NordenBladet â Det sjĂ€lvstĂ€ndiga Finlands 100-Ă„rsjubileum 2017 visade att man i samband med statligt firande ocksĂ„ kan uppmĂ€rksamma mer vardagliga och ansprĂ„kslösa men samtidigt ocksĂ„ gladare teman med anknytning till det finlĂ€ndska. Detta framgĂ„r av en undersökning av det kulturpolitiska forskningscentret Cupore, Owal Group och Demos Helsinki. Effekterna av jubileumsĂ„ret Finland 100 Ă„r utvĂ€rderas i tre temarapporter.Den öppna ansökningsomgĂ„ngen för projekt inom ramen för Finlands 100-Ă„rsjubileum och de tusentals förslag till projekt som lĂ€mnades in gav upphov till ett fenomen som saknar motstycke i tidigare statliga jubileumsĂ„r. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet gav medborgare och olika samhĂ€llsaktörer en möjlighet att bidra till jubileumsĂ„rets innehĂ„ll med sin egen verksamhet. Det demokratiska sĂ€ttet att genomföra jubileumsĂ„ret berĂ€ttar om det finlĂ€ndska samhĂ€llet 2017. Denna verksamhetsmodell som engagerade samhĂ€llet pĂ„ bred front Ă€r en förebild för framtida nationella fester och jubileumsĂ„r.JubileumsĂ„ret gjorde det möjligt att behandla mĂ„nga olika teman med anknytning till det finlĂ€ndska, men inget enskilt tema betonades sĂ€rskilt. MĂ„nga av jubileumsĂ„rets programprojekt hade exempelvis ett jĂ€mstĂ€lldhets- eller likabehandlingstema, och fokus i jubileumsĂ„rets program lĂ„g förutom pĂ„ nulĂ€get och det förflutna Ă€ven pĂ„ framtiden. Trots det var mĂ„let inte att lĂ€gga fram sĂ€rskilda visioner för det finlĂ€ndska samhĂ€llet. Den samhĂ€lleliga debatten vilade pĂ„ enskilda programprojekt och aktörerna bakom dem.Enligt undersökningen hade jubileumsĂ„ret inga betydande effekter pĂ„ mĂ„ngfalden i vĂ„rt samhĂ€lle. Medborgarna upplevde jubileumsĂ„ret som ett lockande men tillfĂ€lligt fenomen. Enligt undersökningen har finlĂ€ndarnas kĂ€nsla av samhörighet blivit nĂ„got svagare tre Ă„r efter jubileumsĂ„ret.Utöver stora nationella hĂ€ndelser och imponerande hjĂ€ltedĂ„d uppmĂ€rksammade jubileumsĂ„rets programprojekt bland annat vardag, arbete och lokalhistoria i det sjĂ€lvstĂ€ndiga Finland. Den högtidliga festen blev ocksĂ„ en glad fest, vilket i medborgarnas ögon var en vĂ€lkommen förĂ€ndring. En glad stĂ€mning verkar ha varit en viktigare mĂ„lsĂ€ttning Ă€n under tidigare jubileumsĂ„r.JubileumsĂ„ret förĂ€ndrade inte de sĂ€tt att fira sjĂ€lvstĂ€ndigheten som medborgarna betraktar som allra viktigast, och inte heller de centrala temana för vĂ„r nationella identitet eller Finlandsbilden utĂ„t. Traditionella teman med anknytning till det finlĂ€ndska och sjĂ€lvstĂ€ndigheten spelade en framtrĂ€dande roll. OkĂ€nd soldat, veteraner och slottsbalen Ă€r fortfarande en viktig del av finlĂ€ndarnas sjĂ€lvstĂ€ndighetsfirande.Enligt undersökningen gav jubileumsĂ„rets mĂ„ngfald inte upphov till nĂ„gra nya, betydande nationella berĂ€ttelser. Programmet synliggjorde dock teman och traditioner som gĂ€rna fĂ„r bli en del av den nationella identiteten, bland annat vad gĂ€ller glĂ€dje, vardag och mĂ„ngfald. JubileumsĂ„rets program och framtoning stöder en fortsatt utveckling av en mĂ„ngfaldig nationell identitet. Situationen i samhĂ€llet 2017 efter flyktingkriserna syntes i att jubileumsĂ„ret framstod som en fest med bra stĂ€mning som Ă€r öppen för alla.I den tredje delrapporten om effekterna av Finlands 100-Ă„rsjubileum behandlas den nationella identiteten och Finlandsbilden. Den fjĂ€rde delrapporten sammanfattar resultaten av rapportserien om effekterna av Finlands 100-Ă„rsjubileum. Den första delrapporten som handlar om samarbete och organisering publicerades i september 2020. Den andra delrapporten med temat deltagande och delaktighet publicerades i december 2020.
KĂ€lla: Valtioneuvosto.fi