NordenBladet — Utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om ändring av elmarknadslagen och till vissa lagar som har samband med den har sänts på remiss. Förslaget ökar bland annat flexibiliteten i elsystemet, medför nya möjligheter för kunderna att delta på marknaden och förbättrar försörjningsberedskapen genom att ett smartare elnät och energilagringsmöjligheter utvecklas.Det huvudsakliga syftet med propositionen är att sätta i kraft de ändringar som elmarknadsdirektivet kräver i den nationella lagstiftningen om elmarknaden. Ett annat viktigt mål är att genomföra de konkreta åtgärderna i den slutrapport som arbets- och näringsministeriets arbetsgrupp för smarta nät publicerade i oktober 2018. Med hjälp av åtgärderna kan ett smart elsystem främja kundernas möjligheter att aktivt delta på elmarknaden och främja leveranssäkerheten. I propositionen föreslås bland annat preciseringar av principerna för ägande och användning av energilager och att flexibiliteten i nätverksamheten utnyttjas samt att ställningen på elmarknaden för självständiga aggregatorer som sammanför små konsumtions- och produktionsobjekt förtydligas.I regeringspropositionen föreslås också åtgärder för att förebygga osaklig avtals- och marknadsföringspraxis som riktas mot konsumenter på detaljmarknaden för el. Konsumentombudsmannen lade fram ett initiativ för arbets- och näringsministeriet i juni 2021. I initiativet föreslogs bland annat förbud mot förhandsfakturering inom detaljhandeln med el.Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen innan vårsessionen 2022 inleds.Utlåtanden kan lämnas fram till den 8 december 2021Utlåtandena till den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten Utlåtande.fi ska lämnas in senast den 8 december 2021. Utlåtandet behöver inte sändas in till ministeriet separat per e-post eller post. Den som lämnar ett utlåtande måste registrera sig och logga in i webbplatsen utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur tjänsten används finns i bruksanvisningarna för utlåtande.fi. Stöd för att använda tjänsten kan begäras på adressen lausuntopalvelu.om(at)gov.fi. Alla utlåtanden som lämnats är offentliga och publiceras på webbplatsen.Om den som ger utlåtande inte vill registrera sig i tjänsten, kan utlåtandet också sändas per e-post till kirjaamo.tem(at)gov.fi på arbets- och näringsministeriets registratorskontor. Vi ber er använda diarienumret VN/372/2021 som referens för utlåtandena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har beviljat 3 393 400 euro för att med anledning av coronavirusläget trygga verksamheten för idrottsorganisationer, regionala idrottsorganisationer och serier i bollsporter inom sommargrenar samt för att stödja stora idrotts- och motionsevenemang samt för att täcka extra kostnader.De riksomfattande grenförbunden beviljades sammanlagt 1 043 500 euro, varav 588 500 euro för att täcka underskott och 455 000 euro för utvecklingsprojekt. Inom utsatt tid hade det inkommit sammanlagt 34 ansökningar om understöd.Finlands Militäridrottsförbund beviljades 48 000 euro i utvecklingsunderstöd för att utveckla verksamheten vid idrottsklubbar för beväringar.De regionala idrottsorganisationerna beviljades sammanlagt 276 900 euro, varav 130 400 euro för utvecklingsprojekt och 146 500 euro i underskottsunderstöd. Inom utsatt tid hade det inkommit sammanlagt 789 ansökningar.Föreningarna som bedriver professionell tävlings- och elitidrott inom sommargrenar beviljades sammanlagt 1 455 000 euro. Med understödet täcks det underskott som uppstått på grund  arrangemangen vid hemmamatcher i serierna på de högsta nivåerna inom sommargrenar, på samma sätt som man gjort i fråga om serieverksamheten inom vintergrenarna, eftersom man till följd av myndighetsbeslut måste spela inför en begränsad publik. Träningsmatcher, tävlings- och publikevenemang har legat nere på grund av covid-19 pandemin. Verksamheten inom idrotts- och motionsföreningar har, liksom antalet deltagare, likaså minskat avsevärt. För att återuppliva verksamheten till tidigare nivåer krävs specialåtgärder samt extra investeringar för att antalet deltagare ska nå minst samma nivåer som före coronan, säger minister Antti Kurvinen.Specialunderstöd för att stöda stora idrotts- och idrottsevenemangPå grund av pandemin har man varit tvungen att ställa in nationella och internationella idrotts- och motionsevenemang eller ordna dem utan publik. Evenemang har också skjutits på framtiden eller flyttats till Finland. Allt detta har föranlett kostnader som inte kunnat beaktas på förhand.
