Helena-Reet Ennet

Helena-Reet Ennet
27629 POSTS 0 COMMENTS

En guide för återvinning av plastavfall från jordbruk och trädgårdar

NordenBladet — En ny webbguide till jordbrukare och trädgårds- och växthusföretagare ger råd om hur de kan rengöra, sortera och förvara olika plastsorter på gården och leverera dem antingen till materialåtervinning eller för energibruk.Tillverkare och användare av plastförpackningar har en viktig roll i hur effektivt plastavfallet kan återvinnas. Med hjälp av guiden är det enklare att återvinna plast, och en allt större del av plasten går till återanvändning. Guiden innehåller utskrivbara för gårdar och trädgårdsföretag avsedda väggtavlor.Plastavfall är ett stort miljöproblem. När vi återvinner plast, skyddar vi miljön och vattnen mot skräp och mikroplast. Vidare minskar vi koldioxidutsläppen från produktion av plast och förbränning av plastavfall. 
Inom jordbruket uppstår cirka 12 000 ton plastavfall per år. En stor del av plastavfallet går till förbränning.
Guiden är en av åtgärderna inom jordbruket och trädgårdsodlingen som ska effektivisera återvinningen och ersättandet av plast. Den nationella färdplanen för plast innehåller åtgärder som ska hjälpa att minska de olägenheter som plast orsakar, undvika onödig konsumtion, effektivisera plaståtervinningen och ersätta plast som tillverkats av fossila råvaror med hållbara och förnybara alternativ. Guiden har getts ut av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet.Plastguiden för jordbruk och trädgårdar
Muovitiekartta.fi: Effektivisera återvinningen och ersättandet av jordbruks- och trädgårdsplaster

Källa: Valtioneuvosto.fi

Arbetsmarknadsprognos: Sysselsättningen överstiger nivån före coronakrisen i år – arbetslösheten blir lägre först under 2023

NordenBladet — Sysselsättningen ökar i år med 55 000 och 2022 med 22 000 sysselsatta. Sysselsättningsnivån före coronaviruset kommer att överskridas redan i år. I och med den goda ekonomiska utvecklingen i år och det följande året förutspås sysselsättningsgraden stiga till 73,8 procent år 2023.Den snabba återhämtningen inom ekonomin och sysselsättningen överraskade prognosmakarna under sommaren. Arbets- och näringsministeriet har också reviderat sin prognos i en mer positiv riktning.Uppgifterna baserar sig på en arbetsmarknadsprognos från arbets- och näringsministeriet 9.11.2021 som sträcker sig fram till år 2023. Prognosen stöder sig på antagandet att de begränsande åtgärderna i huvudsak är över och att ekonomin fortsätter att återhämta sig. Risken för att begränsande åtgärder tas i bruk på nytt skapar osäkerhet för prognosen.I och med den goda ekonomiska utvecklingen i år och det följande året förutspås sysselsättningsgraden stiga till 73,8 procent år 2023. I prognosen används en serie enligt det nya beräkningssätt som infördes vid ingången av året för arbetskraftsundersökningen, varvid sysselsättningsgraden är cirka en procentenhet lägre än tidigare. Under den senaste tiden har ökningen av sysselsättningen särskilt gällt ökningen av deltidsarbetet. I fortsättningen förutspås ökningen av deltidsarbetet avta, vilket i någon mån fördröjer sysselsättningsökningen.Den goda utvecklingen på arbetsmarknaden har lockat personer som står utanför arbetskraften att söka arbete och arbetskraftens andel av befolkningen i arbetsför ålder är redan som högst efter finanskrisen 2008. Arbetsmarknadsprognosen räknar med att arbetskraftsandelen kommer att stiga till 68 procent år 2023, vilket är en betydligt högre andel än innan pandemin började 2019 (65,8 procent). Utöver den goda konjunkturutvecklingen höjs arbetskraftsandelen av den kraftiga ökningen av arbetskraftsandelen i de äldsta åldersklasserna, minskningen av befolkningen och ökningen av deltidsarbetet.Registerarbetslösheten, dvs. antalet arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna (inkl. permitterade), minskar snabbt under de kommande åren. År 2023 når vi en nivå som ligger under den före coronaviruset. När det gäller ungdomsarbetslösheten (under 25 år) är utvecklingen särskilt positiv. Antalet permitterade återgår till normala siffror senast nästa vår. Antalet långtidsarbetslösa har nått topnivåer, och redan mer än 40 procent av alla registrerade arbetslösa är långtidsarbetslösa. Antalet långtidsarbetslösa började dock minska snabbare under sommaren än vad som tidigare hade förutspåtts, och minskningen förutspås fortsätta i jämn takt.– Antalet arbetslösa arbetssökande återgår inte till nivån före coronakrisen lika snabbt som sysselsättningen. Antalet långtidsarbetslösa är nu exceptionellt stort och det avvecklas långsamt. Det har uppstått många deltidsanställningar, men många som förlorat sitt ordinarie heltidsarbete är fortfarande utan arbete. Enligt arbetsmarknadsprognosen kommer vi dock under 2023 mycket nära regeringens sysselsättningsmål på 75 procent enligt det gamla mätningssättet, säger understatssekreterare Elina Pylkkänen vid arbets- och näringsministeriet.– Det mest glädjande är att ungdomsarbetslösheten ser ut att minska snabbt. På detta sätt möjliggörs de långa arbetskarriärer som minskar vårt hållbarhetsunderskott. Och framför allt är detta hörnstenen i framtidsoptimismen bland unga. Tillgången på arbetskraft har åter blivit en central begränsning av sysselsättningsökningen. Jag förväntar mig att den nordiska modellen för arbetskraftsservice, som träder i kraft i maj 2022, också förbättrar allokeringen av arbetskraft till lediga arbetsplatser, betonar Pylkkänen i ljuset av arbetsmarknadsprognosen.Arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos på kort sikt baserar sig på en statistisk tidsserieanalys, där man utöver konjunkturindikatorer, arbetsmarknadsstatistik och politisk information även utnyttjar finansministeriets prognos om bruttonationalprodukten och Statistikcentralens befolkningsprognoser. Prognosen publiceras två gånger om året.De viktigaste prognosresultaten:

