NordenBladet — Regeringen lämnade den 21 oktober 2021 en proposition till riksdagen med förslag till ändring av värnpliktslagen och 79 § i civiltjänstlagen samt till en ny lag om frivillig militärtjänst för kvinnor.Syftet med lagarna är att göra militärtjänsten smidigare.Det ska göras ändringar i värnpliktslagen i syfte att förhindra spridningen av en farlig smittsam sjukdom. Det ska bli möjligt att ordna uppbåd på distans i samband med pandemier. I dessa situationer är det försvarsministeriet som beslutar om undantagsförfaranden. Den värnpliktige kan däremot inte besluta om sätten att delta i uppbåd. Av samma orsak ska regionalbyråerna ges möjlighet att i samband med pandemier dra in repetitionsövningar och förordnanden till övningar.I den gällande lagstiftningen finns ingen enhetlig bestämmelse om när militärtjänsten senast ska inledas. Enligt lagförslaget ska beväringstjänsten inledas senast under det år när den värnpliktige fyller 29 år.Ansökan om frivillig militärtjänst för kvinnor tidigareläggs med ungefär sex veckor. Ansökningarna ska lämnas in senast den 15 januari. Ändringen gör det möjligt att ordna uttagning för kvinnor samtidigt som uppbåden. Hälsoundersökningarna i samband med urvalen kan därmed också utföras i samma rytm som männens.Tidsfristen för kvinnors rätt att avbryta den frivilliga tjänstgöringen förkortas från 45 dagar till 30 dagar efter dagen för inträde i tjänstgöringen. Detta förhindrar avbrytande efter uttagningarna till utbildningsgren och överföringar mellan grundenheterna till följd av detta.Det föreslåst en ändring av civiltjänstlagen som ska förtydliga situationen för personer som redan en gång vägrat och dömts för vägran att fullgöra civiltjänst. De vars åtal har förkastats ska inte längre på nytt förordnas att fullgöra sin civiltjänstplikt under fredstid.De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2022. Det föreslås att bestämmelsen i värnpliktslagen om den sista möjliga tidpunkten för inledande av beväringstjänst ska tillämpas på beväringar som inleder sin beväringstjänst efter den 1 januari 2024.I regeringspropositionerna ingick inte sådan mer omfattande utveckling av värnpliktssystemet och den frivilliga militärtjänsten för kvinnor som ska ses över i den parlamentariska kommitté som tillsattes av statsrådet den 5 mars 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att ett skyddat belopp fogas till militärunderstödet. Det skyddade beloppet uppgår till 200 euro.Ändringen ska gälla personer som fullgör beväringstjänst och civiltjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor. Med skyddat belopp avses ett belopp som en person kan förtjäna utan att det inverkar på militärunderstödets storlek.Det gällande inkomstbegreppet för militärunderstöd är snävt och avviker från inkomstbegreppet för  andra förmåner som Folkpensionsanstalten verkställer. Inkomstbegreppet har upplevts som orättvist, eftersom lönen för arbete som utförts under tjänstgöringen dras av från det understöd som betalas till fullt belopp. Som en del av budgetpropositionen för 2022 har regeringen beslutat om snabbverkande åtgärder för att stärka sysselsättningen. Syftet med det skyddade beloppet för militärunderstödet är att göra det mer lönsamt och sporrande att arbeta under tjänstgöringstiden. Med tanke på sysselsättningen efter tjänstgöringen är det nyttigt att bevara kontakten till arbetslivet eller den egna företagsverksamheten under tjänstgöringstiden. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att luftfartslagen och vissa lagar som har samband med den preciseras så att de motsvarar bland annat de senaste ändringarna i EU-regleringen. De viktigaste ändringsförslagen i lagutkasten förtydligar befogenheterna för luftfartsmyndigheterna och för vissa aktörer inom luftfarten. Syftet är att ytterligare förbättra den höga säkerheten inom den civila luftfarten.I lagutkasten kompletteras Transport- och kommunikationsverkets befogenheter när det gäller dess arbete som nationell säkerhetsmyndighet för civil luftfart. Verkets roll preciseras bland annat i fråga om begränsningen av utövandet av lufttrafikrättigheter och tillämningen av EU:s förordning om skyddsregler. Dessutom överförs beviljandet av flygplatsunderstöd från kommunikationsministeriet till Transport- och kommunikationsverket.Granskningen av luftvärdigheten för nationella luftfartyg avses bli smidigare genom att granskare av luftvärdighet får rätt att bevilja granskningsbevis. För närvarande beviljar Transport- och kommunikationsverket ett granskningsbevis på rekommendation av en granskare av luftvärdighet.I lagutkastet preciseras ansvaret för vissa flygtrafiktjänster och för planeringen av flygprocedurerna samt utvidgas rätten för de aktörer som utför efterspanings- och räddningsuppgifter inom luftfart att få nödvändiga uppgifter med avseende på uppdraget. Dessutom ska passagerartransporter med historiska luftfartyg i fortsättningen anmälas till Transport- och kommunikationsverket, om verksamheten inte omfattas av någon annan tillstånds- eller anmälningsplikt.Samtidigt ska också straffbarheten inom luftfarten ses över, såsom strafflagens rekvisit för äventyrande av trafiksäkerheten. En viktig ändring är att obemannad luftfart som strider mot EU-regleringen ska betraktas som en förseelse och leda till påföljder.När det gäller obemannad luftfart ges vissa aktörer genom luftfartslagen rätt att observera obehörig obemannad luftfart till exempel i flygplatsmiljö.Vad händer härnäst?Regeringens proposition som lämnades till riksdagen den 21 oktober 2021 gäller luftfartslagen, lagen om transportservice, lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation, strafflagen och lagen om försvarsmakten.Propositionen blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (kommande plenum).Efter remissdebatten skickas propositionen vidare till utskottsbehandling, och när utskottets betänkande är klart fortsätter behandlingen i plenum.Avsikten är att ändringarna ska träda i kraft senast från ingången av 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår ändringar i lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg. Genom ändringen genomförs kravet i rådets direktiv som går ut på att varje fiskefartyg ska medföra en besättningslista, av vilken ett exemplar ska lämnas till bemyndigade personer i land.Enligt regeringens förslag ska kravet endast gälla fartyg med avlönad besättning. Det föreslås att tillämpningsområdet inte ska omfatta yrkesutövare som bedriver självständigt fiske eller fiskar i annat än kommersiellt syfte.Regeringen lämnade en proposition till riksdagen den 21 oktober 2021. Lagen är planerad att träda i kraft den 19 december 2021 samtidigt som tidsfristen för det undantag som beviljats Finland löper ut. Enligt undantaget har kravet på att lämna en besättningslista endast gällt fiskefartyg över 24 meter.Vad händer härnäst?Regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (kommande plenum).Efter remissdebatten skickas propositionen vidare för utskottsbehandling i kommunikationsutskottet. När utskottets betänkande är klart fortsätter behandlingen av ärendet i plenum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hastigheten för bredband för samhällsomfattande tjänster, dvs. för en ändamålsenlig internetanslutningstjänst, höjs från den nuvarande nivån på 2 megabit per sekund till 5 megabit per sekund.Statsrådet utfärdade en förordning om detta den 21 oktober 2021. Förordningen träder i kraft den 25 oktober 2021.Enligt förordningen räcker det emellertid att internetförbindelsens minimihastighet i den inkommande trafiken är minst 3,5 Mbit/s, normalhastighet minst 4,5 Mbit/s och maximihastighet minst 5 Mbit/s.Med minimihastighet avses en anslutnings minimihastighet, som i regel alltid uppnås. Normalhastighet är den hastighet som uppnås till 90 procent under varje mätperiod på fyra timmar. Maximihastighet är den hastighet som uppnås åtminstone en del av tiden.Vad är bredband för samhällsomfattande tjänster?Samhällsomfattande tjänster är ett skyddsnät i sista hand och en garant för tillgången till basservice, om det inte finns marknadsmässiga lösningar att tillgå. De samhällsomfattande tjänsterna gäller konsumenter och mikroföretag.Transport- och kommunikationsverket kan utse ett teleföretag till ett företag som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster i ett visst geografiskt område. I nuläget har det utsetts företag som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster främst i glesbygdsområden i norra Lappland samt vid östgränsen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår en lagändring som ska göra det möjligt att förrätta anstaltsröstning i garnisoner vid val. Vid kommunalvalet 2021 ordnades anstaltsröstning i garnisonerna med stöd av en temporär lagändring.I propositionen föreslås det att det i fortsättningen vid val ska förrättas röstning i anstalt i Försvarsmaktens garnisoner med truppförband som utbildar beväringar och i de av Gränsbevakningsväsendets enheter som utbildar beväringar. I och med ändringen ska röstberättigade som fullgör beväringstjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor kunna rösta i anstalt.– Genom denna ändring förbättrar vi möjligheterna för beväringar och kvinnor som fullgör frivillig militärtjänst att rösta, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.Lagändringarna avses träda i kraft så snart som möjligt, dock senast den 1 januari 2022, så att de är i kraft vid det välfärdsområdesval som förrättas i januari 2022.Statsrådets beslutsmaterial

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I Finland grundas ett nytt statsägt bolag med specialuppgifter, Jobbkanalen Ab. Dess uppgift är att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra personer i utsatt ställning. Bolaget stöder de anställdas färdigheter så att de efter att först ha arbetat på Jobbkanalen får ett jobb på den öppna arbetsmarknaden.Bakom grundandet av bolaget ligger målet för statsminister Sanna Marins regering att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra och att på ett nytt sätt utveckla övergångsarbetsmarknaden.Regeringen lämnade ett lagförslag som gäller bolaget till riksdagen den 21 oktober. Målet är att bolaget ska inleda sin verksamhet under 2022. Som modell för Jobbkanalen Ab har i tillämpliga delar använts bolaget Samhall som redan länge varit verksamt i Sverige.”Rätten och möjligheten till arbete enligt sin förmåga är viktiga för både partiellt arbetsföra människor och för hela det finländska samhället. Jobbkanalen Ab kan anställa de allra mest utsatta partiellt arbetsföra personerna att få sysselsättning. Deras möjligheter till sysselsättning har inte tidigare i någon betydande grad kunnat ökas genom sysselsättningsfrämjande åtgärder och tjänster. Att bolaget inleder sin verksamhet är också ett bevis på att Finland verkställer sina internationella förpliktelser i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Arbets- och näringsministeriet ska svara för ägarstyrningen av Jobbkanalen Ab. Verksamheten inleds stegvisAvsikten är att Jobbkanalen Ab ska vara verksamt i hela landet, men verksamheten ska inledas stegvis. Jobbkanalen Ab kan utnyttja befintliga tjänster och samarbeta med andra aktörer på övergångsarbetsmarknaden.Jobbkanalens verksamhet ska finansieras genom att bolaget i statsbudgeten anvisas ett grundkapital på 20 miljoner euro ut programmet för hållbar tillväxt i Finland (Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens RRF). Dessutom ska bolaget anvisas ett årligt anslag på 10 miljoner euro med vilket man strävar efter att 1 000 personer ska sysselsättas på lång sikt. Bolaget får också inkomster av försäljningen av sina tjänster. Arbetstagaren får ett anställningsförhållande hos Jobbkanalen – arbets- och näringsbyrån är myndighetSysselsättning vid Jobbkanalen ska vara ett sistahandsalternativ, när andra metoder inte har lett till sysselsättning. Inom arbets- och näringstjänsterna finns det för tillfället över 30 000 arbetslösa arbetssökande som har en diagnos på grund av nedsatt arbetsförmåga. De personer bland dem som har en skada eller sjukdom och som är över 55 år och har en låg utbildningsnivå har den sämsta ställningen.Arbetstagaren anställs i ett anställningsförhållande vid bolaget. Lönen och övriga anställningsvillkor bestäms enligt arbetslagstiftningen och det kollektivavtal som tillämpas.Bolaget har inga offentliga förvaltningsuppgifter och utövar ingen offentlig makt. Jobbkanalen kan som kanal för val av arbetstagare endast utnyttja arbets- och näringsbyrån, som fungerar som myndighet. Därför ska arbets- och näringsbyrån centraliserat hänvisa arbetslösa partiellt arbetsföra till anställning vid Jobbkanalen Ab i enlighet med bolagets behov.”Arbetsgivarnas attityder till sysselsättning av personer med funktionsnedsättning och långtidssjuka är hela tiden positivare, vilket jag är mycket glad över. De partiellt arbetsföra har många slags yrkeskompetens och en bred och mångsidig utbildningsbakgrund. Via Jobbkanalen kommer vi förhoppningsvis att ytterligare sänka tröskeln för att sysselsätta partiellt arbetsföra”, konstaterar minister Haatainen.Bolagets prissättning ska ske enligt marknadsvillkorPå bolagets verksamhet tillämpas konkurrenslagens bestämmelser för att säkerställa en jämlik konkurrens mellan offentlig och privat näringsverksamhet (det s.k. kravet på konkurrensneutralitet). Därmed ska bolaget driva sin verksamhet så att den inte snedvrider konkurrensen med hänsyn till sammanslutningar, såsom företag och organisationer, som är verksamma på den öppna marknaden och som tillhandahåller samma utbud av tjänster. I praktiken innebär detta att prissättningen av de tjänster som bolaget producerar ska ske på marknadsvillkor. Prissättningen och bolagets marknadsandel följs upp av en separat delegation, Konkurrens- och konsumentverket samt arbets- och näringsministeriet som en del av ägarstyrningen. Jobbkanalen Ab hör till regeringens sysselsättningsåtgärderRegeringens mål är att höja sysselsättningsgraden till 75 procent före mitten av decenniet. Detta förutsätter att även partiellt arbetsföra deltar mer än för närvarande i arbetslivet. För att målet ska nås och som en del av helheten av regeringens sysselsättningsåtgärder pågår ett program för arbetsförmåga. Syftet är att främja partiellt arbetsföras sysselsättning och arbetsmotivation. En av programmets praktiska åtgärder är verksamheten vid Jobbkanalen Ab. I programmet för arbetsförmåga genomför arbets- och näringsministeriet dessutom flera andra åtgärder för att förbättra sysselsättningen av partiellt arbetsföra. Till exempel arbets- och näringsbyråerna utökas med samordnare av arbetsförmågan och i pilotprojekten med arbets- och näringstjänster förbättras arbets- och näringstjänsternas träffsäkerhet för partiellt arbetsföra. Dessutom är perspektivet för sysselsättningen av partiellt arbetsföra med i programmet för att påskynda sysselsättningen genom upphandling samt i verksamheten vid det nyligen grundade kompetenscentrumet för sociala företag.Utöver programmet för arbetsförmåga pågår flera stora reformer som leder i samma riktning och som hjälper arbetslösa som har en svår ställning på arbetsmarknaden att få arbete. Till dessa hör bland annat reformen av arbets- och näringstjänsterna, som omfattar bl.a. överföringen av organiseringsansvaret för dessa tjänster till kommunerna 2024, ibruktagandet av den nordiska modellen för arbetskraftsservice och reformen av lönesubventionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås ändringar i uppgiftsfördelningen mellan justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman.I regeringens proposition föreslås en uppgiftsfördelning som bättre motsvarar laglighetsövervakarnas specialuppgifter enligt grundlagen och annan lagstiftning, deras specialområden enligt internationella överenskommelser och deras faktiska specialområden. Enligt förslaget ska det till justitieombudsmannen i större utsträckning än tidigare styras ärenden som gäller övervakning av tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna på individnivå, i synnerhet i fråga om utsatta personer. Tyngdpunkten i justitiekanslerns laglighetskontroll i frågor som gäller tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ska i sin tur tydligare inriktas på strukturell nivå och systemnivå.– Våra högsta laglighetsövervakare är de viktigaste myndigheterna i vår rättsstat. Vi vill skapa bättre förutsättningar för dem att utföra sitt tillsynsarbete genom att förtydliga arbetsfördelningen mellan dem. En fungerande laglighetskontroll stöder utvecklingen och upprätthållandet av en stabil rättsstat, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Vid beredningen har man beaktat de behov inom laglighetskontrollen som följer av samhällsutvecklingen och internationella fenomen. Som en helt ny grund för uppgiftsfördelningen föreslås övervakning av omfattande ärendehelheter som anknyter olika teman, till exempel laglighetsövervakning i anslutning till tryggande av de grundläggande miljörättigheterna eller automatisering av förvaltningen.Syftet med ändringarna är att effektivisera de högsta laglighetsövervakarnas resursanvändning genom att minska överlappande arbete och öka de anställdas möjligheter till specialisering.Det föreslås inga nya uppgifter och inga begränsningar i de högsta laglighetsövervakarnas behörighet, utan fördelningen av uppgifter ska även framöver endast vara det primära verksamhetssättet. Det ska således vara möjligt att lämna in klagomål till bägge laglighetsövervakarna liksom tidigare, och laglighetsövervakarna ska själva se till att arbetsfördelningen sker som planerat. Ändringarna i uppgiftsfördelningen mellan de högsta laglighetsövervakarna förutsätter dock effektiv kommunikation, så att man redan i ett inledande skede kan styra klagomålen i enlighet med lagen om uppgiftsfördelning.Statsrådets beslutsmaterial

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att EU-organ i enlighet med unionsrätten ska befrias från mervärdesskatt i fråga om vissa sådana upphandlingar som de har gjort för att reagera på covid-19-pandemin.Skattefriheten ska gälla varor och tjänster som doneras EU:s medlemsstater, deras nationella myndigheter och andra motsvarande aktörer. Skattefriheten ska inte gälla nyttigheter som säljs vidare. Skattefriheten ska gälla upphandling av varor både från länder utanför EU och från andra medlemsstater. Dessutom ska försäljning av varor och tjänster i Finland befrias från skatt med avdragsrätt (s.k. nollskattesats). Propositionen ökar i princip mängden varor och tjänster som doneras och den minskar på donatorns administrativa börda. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2022. Det föreslås att lagen ska tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2021. Regeringens proposition publiceras på beslutsportalen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Bestämmelsen om rättelse av internprissättning ska revideras så att den kan tillämpas i samma omfattning som OECD:s riktlinjer för internprissättning.Målet med propositionen är att innehållet i den nationella bestämmelsen om internprissättning i fortsättningen ska motsvara innehållet i den bestämmelse om transaktioner mellan företag i intressegemenskap som ingår i Finlands skatteavtal. Målet för propositionen är att den nationella bestämmelsen om prissättningen av transaktioner mellan företag som hör till samma koncern ska kunna tillämpas på OECD:s anvisningar för internprissättning i hela dess omfattning.Propositionen baserar sig på avsnittet om internationell beskattning i statsminister Sanna Marins regeringsprogram.Med internprissättning avses prissättningen för affärstransaktioner mellan bolag som ingår i samma koncern. Till affärstransaktioner som genomförs av företag som hör till samma koncern kan höra till exempel handel med varor eller tjänster. Reformen föreslås träda i kraft vid ingången av 2022. Vid beskattningen tillämpas reformen första gången vid beskattningen för det skatteår som börjar den 1 januari 2022.Regeringens proposition publiceras på beslutsportalen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi