NordenBladet – I går kväll, tisdagen den 29 oktober 2019, delades Nordiska rådets priser ut under en högtidlig galaceremoni i Stockholms konserthus (Stockholms konserthus, Hötorget 8) i Sverige. Nordiska rådet delar ut fem priser varje år: litteratur, film, musik, miljö samt barn- och ungdomslitteratur. Förutom erkännandet kommer vinnaren också att få ett kontantpris på 350 000 danska kronor.
Årets högtidliga galautdelningsceremoni öppnades med välkomstanföranden av den svenska parlamentsledamoten och presidenten Per Olof Andreas Norlén, Hans Wallmark, ordförande för Nordiska ministerrådet och Gunilla Carlsson, vice ordförande för Nordiska ministerrådet. Högtidligheten blev ytterligare spektakulär med den fantastiska konserten med Västerås symfoniorkester under ledning av dirigenten Cathrine Winnes. Kvällens värd var den svenska litteraturkritikern och tv-programredaktören Jessika Gedlin. I konserten medverkade också Emilia Amper (en av Sveriges mest kända folkmusiker och en Key Fiddle-spelare), Södertälje barnorkester med namnet El Sistema, The Mamas (dam trio med Loulou LaMotte, Dinah Yonas Manna och Ash Haynes), cellisten Johanna Sjunnesson samt en isländsk duo Hugar (Pétur Jónsson, Bergur Þórisson).
Först delades ut Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2019 (The Nordic Council Children and Young People´s Literature Prize 2019). Priset och nominerade presenterades av den svenska premiärministern Stefan Löfven. Vinnare var Kristin Roskifte, en 44-årig norsk författare och illustratör. Hon vann priset för sin bok “Alle sammen teller” (”Everybody counts”).
Det andra priset var Nordiska rådets musikpris 2019 (The Nordic Council Music Prize 2019). Priset och de nominerade presenterades av Susanna Mälkki, en finsk dirigent och cellist. Musikpriset gick till den isländska instrumentalisten Gyða Valtýsdóttir. Valtýsdóttir blev så rörd av priset att hon var tvungen att kämpa med handskakningar medan hon höll tacktalet. Med en mild mjuk röst meddelade hon att det är hennes mor som står bakom framgången.
Som nummer tre meddelades vinnaren av Nordiska rådets miljöpris 2019 (The Nordic Council Environment Prize 2019). Priset och de nominerade presenterades av Noura Berrouba, ledamot av det europeiska ungdomsparlamentet, European Youth Parliament (EYP). Vinnaren var Greta Thunberg, en 16-årig svensk klimataktivist och grundare av rörelsen “Fridays for Future”. Folket i hallen applåderade Thunberg redan när de nominerade tillkännagavs. Thunberg själv deltog dock inte i prisgalan, eftersom hon var i Kalifornien vid samma tid. I stället för henne kom hennes aktivistkollegor till scenen och läste Thunbergs brev innehållande tackord och tillkännagivande att hon inte tar emot priset. ”Jag vill tacka Nordiska rådet för den här utmärkelsen. Det är en stor ära. Men klimatrörelsen behöver inga fler priser, det vi behöver är att våra makthavare och politiker ska lyssna på forskningen”, sade Greta. Nordiska rådets ordförande, Hans Wallmark, uttalade på siten Norden.org att han respekterar Greta Thunbergs beslut och att han kommer att överväga vad prispengarna kommer att användas till (läs HÄR om Greta Thunbergs pris och om att hon inte tar emot priset).
Det fjärde priset var Nordiska rådets filmpris 2019 (The Nordic Council Film Prize 2019). De nominerade presenterades och priset överräcktes av den norska skådespelerskan Lena Cecilia Sparrok. Vinnaren var den danska dramathrillern “Queen of Hearts” (originalnamn: Dronningen). Filmregissör och manusförfattare är May el-Toukhy, manusförfattare Maren Louise Käehne och producenterna är Caroline Blanco och Rene Ezra.