Källa: Valtioneuvosto.fi

09 november 07:17, Arbetsplatsolycka, Kiruna

NordenBladet — Arbetsplatsolycka i Kiruna.

Polispatrull beordras till en byggarbetsplats där en person fått en sten på en fot i samband med arbete.
Personen förs till sjukvård med oklart skadeläge.
En anmälan upprättas.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

Arbetsplatsolycka i Kiruna.

Källa: Polisen.se

09 november 09:58, Trafikkontroll, Boden

NordenBladet — Resultat efter trafikkontroll på Sadelmakaregatan, Boden.

Ett 40-tal förare får blåsa i polisens sållningsinstrument. Samtliga är nyktra. 
En förare får ordningsbot för att inte ha använt bilbälte.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

Resultat efter trafikkontroll på Sadelmakaregatan, Boden.

Källa: Polisen.se

09 november 08:49, Inbrott, försök, Karlshamn

NordenBladet — En boende i Kullamåla larmar polis efter att hon avbrutit ett inbrottsförsök på sin fastighet. Kvinnans hund ska ha reagerat och börjat skälla när två obehöriga personer kommit in på tomten. Kvinnan gick då ut med hunden och konfronterade de två personerna, varpå de lämnade platsen. 
Polis skickas till adressen och an anmälan om försök till inbrott upprättas. 

Boende med hund avbryter inbrott, Kullemåla.

Källa: Polisen.se

Uppdaterad 2021-11-09 10:50:58 09 november 09:36, Trafikhinder, Timrå

NordenBladet — Lastbilen tar sig inte från platsen, vilket påverkar trafiken. 
Ytterligare lastbilar uppges ha fått stopp på platsen.
Uppdatering 10:47:
En lastbil som stått felvänd står nu åt rätt håll.
Bärgare tillkallas för att få stillastående lastbilar från platsen.

Polispatrull beordras till E4, Torsboda, där en lastbil står i norrgående körfält.

Källa: Polisen.se

Polispodden Öst: Spelet bakom Vetlandadomen

NordenBladet —
Efter händelsen i Vetlanda väntade avlastningssamtal, utvärdering och utredning. Bild: TT-bild

Livstids fängelse och livstids utvisning. Det blev straffet för den man som den 3 mars i år gick till attack och skadade sju män i Vetlanda.
— Att redovisa ett så pass komplext ärende på ett par månader är nästan rekord, säger polischefen Jonas Lindell.

