Home Färöarna

Färöarna

Färöarna – ETT MÄKTIGT RESMÅL för alla i Norden som är intresserade av fotografering och fågelskådning

NordenBladet – Mitt i de stormiga strömmarna i Atlanten ligger Färöarnas magnifika skärgård på 18 öar. Skärgården har en total yta på 1 399 km². Den största ön är Streymoy, där huvudstaden Tórshavn ligger med sina vackra färgglada hus. En annan större kommuncentrum (kommun) är Klaksvík.

På grund av originalitet och skönhet i dess terräng, dess isolering och otillgänglighet är Färöarna en drömdestination för många, särskilt för resenärer med intresse för fåglar och fotografering. Med uppskattningsvis 3,5 miljoner fåglar av mer än 300 arter stannar på öarna varje år och därför är Färöarna ett verkligt paradis för fågelskådare.

Vad behöver man göra för att kunna se så mycket som möjligt? Vi rekommenderar att du hyr bil. I Lappland har du renar på vägarna, på Färöarna har du får. De finns överallt och kom ihåg att det är ni som är främlingar, inte de. Vik åt sidan och kör långsamt. Innan du kör är det bra att veta att du måste betala en avgift för att passera genom tunnlar (se tunnil.fo för mer information). På vissa platser måste du också betala för camping, eftersom attraktionerna ligger i ett privat område. Priser kan vara mycket dyra på sina ställen, men väl värt upplevelsen (se mer här: hiking.fo).

De nordiska länderna kännetecknas av djupa och mystiska granskogar, men sådana hittar du inte på Färöarna. Färöarna har inga skogar och alla träd är planterade eftersom den naturliga jordmånen – tjock basalt och tunt jordskikt – inte ger förutsättningar till träden att slå rot på något sätt. När färöborna vill se träd, åker de till ön Kunoy till Kunoy park. Bristen på träd är också anledningen till att färöborna inte har ett folkinstrument och nästan alla viktigaste forntida redskap, verktyg och prydnadsföremål måste göras av ben från val, fisk eller får. Bristen på musikinstrument ersätts emellertid av den färöiska kedjedansen, som dansas vid alla folksamlingar och sammankomster. Man stampar rytmen med fötterna och den speciella stegkombinationen har inte förändrats under århundraden. Kedjedans är det färöiska “folkinstrumentet”.

De boende på Färöarna har varit vana att spara, bara använda det nödvändiga, och klara sig med lite – från mat till uppvärmning – allt har det varit brist på i århundraden och därför är en av symbolerna som lokalbefolkningen använder om sig själva ordet “kamp”. Färöborna är dock inte fattiga – de har gott om “vitt guld” eller fårull! Fåren ger inte bara ull utan också mjölk och kött, vilket även gett öarna sitt namn – Fåröarna.

Vädret på Färöarna är varierande och det är en bra idé att packa i resväskan en regnrock, en varm ylletröja, en T-shirt och solglasögon, eftersom du kan behöva dem alla samma dag och många gånger! Extremt hårda naturförhållanden och isoleringen från resten av världen har format färöborna till ett samhälle som är sammansvetsat och där man respekterar varandra. Färöarna har en befolkning på över 48 000. På grund av att befolkningen är så utspridd finns det totalt 30 kommuner.



Foto: 2x Pexels

Bra att veta:
– Den närmaste befolkade platsen till Färöarna är Shetlandsöarna, 30 mil bort. Till Island är det 450 km, till Norge 675 km och till Köpenhamn 1500 km. Avståndet från skärgårdens nordligaste punkt till den sydligaste punkten är 113 kilometer, med ett maximalt avstånd på 75 kilometer från öst till väst. Öarna är vulkaniska med en topp på 882 meter över havet, Sættaratindur, och ligger på ön Eysturoy.

– Cirka 6% av marken är odlingsbar, resten används som betesmark för 70 000 får.

– Färöarna använder den danska kronan, men det finns också en speciell färöisk krona med samma värde. Det finns bankomater på Färöarna som kan användas för att ta ut pengar, men det är säkert trevligare att växlat pengar i förväg för de första utgifterna.

– Färöarna har sin egen flagga, egna sedlar och eget pass. Färöiska är ett officiellt språk men danskan kan användas i alla officiella ärenden och det danska språket är undervisningsspråket i skolorna.






Bilder: NordenBladet/Helena-Reet Ennet
Källa: NordenBladet.fi

FOTOGALLERI & VINNARNA: Nordiska rådets högtidliga prisutdelningsgala vid konserthuset i Stockholm

Nordiska ministerrådets prisgala

NordenBladet – I går kväll, tisdagen den 29 oktober 2019, delades Nordiska rådets priser ut under en högtidlig galaceremoni i Stockholms konserthus (Stockholms konserthus, Hötorget 8) i Sverige. Nordiska rådet delar ut fem priser varje år: litteratur, film, musik, miljö samt barn- och ungdomslitteratur. Förutom erkännandet kommer vinnaren också att få ett kontantpris på 350 000 danska kronor.

 

https://www.instagram.com/p/B4Nz_S9nOny/

nrpriser

Årets högtidliga galautdelningsceremoni öppnades med välkomstanföranden av den svenska parlamentsledamoten och presidenten Per Olof Andreas Norlén, Hans Wallmark, ordförande för Nordiska ministerrådet och Gunilla Carlsson, vice ordförande för Nordiska ministerrådet. Högtidligheten blev ytterligare spektakulär med den fantastiska konserten med Västerås symfoniorkester under ledning av dirigenten Cathrine Winnes. Kvällens värd var den svenska litteraturkritikern och tv-programredaktören Jessika Gedlin. I konserten medverkade också Emilia Amper (en av Sveriges mest kända folkmusiker och en Key Fiddle-spelare), Södertälje barnorkester med namnet El Sistema, The Mamas (dam trio med Loulou LaMotte, Dinah Yonas Manna och Ash Haynes), cellisten Johanna Sjunnesson samt en isländsk duo Hugar (Pétur Jónsson, Bergur Þórisson).

Först delades ut Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2019 (The Nordic Council Children and Young People´s Literature Prize 2019). Priset och nominerade presenterades av den svenska premiärministern Stefan Löfven. Vinnare var Kristin Roskifte, en 44-årig norsk författare och illustratör. Hon vann priset för sin bok “Alle sammen teller” (”Everybody counts”).

Põhjamaade Nõukogu auhinnagala
Põhjamaade Nõukogu auhinnagala

Det andra priset var Nordiska rådets musikpris 2019 (The Nordic Council Music Prize 2019). Priset och de nominerade presenterades av Susanna Mälkki, en finsk dirigent och cellist. Musikpriset gick till den isländska instrumentalisten Gyða Valtýsdóttir. Valtýsdóttir blev så rörd av priset att hon var tvungen att kämpa med handskakningar medan hon höll tacktalet. Med en mild mjuk röst meddelade hon att det är hennes mor som står bakom framgången.



Som nummer tre meddelades vinnaren av Nordiska rådets miljöpris 2019 (The Nordic Council Environment Prize 2019). Priset och de nominerade presenterades av Noura Berrouba, ledamot av det europeiska ungdomsparlamentet, European Youth Parliament (EYP). Vinnaren var Greta Thunberg, en 16-årig svensk klimataktivist och grundare av rörelsen “Fridays for Future”. Folket i hallen applåderade Thunberg redan när de nominerade tillkännagavs. Thunberg själv deltog dock inte i prisgalan, eftersom hon var i Kalifornien vid samma tid. I stället för henne kom hennes aktivistkollegor till scenen och läste Thunbergs brev innehållande tackord och tillkännagivande att hon inte tar emot priset. ”Jag vill tacka Nordiska rådet för den här utmärkelsen. Det är en stor ära. Men klimatrörelsen behöver inga fler priser, det vi behöver är att våra makthavare och politiker ska lyssna på forskningen”, sade Greta. Nordiska rådets ordförande, Hans Wallmark, uttalade på siten Norden.org att han respekterar Greta Thunbergs beslut och att han kommer att överväga vad prispengarna kommer att användas till (läs HÄR om Greta Thunbergs pris och om att hon inte tar emot priset).