Det femte priset, Nordiska ministerrådets litteraturpris 2019 (The Nordic Council Literature Prize 2019) presenterades av Johannes Anyuru, en svensk poet och författare. Denna gång gick priset till Danmark. Vinnaren var Jonas Eika Rasmussen, 28 år, för sin roman “Efter Solen”. Jonas Eika orsakade dock mycket oro och spänning i konserthuset. Han använde faktiskt tacktalet för att förtala den sittande regeringen. I ett tvåsidigt skrivet tal förtalade han den danska premiärministern Mette Frederiksen (som var på plats och satt bara några få meter från honom i salen), talade om kapitalism, rasism och behovet av radikal förändring i de nordiska länderna.
Nordiska ministerrådets prisgala för 2019 (19.30-21.00) avslutades med den mäktiga “Ain´t No Mountain High Enough” framförd av The Mamas och Västerås symfoniorkester.
Se även: Ett litet fotogalleri med förnäma gäster på prisgalan (dvs. fem minuter före konserten i korridoren och i salen) kommer snart att finnas på NordenBladets underhållningssida Ohmygossip.
NordenBladet — Riksdagen har godkänt det vilande förslaget om ändring av 30 § i självstyrelselagen för Åland (VLF 1/2019). Lagförslaget godkändes i enlighet med grundlagsutskottets betänkande (GrUB 1/2019).
Paragraf 30 i självstyrelselagen för Åland ändras så att den beaktar den kommande överföringen av konsumentrådgivningsuppgifterna från magistraten till Konkurrens- och konsumentverket.
Beslut om ändring av självstyrelselagen för Åland ska i riksdagen fattas i den ordning som gäller vid ändring av grundlag. Det här betyder att ändringen först ska godkännas med enkel majoritet i den andra behandlingen. Därefter får lagförslaget vila till nästa valperiod. Den riksdag som sammanträder efter valet ska sedan godkänna förslaget med oförändrat innehåll och med kvalificerad majoritet, det vill säga med två tredjedelar av de avgivna rösterna.
NordenBladet – Fula grönsaker, stickade tröjor, miljömärkning för energi och en av världens mest inflytelserika tonåringar finns bland de nominerade till Nordiska rådets miljöpris.
Norden sticker ut globalt som en storkonsument av varor och tjänster med hög materiell intensitet. Temat för årets miljöpris är därför hållbar och produktion – FN:s hållbarhetsmål nummer 12.
Bredd
Målet är att hedra de smartaste och mest effektiva nordiska initiativen som visar vägen till en mer hållbar framtid.
– Hållbar konsumtion och produktion berör många områden av vårt samhälle. Det har därför varit helt fantastiskt att se vilken bredd det finns bland de inlämnade förslagen. Med så många fina initiativ och röster blir det tydligt att Norden kan klara av att ändra på konsumtionsmönstret, säger bedömningskommitténs ordförande Ethel Forsberg.
Årets miljöprisnominerade presenterades på demokratifestivalen LÝSA på Island av samarbetsminister Sigurður Ingi Jóhannsson.
– I vår tid är debatten om klimatet ofta negativ. Projekten som är nominerade i år är i en riktning som fokuserar på en ljus framtid. De vittnar var och en om unik uppfinningsrikedom och handlingskraft. De fungerar som initiativ för oss alla till att skapa något nytt och annorlunda och pröva att följa andra vägar, säger Jóhannsson.
NordenBladet – Kartan nedan visar vad folken dricker, var, vad och hur mycket. I Estland dricker man främst brännvin liksom i Ryssland, Vitryssland och Ukraina.
Däremot i andra grannländer, i Finland, Norge, Lettland och Litauen konsumeras främst öl. Svenskar och danskar föredrar vin.
Volymmässigt är Estland med sina 11,6 liter bland genomsnittet. Det är något mer än i Finland och Sverige, men betydligt mindre än i Lettland, Litauen, Tyskland och Frankrike.
På kartan visas brännvinsdrickare med blått, öldrickare med gult och med rött de som dricker vin. Siffrorna indikerar den mängd som används per år per capita i ren alkohol.