Syftet med specialunderstödet är att täcka de kostnader som arrangörer av evenemang har haft för idrotts- och motionsevenemang som inställts, flyttats eller omorganiserats på grund av Covid-19-epidemin.Åtta arrangörer beviljades sammanlagt 815 000 euro i understöd för kostnader för 16 evenemang eller matcher för kvalificering till stora tävlingar. Understöd beviljades inte för evenemang som har fått understöd för stora evenemang 2021 för ifrågavarande stortävling eller för evenemang som uppskjutits till 2022. I framställan har ansökningar från sökande som fått evenemangsstöd av Statskontoret förkastats eftersom understöd inte kan beviljas för överlappande ändamål.Beviljade understöd Covid-19 pandemiunderstöd för motions- och idrottsföreningar 2021, nr. 2 (specialunderstöd)
Specialunderstöd för att stödja stora motions- och idrottsevenemang,Covid-19-stöd

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nu finns det mer detaljerad information om den framtida nyttan av och kostnaderna för informationssystemet för den byggda miljön. I en utredning som gjorts som en del av definitionen av systemet bedöms vilken nytta reformen kan förväntas medföra. Det har också gjorts en annan utredning där man kartlägger reformens inverkan på kommunernas försäljningsinkomster. Utredningarna gör det möjligt att se till att reformen ger fördelar för dem som använder systemet. De hjälper också att bedöma nyttan av denna omfattande investering i förhållande till kostnaderna.Utredningen som gjorts av Heikki Rannikko från Ramboll Oy visar att fördelarna med det nya riksomfattande informationssystemet är större än dess kostnader. Så är det speciellt på lång sikt då informationssystemet kompletteras med ny information och nya funktioner. Avsikten är att den första versionen av informationssystemet för den byggda miljön ska tas i bruk 2024. Omedelbara besparingar uppnås redan på kort sikt av att myndigheternas verksamhet effektiviseras.Utredningen bygger på tidigare ändrings- och nyttoanalyser och dessutom gjordes en närmare analys av vissa utvalda myndighetsprocesser. Nyttopotentialen av den digitala omställningen bedömdes utifrån processerna i Skatteförvaltningens fastighetsbeskattning, Räddningsväsendets uppgifter, regionala ansvarsmuseernas planutlåtanden samt beviljandet av miljötillstånd och Skogscentralens beslut. Med hjälp av exemplen kunde man få en uppfattning om hur processen kommer att förändras, vad som skulle kunna göras smidigare och hur mycket arbetstid en bättre tillgång till information kan spara. Uppgifter om den arbetstid som används för processerna fanns inte färdig och därför gjordes det en noggrannare bedömning av de utvalda exemplen.Den effektivitetsnytta som kan uppnås genom mer effektiva myndighetsprocesser uppgår enligt utredningens försiktiga uppskattning till cirka tio miljoner euro på fem år. Fördelarna ökar när informationssystemet kompletteras till att omfatta fler funktioner. Den slutliga årliga sparpotentialen för statens uppgifter uppskattats till två miljoner euro och för kommunernas del till 32 miljoner euro.Kartläggning av kommunernas försäljningsinkomsterI utredningen som Muutostuuli Oy gjorde på miljöministeriets uppdrag kartlades de inkomster som kommunerna får av försäljning av byggnadstillsynshandlingar och geografisk information. Kartläggningen som gjorts av Toni Saarikoski gällde inte inkomsterna av behandlingen av bygglov. Syftet var att utreda inte bara rörliga medel i euro utan också försäljningsrutinerna.Utredningen gjordes genom att kartlägga läget i 13 kommuner av olika storlek på olika håll i Finland. Generaliserat beräknas det att till de finländska kommunerna årligen inflyter 3,8–4,9 miljoner euro i försäljningsinkomster. Utredningen gav dock inte tillräckligt täckande uppgifter om utgifterna. Volymerna varierar naturligtvis enligt kommunens storlek. Byggnadstillsynens dokumentvolym är några hundra tusen exemplar per år och volymen av geografiskt informationsmaterial några tiotusentals exemplar per år. Särskilt de största kommunerna har olika nätbutiker för försäljning av informationsprodukter. Det fanns gott om information om produktpriser.Finlands miljöcentral (SYKE) utnyttjar båda utredningarna som en del av arbetet med att definiera informationssystemet för den byggda miljön. Arbetet ska bli klart vid årsskiftet.Bekanta dig med presentation om fördelar och kostnader (på finska i Ryhti-infon 26.10. och 2.11.)Bekanta dig med presentationen om utredning om kommunernas försäljningsinkomster (på finska i Ryhti-infon 26.10. och 2.11.)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har utrett skyldigheterna enligt språklagen och tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna när en privat aktör sköter offentliga uppgifter. Utredningen har gjorts av professor Kirsi Kuusikko från Lapplands universitet.Det framkommer av utredningen att när tjänster upphandlas hos en privat tjänsteproducent ska tillhandahållandet av språklig service vara ett tydligt kriterium för upphandlingen i enlighet med förpliktelserna i språklagen för det offentliga samfund som anskaffar tjänsten. Den som ansvarar för upphandlingen ska också ha en helhetsbild av hur skyldigheterna enligt språklagen uppfylls när tjänsten tillhandahålls. Enligt professor Kirsi Kuusikko har myndigheterna försökt bland annat utarbeta olika språkliga serviceplaner för att skapa en övergripande uppfattning av den språkliga servicen.