Direkt efter knivattacken i Vetlanda var ett 40-tal utredare i gång. Flera brottsplatser skulle hanteras, spår skulle säkras och mängder av förhör skulle genomföras. Resultatet? Gärningsmannen dömdes i tingsrätten och hovrätten till livstids fängelse och livstids utvisning för sju fall av mordförsök. Han ska också betala skadestånd till var och en av de knivskurna männen, totalt handlar det om ungefär en miljon kronor.
— Vi jobbade oerhört strukturerat och det blev också en högst relevant påföljd för detta allvarliga brott, säger lokalpolisområdeschefen Jonas Lindell.
Läs mer: Knivattacken i Vetlanda del 1
För poliserna som deltog i den akuta insatsen väntade avlastningssamtal. Efter en så pass extrem händelse som detta kommer känslorna ikapp och hjärnan behöver bearbeta det som hänt.
— Jag har mått bra med tanke på omständigheterna men det är klart att händelsen påverkade mig och mina kollegor, säger polisen Emelie Jönsson.
 Hur mår polisen som sköt gärningsmannen?
— Han jobbar kvar i yttre tjänst och kände sig väldigt trygg med sitt agerande. Det har också den rutinmässiga utredningen visat.
Trygghetsskapande arbete i Vetlanda 
Polisen har efter händelsen försökt skapa trygghet i Vetlanda, svara på allmänhetens frågor samt utvärderat insatsen.
— Vi kan alltid bli bättre. Så är det. Det finns saker som kan göras bättre men skulle jag summera detta så var det som helhet en lyckad insats. Vi har agerat resolut, haft välutbildad personal och en strukturerad ledning, säger Jonas Lindell.
Hela avsnittet kan du hitta på exempelvis Spotify, Google Podcast och iPhones Podcaster.

Tidigare avsnitt av Polispodden Öst

Om narkotikaLinus, Benjamin och vänner pratar om hur polisen arbetar mot narkotika. Vilka substanser möter polisen på gator och torg och hemma hos folk? Hur arbetar polisen mot narkotika? Vad är varningssignaler som du som anhörig bör vara uppmärksam på?
Hjältarna – Saga & JohannaMöt Saga och Johanna som avbröt ett våldtäktsförsök en natt i november förra året. Deras rådiga ingripande ledde till att en gärningsman kunde gripas och dömas.
Höstmörker och inbrottHöstmörkret är här och risken för inbrott ökar. Hur kan man skydda sig? Vad händer med stöldgodset? Lyssna på hur polisen jobbar med inbrott.
Lurendrejare och bedragareAntalet anmälningar om bedrägeri ökar lavinartat. Vi har mött två poliser som varje dag arbetar för att drabbade ska få upprättelse. Hör deras bästa tips för att slippa bli lurad.
Yttre befäl – och livet som polisCamilla och Henrik berättar om rollen som yttre befäl och hur det är att leda kollegor som ger sig in i situationer som andra flyr ifrån. Dessutom en hel del snack om livet som polis.
Sexuellt våld och förtryckLinus och Benjamin pratar med Paulina och Kajsa på Novahuset, en förening som arbetar mot sexuellt våld. I sin verksamhet möter de prostituerade och våldtagna, men arbetar även brottsförebyggande riktat mot sjätteklassare och uppåt.
Bli polis!Polispodden Öst har träffat aspiranten Lovisa som berättar hur det är att utbilda sig till polis. Tillsammans med aspirantansvarige Magnus Hallros reder vi ut vad som krävs för att bli antagen till polisprogrammet, och vad som sedan väntar när utbildningen startar. Dessutom är Benjamin irriterad efter att någon krossat rutor på hans bil.
HundförareMänniskans bästa vän…också polisens i många fall. Polishundarna har förmågor som i många gånger är ovärderliga i polisens arbete. I detta avsnitt gästas Polispodden Öst av hundföraren Pekka som berättar om hur det är att vara hundförare, vilka uppdrag de utför och mycket annat.
DrönarpiloternaPolisen fångar busar till fots, med radiobil, motorcykel, eller båt. Och nu även med hjälp av drönare! Lyssna på Peter och Joackim som arbetar med ett av polisens nyare hjälpmedel – UAS – mer känt som drönare.
“Vi är starkare tillsammans!”Ensam är inte stark, men med gemensamma insatser blir det verkstad! Tillsammans med andra myndigheter lyckas polisen få bort svartklubbar och ser till att hederliga företagare inte konkurreras ut av fifflare. Avsnitt 10 handlar om Lokal operativ samverkan.
Ordningsvakter – polisens förlängda armOrdningsvakterna är män och kvinnor som gör din vardag tryggare. Men vad har de för befogenheter och hur ser uppdraget ut? Vad skiljer en ordningsvakt från en väktare? Detta avsnitt reder ut begreppen.
Polisen och mediaMycket av det som polisen gör är intressant för allmänheten, och de flesta får veta det senaste genom tidningar, radio och tv. Det bygger på en mycket tät kontakt mellan polisen och media. I det här avsnittet möter Linus och Benjamin två journalister från Norrköpings tidningar.
Idrottsevenemang och supportrarHar du varit på fotboll eller hockey och undrat varför det är så många poliser i tjänst? Det här avsnittet handlar om kommenderingar vid idrottsevenemang och liknande tillställningar. Podden spelades in före beslutet att skjuta upp fotbollssäsongen, men vi ses säkert vid någon arena framöver.
Skolavslutningar och studentNu i coronatider pratas det mycket om hur studentfirandet ska bli, en period av festligheter som brukar innebära en hel del polisarbete. Oavsett hur det blir – det här avsnittet handlar om hur man undviker att råka illa ut i skolavslutningstider, så att examen blir ett positivt minne för livet. Och även en del folkvett för alla som går på krogen.
Räddningstjänsten och skogsbränderVi gästas av våra vänner på räddningstjänsten, som polisen möter varje dag i samband med trafikolyckor och annat. Vi pratar om skogsbränder, hur man hanterar att se döda eller svårt skadade människor, och likheterna mellan polis och brandman.
Operation RimfrostI Rimfrost arbetar polisen mot den grova brottsligheten för att minska antalet skjutningar och sprängningar. I det senaste avsnittet av Polispodden Öst berättar polisen Martina och biträdande kommenderingschefen för Rimfrost i region Öst, Fredrik Lindfors, om hur det är att jobba inom Rimfrost och i kommenderingar inom polisen.
När unga begår brottHur hanterar polisen utredningar där unga är misstänkta för brott? Kan en 16-åring häktas? Hur förhindrar man som förälder eller anhörig att ens ungdom hamnar i kriminalitet? Vilka straff kan en ungdom dömas till? Linus och Benjamin har träffat poliserna Kristin och Peter som jobbar med ungdomar, både brottsförebyggande och med utredningar.
Studenten i coronatiderÅrets studentfirande blir annorlunda på grund av corona-pandemin, så mycket står klart. Men vad får man göra och inte? Hur kommer polisen agera? Linus och Benjamin har bjudit in Wilma och Lea från Katedralskolan som hade med sig en hel del frågor, och Kristian Malzoff från polisens corona-stab ger svar.
