NordenBladet — På grund av klimatförändringen är översvämningar och torka allt vanligare i Saimen. Eftersom vattenförhållandena varierar ovanligt mycket oftare än tidigare, har den finsk-ryska gränsvattendragskommissionen kommit överens om gemensamma åtgärder för att öka det proaktiva arbetet och informationsutbytet när det gäller avtappningar i Saimen och Vuoksen.Fördraget om avtappningsstadgan för Saimen och Vuoksen som undertecknades av Finland och Sovjetunionen 1989 är fortfarande i kraft mellan Finland och Ryssland. Enligt avtappningsstadgan ska vattenståndet i Saimen och vattenflödet i Vuoksen hållas på så normal nivå som möjligt. Vattenståndet i Saimen regleras inte i normala fall, det vill säga när vattenståndet avviker mindre än 0,5 meter från den aktuella tidpunktens genomsnittliga vattenstånd.  Syftet med avtappningsstadgan är att sänka exceptionella översvämningstoppar och höja exceptionellt låga vattenstånd i Saimen. Avtappningen till Vuoksen kan ökas eller minskas om vattennivån stiger eller riskerar att stiga över eller sjunka under den normala variationen i vattennivån. När man genomför avtappningarna, tar man hänsyn till vilka konsekvenser detta medför för Finland och Ryssland.Under de senaste åren har i synnerhet vinterregnen varit rikligare i Saimenområdet än tidigare. Avtappningsstadgan har visat sig fungera väl och avtappningarna görs även i fortsättningen inom ramarna för stadgan. Det proaktiva arbetet ökas och de exceptionella avtappningarna inleds tidigare än förut utgående från vattenprognoserna. På detta sätt kan man bättre än tidigare bereda sig på översvämningar och torka som ökar på grund av klimatförändringen. – De gemensamma åtgärderna i samband med avtappningarna i Saimen och Vuoksen är ett historiskt steg i gränsvattendragssamarbetet mellan Finland och Ryssland och visar att vi tillsammans är beredda att svara på de utmaningar som klimatförändringen medför, säger jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio som också är ordförande för gränsvattendragskommissionen i Finland.Avtappningsstadgan för Saimen Avtappning från Saimen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har tillsammans med sina samarbetspartner utarbetat ett nytt operativt program för att minska ammoniakutsläpp från jordbruket i enlighet med de skärpta internationella kraven. Det första operativa programmet togs fram 1994, det föregående programmet är från 2018.God luftkvalitet är viktig för människors och djurs hälsa och trivsel samt naturens välmående. I Finland är luftkvaliteten allmänt taget god, men vi måste hela tiden arbeta för den inom olika sektorer.Finland har såväl internationellt som på EU-nivå åtagit sig att förbättra luftkvaliteten genom att minska utsläppen till atmosfären. En av de gaser som ska minskas är ammoniak.Största delen av våra ammoniakutsläpp kommer från jordbruket, vilket betyder att jordbruket kan påverka ammoniakutsläppen och därigenom luftkvaliteten väldigt mycket. Från och med 2020 ska Finland minska ammoniakutsläppen med 20 procent jämfört med 2005 års utsläpp.Jord- och skogsbruksministeriet har tillsammans med miljöministeriet, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Finlands naturskyddsförbund och  Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK uppdaterat det operativa programmet för att minska jordbrukets ammoniakutsläpp 2021–2027. Uppdateringen har i huvudsak gjorts av temagruppen som arbetat med att genomföra det nationella luftvårdsprogrammet 2030. Med hjälp av de åtgärder som ingår i det operativa programmet vill man minska jordbrukets ammoniakutsläpp så att de ligger i linje med kraven. De effektivaste åtgärderna har att göra med att lagra och sprida stallgödsel. Det föregående operativa programmet som löpte över åren 2018-2020  blev klart 2018. Det första programmet togs fram 1994.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nordatlantiska rådet (North Atlantic Council, NAC), som består av ambassadörerna i Natos medlemsländer, och rådets ordförande generalsekreterare Jens Stoltenberg besöker Finland den 25–26 oktober 2021. Bild: NATOBesöket inleds med ett bilateralt samtal mellan republikens president Sauli Niinistö och generalsekreterare Stoltenberg, samt med presidentens samtal med rådet.Utrikesminister Haavisto träffar Nato-rådet under ett lunchsamtal. Dessutom har utrikesminister Haavisto ett bilateralt möte med generalsekreterare Stoltenberg.Under dagen besöker Nato-ambassadörerna även riksdagen, där de träffar talman Anu Vehviläinen och representanter för utrikes- och försvarsutskotten. I programmet ingår därtill ett besök hos Gardesjägarregementet under ledning av försvarsminister Antti Kaikkonen och kommendör för Försvarsmakten general Timo Kivinen.På kvällen träffar statsminister Sanna Marin generalsekreterare Stoltenberg bilateralt och bjuder Nato-ambassadörerna på middag.I programmet tisdagen den 26 oktober ingår ett möte med inrikesminister Maria Ohisalo och dessutom får gästerna bekanta sig med verksamheten vid Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot.Besöket erbjuder en möjlighet att främja Natos förståelse av säkerhetsläget i Östersjöregionen och i norra Europa. Besöket är också ett tecken på Finlands och Sveriges nära Nato-partnerskapet och de nära bilaterala relationerna mellan Finland och Sverige.Från Finland fortsätter rådet och generalsekreteraren sin resa till Sverige, som de besöker den 26–27 oktober.