NordenBladet — Riksdagen förde fredagen den 14 juni remissdebatt om det vilande förslaget till lag om ändring av 30 § i självstyrelselagen för Åland (RP 135/2018) och det vilande förslaget till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland (RP 320/2018)
Paragraf 30 i självstyrelselagen för Åland föreslås bli ändrad så att den beaktar den kommande överföringen av konsumentrådgivningsuppgifterna från magistraten till Konkurrens- och konsumentverket.
Det andra vilande förslaget gäller bestämmelserna om landskapet Ålands ekonomi. Det nuvarande systemet för skattegottgörelsen ersätts med ett system med skatteavräkning. Utgifterna för självstyrelsen finansieras i huvudsak genom det årliga avräkningsbeloppet som grundar sig på statsbokslutet samt på den föreslagna skatteavräkningen. Möjligheten till extra anslag enligt prövning och tillskott för exceptionella förhållanden bibehålls.
Efter remissdebatten remitterades ärendet till grundlagsutskottet.
Beslut om ändring av självstyrelselagen för Åland ska i riksdagen fattas i den ordning som gäller vid ändring av grundlag. Det här betyder att ändringen först ska godkännas med enkel majoritet i den andra behandlingen. Därefter får lagförslaget vila till nästa valperiod. Den riksdag som sammanträder efter valet ska sedan godkänna förslaget med oförändrat innehåll och med kvalificerad majoritet, det vill säga med två tredjedelar av de avgivna rösterna.
NordenBladet – Åland (på estniska Ahvenamaa, på finska Ahvenanmaa) är en skärgård i Östersjön som består av mer än 6500 öar och den bildar Ålands självstyrande landskap. Befolkningen i landskapet är svenskspråkig och det enda officiella språket är svenska. Åland tillhör Finland, förutom ön Märket, som är autonom. Åland har sina egna lagar, egen nationalitet och egna frimärken. Den största ön är Fasta Åland. Runt den finns mindre öar. Till söder finns Ålands hav, till väster Södra Kvarken och till norr Bottenhavet. I öster kan man inte se en naturlig gräns mellan Åland och Åbolands skärgård.
När man är på resa är det ofta så att man har ont om tid och därför borde man bestämma sig vad man tar med och vad man väljer bort. Vi presenterar för er 10 intressanta ställen som man absolut borde besöka på denna fantastiska ö. Vi börjar med Mariehamn.
Badhusberget, Mariehamn
Den vackraste utsikten över Mariehamn får man vid stadens gamla vattentorn på Badhusberget. Man kan ta sig till kullen även med bil. Härifrån kan man se både glittrande hav, gamla villor i stadens centrum, kyrkan, passagerarterminalen och segelfartyget Pommern. Utsiktsplatsen ligger väster om Mariehamn, rätt nära hamnen.
Museifartyget Pommern
Unik, över ett hundra år gammal fyrmastad stål bark, som är i ursprungsskick. Mellan världskrigen var Pommern ett av de stora segelfartygen som tillhörde Gustaf Erikson. Denna åländska skeppsredare var på sin tid ägare till den största segelflottan i världen. På däck finns utställningar, dessutom kan man se dokument film om Pommern. Bredvid museiskeppet ligger även Ålands sjöfartsmuseum, där man kan se bland mycket annat ett riktigt sjörövarskepp.
Pommern (det ursprungliga namnet var Mneme; byggt 1903 i Skottland) är ett fyrmastad segel- och museiskepp, som anses vara ett av kännetecknen för Åland. Skeppet förtöjdes i Västerhamn och är öppet för besökare i sitt ursprungliga skick. Fartyget byggdes som handelsfartyg år 1903 i Skottland. Med det fraktades salpeter från Sydamerika, senare fraktades spannmål från Australien till England och Irland och virke från Finland och Sydafrika till Australien. I fartyget rymdes 49 000 sädessäckar. År 1923 köpte båtens kapten Gustav Erikson fartyget från Grekland och det kom till Åland. År 1939 gjorde Pommern sin sista sjöresa. Från och med andra världskriget har fartyget funnits vid kajen i hamnen i Mariehamn. År 1952 donerade Eriksons arvingar fartyget till staden, som restaurerade det.
Finströms kyrka
Finströms medeltida kyrka ligger i mitten av Ålands huvudö, 5 km från Godby. Kyrkans skyddshelgon är Sankt Mikael. Medeltida fresker är välbevarade. Under reformationen vitkalkades målningarna som nu är rengjorda och synliga. Medeltida helgonstatyer i trä är mycket värdefulla. Vacker kyrkogård och omgivning.
Borgboda
By i Saltvik. Idas stuga: man kan utan kostnad bekanta sig med Ida Janssons lite sorgliga livsberättelse och hennes torp. Som betalning kasta pelargoner! Vikingaborg: Borgboda är den största borgen av sex på Åland. Läns vägen till kullen finns intressanta träskulpturer som är inspirerade av vikingatidens mytologi. Av borgen själv finns bevarad enbart fundamenten till murarna. Från backen har man vacker utsikt! Träskulpturerna visar vägen till utsiktsplatsen.
Getabergen – Getas kullar
Åland har två lite större backar, de är Orrdalsklint och Getas berg. Orrdalsklint är Ålands högsta berg, 128 m ovan havet. Den vidunderliga utsikten från berget över små öar runt huvudön ersätter mödan att ta sig upp till backen. Getas berg är det näst högsta berget på Åland, 99 m ovan havsytan. Om det är klart väder kan man se ända till Sveriges kust. Utsiktstorn, minigolf, café, mycket bra restaurang, campingstugor. Dessutom vandringsstig som går mellan stenbunden mark och Getagrottan. Följ noga märken på klipporna så att ni inte går vilse!
Bomarsunds fästningsruin
Första halvan av 1800 talet grundades fästningen av Tsardömet Ryssland som sedan förstördes under Krimkriget år 1854. Huvudfästningen har halvcirkelformad yttre mur i rödgranit. Med bil kan man ta sig till skyddstornsruiner som ligger på toppen av två backar och därifrån öppnar sig en makalös utsikt – Djävulsberget och Notvistornet. Läs även artikeln om Bomarsund. Mer information och videofilmer samt datoråterskapad beskrivning av den ursprungliga fästningen ser ni HÄR.
Kastelholm
Kastelholm är det viktigaste resmålet på Åland för där finns många populära sevärdheter. Kastelholms slott är Ålands enda medeltida borg. Det är restaurerat enbart delvis. Förutom slottet kan man mot betalning besöka Jan Karlsgårds friluftsmuseum som presenterar bondekulturen på 1800 talets Åland. Dessutom finns där ett fängelsemuseum Vita Björn. I den gamla cellbyggnaden kan man se hur fängelsecellerna sett ut i Finland genom tiderna. Mer information och video om Kastelholm hittar ni HÄR.
Färjsundet
Nära Godby ligger Färjsundet där man har några av de vackraste utsikterna på Åland. Där finns en vägtunnel huggen genom granit. Vägen rusar fram från tunneln direkt till en hög bro och vid tunneln på en vid klippbacke finns ett café och ett utsiktstorn. Bron i Färjsundet förenar Finströms och Saltviks kommuner.
Käringsund
Käringsund är en vacker by vid havet i den mest västliga kommunen av ön Eckerö. Viltsafari är en upplevelse för hela familjen. Under 45 minuter får man se olika slags hjortar, vildsvin och struts. Rekommenderas varmt! Byns gamla vedbodar och brygga och vid den liggande naturlig segelhamn är vyer som ger inre ro. I byn finns lägligt även jakt- och fiskemuseum.
Resa i skärgården
När man kommit till Åland får man inte glömma möjligheten att bekanta sig med en verklig skärgårdsmiljö. Dit kan ni åka med skärgårdsflottor. Ett område som har den vildaste naturen och är mångas favorit är Kökar som ligger i den sydostliga spetsen av Åland. Franciskanermunkarna grundade ett kloster på 1400-talet på ön Hamnö. Ruinerna efter klostrets kapell ligger bredvid den nuvarande kyrkan som är från 1700-talet. Om man har ont om tid kan man åka från huvudön på Åland till ön Föglö och tillbringa ett par timmar eller mer i Degerby. Flottor dit går ofta och resan tar bara 25 minuter.