Explosionen på ÅdalagatanDen 7 juni 2019 skakades Linköping av en av de kraftigaste explosioner som har inträffat i Sverige. De materiella skadorna blev mycket omfattande men som ett mirakel skadades ingen människa allvarligt fysiskt. Samtidigt chockades väldigt många linköpingsbor av explosionen. Linus och Benjamin har träffat polisen Angelica som var först på plats och initialt platschef, och utredningsledaren John Skoog. 
KustbevakningenKustbevakningen och polisen arbetar tillsammans i många ärenden – bland annat för att förhindra olika typer av lagbrott och att öka säkerheten till sjöss. Men vad är Kustbevakningens uppdrag, vilka befogenheter har en kustbevakare och hur går det till när svenska piloter bevakar EU:s yttre gräns? Linus och Benjamin har träffat piloten Emelie Lundh och befälhavaren Martin Hollingworth som berättar om Kustbevakningens arbete och delar med sig av sina trygghetstips till dig som ska ut till sjöss i sommar.
Sommarprat med Polispodden ÖstSommartider innebär förändrad brottslighet och lite annorlunda arbetsdagar för polisen. Även detta avsnitt av Polispodden Öst blir annorlunda – utan gäster. Linus, Benjamin och producent-Björn summerar Polispoddens första 20 avsnitt och berättar hur det är att vara polis och presstalesperson under sommaren. De delar också med sig av tips om hur du undviker att drabbas av brott i sommar. Polispodden Öst önskar en fortsatt trevlig sommar!
Träna med PolispoddenEn polis ska varje dag bära cirka 12 kilo utrustning, vilket ställer stora krav på den fysiska förmågan. I det här avsnittet möter du polisen Patrik Widell, som har över 600 000 följare i sociala medier. Han berättar om träningens betydelse för honom, hur man ska träna inför antagningen till polisutbildningen och dessutom ger han en tuff träningsutmaning till programledarna. Hänger du på?
Försvunna personerPolisen i region Öst har under sommaren haft flera omfattande sökinsatser efter försvunna personer. I detta poddavsnitt har Linus och Benjamin träffat polisen Jimmy, och Patrik från organisationen Search and rescue. De berättar om hur sökningar går till och om den fantastiska känslan efter en lyckad insats. Du får också livsviktiga tips på hur du bör agera om du går vilse i skog och mark.
MänniskohandelEn modern form av slaveri. Så beskriver poliserna Marcus och Anna problemet med människohandel, där offren utnyttjas för exempelvis sexuella ändamål eller tiggeri. Det här avsnittet av Polispodden Öst handlar om hur polisen arbetar för att få stopp på denna typ av brottslighet och hur offren stöttas. Dessutom berättar Marcus och Anna om hur sexköparna ofta reagerar när de ertappas av polisen, hur utbrett problemet är och varför det är tillåtet att sälja sex, men förbjudet att köpa.
Brottsofferjour och vittnesstödDen som utsätts för ett brott och känner oro inför en rättegång kan få stöd av en lokal brottsofferjour och vittnesstödjare. I det här avsnittet av Polispodden Öst möter vi Daniela Lind på brottsofferjouren i Linköping och Britt-Marie Jansson, vittnesstödjare, som berättar om vilken hjälp som finns att få för brottsoffer och vittnen.
TrafikpolisenFolk är generellt för dåliga på att följa trafikreglerna och måste skärpa sig. Det menar trafikpoliserna Björn Thunblad och Anneli Ruuska som är gäster i det senaste avsnittet av Polispodden Öst. De berättar om de största problemen på våra vägar idag, vilka verktyg polisen har för att mäta hastighet och hur polisen ofta upptäcker personer som kör utan körkort eller påverkade.
BedrägeriBedrägerier är en av de vanligaste brottstyperna i Sverige. Men vad kan du göra för att undvika att bli lurad av fräcka bedragare? Och vad är egentligen romansbedrägerier? Brottsförebyggare Lotta Mauritzson och förundersökningsledare Björn Goding berättar om olika sorters bedrägerier, polisens arbete, ger trygghetstips och berättar hur du bygger upp ett bra lösenord.
Polisens ledningscentral – RLCDygnet runt, året runt hanteras larmsamtal på polisens regionledningscentral, RLC, i Linköping. Operatörer tar emot larmet, bedömer informationen och skickar polisbilar till rätt plats med rätt prioritet. Men hur går det till när ett larm kommer in och en prioritering måste göras? Hur känns det att få höra på radion att en försvunnen person har hittats välbehållen? När är jobbet som tuffast? RLC-operatören Johanna Rydell Hoffrén och gruppchefen Bo Gunnarsson berättar om sitt arbete på RLC i polisregion Öst. De delar med sig av några ärenden som har berört dem lite extra – och berättar om rekryteringsprocessen och utbildningen för den som vill bli operatör.
A-traktorer, mopeder och elsparkcyklarTrafikpoliserna Björn och Anneli reder ut vad som gäller kring a-traktorer, mopeder, epa-traktorer och elsparkcyklar. Varför är det så farligt att köra de här fordonen för fort? Vad skiljer en a-traktor från en epa och vem får köra vad? Är det tillåtet att skjutsa på en elsparkcykel? De skickar också en tydlig passning till bilister som stör sig på motorburna ungdomar. 
Snabbare lagföringRinga brott ska utredas snabbare – det är målet med ett nytt arbetssätt som startar i utvalda lokalpolisområden. Polisen Andreas Thorsén och åklagare Tove Neumayer Arvidsson berättar hur det ska gå till när polisanställda i yttre och inre tjänst tillsammans ska kunna avsluta ärenden på brottsplatsen och hur det påverkar rättskedjan och den misstänkte.
FörhandlarnaGisslandraman, bankrån, ärenden med psykisk ohälsa eller rent vardagliga polisiära situationer. Förhandling på olika sätt kan ofta få avgörande betydelse för utgången av ett ärende. I det här avsnittet möter vi poliserna Emelie och Marcus som berättar om hur en förhandling går till och hur den blir lyckad, varför de ser sig som ”tillfälliga kompisar” och hur de arbetar för att bygga förtroende hos motparten.
KriminalteknikVad går att få fram om en person utifrån en blodfläck? Hur arbetar en kriminaltekniker eller en forensiker? Och vad skiljer kriminaltekniken i verkligheten från hur det beskrivs i tv-serier? Ï det här avsnittet av Polispodden Öst fördjupar vi oss inom området kriminalteknik tillsammans med kriminalteknikern Henrik och forensikern Helena.
Nakenbilder och sexuella övergrepp på nätetDickpics, barnpornografi och andra sexuella övergrepp mot barn på nätet är mycket vanligare än vad vuxenvärlden förstår. Det menar Jörgen och Carl som jobbar med den typen av utredningar på polisregion Öst. I det här avsnittet pratar vi om barns utsatthet, hur en utredning om sexualbrott på nätet går till samt vad som är lagligt och inte. Du som förälder får också tips om vad du kan göra för att hjälpa ditt barn på nätet.
Internationella brottsnätverkNio av tio stölder av båtmotorer, bildelar och jordbruksmaskiner samt vartannat bostadsinbrott görs av ett internationellt brottsnätverk. Poliserna Joakim och Magnus berättar om hur nätverken drivs som företag, hur polisen kartlägger brotten och hur det allt mer omfattande internationella polissamarbetet fungerar – med exempelvis register för såväl dna som efterlysta personer och gods. Vi pratar om vad du själv kan göra för att undvika att bli utsatt och dessutom får du höra om den rumänske medborgaren som i tingsrätten dömdes för ett stort antal grova stölder runt om i Sverige och kunde gripas efter ett omfattande polissamarbete. Polisiär samverkan, en bildidentifiering från tysk polis och användandet av hemliga tvångsmedel blev avgörande.
Socialtjänsten och fältverksamhetPolis, socialtjänst, skola och andra organisationer arbetar tillsammans för att förhindra ungdomar från att begå brott eller hamna på glid. I det här avsnittet av Polispodden Öst möter vi socionomen Anneli Englund och fältsekreteraren Patricia Björklund som berättar om socialtjänstens uppdrag och samverkan med polisen. Du får också höra mer om orosanmälningar, tvångsomhändertaganden av barn, uppsökande fältverksamhet och ”brorsankulturen”.
Alkohol och droger i trafikenVid nästan var fjärde dödsolycka i trafiken finns det en koppling till rattonykterhet, och det går knappt en dag utan att polisen i region Öst stoppar en rattfull förare. I det här avsnittet möter vi trafikpoliserna Andréa och Fabian som berättar om informationskampanjen ”Zhero”, vilket lagstöd och utrustning som polisen använder sig av samt vad du som lyssnare kan göra för att hjälpa till. Dessutom, är det så att man riskerar sitt bil-körkort om man cyklar när man är full?
Brott i nära relationEtt av de värsta brott man kan bli utsatt för är att bli slagen eller systematiskt nedtryckt av den man delar sitt liv med. Brott i nära relation är ett av polisens viktigaste uppdrag, men också ett av de svårare. I det här avsnittet möter vi barnförhörsledaren Ulrika och vuxenutredaren Claes som berättar om hur utredningarna går till, vad som händer om brottsoffret inte vill medverka längre och hur du som granne kan bli ett kronvittne.
FLO – utredare som bryter tystnadskulturenVid mord, skjutningar och andra svåra utredningar involveras ofta en utredare med specialistkompetens för att möta anhöriga i kris. FLO – family liaison officer – är ett ganska nytt fenomen inom polisen. Gästerna Sofia och Susanne berättar om hur länge konceptet funnits i Sverige och hur det användes under terrorattentatet i Stockholm 2017.
Bli polis på distansHar du familj? Kanske en helt annan yrkeskarriär just nu? Eller har du rotat dig i en stad där det inte finns en polisutbildning? Det behöver inte vara något hinder. Hör polisläraren Evelina och polisen Anna-Karin berätta om den alltmer populära distansutbildningen och varför både florister, elektriker och alla däremellan kan passa som polis.
Knivattacken i Vetlanda del 1Den tredje mars 2021 klockan 14:54 kom det första larmsamtalet till polisens ledningscentral. En knivbeväpnad man hade börjat hugga ner folk i centrala Vetlanda. Angreppet slutade när en polis sköt gärningsmannen i benet. Hör lokalpolisområdeschefen Jonas Lindell och polisen Emelie Jönsson berätta om larmet, gripandet och varför ärendet under en period utreddes som misstänkt terrorbrott.
Knivattacken i Vetlanda del 2Livstids fängelse och livstids utvisning. Det blev straffet för den man som den 3 mars i år gick till attack med kniv och skadade sju män i Vetlanda. Hör lokalpolisområdeschefen Jonas Lindell och polisen Emelie Jönsson berätta om utredningen, kritiken kring framkörningstider och hur händelsen påverkat poliserna och medborgarna i staden.

