NordenBladet — – Polisens operativa resultat under början av året har till största delen utvecklats i en positiv riktning. Sammantaget har polisens verksamhet stärkts särskilt när det gäller bekämpningen av grov brottslighet och tillgången till tjänster, säger polisöverdirektör Ilkka Koskimäki.
– Handläggningstider, utredningarnas realtid och säkerställandet av regional likabehandling kräver dock fortsatta åtgärder.
Polisstyrelsen höll förra veckan diskussioner om mellanresultat med cheferna för polisenheterna. Vid diskussionerna bedömdes hur målen har uppnåtts samt vilka prioriteringar som gäller för resten av året.
Uppklaringsprocenten för våldsbrott har förbättrats
Enligt den senaste informationen har uppklaringsprocenten för vålds- och rånbrott förbättrats från 64 procent till 71 procent.
– Grova brott har kunnat klaras upp snabbare än tidigare och under de senaste åren har brottsspiraler kunnat brytas i ett tidigt skede. Till exempel stoppades den kraftiga ökningen av ungdomsbrott åren 2023–2024 genom intensifierad utredning och riktade åtgärder, säger polisöverinspektör Minna Ketola.
– Nu ser det åter ut som om ungdomsbrotten har återgått till en tillväxtbana på några procent, och de åtgärder som visat sig fungera behöver fortsätta och ytterligare intensifieras.
Polisen har också lagförslag under beredning som särskilt när det gäller allvarliga gärningar begångna av minderåriga skulle möjliggöra nödvändiga åtgärder för att motverka en negativ utveckling.
Antalet avslöjade grova narkotikabrott har ökat och storleken på enskilda beslag har vuxit. En stor del av användningsbrotten upptäcks i samband med trafikövervakning, särskilt som drograttfylleri.
Även identifieringen av våld i nära relationer har förbättrats. Polisen gör cirka 950 brotts- och barnskyddsanmälningar per månad. Antalet har ökat med omkring 200 anmälningar per månad efter att de nationella anvisningarna uppdaterades. Tillfälliga kontaktförbud utfärdas drygt 50 gånger per månad.
Insatstiderna har förbättrats, antalet uppdrag har ökat
Insatstiden vid brådskande utryckningsuppdrag har förbättrats samtidigt som antalet uppdrag har ökat.
– I praktiken innebär detta att polisen hinner fram snabbare, trots att det finns fler brådskande uppdrag än tidigare, konstaterar polisöverinspektör Sami Hätönen.
Även polisens övervakning och förebyggande arbete syns tydligare i vardagen.
– Andelen självinitierade uppdrag har stigit till minst 50 procent i nästan alla enheter. Polispatruller rör sig aktivt i skolor och daghem och är därmed allt mer närvarande bland unga. Detta möjliggör också tidiga ingripanden vid störningar.
Antalet avlägsnanden ur landet och avvisningar har ökat
– Verksamheten leds utifrån en mer detaljerad lägesbild än tidigare. Ett särskilt exempel är avvisningar som grundar sig på allmän ordning och säkerhet, med vilka man förhindrar att till exempel yrkeskriminella eller supportrar som är kända för våldsamhet får tillträde till landet.
Den elektroniska servicen har nått en ny nivå. Av polisens tillståndstjänster sköts 78,9 procent elektroniskt.
Handläggningen av brottsanmälningar är fortfarande en flaskhals
Sju av tio brottsanmälningar avgörs inom mindre än en månad. Det uppställda målet är ännu mer ambitiöst, 75–80 procent.
– Målet nås inte i alla ärenden på grund av till exempel behovet av tilläggsutredningar i brottsanmälningar och fördröjningar i svaren, konstaterar Minna Ketola.
Den realtidsbaserade utredningen av brott som gäller barn och unga är fortfarande en utmaning och utredningstiderna har förlängts. Under början av året ökade misstankarna om våldsbrott bland unga med åtta procent och ungdomsbrotten totalt med 3,5 procent.
– Ökningen ökar belastningen på utredningarna och försvårar snabb handläggning, även om utredningsverksamheten har centraliserats och utvecklats i flera enheter.
I glesbygdsområden kan väntetiden på patruller vara längre
Regionala skillnader påverkar oundvikligen nivån på polisens service. I glesbygdsområden har insatstiderna trots genomförda utvecklingsåtgärder inte nått målen på grund av långa avstånd och begränsade resurser.
Effekten på enskilda uppdrag kan vara betydande, även om det nationella genomsnittet fortfarande ligger på en god nivå, säger Sami Hätönen.
Som en del av arbetet med att förbättra smidigheten och snabbheten i brottsutredningar, förbättra kundservicen och minska ärendebelastningen har man utvecklat så att vissa utredningsåtgärder redan utförs av fältpatruller.
Utredningsåtgärder som utförs av fältpatruller förbättrar kvaliteten på polisens tjänster och påskyndar förundersökningen. Framsteg har gjorts i detta avseende vid varje polisinrättning.
Närledarskap är en av polisens styrkor
Enligt polisens personalbarometer är närledarskap en av organisationens styrkor. Den nationella tyngdpunkten ligger på människoorienterat och professionellt ledarskap. Målet grundar sig på polisens valda utvecklingstema och vidare på statens personalstrategi 2030.
