NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet öppnar en ny ansökningsomgång för statsunderstöd för att ersätta de kostnader som uppstått 16.3.2020-1.7.2021 på grund av tryggandet av hälsosäkerheten vid gränserna under covid-19-epidemin. Utlysningen kompletterar det ursprungliga statsunderstöd som kunde sökas 11.11–9.12.2020 och på nytt 11.3–8.4.2021.Statsunderstödet öppnas på nytt eftersom alla de som är berättigade till ersättning inte har ansökt om understöd. På grund av understödets karaktär är det motiverat att alla de som kan tänkas ansöka också har en faktisk möjlighet att söka understödet. Det understöd som utlyses nu gäller inte de kostnader för hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena som uppstått efter den 2 juli 2021, utan för dem ordnas en separat ansökan vid en tidpunkt som meddelas senare. Regeringen har förbundit sig att ersätta alla de kostnader för hälsosäkerhetsåtgärder vid gränserna som orsakats av coronapandemin. Understödet kan sökas av kommuner, samkommuner, Ålands landskapsstyrelse och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) för deras kostnader för tryggandet av hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena.Ansökningstiden slutar den 26 november 2021 kl. 16.15.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I juni tillsatte inrikesministeriet ett projekt med uppgift att fastställa långsiktiga mål för Finlands övergripande migrationspolitik. Som bakgrund till arbetet kartläggs nu medborgarnas och invandrarnas tankar.I enkäten efterlyses synpunkter på hurdan migrationspolitik Finland behöver. Förslagen till utveckling av migrationspolitiken kan vara strategiska eller konkreta. Dessutom ska åsikterna gärna motiveras kort. Enkäten kan besvaras fram till den 30 november.Migrationspolitiken är ett omfattande politikområde. Genom den styrs bland annat hur vi får arbetstagare som vi behöver från utlandet till Finland, på vilka grunder asyl eller uppehållstillstånd beviljas i Finland, hurdana myndighetsprocesser invandrare stöter på och hurdan integration de erbjuds.Genom en övergripande migrationspolitik vill inrikesministeriet samla olika aktörers verksamhetsfält i en och samma diskussion och fastställa enhetliga mål för dem. En övergripande migrationspolitik innebär samarbete och olika aktörers delaktighet. Avsikten är att under projektet höra samhällets synpunkter på bred front.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president befullmäktigade en sidoackreditering fredagen den 4 november.Republikens president befullmäktigade chefen för Finlands ambassad i Abuja, ambassadör Leena Pylvänäinen, att representera Finland i Liberia.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko representerar Finland i eurogruppen måndagen den 8 november och i rådet för ekonomiska och finansiella frågor tisdagen den 9 november. Båda mötena ordnas i Bryssel.Utvärderingen av samordningen av den ekonomiska politiken i EU avbröts i fjol på grund av coronakrisen. Diskussionen inleddes på nytt i höst när Europeiska kommissionen offentliggjorde ett meddelande om saken. Utvärderingen gäller EU:s planeringstermin för den ekonomiska politiken och de finanspolitiska reglerna. Kommissionen presenterar sitt meddelande och finansministrarna diskuterar det preliminärt i rådet.Ministrarna diskuterar också energipriserna, inflationen och politiska åtgärder i anslutning till dessa. Dessutom behandlas bland annat förslaget till ändring av solvensreglerna för banksektorn samt genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens.Eurogruppen diskuterar den ekonomiska utvecklingenTemana för eurogruppens möte är bland annatden makroekonomiska utvecklingen, inflationen och de finanspolitiska utsikternasamordning av den ekonomiska politiken ur euroområdets synvinkeldigitala euronframstegen med slutförandet av bankunionen och utvecklingen inom banksektorn.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet uppdaterar promemorian om stamvårdande jakt på varg som är på remiss. Naturresursinstitutet har upptäckt ett programmeringsfel i de beräkningar som legat till grund för förordningen. Ministeriet ändrar inte förordningen eller avbryter beredningen, utan använder en annan modell för att fastställa referensvärdet för en gynnsam bevarandestatus för vargstammen.Naturresursinstitutet lämnade den 2 september 2021 en halvtidsrapport som jord- och skogsbruksministeriet har använt vid beredningen av förordningen. Halvtidsrapporten ingår i Naturresursinstitutets referensvärdesarbete som blir färdigt hösten 2022. Enligt halvtidsrapporten finns det flera sätt att bestämma referensvärdet för en gynnsam skyddsnivå. I rapporten redogör Naturresursinstitutet för tre sätt att bedöma referensvärdet, det vill säga att värdet fastställs enligt minsta livskraftiga population, genetisk livskraft eller livsmiljöns bärkraft. När det gäller modellen som bygger på minsta livskraftiga population identifierade Naturresursinstitutet i halvtidsrapporten möjligheten att tillämpa Sveriges modell. Som alternativ till denna modell utvecklar Naturresursinstitutet en egen riskbaserad beslutsmodell som ministeriet använde vid beredningen av förordningen. Felet visar att den valda riskbaserade beslutsmodellen ännu inte är helt klar. Naturresursinstitutet informerade ministeriet om programmeringsfelet den 2 november, det vill säga dagen efter att förordningen skickades ut på remiss (den 1 november). I diskussionerna med Naturresursinstitutet lyftes därefter fram ett annat alternativ för att beräkna referensvärdet, vilket också ingår i halvtidsrapporten. Eftersom referensvärdet för en gynnsam skyddsnivå kan fastställas på ett alternativt sätt avbryter jord- och skogsbruksministeriet inte beredningen av utkastet till förordning eller remissbehandlingen.Jord- och skogsbruksministeriet beslutade den 5 november att använda samma modell som Sverige tillämpat för att fastställa en gynnsam skyddsnivå. Den bygger på minsta livskraftiga population (PEP) och en koefficient. Enligt den är den gynnsamma skyddsnivån två gånger den minsta livskraftiga populationen. Programmeringsfelet har inte påverkat fastställandet av minsta livskraftiga population i referensvärdesarbetet. Enligt Naturresursinstitutets preliminära bedömning är Finlands minsta livskraftiga population 14 vargflockar. I likhet med Sverige bedömer ministeriet att den gynnsamma bevarandestatusen i Finland är i så fall 28 flockar. I mars fanns det enligt Naturresursinstitutets bedömning 28 vargflockar och 20 revirmarkerande vargpar i Finland. Detta är den största vargstammen på över hundra år.Nu i november efter sommarens reproduktion har vi enligt Naturresursinstitutets prognosmodell med 90 procents sannolikhet 36–51 vargflockar och 70–84 vargrevir. Den kvot på fyra flockar som ingår i förordningen kommer inte att göra det svårare att bevara den gynnsamma skyddsnivån.Jord- och skogsbruksministeriet ska uppdatera motiveringspromemorian till förordningsutkastet. Remisstiden förlängs fram till den 8 december 2021. Remissinstanserna kommer att få den uppdaterade promemorian så snart som möjligt. Enligt ministeriet kan den stamvårdande jakten på varg fortfarande inledas vårvintern 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi