NordenBladet â Kriminella startar allt oftare företag för att kunna utnyttja de svenska vĂ€lfĂ€rdssystemen för pengar. Det visar en ny lĂ€gesbild av den organiserade brottsligheten frĂ„n 12 myndigheter. Staten förlorar miljarder Ă„rligen till den organiserade brottsligheten.
Företag som styrs av kriminella kan ge sken av att bedriva en legal verksamhet inom mÄnga olika branscher. Men företagen utgör i sjÀlva verket en fasad för att kriminella till exempel ska kunna importera arbetskraft frÄn tredje land, ansöka om och fÄ bidrag utbetalade och lura det svenska skattesystemet.
â Brottsligheten grĂ€ver sig allt djupare under ytan och begĂ„s mer i det dolda genom legala företag, infiltration och penningtvĂ€tt av brottsvinster. Den hĂ€r nya lĂ€gesbilden ger oss myndigheter en gemensam problembild och skapar förutsĂ€ttningar för oss att kunna anvĂ€nda fler verktyg och dĂ€rmed nĂ„ en bredare effekt i det brottsbekĂ€mpande arbetet, sĂ€ger Linda H Staaf, chef för Polismyndigheten nationella operativa avdelningens underrĂ€ttelseenhet och ordförande i nationellt underrĂ€ttelsecentrum (Nuc) som vartannat Ă„r redovisar en lĂ€gesbild av den organiserade brottsligheten som de samverkande myndigheterna och nĂ€tverksmyndigheterna möter.
Den organiserade brottsligheten innebÀr miljardförluster för staten och bedöms hota sÄvÀl invÄnarnas trygghet, sÀkerhet och hÀlsa, som samhÀllsviktiga funktioner samt demokrati och rÀttssÀkerhet.
â Den grova brottsligheten har gĂ„tt frĂ„n att rĂ„na banker och vĂ€rdetransporter till att nu rĂ„na socialförsĂ€kringen istĂ€llet. Vi mĂ„ste bygga system som klarar den typen av pĂ„frestningar och förhindra att brotten kan begĂ„s. För att göra det behöver vi kunna byta information som Ă€r viktig för brottsbekĂ€mpning mellan myndigheter pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt. Informationen finns, men den Ă€r inte tillgĂ€nglig, sĂ€ger Britt-Marie Hultström, verksamhetsomrĂ„deschef, FörsĂ€kringskassan.
Ekonomisk vinning Àr en av de viktigaste drivkrafterna för organiserad brottslighet. Kriminella rör sig ofta i en grÄzon mellan illegal och legal verksamhet, enligt rapporten. Svarta löner har delvis övergÄtt i lÄga vita löner och det förekommer exploatering av mÀnniskor, identitetsutnyttjande och falska inkomstuppgifter.
â NĂ€r mĂ„nga myndigheter samverkar ökar vĂ„r förmĂ„ga att angripa och försvĂ„ra kriminellas penninghantering och tvĂ€tt av brottsvinster. Vi behöver arbeta tillsammans med alla vĂ„ra verktygslĂ„dor. I förlĂ€ngningen riskerar de brottsliga angreppen att leda till sĂ€mre samhĂ€llsservice och de skadar ocksĂ„ förtroendet för staten och myndigheterna vilket gynnar tillvĂ€xten av parallella samhĂ€llsstrukturer, sĂ€ger Elena Wallin, underrĂ€ttelsechef, Skatteverket.
Gemensamt för brottsligheten mot utbetalande system och undandragande av skatter och avgifter Àr att den riktas mot staten och att företag har en central roll. De enskilt största utbetalningarna frÄn vÀlfÀrdssystemet görs till företag.
âGenom att anvĂ€nda företag som brottsverktyg fĂ„r man tillgĂ„ng till den legala sfĂ€ren och kan utnyttja detta till att begĂ„ brott som t.ex. bedrĂ€gerier och brott mot vĂ€lfĂ€rdssystemet. HuvudmĂ€nnen kan undgĂ„ straff genom att sĂ€tta in mĂ„lvakter som företrĂ€dare för företaget. En fortsatt god myndighetssamverkan Ă€r en förutsĂ€ttning för att kunna komma Ă„t brottsligheten men vi behöver ocksĂ„ effektivare verktyg för att kunna upptĂ€cka och avbryta pĂ„gĂ„ende brottslighet. Nuvarande regelverk begrĂ€nsar oss idag, till exempel behöver vi i vĂ„r underrĂ€ttelseverksamhet ha möjlighet att kunna fĂ„ ut finansiell information sĂ„som kontoutdrag och elektronisk kommunikation, sĂ€ger Torbjörn RosĂ©n, polischef vid Ekobrottsmyndigheten.
Myndigheterna i satsningen mot organiserad brottslighet möter brottslighet av varierande karaktĂ€r; frĂ„n narkotika och vĂ„ld â till vĂ€lfĂ€rdsbrott och olika former av ekonomisk brottslighet.
â Narkotikahandeln utgör en central inkomstkĂ€lla för organiserad brottslighet. Det finns ocksĂ„ en stark koppling mellan narkotikamarknaden och de skjutningar och sprĂ€ngningar som skett under senare Ă„r. Det Ă€r dĂ€rför angelĂ€get att satsningen fokuserar pĂ„ allvarlig samhĂ€lls- och systemhotande brottslighet dĂ€r fler myndigheter med gemensamma krafter kan nĂ„ framgĂ„ng i att inte bara bekĂ€mpa brottslighet utan ocksĂ„ förebygga att den sker, sĂ€ger Linda H Staaf.
Myndighetsgemensam lÀgesbild organiserad brottslighet 2021
Myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet
Kort fakta om myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet
Sedan 2009 samverkar tolv svenska myndigheter med underrÀttelser och operativa insatser mot kriminella individer, nÀtverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten. Satsningen Àr pÄ uppdrag av regeringen.
De samverkande myndigheterna ska gemensamt bekÀmpa den organiserade brottsligheten. Fokus ska ligga pÄ bekÀmpning av allvarlig och samhÀllshotande organiserad brottslighet, och mot organiserad brottslighet i lokalsamhÀllet med sÀrskilt fokus pÄ utsatta omrÄden.
Myndigheterna som ingĂ„r i satsningen Ă€r Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, FörsĂ€kringskassan, KriminalvĂ„rden, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polisen, Skatteverket, SĂ€kerhetspolisen, Tullverket och Ă
klagarmyndigheten. Ytterligare nio myndigheter ingÄr som nÀtverksmyndigheter: Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnÀmnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vÄrd och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen samt LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn som samordnar övriga lÀnsstyrelser i satsningen.
Kriminella startar allt oftare företag för att kunna utnyttja de svenska vÀlfÀrdssystemen för pengar. Det visa
KĂ€lla: Polisen.se