– Sedan i fjol har arbetsförmågeledning varit ett centralt utvecklingsområde. Cheferna stöder arbetsförmågan i det dagliga ledarskapet och ingriper tidigt vid utmaningar. Lösningar söks tillsammans med medarbetarna, säger förvaltningsdirektör Kati Korpi.
Polisens chefer har utbildats i arbetsförmågeledning. Företagshälsovården ger stöd för att förebygga belastning i krävande arbetsuppgifter.
Polisen följer också våld och hot som riktas mot personalen noggrannare än tidigare. Målet är att förbättra lägesbilden och utveckla arbetssäkerheten.
Cheferna ger ett löfte om gott ledarskap
Löftet om gott ledarskap infördes i fjol och arbetet med att förankra det fortsätter. Ledning av arbetsförmåga i vardagen är en del av alla chefers normala dagliga ledarskap.
– Cheferna för polisenheterna har förbundit sig att leda i enlighet med värderingarna, den etiska koden och arbetsvälbefinnandet. Vårt ledarskap är människoorienterat och säkerställer produktivitet och resultat, säger Korpi.
Sjukfrånvaron inom polisen har under de senaste åren legat på samma nivå, cirka 11 dagar per årsverke. För poliser i tjänst är siffran något under 10 dagar.
Under början av året har sjukfrånvaron bland poliser minskat något. Den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro bland polisens personal är sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.]]>

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — Centralkriminalpolisens förundersökning kring de två datakommunikationskablar som skadades i slutet av 2025 i Finska viken är färdig. Vid avslutandet av förundersökningen återstår fyra personer misstänkta för brott.
Centralkriminalpolisens förundersökning gällde två datakommunikationskablar som skadades i Estlands ekonomiska zon den 31 december 2025. En del av skadorna inträffade även på finskt territorialvatten. Utredningen av incidenten startade genom finska myndigheters samoperation och framskred till en förundersökning ledd av CKP. 
Vid förundersökningen har gärningen utretts med brottsrubriceringarna grovt sabotage, försök till grovt sabotage och grovt störande av post- och teletrafik. Vid avslutandet av förundersökningen återstår fyra misstänkta. För tre av dem gäller reseförbud alltjämt.
CKP har under förundersökningen samarbetat tätt med Estlands centralkriminalpolis inom ramen för ett gemensamt utredningsteam (Joint Investigation Team, JIT).
Gränsbevakningsväsendets och Försvarsmaktens marina prestationsförmåga har haft en väsentlig roll både i början av insatsen och under förundersökningen. Dessutom har bland annat Tullen och Transport- och kommunikationsverket Traficom deltagit stort i utredningen och i myndighetssamarbetet.
– Ett sådant här myndighetssamarbete möjliggör att vi kan reagera snabbt, samla ihop expertis hos olika aktörer och framskrida effektivt även vid utmanande fall. Det här har varit avgörande även i framskridandet av den här förundersökningen och för att få den snabbt och högklassigt i mål, säger undersökningsledaren, kriminalöverkommissarie Kimmo Huhta-aho vid Centralkriminalpolisen.
Förundersökningen är klar och går vidare till åtalsprövning. Beslutet om åtal fattas av biträdande riksåklagare.
Så här framskred händelserna
Elisa Abp:s och Arelion Finland Oy:s datakommunikationskablar, som går mellan Finland och Estland, skadades i Estlands ekonomiska zon den 31 december 2025. Misstankarna om att fraktfartyget Fitburg, som seglade under Saint Vincent och Grenadinernas flagga, ligger bakom kabelskadan väcktes rätt snabbt.
Gränsbevakningsväsendet kunde bekräfta att fartyget låg bakom incidenten och förhindrade ytterligare skador och hänvisade fartyget till en trygg ankarplats. När fartyget låg för ankare överfördes ledningen av fallet till Polisinrättningen i Helsingfors. Strax efter det gav åklagaren en utredningsorder och förundersökningen inleddes, varefter utredningsansvaret överfördes till Centralkriminalpolisen.
Fartyget hänvisades att flytta sig till en trygg plats för utredning, och när fartyget anlände till Finlands territorialvatten den 31 december 2025 tog myndigheterna det i besittning. Senare flyttades fartyget under uppsikt av myndigheter till hamnen i Kantvik i Kyrkslätt för mer omfattande utredningsåtgärder. 
För att utreda fallet inrättades ett nationellt myndighetsgemensamt PTG-team för inhämtning av information och utredning samt ett internationellt gemensamt utredningsteam med Estland.
Centralkriminalpolisen tog fartyget i beslag för att trygga utredningen från den 7 till 12 januari 2026.
Under förundersökningen har man samlat information bland annat från skadeplatsen, ombord på fartyget och från besättningens anordningar, och utredningen har framskridit med hjälp av tekniska och taktiska metoder. Utredningen har omfattat bland annat förhör, submarina undersökningar och omfattande myndighetssamarbete.]]>

Källa: Poliisi.fi