 
– Även likabehandlingsplanerna skulle kunna utvecklas så att språkperspektivet tydligare utgör en del av styrningen av verksamheten. I en likabehandlingsplan skulle man till exempel närmare kunna definiera vilka kvalitativa krav språklagstiftningen ställer på verksamheten, konstaterar Kuusikko.Grundlagsutskottet har bett regeringen bedöma hur de språkliga rättigheterna tillgodoses när offentliga förvaltningsuppgifter är utlagda på privata aktörer. Syftet med utredningen var att klarlägga eventuella tolkningsproblem i fråga om 25 § i språklagen och vad de beror på. Utredningen gjordes för att identifiera ett eventuellt behov av att revidera bestämmelsen och för att bestämmelsen lättare ska kunna tillämpas och följas upp när privata aktörer producerar tjänster. Målet var också att få

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen vill utvidga gipsbehandlingen av åkrar till större kustområden än för närvarande i enlighet med målen i Finlands program för hållbar tillväxt. Gipsbehandlingen inriktas på lämpliga åkerskiften i Bottenvikens, Bottenhavets, Skärgårdshavets och Finska vikens avrinningsområden. Övergödningen av Finlands kustvatten är fortfarande den största enskilda utmaningen inom vattenskyddet, och det behövs effektiva och omfattande åtgärder för att bekämpa den.Gipsbehandling av åkrar är en effektiv lösning inom den cirkulära ekonomin. Behandlingen minskar fosforbelastningen från jordbruket på Östersjön och främjar bevarandet av åkermarkens kolförråd. Effekten av gips har visats genom omfattande åkerförsök i Finland under de senaste tio åren. Forskningsresultaten visar att gipset i bästa fall halverar urlakningen av löslig fosfor från åkrar till vattendrag. Jordförbättrande gips, som används i Finland, är en biprodukt från gödselindustrin och uppfyller de uppställda renhetskraven.I programmet för effektiverat vattenskydd sprider man gips på åkrarna i Skärgårdshavets avrinningsområde i samarbete med jordbrukarna 2020–2023. Av områdets åkrar har ca 16 000 hektar behandlats med gips hittills.Finlands program för hållbar tillväxt finansieras med medel från EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland beviljar jordbrukare understöd för gips, som konkurrensutsätter anskaffningen och leveransen av gips till åkrarna. Gipsstödet beviljas genom jordbrukarens ansökan i form av en tjänst. De regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna ger jordbrukarna inom det egna verksamhetsområdet information om ansökningsomgången för gipsstöd våren 2022.Man har kartlagt de åkrar som lämpar sig för gipsbehandling i Finland. Målet för det pågående programmet för effektiverat vattenskydd 2019–2023 är att behandla cirka 65 000 hektar åker i Skärgårdshavets avrinningsområde. Anslaget i budgetpropositionen för nästa år möjliggör gipsbehandling av åkrar i andra kustområden på ca 35 000 hektar åkermark.I seminariet ”Gips, fiber och strukturkalk – ny information om miljönyttan” kan man höra om nyttan av gips. Seminariet ordnas den 8 december 2021 kl. 9–11. Vid seminariet behandlas resultaten av KIPSI- och KUITU-projekten samt projektet för strukturkalkning. Projekten ingår i programmet för effektiverat vattenskydd.

Källa: Valtioneuvosto.fi