NordenBladet – Under onsdagen (18 mars) utlyste Estland, Lettland och Litauen en gemensam upphandling för inköp av regionaltåg till Rail Baltica. Trots att målet är att de nya tågen ska tas i bruk i slutet av 2030, överskuggas projektet av osäkerhet kring när själva järnvägssträckan kommer att stå färdig. Störst oro finns för den lettiska delsträckan och den övergripande tidsplanen.
Detaljer kring tågupphandlingen och tidsschemat
Enligt den gemensamma upphandlingen ska de första tågen levereras till Baltikum senast 2029, med planerad trafikstart i slutet av 2030. Tågen ska kunna trafikera rutter på upp till fyra timmar och förväntas förkorta restiden mellan exempelvis Tallinn och Pärnu till 57 minuter. Fördelningen av tåg mellan länderna ser ut enligt följande:
-
Estland: Upp till fem tåg, med option på ytterligare två. Beslutet att inkludera en option grundar sig på tidigare erfarenheter där efterfrågan på nya tågförbindelser har ökat snabbare än väntat.
-
Lettland: Upp till fem tåg.
-
Litauen: Upp till åtta tåg.
Utmaningar i Lettland och politiska risker
Parallellt med tågupphandlingen kvarstår frågetecken kring färdigställandet av själva rälsen i dess planerade omfattning. Estlands infrastrukturminister menar att den största risken för Rail Baltica ligger i den politiska viljan – huruvida länderna är beredda att hålla tempot och säkra tillräcklig finansiering. Särskilt fokus ligger på Lettland, som på grund av terrängens komplexitet och ekonomiska begränsningar ligger efter Estland och Litauen i byggprocessen. Trots detta har företrädare för det lettiska transportministeriet bekräftat landets engagemang och lovat att prioritera finansiell effektivitet för att hålla den överenskomna tidsplanen.
Litauiska framsteg och polsk skepticism
Litauen planerar att ha 114 kilometer av sin sträcka färdigställd till 2030, med högsta prioritet på att skapa en förbindelse till Västeuropa via Polen. Trots de baltiska ansträngningarna har företrädare för Polen uttryckt stark skepticism mot projektets ursprungliga tidsfrist. Det polska infrastrukturministeriet bedömer att det är omöjligt att slutföra megaprojektet – som beräknas kosta 24 miljarder euro – till 2030. Enligt deras prognos är ett mer realistiskt slutdatum för hela linjen år 2040.
Bakgrund: Vad är Rail Baltica?
Rail Baltica är ett historiskt infrastrukturprojekt med huvudmålet att integrera Estland, Lettland och Litauen tätare med det övriga europeiska järnvägsnätet. Den nya, helt elektrifierade snabbjärnvägen skapar en direktförbindelse mellan Tallinn, Pärnu, Riga, Kaunas och den litauisk-polska gränsen, vilket öppnar vägen vidare mot Warszawa och Centraleuropa.
Det rör sig om den största infrastrukturinvesteringen i Baltikum på hundra år. Järnvägen byggs med europeisk normalspårvidd (1 435 mm), vilket innebär att man frångår den bredare ryska spårvidden som hittills dominerat i regionen. Detta möjliggör en sömlös integration med de västeuropeiska transportsystemen.
Utöver passagerartrafiken, där tågen ska kunna nå hastigheter upp till 249 km/h, spelar järnvägen en kritisk roll för regionens ekonomi och säkerhet:
-
Miljö: En betydande del av godstransporterna kan flyttas från väg till miljösmart järnväg, vilket minskar koldioxidutsläppen.
-
Säkerhet: I det nuvarande geopolitiska läget är järnvägens förmåga att stödja militär rörlighet av yttersta vikt. Rail Baltica skapar en livsviktig logistisk korridor för att snabbt kunna flytta NATO-allierades utrustning och personal inom regionen.
Projektet samfinansieras till stor del av EU som en viktig länk i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Även om de ursprungliga planerna siktade på ett färdigställande till decenniets slut, har teknisk komplexitet, samordning mellan tre nationer och stigande byggkostnader till följd av globala kriser gjort det extremt utmanande att hålla både budget och tidsplan.
Bild: NordenBladet