Nyhet från
Polisen

Text Angelica Israelsson SilfverPublicerad 09 november 2021 10:00

Livstids fängelse och livstids utvisning. Det blev straffet för den man som den 3 mars i år gick till attack o

Källa: Polisen.se

Samverkan för ett tryggare Varberg

NordenBladet —
Överenskommelsen undertecknades av, från vänster, Karl-Gunnar Svensson, ordförande i Region Hallands lokala nämnd i Varberg, Ann-Charlotte Stenkil, kommunstyrelsens ordförande och Anders Wiss, lokalpolisområdeschef Varberg. Bild: Jörgen Welter

Ökad trygghet, bättre hälsa och minskad brottslighet. Det är målet med en förnyad fyraårig samverkansöverenskommelse mellan Varbergs kommun, polisen och Region Halland.

Det övergripande målet med överenskommelsen är att öka tryggheten, minska brottsligheten, främja folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa. Överenskommelsen är långsiktig och utgår från en gemensam lägesbild och samsyn kring lokala förhållandena samt vilka områden som behöver prioriteras.
– Det är glädjande att vi nu förnyat samverkansöverenskommelsen i ytterligare fyra år. Ökad trygghet, bättre hälsa och minskad brottslighet är komplexa frågor där vi ser ett stort värde i att arbeta långsiktigt, uthålligt och tillsammans, säger Ann-Charlotte Stenkil (M), kommunstyrelsens ordförande.
Redan 2009 tecknade Varbergs kommun och lokalpolisområde Varberg en första samverkansöverenskommelse. 2018 blev även Region Hallands lokala nämnd i Varberg samverkanspart i överenskommelsen och därmed har folkhälsoperspektivet lyfts fram och tydliggjorts i det gemensamma arbetet.
Tre fokusområden
Polisen, kommunen och regionen har beslutat att samverka inom tre fokusområden, trygghet och säkerhet, främja barn och ungas hälsa samt förebyggande inom ANDTS, som står för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.
– Genom att rikta våra gemensamma resurser mot utpekade behov blir vi mer effektiva än om varje organisation agerar var och en för sig, säger Karl-Gunnar Svensson (KD), ordförande i Region Hallands lokala nämnd i Varberg.
Samverkan för effektivitet
Kopplat till överenskommelsen kommer det också att tas fram en handlingsplan med de aktiviteter som ska genomföras i samverkan under fyraårsperioden. Handlingsplanen revideras och utvecklas kontinuerligt för att anpassa aktiviteter till de behov som identifierats.
– En komponent i handlingsplanen är det årliga medborgarlöftet som innehåller olika konkreta insatser för att öka tryggheten i kommunen. Det blir det sjätte året vi tillsammans avger detta löfte till kommunens invånare, besökare och verksamhetsutövare, säger Anders Wiss, lokalpolisområdeschef Varberg.

Samverkansöverenskommelse Varberg

Varbergs kommun, lokalpolisområde Varberg samt Region Hallands lokala nämnd i Varberg samverkar och samarbetar kring insatser inom folkhälsa, trygghet och brottsförebyggande arbete. Syftet med överenskommelsen är att fördjupa och utveckla samverkan inom områdena trygghet och brottsförebyggande arbete. 
Samverkansöverenskommelsen 2022 – 2025 

Nyhet från
Polisen i Varberg

Publicerad 09 november 2021 08:35

Ökad trygghet, bättre hälsa och minskad brottslighet. Det är målet med en förnyad fyraårig samverkansöverensko

Källa: Polisen.se

Trygghetsmätning 2021: Resultatet för lokalpolisområde Lund

NordenBladet — Förbättringar på nästan alla punkter och det bästa samlade värdet på flera år. Det visar resultatet för Lunds kommun i årets trygghetsmätning.
Trygghetsmätningen är ett viktigt verktyg för polisen och Lunds kommun när det gäller att skapa en bra lägesbild inom kommunen. 13 delområden mäts, vilket är relativt många. Det görs för att få en så hög träffsäkerhet som möjligt i hur invånarna upplever sitt närområde.
– Tryggheten för lundabor och besökare under alla dygnets timmar är högsta prioritet. Därför har vi bland annat infört kommunala ordningsvakter på Lunds mest brottsutsatta platser, utökat kameraövervakningen, märk-DNA i byarna för att minska antalet inbrott, säkrat utökad polisnärvaro i de östra tätorterna tillsammans med ett omfattande förebyggande arbete. Det är glädjande att trygghetsmätningen visar att vi är på rätt väg, men vi får aldrig slå oss till ro, säger Philip Sandberg (L), kommunstyrelsens ordförande i Lunds kommun.
I årets mätning tar Lund ytterligare ett kliv när det gäller ökad trygghet och alla mätområden utom ett, Lund väster, som har en marginell försämring från ett väldigt tryggt läge, upplevs av invånarna som tryggare i året mätning.
– Trygghetsindexet i år på 1,38 är det bästa på flera år. I alla mätområden utom ett ökar tryggheten. Nu kommer vi tillsammans med kommunen titta på resultaten för att se vad vi kan göra, dels för att behålla det goda trygghetsläget som vi har på många platser samt se vad vi kan göra där tryggheten minskat, säger Joakim Nyberg, kommunpolis i Lund.
Under året har polisen och Lunds kommun tillsammans arbetat aktivt med att agera mot de problem som vi ser inom våra olika ansvarsområden. Lunds kommuninvånare har generellt låg kritik kring sättet att ta sig an problematiken och anser i hög utsträckning att vi bryr oss om de problem som finns.
– Vi har fortsatt vårt arbete med en rad trygghetsskapande åtgärder, däribland kommunala ordningsvakter och arbetet med medborgarlöftet – ett tryggt östra Lund. Det har som det ser ut i årets mätning gett goda resultat i den upplevda tryggheten, säger Håkan Nilsson, säkerhetschef i Lunds kommun.
Lunds trygghetsindex står sig väldigt väl i konkurrens med andra lokalpolisområden i regions syd och polisen i Lund tillsammans med kommunen och andra samverkanaktörer kommer att fortsätta arbetet för att befästa Lund som en av de tryggaste kommunerna i regionen.
Fakta lokalpolisområde Lund

Svarsfrekvens: 61,2 %
Antal inkomna svar: 2 150
Totalindex: 1,38 (2020: 1,63)

Förklaring av index
Undersökningsresultatet redovisas i indexsiffror mellan 0 och 6, där 0 indikerar ”närmast obefintligt problem” och 6 indikerar ” alarmerande påtagligt problem”.
Mer detaljerad information
Problembilder, mer detaljer och kommentarer från lokalpolisområdet finns i rapporten ”Resultat trygghetsmätning 2021 – Lokalpolisområde Lund”.
Frågor från media hänvisas till kommunpolis Joakim Nyberg samt till företrädare för Lunds kommun. 

Förbättringar på nästan alla punkter och det bästa samlade värdet på flera år. Det visar resultatet för Lunds

Källa: Polisen.se

Uppdaterad 2021-11-09 10:44:30 09 november 07:59, Djur, Borlänge

NordenBladet — Uppdaterad 09 november 10:44

Den hund som hittades i Borlänge är åter hos ägare.

Under natten till tisdagen anträffades en hund i Borlänge. Hundens ägare kunde under förmiddagen lokaliseras och hunden kunde återlämnas.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

Den hund som hittades i Borlänge är åter hos ägare.

Källa: Polisen.se