NordenBladet — – Polisens operativa resultat under början av året har till största delen utvecklats i en positiv riktning. Sammantaget har polisens verksamhet stärkts särskilt när det gäller bekämpningen av grov brottslighet och tillgången till tjänster, säger polisöverdirektör Ilkka Koskimäki.
– Handläggningstider, utredningarnas realtid och säkerställandet av regional likabehandling kräver dock fortsatta åtgärder.
Polisstyrelsen höll förra veckan diskussioner om mellanresultat med cheferna för polisenheterna. Vid diskussionerna bedömdes hur målen har uppnåtts samt vilka prioriteringar som gäller för resten av året.
Uppklaringsprocenten för våldsbrott har förbättrats
Enligt den senaste informationen har uppklaringsprocenten för vålds- och rånbrott förbättrats från 64 procent till 71 procent.
– Grova brott har kunnat klaras upp snabbare än tidigare och under de senaste åren har brottsspiraler kunnat brytas i ett tidigt skede. Till exempel stoppades den kraftiga ökningen av ungdomsbrott åren 2023–2024 genom intensifierad utredning och riktade åtgärder, säger polisöverinspektör Minna Ketola.
– Nu ser det åter ut som om ungdomsbrotten har återgått till en tillväxtbana på några procent, och de åtgärder som visat sig fungera behöver fortsätta och ytterligare intensifieras.
Polisen har också lagförslag under beredning som särskilt när det gäller allvarliga gärningar begångna av minderåriga skulle möjliggöra nödvändiga åtgärder för att motverka en negativ utveckling.
Antalet avslöjade grova narkotikabrott har ökat och storleken på enskilda beslag har vuxit. En stor del av användningsbrotten upptäcks i samband med trafikövervakning, särskilt som drograttfylleri.
Även identifieringen av våld i nära relationer har förbättrats. Polisen gör cirka 950 brotts- och barnskyddsanmälningar per månad. Antalet har ökat med omkring 200 anmälningar per månad efter att de nationella anvisningarna uppdaterades. Tillfälliga kontaktförbud utfärdas drygt 50 gånger per månad.
Insatstiderna har förbättrats, antalet uppdrag har ökat
Insatstiden vid brådskande utryckningsuppdrag har förbättrats samtidigt som antalet uppdrag har ökat.
– I praktiken innebär detta att polisen hinner fram snabbare, trots att det finns fler brådskande uppdrag än tidigare, konstaterar polisöverinspektör Sami Hätönen.
Även polisens övervakning och förebyggande arbete syns tydligare i vardagen.
– Andelen självinitierade uppdrag har stigit till minst 50 procent i nästan alla enheter. Polispatruller rör sig aktivt i skolor och daghem och är därmed allt mer närvarande bland unga. Detta möjliggör också tidiga ingripanden vid störningar.
Antalet avlägsnanden ur landet och avvisningar har ökat
– Verksamheten leds utifrån en mer detaljerad lägesbild än tidigare. Ett särskilt exempel är avvisningar som grundar sig på allmän ordning och säkerhet, med vilka man förhindrar att till exempel yrkeskriminella eller supportrar som är kända för våldsamhet får tillträde till landet.
Den elektroniska servicen har nått en ny nivå. Av polisens tillståndstjänster sköts 78,9 procent elektroniskt.
Handläggningen av brottsanmälningar är fortfarande en flaskhals
Sju av tio brottsanmälningar avgörs inom mindre än en månad. Det uppställda målet är ännu mer ambitiöst, 75–80 procent.
– Målet nås inte i alla ärenden på grund av till exempel behovet av tilläggsutredningar i brottsanmälningar och fördröjningar i svaren, konstaterar Minna Ketola.
Den realtidsbaserade utredningen av brott som gäller barn och unga är fortfarande en utmaning och utredningstiderna har förlängts. Under början av året ökade misstankarna om våldsbrott bland unga med åtta procent och ungdomsbrotten totalt med 3,5 procent.
– Ökningen ökar belastningen på utredningarna och försvårar snabb handläggning, även om utredningsverksamheten har centraliserats och utvecklats i flera enheter.
I glesbygdsområden kan väntetiden på patruller vara längre
Regionala skillnader påverkar oundvikligen nivån på polisens service. I glesbygdsområden har insatstiderna trots genomförda utvecklingsåtgärder inte nått målen på grund av långa avstånd och begränsade resurser.
Effekten på enskilda uppdrag kan vara betydande, även om det nationella genomsnittet fortfarande ligger på en god nivå, säger Sami Hätönen.
Som en del av arbetet med att förbättra smidigheten och snabbheten i brottsutredningar, förbättra kundservicen och minska ärendebelastningen har man utvecklat så att vissa utredningsåtgärder redan utförs av fältpatruller.
Utredningsåtgärder som utförs av fältpatruller förbättrar kvaliteten på polisens tjänster och påskyndar förundersökningen. Framsteg har gjorts i detta avseende vid varje polisinrättning.
Närledarskap är en av polisens styrkor
Enligt polisens personalbarometer är närledarskap en av organisationens styrkor. Den nationella tyngdpunkten ligger på människoorienterat och professionellt ledarskap. Målet grundar sig på polisens valda utvecklingstema och vidare på statens personalstrategi 2030.
– Sedan i fjol har arbetsförmågeledning varit ett centralt utvecklingsområde. Cheferna stöder arbetsförmågan i det dagliga ledarskapet och ingriper tidigt vid utmaningar. Lösningar söks tillsammans med medarbetarna, säger förvaltningsdirektör Kati Korpi.
Polisens chefer har utbildats i arbetsförmågeledning. Företagshälsovården ger stöd för att förebygga belastning i krävande arbetsuppgifter.
Polisen följer också våld och hot som riktas mot personalen noggrannare än tidigare. Målet är att förbättra lägesbilden och utveckla arbetssäkerheten.
Cheferna ger ett löfte om gott ledarskap
Löftet om gott ledarskap infördes i fjol och arbetet med att förankra det fortsätter. Ledning av arbetsförmåga i vardagen är en del av alla chefers normala dagliga ledarskap.
– Cheferna för polisenheterna har förbundit sig att leda i enlighet med värderingarna, den etiska koden och arbetsvälbefinnandet. Vårt ledarskap är människoorienterat och säkerställer produktivitet och resultat, säger Korpi.
Sjukfrånvaron inom polisen har under de senaste åren legat på samma nivå, cirka 11 dagar per årsverke. För poliser i tjänst är siffran något under 10 dagar.
Under början av året har sjukfrånvaron bland poliser minskat något. Den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro bland polisens personal är sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.]]>
– Handläggningstider, utredningarnas realtid och säkerställandet av regional likabehandling kräver dock fortsatta åtgärder.
Polisstyrelsen höll förra veckan diskussioner om mellanresultat med cheferna för polisenheterna. Vid diskussionerna bedömdes hur målen har uppnåtts samt vilka prioriteringar som gäller för resten av året.
Uppklaringsprocenten för våldsbrott har förbättrats
Enligt den senaste informationen har uppklaringsprocenten för vålds- och rånbrott förbättrats från 64 procent till 71 procent.
– Grova brott har kunnat klaras upp snabbare än tidigare och under de senaste åren har brottsspiraler kunnat brytas i ett tidigt skede. Till exempel stoppades den kraftiga ökningen av ungdomsbrott åren 2023–2024 genom intensifierad utredning och riktade åtgärder, säger polisöverinspektör Minna Ketola.
– Nu ser det åter ut som om ungdomsbrotten har återgått till en tillväxtbana på några procent, och de åtgärder som visat sig fungera behöver fortsätta och ytterligare intensifieras.
Polisen har också lagförslag under beredning som särskilt när det gäller allvarliga gärningar begångna av minderåriga skulle möjliggöra nödvändiga åtgärder för att motverka en negativ utveckling.
Antalet avslöjade grova narkotikabrott har ökat och storleken på enskilda beslag har vuxit. En stor del av användningsbrotten upptäcks i samband med trafikövervakning, särskilt som drograttfylleri.
Även identifieringen av våld i nära relationer har förbättrats. Polisen gör cirka 950 brotts- och barnskyddsanmälningar per månad. Antalet har ökat med omkring 200 anmälningar per månad efter att de nationella anvisningarna uppdaterades. Tillfälliga kontaktförbud utfärdas drygt 50 gånger per månad.
Insatstiderna har förbättrats, antalet uppdrag har ökat
Insatstiden vid brådskande utryckningsuppdrag har förbättrats samtidigt som antalet uppdrag har ökat.
– I praktiken innebär detta att polisen hinner fram snabbare, trots att det finns fler brådskande uppdrag än tidigare, konstaterar polisöverinspektör Sami Hätönen.
Även polisens övervakning och förebyggande arbete syns tydligare i vardagen.
– Andelen självinitierade uppdrag har stigit till minst 50 procent i nästan alla enheter. Polispatruller rör sig aktivt i skolor och daghem och är därmed allt mer närvarande bland unga. Detta möjliggör också tidiga ingripanden vid störningar.
Antalet avlägsnanden ur landet och avvisningar har ökat
– Verksamheten leds utifrån en mer detaljerad lägesbild än tidigare. Ett särskilt exempel är avvisningar som grundar sig på allmän ordning och säkerhet, med vilka man förhindrar att till exempel yrkeskriminella eller supportrar som är kända för våldsamhet får tillträde till landet.
Den elektroniska servicen har nått en ny nivå. Av polisens tillståndstjänster sköts 78,9 procent elektroniskt.
Handläggningen av brottsanmälningar är fortfarande en flaskhals
Sju av tio brottsanmälningar avgörs inom mindre än en månad. Det uppställda målet är ännu mer ambitiöst, 75–80 procent.
– Målet nås inte i alla ärenden på grund av till exempel behovet av tilläggsutredningar i brottsanmälningar och fördröjningar i svaren, konstaterar Minna Ketola.
Den realtidsbaserade utredningen av brott som gäller barn och unga är fortfarande en utmaning och utredningstiderna har förlängts. Under början av året ökade misstankarna om våldsbrott bland unga med åtta procent och ungdomsbrotten totalt med 3,5 procent.
– Ökningen ökar belastningen på utredningarna och försvårar snabb handläggning, även om utredningsverksamheten har centraliserats och utvecklats i flera enheter.
I glesbygdsområden kan väntetiden på patruller vara längre
Regionala skillnader påverkar oundvikligen nivån på polisens service. I glesbygdsområden har insatstiderna trots genomförda utvecklingsåtgärder inte nått målen på grund av långa avstånd och begränsade resurser.
Effekten på enskilda uppdrag kan vara betydande, även om det nationella genomsnittet fortfarande ligger på en god nivå, säger Sami Hätönen.
Som en del av arbetet med att förbättra smidigheten och snabbheten i brottsutredningar, förbättra kundservicen och minska ärendebelastningen har man utvecklat så att vissa utredningsåtgärder redan utförs av fältpatruller.
Utredningsåtgärder som utförs av fältpatruller förbättrar kvaliteten på polisens tjänster och påskyndar förundersökningen. Framsteg har gjorts i detta avseende vid varje polisinrättning.
Närledarskap är en av polisens styrkor
Enligt polisens personalbarometer är närledarskap en av organisationens styrkor. Den nationella tyngdpunkten ligger på människoorienterat och professionellt ledarskap. Målet grundar sig på polisens valda utvecklingstema och vidare på statens personalstrategi 2030.
– Sedan i fjol har arbetsförmågeledning varit ett centralt utvecklingsområde. Cheferna stöder arbetsförmågan i det dagliga ledarskapet och ingriper tidigt vid utmaningar. Lösningar söks tillsammans med medarbetarna, säger förvaltningsdirektör Kati Korpi.
Polisens chefer har utbildats i arbetsförmågeledning. Företagshälsovården ger stöd för att förebygga belastning i krävande arbetsuppgifter.
Polisen följer också våld och hot som riktas mot personalen noggrannare än tidigare. Målet är att förbättra lägesbilden och utveckla arbetssäkerheten.
Cheferna ger ett löfte om gott ledarskap
Löftet om gott ledarskap infördes i fjol och arbetet med att förankra det fortsätter. Ledning av arbetsförmåga i vardagen är en del av alla chefers normala dagliga ledarskap.
– Cheferna för polisenheterna har förbundit sig att leda i enlighet med värderingarna, den etiska koden och arbetsvälbefinnandet. Vårt ledarskap är människoorienterat och säkerställer produktivitet och resultat, säger Korpi.
Sjukfrånvaron inom polisen har under de senaste åren legat på samma nivå, cirka 11 dagar per årsverke. För poliser i tjänst är siffran något under 10 dagar.
Under början av året har sjukfrånvaron bland poliser minskat något. Den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro bland polisens personal är sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.
]]>
Källa: Poliisi.fi