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Beredningen av en totalreform av sexualbrottslagstiftningen har fortsatt utifrån den omfattande remissbehandling som ordnades för ett år sedan. Den mångsidiga respons som samlades in har beaktats i den fortsatta beredningen. De viktigaste preciseringarna gäller bestämmelserna om våldtäkt och bestämmelserna om sexualbrott mot barn. Justitieministeriet ber nu vissa centrala experter om preciserande synpunkter på lagutkastet.Utgångspunkterna för totalreformen är att stärka vars och ens sexuella självbestämmanderätt och personliga integritet.Bestämmelserna om våldtäktI lagutkastet ändras definitionen av våldtäkt så att den utgår från brist på samtycke. Detta genomförs så att våldtäkt definieras som samlag med en person som inte deltar frivilligt.I den fortsatta beredningen har bestämmelserna ytterligare preciserats med beaktande av remissvaren. Det ska inte anses som frivilligt deltagande i samlag om personen inte har uttryckt sin frivillighet verbalt, genom sitt uppförande eller på något annat sätt.Det räknas inte heller som frivillighet om en person tvingas att uttrycka samtycke eller om hen på grund av omständigheterna inte kan formulera eller uttrycka sin vilja. En sådan situation kan uppstå till exempel om en person har utsatts för våld, om hen är rädd eller om hen inte har en verklig valmöjlighet på grund av allvarligt missbruk av maktposition.Den reviderade lagstiftningen innebär att fler gärningar kommer att straffas som sexualbrott än idag. Syftet är att definitionen av våldtäkt framför allt tar hänsyn till offrets egen vilja och inte enbart till hur förövaren har agerat. Detta innebär att straffansvaret realiseras bättre och att offrets ställning stärks.  Genom lagstiftningen fastställs inga gränser för sexuellt umgänge mellan vuxna, så länge som det inte kränker någons självbestämmanderätt.Skyddet av barn stärksI lagutkastet har bestämmelserna om sexualbrott mot barn förtydligats och förenklats. Straffansvaret och påföljderna har skärpts.En av utgångspunkterna i lagförslaget är att ett barn inte på ett giltigt sätt kan ge sitt samtycke till sexuella handlingar med en vuxen.Samlag med ett barn under 16 år ska i sig enligt förslaget i regel bestraffas som våldtäkt mot barn. Gärningar av detta slag ändras således i strafflagen som regel från utnyttjandebrott till våldtäkt mot barn. Minimistraffet höjs från ett år till två år i fängelse. Utgångspunkten är att fängelsestraffet därmed i praktiken ska dömas som ovillkorligt.Inbördes sexuellt umgänge mellan ungdomar som inte kränker någons sexuella självbestämmanderätt ska inte heller i framtiden vara straffbart.Avsikten är att regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen i början av 2022.Statsrådets projektportal

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari reser till Stockholm den 25 oktober. Ministern träffar Sveriges utrikeshandelsminister Anna Hallberg och företrädare för den svenska industrin tillsammans med svenska och finska företag och universitet.Finlands och Sveriges utrikeshandelsministrar träffades i Lahtis i september och kom då överens om ett tätare samarbete för att stärka finansieringen av ländernas forsknings- och utvecklingsverksamhet, nya investeringar och internationalisering. Under detta besök är avsikten att konkretisera planerna tillsammans med högskolor och företag.”I Lahtis kom vi överens om att konkretisera samarbetet kring eldriven transport och koldioxidneutralt byggande. Genom att förena våra krafter blir vi starkare internationellt”, säger minister Skinnari. Under sitt besök träffar minister Skinnari Sveriges utrikeshandelsminister Anna Hallberg och Marcus Wallenberg, som företräder den svenska industrin. Ministrarna kommer tillsammans att träffa representanter för näringslivet och universitet. Från Sverige deltar bland annat Luleå tekniska universitet, Stora Enso och SSAB. Bland annat Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet (LUT), som satsar på klimatneutralt byggande och eldrivna transporter, och tillväxtföretaget Kempower från Lahtis, företräder Finland. Minister Skinnari träffar också Sveriges finansminister Magdalena Andersson.”Samarbetet mellan Finland och Sverige är mycket intensivt på nästan alla områden, inklusive handel och forskning. Den globala konkurrensen är mycket hård och därför ligger det i båda ländernas intresse att just vi samarbetar”, säger Skinnari. 

Källa: Valtioneuvosto.fi