Miljöpris 2019

Det fjärde priset var Nordiska rådets filmpris 2019 (The Nordic Council Film Prize 2019). De nominerade presenterades och priset överräcktes av den norska skådespelerskan Lena Cecilia Sparrok. Vinnaren var den danska dramathrillern “Queen of Hearts” (originalnamn: Dronningen). Filmregissör och manusförfattare är May el-Toukhy, manusförfattare Maren Louise Käehne och producenterna är Caroline Blanco och Rene Ezra.


filmpris 2019
filmpris 2019 dronningen

Det femte priset, Nordiska ministerrådets litteraturpris 2019 (The Nordic Council Literature Prize 2019) presenterades av Johannes Anyuru, en svensk poet och författare. Denna gång gick priset till Danmark. Vinnaren var Jonas Eika Rasmussen, 28 år, för sin roman “Efter Solen”. Jonas Eika orsakade dock mycket oro och spänning i konserthuset. Han använde faktiskt tacktalet för att förtala den sittande regeringen. I ett tvåsidigt skrivet tal förtalade han den danska premiärministern Mette Frederiksen (som var på plats och satt bara några få meter från honom i salen), talade om kapitalism, rasism och behovet av radikal förändring i de nordiska länderna.



Nordiska ministerrådets prisgala för 2019 (19.30-21.00) avslutades med den mäktiga “Ain´t No Mountain High Enough” framförd av The Mamas och Västerås symfoniorkester.
Se även: Ett litet fotogalleri med förnäma gäster på prisgalan (dvs. fem minuter före konserten i korridoren och i salen) kommer snart att finnas på NordenBladets underhållningssida Ohmygossip.

Bilder och text: NordenBladet / Helena-Reet Ennet

Modernt mode från Island, Grönland och Färöarna på Estlands museum för konsthantverk och design

NordenBladet – Det estniska museet för konsthantverk och design har en öppen utställning ”Ilmapäevikud” (väderdagböcker), som ger besökarna en översikt över det nutida modet på Island, Grönland och Färöarna. Utställningen är öppen fram till den 5 januari 2020.

Utställningen fokuserar på tio konstnärers verk, inspirerade av lokala traditioner och av Nordens unika landskap och de hårda klimatförhållandena. ”Ilmapäevikud” har gjorts i samarbete med konstnär- och kuratorduon Sarah Cooper och Nina Gorfer, som under två års tid reste på Island, Grönland och Färöarna. Deras mål var att studera hur ömiljö, kulturell identitet och traditioner inverkar på lokala konstnärers och designers produktion.

Utställningen i sig rör sig bort från den vanliga modevärlden och fokuserar istället på kreativitet och vad som påverkar den – kulturell identitet, traditioner, kreativitet, landskap, väder och även skapandet av hållbart nordiskt mode som bygger på ny slags lokala resurser i Norden.

Sarah Cooper och Nina Gorfer, som bor och arbetar i Göteborg och Berlin, startade ett konceptuellt fotoprojekt 2006 och har sedan dess organiserat internationella utställningar och publicerat flera böcker.

Tio konstnärer kommer att delta i utställningen på det estniska museet för konsthantverk och design: Barbara I Gongini, Guðrun & Guðrun (Färöarna), Bibi Chemnitz, Nikolaj Kristensen, Najannguaq Lennert (Grönland) och STEiNUNN/Steinunn Sigurðardóttir, JÖR/ Guðmundur Jörundsson, Kría, Mundi, Shoplifter alias Hrafnhildur Arnardóttir (Island).

Foto: Cooper & Gorfer
Källa: NordenBladet.fi