ i medlemsstater, aktörer som genomför planer och projekt, konsulter, regionalförvaltningen, aktörer inom branschen och andra berörda parter. Alla aktörer ska kontrollera att bedömningarna av planer och projekt motsvarar skyldigheterna i bestämmelserna. I vägledningens bilaga presenteras praktiska tillämpningar av metodvägledningen. Tillämpningarna är baserade på exempel från olika medlemsstater.Uppdateringar i vägledningen om strikt skydd för djurarter enligt habitatdirektivetEuropeiska kommissionen har publicerat en uppdaterad vägledning om strikt skydd för djurarter av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet.Det uppdaterade vägledande dokumentet ersätter den tidigare vägledningen från 2007. Vägledningen gäller tillämpningen av skyldigheterna i artiklarna 12 och 16 i habitatdirektivet och baserar sig på EU-domstolens domar och på exempel från skyddssystem som används i olika medlemsstater. I uppdateringen av vägledningen har man beaktat praktiska erfarenheter som man har fått under de senaste 15 åren från genomförandet av habitatdirektivets bestämmelser om skydd av arter.Dokumentet ger information och vägledning till nationella, regionala och lokala myndigheter, bevarandeorgan och andra organisationer som är ansvariga för genomförandet av habitatdirektivet, samt berörda parter. Syftet med dokumentet är att hjälpa olika aktörer att utveckla effektiva och praktiska sätt att tillämpa bestämmelserna och följa den rättsliga ramen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Minister Lintilä till Estland för att främja turism och samarbete i återhämtningen

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä besöker Estland tillsammans med Team Finland-företagsdelegationen. Besökets syfte är att diskutera turismens återhämtning och finländska företags möjligheter i Estland.Näringsministern besöker Estland den 20 oktober 2021 tillsammans med representanter för näringslivsorganisationerna. På mötets agenda finns bland annat de möjligheter som återhämtningsfinansieringen och de stora infrastrukturprojekten i Estland erbjuder finländska företag. Dessutom diskuteras återhämtningen av turismen mellan Finland och Estland när coronapandemin är över.”Estland är en viktig och nära partner för Finland. Det är viktigt att samarbetet intensifieras ytterligare för att turismen ska kunna återhämta sig och för att möjligheterna till en digital och grön omställning ska kunna utnyttjas”, säger näringsministern.Under besöket träffar ministern bland annat Estlands ekonomi- och infrastrukturminister Taavi Aas och minister för offentlig förvaltning Jaak Aab. Ministern deltar tillsammans med företagsdelegationen i diskussionsmöten om turism och projekt som förnyar Östra Virland samt om möjligheterna för företag att få EU-finansiering.De organisationer som deltar i Team Finland-delegationen är Finlands Näringsliv EK, Palta, Tapahtumateollisuus, Rederierna i Finland samt Helsingfors stad.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Förslag till ändringar i avfallslagens registerlagstiftning på remiss

NordenBladet — Miljöministeriet har sänt ett lagutkast om ändring av avfallslagen på remiss. Ändringar föreslås i registerlagstiftningen för avfallsbranschen och i förutsättningarna för godkännande av yrkesmässig transport och förmedling av avfall. Utlåtanden kan lämnas fram till den 29 november 2021.Det lagförslag som sändes på remiss innehåller ändringar vars fortsatta beredning lösgjordes från de ändringar i avfallslagen som gjordes i anslutning till genomförandet av EU:s avfallslagstiftningspaket.Enligt propositionen ska avfallstransportörer och avfallsmäklare som är etablerade utanför Finland och vars verksamhet sträcker sig till Finland ansöka om godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret. Förutsättningarna för godkännande ändras så att de säkerheter som krävs av transportörer och mäklare slopas, och i stället ska transportörerna ha gemenskapstillstånd. Verksamhetsutövare vars verksamhet inte kräver gemenskapstillstånd ska vara tillförlitliga. Tillförlitligheten bedöms utifrån de fullgöranderapporter som Enheten för utredning av grå ekonomi utarbetar. Syftet med ändringen är att säkerställa att kravnivån är så enhetlig som möjlig för alla aktörer.I propositionen föreslås det att det införs två nya informationstjänster som förbättrar den information som finns tillgänglig om verksamhetsutövare som är införda i avfallsbranschens register. I informationstjänsten för avfallshanteringsregistret kan man kontrollera vilka avfallstransportörer och avfallsmäklare som finns antecknade i registret. I informationstjänsten för producentregistret kan man kontrollera vilka producenter som har godkänts för anteckning i producentregistret och uppgifter om producentsammanslutningar och deras medlemsföretag.Man föreslår också att ett nytt register över transportdokument för avfallstransporter tas i bruk. Registret kompletterar genomförandet av EU:s avfallsdirektiv och förbättrar tillsynen och uppföljningen av transporter av avfall som omfattas av skyldigheten att lämna transportdokument samt kunskapsunderlaget om sådant avfall. Skyldigheten att lämna transportdokument omfattar bland annat farligt avfall, bygg- och rivningsavfall och slam.Till avfallslagen föreslås dessutom kompletteringar som förtydligar de personregisteransvarigas ansvar och förbättrar skyddet av fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter.Utlåtande.fi: Remissmaterial

Källa: Valtioneuvosto.fi

Statsminister Marin ska diskutera med flera EU-ledare

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i en videokonferens med Europeiska rådets ordförande och tre andra EU-länders ledare tisdagen den 19 oktober.Mötet förbereder Europeiska rådets möte, som hålls den 21–22 oktober. Teman för mötet är EU:s coronaåtgärder, digital omställning, energipriser, migration och handelspolitik samt frågor som gäller yttre förbindelser, bland annat det östliga partnerskapets toppmöte i december och klimatmötet COP26.
 
Dagens möte i en mindre grupp har sammankallats av Europeiska rådets ordförande Charles Michel. I mötet deltar också Bulgariens president, Österrikes förbundskansler och Estlands premiärminister.
 
Ordförande Michel ordnar motsvarande möten även för andra grupper av länder.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi