NordenBladet — Statistikcentralen samlade på uppdrag av finansministeriet genom en särskild enkät in uppgifter om nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovårdsväsende och räddningsväsende för bokslutsåret 2021 och budgetåret 2022. Alla kommuner på fastlandet besvarade enkäten.Kostnadsuppgifterna i budgetenkäten (bokslutsprognoser 2021 och budgetar 2022) är väsentliga för definieringen av de kostnader som överförs från kommunerna till välfärdsområdena. De kostnader som överförs beräknas som medelvärdet av kostnaderna för 2021–2022, anpassade till 2022 års nivå. Överföringskalkylerna justeras senare så att de motsvarar bokslutsuppgifterna.De uppgifter om nettokostnaderna för social- och hälsovården och räddningsväsendet som baserar sig på budgeten för 2022 utgör grunden för nivån på välfärdsområdenas finansiering. De kostnader som överförs påverkar också finansieringskalkylerna för varje välfärdsområde samt kommunernas finansieringskalkyler och minskningen av kommunernas inkomstskattesats. Nettokostnaderna för social- och hälsovården uppgår enligt enkäten  år 2022 till cirka 20,7 miljarder euro och nettokostnaderna för räddningsväsendet till cirka 500 miljoner euro. De kostnader som överförs till välfärdsområdena uppgår således sammanlagt till cirka 21,2 miljarder euro, vilket är cirka 600 miljoner euro mer än enligt den tidigare uppskattningen från 2021. Den tidigare uppskattningen grundade sig på uppgifterna i kommunernas budget för 2021 och ekonomiplan för 2022. I fråga om enskilda kommuner och å andra sidan för välfärdsområdens del orsakar det nya materialet betydande ändringar i uppskattningen av kostnader som överförs. Ändringarna påverkar kommunernas och välfärdsområdenas finansieringskalkyler som offentliggörs senare på våren. Målet är att de första finansieringskalkylerna för 2023 offentliggörs i april. Då får man en noggrannare uppfattning av nivån för kommunernas och välfärdsområdenas finansiering. Enkäten genomfördes 14.12.2021–14.1.2022. Efter att svarstiden gått ut ombads enskilda kommuner komplettera bristfälliga uppgifter och korrigera eventuella tydligt avvikande iakttagelser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid inrikesministeriet bereds sådana ändringar i lotterilagstiftningen som gäller verksamhet som finansieras med penningspelsintäkter. Bakgrunden till lagprojektet är regeringens riktlinje om att det från ingången av 2024 ska införas en ny finansieringsmodell för verksamhet som finansieras med penningspelsintäkter.En projektgrupp bestående av statssekreterare och projektets parlamentariska uppföljningsgrupp färdigställde i början av februari sitt förslag till ny finansieringsmodell och finansieringsnivå för allmännyttig verksamhet som finansieras med penningspelsintäkter. Avsikten är att Veikkaus Ab:s avkastning i fortsättningen intäktsförs till statsbudgeten som allmänna medel utan nuvarande öronmärkning av användningsändamål.Syftet med reformen av finansieringsmodellen är att bryta det nuvarande sambandet mellan Veikkaus Ab:s avkastning av penningspel och de specificerade användningsändamål som anges i lotterilagen. För närvarande används Veikkaus Ab:s avkastning för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete, hälsa och social välfärd samt hästuppfödning och hästsport.Lotterilagens bestämmelser om statsunderstödsförfaranden upphävs. Lagens bestämmelser om ändamålen med Veikkaus Ab:s avkastning, upptagande av avkastningen i statsbudgeten och redovisning av avkastningen uppdateras så att de överensstämmer med den nya finansieringsmodellen. Undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet bereder de ändringar som den nya finansieringsmodellen förutsätter i deras lagstiftning. Avsikten är att lagförslagen om den nya finansieringsmodellen ska överlämnas till riksdagen i november 2022.Arbetsgruppens mandatperiod går ut den 3 mars 2023.Lotterilagen reglerar penningspel och andra lotterierI lotterilagen föreskrivs om anordnandet av penningspel och andra lotterier, tillsynen över anordnandet, Veikkaus Ab:s verksamhet och begränsningarna i verksamheten, redovisningen av avkastningen från lotterier, de ändamål för vilka avkastningen kan användas och tillsynen över användningen av avkastningen. Syftet med lagen är att garantera rättsskyddet för dem som deltar i allmännyttig lotteriverksamhet, att hindra oegentligheter och brott i samband med lotterier och att förebygga och minska de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som deltagande i lotterier ger upphov till.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands placering i de viktigaste undersökningarna om Finlandsbilden har stigit de senaste åren. Finland är mera känt och Finland får allt positivare omdömen. Det här är viktigt när Finland strävar efter att påverka ute i världen, står det i den nya årsöversikten av Finlandsbilden.De senaste internationella undersökningarna om Finlandsbilden visar att finländare är uppskattade, att Finland är uppskattat och att Finland anses ha en positiv inverkan i världen. Finland är också mera känt än någonsin tidigare, vilket visar sig som framgång i olika jämförelser. Till exempel placerar sig Finland på plats 15 bland 60 länder i den ansedda undersökningen Anholt-Ipsos Nation Brands Index (NBI). Det här är Finlands bästa placering genom tiderna.Ett rättvist Finland som skyddar miljönEn god förvaltning och ett fungerande och rättvist samhälle är konsekvent Finlandsbilden viktigaste styrka. Finland placerar sig högt bland annat vid bedömningen av hur rättvist människor bemöts, hur jämlikt samhället är, hur kompetent och redbar förvaltningen är, hur tillförlitliga medierna är och vid bedömningen av utbildningssystemet, säkerheten, stabiliteten och livskvalitén.Andra centrala styrkor som Finland har är natur och hållbarhet. Finland anses ha en ren och vacker natur, och Finland anses ta ett stort ansvar inom miljöskydd. I frågor som gäller miljöskydd och särskilt klimatåtgärder har Finland lyft sin profil mot den globala toppen under de senaste åren.Den finländska kulturen är okändSvagheterna i Finlandsbilden hänför sig särskilt till att den finländska kulturen är väldigt okänd. Det finländska kulturarvet är okänt och det anses inte finnas kulturhistoriskt betydelsefulla turistmål i Finland. Dessutom anses Finlands moderna kultur, konstliv, stadskultur och idrottskultur stå under Finlands övriga nivå i Finlandsbilden.Kulturella faktorer och de positiva upplevelser som dessa faktorer ger upphov till har emellertid en central roll när en människa bildar en relation till ett annat land. Det skulle alltså vara viktigt att göra kulturen mera känd, bland annat med tanke på främjandet av turismen, lockandet av experter och Finlandsbilden som helhet.Ny årlig översikt över FinlandsbildenÅrsöversikten av Finlandsbilden är en ny publikation som ges ut av utrikesministeriets enhet för offentlig diplomati. Syftet med rapporten är att öka medvetenheten om Finlandsbildens betydelse och hur Finland ses ute i världen. Årsöversikten av Finlandsbilden 2021 lyfter som särskilda teman fram FN:s lyckorapport samt hur Finlands anseende och Finlandsbilden har utvecklats under coronatiden.”Det sägs ibland att vi finländare är alltför intresserade av vad andra anser om oss. Det är emellertid viktigt att förstå Finlandsbilden när man försöker påverka beslut som gäller Finland”, säger chefen för enheten för offentlig diplomati Laura Kamras.”Alla finländare drar nytta av informationen om Finlandsbilden. Genom att förstå Finlandsbilden har vi möjlighet att betona dess styrkor, åtgärda dess svagheter och hitta nya platser för påverkan.”Enheten för offentlig diplomati vid utrikesministeriet är sekretariat för Finland Promotion Board.Fler nyheter om Finlandsbilden i marsUtrikesministeriet publicerar i slutet av mars en årlig översikt över rapporteringen om Finland i medierna i världen. Översikten sammanfattar iakttagelser om Finlands synlighet på olika håll i världen 2021. Översikten är baserad på information och synpunkter som Finlands beskickningar utomlands har samlat in. I år innehåller översikten, utöver den information som beskickningarna producerat, även en kvantitativ analys baserad på globalt material på flera språk som samlats in genom programvara för mediebevakning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I det av finansministeriet tillsatta projektet för utveckling av kommunernas lokalinformation har man utarbetat en lägesbild över kommunernas byggnadsbestånd. Arbetet resulterade i ett informationslager där det för första gången finns riksomfattande uppgifter både om lokaler som ägs och lokaler som hyrts ut.Behoven av lokaler illustrerar förändringarna i befolkningsstrukturen. Barns och ungas andel av befolkningen minskar och andelen äldre ökar kraftigt. Enligt rapporten från Maakuntien tilakeskus minskar behovet av lokaler inom den grundläggande utbildningen med ca 1,2 miljoner brutto byggnad kvadratmeter, medan behovet av lokaler för äldreomsorg ökar med ca 1,5 miljoner brutto byggnad kvadratmeter fram till år 2040. Skolbyggnader som blir kvar i kommunerna står tomma samtidigt som välfärdsområdena behöver fler lokaler för omsorgen.Ansvaret för att ordna äldreomsorgen överförs i och med social- och hälsovårdsreformen från kommunerna till välfärdsområdena vid ingången av 2023. Välfärdsområdena hyr äldrevårdslokalerna av kommunerna. Det kommer att vara ytterst viktigt i framtiden att kommunerna och välfärdsområdena ser över lokalbehoven i gott samarbete. Det skulle till exempel vara en mer hållbar och totalekonomiskt sett lönsammare lösning att omvandla tomma skolor till vårdanstalter i stället än att bygga nya, om det bara är tekniskt möjligt.Insamlingen och förenhetligandet av kommunernas lokalinformation bör fortsättasDet datainnehåll som fås från kommunerna varierar avsevärt, vilket leder till osäkerhet i rapporteringen. Det är därför motiverat att komplettera och uppdatera lokalinformationen. Informationen bör kompletteras i synnerhet i fråga om fastighets- och byggnadsuppgifterna för bolag inom kommunkoncernerna, uppgifterna om lokaler som kommunerna hyr och i fråga om moderkommunernas byggnadsspecifika ekonomi-, kostnads- och tekniska uppgifter. Maakuntien tilakeskus Oy genomförde på uppdrag av finansministeriet ett projekt för att förbättra administreringen av kommunernas byggnadsbestånd och deras kunskapsunderlag. Tilakeskus samlade under 2020–2021 in information från kommunerna på fastlandet till ett gemensamt riksomfattande datalager, som för första gången innehåller uppgifter både om lokaler som ägs och lokaler som hyrs.Projektet kartlade i nära samarbete med kommunerna sådana uppgifter om antalet lokaler, arealer, användningsändamål, skick, kostnader, investeringar och miljökonsekvenser som tidigare funnits utspridda i olika system. Samtidigt utvecklades det ett tillvägagångssätt för uppdatering och uppdatering av uppgifterna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin och Sveriges statsminister Magdalena Andersson har sänt en skrivelse om EU:s säkerhetspolitiska betydelse till Europeiska rådets ordförande Charles Michel. I skrivelsen betonas att solidariteten inom EU och EU:s engagemang för klausulen om ömsesidigt stöd och bistånd (artikel 42.7) accentueras ytterligare i det förändrade säkerhetspolitiska läget.Den 10–11 mars ordnar Frankrike, ordförandelandet för Europeiska unionens råd, ett toppmöte där deltagarna ska bereda ett kraftfullt och ambitiöst uttalande. I uttalandet betonas bland annat ökade investeringar i Europas försvar och kapaciteter. Finland och Sverige framhåller i sin skrivelse att EU-ledarna i det rådande säkerhetspolitiska läget bör vara samstämmiga och mycket tydliga om att EU också är en säkerhetsgemenskap för sina medlemmar. En väsentlig del av detta är skyldigheten att ge ömsesidigt stöd och bistånd.Artikel 42.7 i EU-fördraget förpliktar EU-medlemsstaterna att med alla till buds stående medel ge stöd och bistånd till en medlemsstat som har utsatts för ett väpnat angrepp på sitt territorium.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Oskar Magnusson, statssekreterare till den svenska landsbygdsministern och Jaana Husu-Kallio, kanslichef på det finska Jord- och Skogsbruksministeriet träffades den 8 mars 2022 i Stockholm för att diskutera hur Sverige och Finland tillsammans kan stärka sin livsmedelsexport. Under mötet diskuterades även kriget i Ukraina, och hur det kan komma att påverka den nationella livsmedelsförsörjningen och den globala marknadssituationen.Det svensk-finska samarbetet för en ökad livsmedelsexport inleddes 2018. Sedan dess har länderna gjort ett antal gemensamma aktiviteter på den globala marknaden för att marknadsföra och sälja nordisk mat.Vid mötet i Stockholm diskuterades det bilaterala samarbetet för en ökad livsmedelsexport och både statssekreterare Oskar Magnusson och Kanslichefen Jaana Husu-Kallio framhöll att livsmedelssäkerhet och robusthet i livsmedelskedjan är väsentliga delar i beredskapsarbetet.“Ett fördjupat samarbete med Finland sker på flera områden, även inom livsmedelsproduktion och livsmedelsexport.   Värdet av svensk livsmedelsexport ökade med nästan 8 procent under 2021 och det totala exportvärdet är idag cirka 62 miljarder kronor. Det finns en stor potential i att gå samman och öka vår globala marknadsandel och samtidigt säkerställa en ökad livsmedelsproduktion i Norden”, säger statssekreterare Oskar Magnusson.“Det framkom med tydlighet under vårt möte att både Finland och Sverige värdesätter och prioriterar den nationella livsmedelsförsörjningen, något som blivit särskilt tydligt i dessa svåra tider. Jag vill också poängtera att det är viktigt att fortsätta vårt goda samarbete för en ökad livsmedelsexport. Vår gemensamma nordiska matidentitet reflekteras väl i det faktum att Sverige är den viktigaste importmarknaden för finsk livsmedelsexport”, sa Kanslichef Jaana Husu-Kallio. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ukraina är en av Finlands långvariga partner inom utvecklingssamarbetet. På grund av Rysslands invasion beviljar Finland Ukraina humanitärt bistånd för att lindra den akuta nöden och stärker genom utvecklingssamarbetet Ukrainas resiliens mitt i kriget. Människors identitetshandlingar kontrolleras på tågstationen i Lviv. Bild: Aleksey Filippov / UnicefLidelsen hos de människor som flytt från kriget i Ukraina har berört finländarna djupt. Utrikesministeriet har sammanställt svar på de viktigaste frågorna om hur Finlands extra bistånd hjälper Ukraina och hur utvecklingssamarbetet mellan Finland och Ukraina ser ut.Hur mycket har Finland beviljat Ukraina i ytterligare stöd? I februari 2022 beviljade Finland Ukraina sammanlagt 14 miljoner euro i ytterligare stöd för utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Av detta stöd går 8,2 miljoner euro till humanitärt bistånd via FN:s flyktingorganisation UNHCR och Internationella rödakorskommittén ICRC. Till Ukrainas resiliensfond (Partnership Fund for Resilient Ukraine), som samordnas av Storbritannien, Europarådets handlingsprogram för Ukraina samt projektverksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE går 5,8 miljoner euro.   Bild: Unicef/Viktor MoskaliukVad är användningsändamålet för Finlands humanitära bistånd?Det humanitära läget i Ukraina är svårt. Enligt FN behöver uppskattningsvis 12 miljoner människor humanitär hjälp inom de närmaste månaderna. En stor del av befolkningen lider av bland annat brist på vatten, mat och mediciner och kan inte få vård för sina krigsskador. Människor som flytt från sina hem behöver skydd och nödinkvartering. Finlands humanitära finansiering som går via Internationella rödakorskommittén ICRC hjälper de nödställda människorna bland annat genom att ge dem tillgång till vatten, mat, mediciner och medicinska artiklar. ICRC har en särskild roll i att stärka respekten för och verkställigheten av den internationella humanitära rätten. Organisationen för en dialog med parterna i konflikten och påminner dem om deras skyldigheter att skydda civila personer och se till att de har tillgång till basservicen. Biståndet som går via FN:s flyktingorganisation UNHCR används för nödinkvartering, skyddsutrustning, mat och mediciner. Dessa organisationer har omfattande erfarenhet av att agera i konflikt- och krissituationer och de har förutsättningar att få hjälpen fram i de väldigt svåra förhållandena i Ukraina. Finlands bistånd går till Ukraina även via den allmänna finansiering som vissa FN-organisationer har beviljats. Dessa organisationer är bland annat Kontoret för samordning av humanitära frågor OCHA, Världslivsmedelsprogrammet WFP med ansvar för mathjälp och logistik, Unicef som hjälper i synnerhet  barn och familjer, FN:s befolkningsfond UNFPA som tillhandahåller tjänster för reproduktiv hälsa och FN:s centraliserade fond för nödhjälp CERF med Finland som en av de största finansiärerna. Finland finansierar humanitär hjälp i Ukraina även via EU som är en av världens största givare av humanitär hjälp. Bild: Unicef/Viktor MoskaliukVad gör man med den ytterligare finansiering för utvecklingssamarbete som Finland nu beviljat?Denna finansiering går till Ukrainas resiliensfond, som samordnas av Storbritannien, Europarådets handlingsprogram för Ukraina samt till projektverksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE.  Resiliensfondens övriga finansiärer är Storbritannien, USA, Kanada, Schweiz och Sverige. Fondmedlen som uppgår till sammanlagt cirka 40 miljoner euro går till att stärka Ukrainas resiliens. På grund av Rysslands invasion går fondens stöd också till nödåtgärder som gäller till exempel den ukrainska regimen, ukrainska samfund och kommunikationsförbindelser. Stödet används bland annat för att förbättra den ukrainska regimens förmåga att samordna humanitärt bistånd och nödhjälp, hjälpa det civila samhället att producera nödvändiga tjänster och för att stärka civilsamhällesorganisationernas, mediernas och de enskilda journalisternas möjligheter till kommunikation. Fonden kartlägger just nu projekt att stöda enligt Ukrainas behov.Syftet med Europarådets handlingsprogram för Ukraina är att hjälpa Ukraina att fullgöra sina skyldigheter som Europarådets medlemsstat och bistå Ukraina i att genomföra programmet när det gäller de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och demokratin. Europarådet bedömer som bäst omfördelningen av stödet efter Ukrainas behov.Via Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE har Finland understött OSSE:s minoritetsombudsmans program för Ukraina samt projekt som genomförts av andra OSSE-organisationer, såsom kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR). OSSE och utrikesministeriet kartlägger just nu projekt att stöda efter Ukrainas behov.
  Bild: Unicef/Andriy BoikoUkraina har redan före kriget varit ett av Finlands partnerländer inom utvecklingssamarbetet. Hur ser Finlands utvecklingssamarbete ut i Ukraina?Finlands mål är att förbättra det ukrainska samhällets resiliens, vilket avser samhällets förmåga att reagera på förändringar. Finland bidrar också på lång sikt till reformerna i Ukraina. Målen i utrikesministeriets strategi för Ukraina handlar om att återställa Ukrainas suveränitet och territoriella integritet, respektera den internationella rätten, stärka Finlands och Ukrainas bilaterala relationer och utvidga samarbetet mellan länderna, förbättra samhällets resiliens och människornas levnadsförhållanden och stärka relationerna mellan EU och Ukraina. Finland har understött Ukraina med sammanlagt 70 miljoner under åren 2014–2021. Tillsammans med det ytterligare stödet är det totala stödet omkring 85 miljoner euro. Finland har understött Ukraina genom utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd, minröjning och civil krishantering. Stödet har använts för olika projekt, internationella organisationers verksamhet och för att sända ut experter.
 
Utvecklingssamarbetets andel av Finlands totala stöd till Ukraina har sedan 2014 varit sammanlagt cirka 27 miljoner euro. Utvecklingssamarbetet hjälper Ukraina att reformera den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen, bidrar till rättsstatsutvecklingen och förbättrar energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor. Finland har understött Europarådets handlingsprogram för Ukraina, OSSE:s projektverksamhet, Nordiska miljöfinansieringsbolaget NEFCO:s fond för energieffektivitet, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EBRD:s fond för partnerskap för energieffektivitet och miljö, Meteorologiska institutets meteorologiska projekt och civilsamhällesorganisationers verksamhet.  Samarbetet inom skogssektorn är under planering.Finlands humanitära bistånd har redan under tidigare år inriktats till Internationella rödakorskommitténs arbete i östra Ukraina. Vad händer med Finlands utvecklingssamarbete under kriget?På grund av kriget är läget just nu osäkert med tanke på de långsiktiga utvecklingssamarbetsprojekten, och utrikesministeriet följer noggrant hur situationen utvecklas. Finland bedömer tillsammans med projektgenomförarna krigets konsekvenser för projekten och projektens förutsättningar och behov av ändring. 
 
 Finland ger Ukraina ytterligare stödFinland ger Ukraina ytterligare stödAlla nyheter om Rysslands attack mot Ukraina

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det första N5-utrikesministermötet under Norges ordförandeskap hålls virtuellt den 8 mars. Utrikesminister Pekka Haavisto representerar Finland vid mötet.På mötesagendan står Rysslands militära invasion av Ukraina och stödet till Ukraina.  Alla nordiska länder fördömer kraftfullt Rysslands krigshandlingar  i Ukraina. Rysslands militära insatser riktas mot Ukraina, men de är också ett angrepp mot den europeiska säkerhetsordningen. Den ryska invasionen av Ukraina är ett grovt brott mot internationell rätt. Ryssland måste omedelbart upphöra med krigshandlingarna och återgå till förhandlingsbordet.Finland står fast bakom Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet.  – Det är viktigt att vi nu håller täta kontakter till alla länder.  De nordiska länderna är våra närmaste partner och jag uppskattar högt denna möjlighet att få träffa och diskutera med mina kollegor, säger utrikesminister Haavisto. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har beslutat att låta en utomstående sakkunnig göra en utredning om läget i fråga om lagstiftningen om polisens kriminalunderrättelseinhämtning och utvecklingen av den. Utredare är professorn i straff- och processrätt Matti Tolvanen. Utredningen avses bli klar i februari 2023.Kriminalunderrättelseinhämtning lyftes fram under förra regeringsperioden i samband med det lagstiftningsarbete som syftar till att skydda den nationella säkerheten.  Kriminalunderrättelseinhämtning har inte definierats i lagstiftningen, och Finland har ingen egen lag om kriminalunderrättelseinhämtning. Kriminalunderrättelseinhämtning anses vanligen avse antingen anskaffning av bevis för en straffprocess eller inhämtande av information som föregår en förundersökning av ett enskilt brott eller en brottshelhet. Med tanke på kriminalunderrättelseinhämtning är det dock väsentligt att en betydande del av målen för underrättelseverksamheten inte anknyter till enskilda gärningar enligt rekvisiten i strafflagen, utan till brottslighet mer allmänt. I polisens verksamhetsfält hänför sig kriminalunderrättelseinhämtning på ett väsentligt sätt till att förebygga brott och identifiera fenomen och svaga signaler.Kriminalunderrättelseinhämtning har i hög grad varit uppe till diskussion under den senaste tiden. I samband med behandlingen av redogörelsen för den inre säkerheten förutsatte riksdagens försvars- och förvaltningsutskott att bekämpningen av allvarlig och organiserad brottslighet effektiviseras och att regeringen utreder och bedömer behoven att utveckla lagstiftningen i anslutning till detta. Även i statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen lyfte man fram att brottsbekämpningsmyndigheternas befogenheter till mer omfattande informationsinhämtning kan utredas separat, eftersom befogenheterna att inhämta information vid kriminalunderrättelseinhämtning för närvarande är kopplade till ett identifierat brott och en identifierad person. I utredningen om läget i fråga om lagstiftningen om polisens kriminalunderrättelseinhämtning och utvecklingen av den ska man bedöma bland annat nuläget i fråga om kriminalunderrättelseinhämtning och regleringen om den, utvecklingen av regleringen, de rättsliga villkoren för kriminalunderrättelseinhämt-ning och tillräckligheten av tillsyns- och rättsskyddsarrangemangen i anslutning till utövandet av befogenheterna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har i samband med social- och hälsovårdsreformen och inledandet av välfärdsområdenas verksamhet inlett en utredning om ställningen hos socialsektorns kompetenscentrum. Kompetenscentrumen inom socialsektorn är ett nationellt nätverk och en regional aktör som burit ansvaret för utvecklingen av socialservicen under en lång tid. I och med social- och hälsovårdsreformen är det tydligt att välfärdsområdena ansvarar för utbildnings-, forsknings- och utvecklingsverksamheten inom social- och hälsovården och även för att organisera samarbetsområdena på det sätt som de sinsemellan avtalat.  Att definiera ställningen hos socialsektorns kompetenscentrum i förändringsskedet är viktigt för att kunna trygga socialservicens utvecklingsresurser och utvecklingens kontinuitet. Även riksdagen har framhävt vikten av att trygga utvecklingsverksamheten inom socialvården. Syftet är att utreda hur man efter välfärdsområdenas inledningsskede bäst kan trygga den struktur och det kunnande inom socialvården som socialsektorns kompetenscentrum har.
Man söker också lösningar för hur socialsektorns kompetenscentrum ska integreras i ett senare skede i välfärdsområdenas och samarbetsområdenas utvecklingsstrukturer. Utredningen genomförs i huvudsak genom intervjuer under mars-april, och intervjuerna utförs av NHG.  

Källa: Valtioneuvosto.fi