NordenBladet — Utrikesministeriet har beviljat internationella icke-statliga organisationer sammanlagt 17,82 miljoner euro för 2022–2024. Elva internationella organisationer som arbetar för de mänskliga rättigheterna i utvecklingsländer får stöd. Deras arbete fokuserar på fyra teman: 1) motverkande av strafflöshet, 2) stöd till människorättsförsvarare, 3) icke-diskriminering och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt 4) företagande och mänskliga rättigheter.Genom finansieringen till internationella organisationer främjas målen för och rättighetsperspektivet i Finlands utrikespolitik, säkerhetspolitik och utvecklingspolitik. ”Det civila samhället har en central roll i arbetet för de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen. Genom att stödja organisationernas arbete kan vi nå olika utsatta grupper och göra deras röst hörd, till exempel i FN:s råd för mänskliga rättigheter, där Finland är medlem 2022–2024. För att nå resultat krävs det både gemensam påverkan och finansiering”, konstaterar utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. Att främja rättigheterna för personer i utsatt ställning är viktigt för Finland. I sina partnerskap framhåller Finland särskilt rättigheter för kvinnor och flickor, människorättsförsvarare, personer med funktionsnedsättning, sexuella minoriteter och könsminoriteter samt ursprungsfolk. Företagens allt viktigare roll i tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna återspeglas i organisationernas arbete. 
 
”Finland främjar ansvarsfull affärsverksamhet både nationellt och internationellt. Det är viktigt att företag respekterar de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet och i sina affärsförbindelser. Organisationerna som får stöd av Finland har en betydande roll  som samarbetspartner till företag, men också i att de stöder människorättsförsvarare och lyfter fram företagens roll i att tillgodose de mänskliga rättigheterna”, säger Skinnari.Följande organisationer får statsunderstöd:International Center for Transitional Justice (ICTJ), 1 000 000 euro. ICTJ är en organisation som arbetar med övergångsrättvisa och ingriper i kränkningar av de mänskliga rättigheterna i stater som återhämtar sig från konflikter och perioder av förtryck. ICTJ:s arbete skapar en grund för fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen.
 
International Commission of Jurists (ICJ), 1 941 600 euro. ICJ påverkar utvecklingen av normerna för de mänskliga rättigheterna på internationell nivå och verkställandet av människorättsförpliktelser i målländerna. Det projekt som Finland stöder främjar rättsstatsutvecklingen i Colombia, Myanmar, Nepal, Tadzjikistan, Tunisien och Zimbabwe.International Service for Human Rights (ISHR), 1 720 371 euro. ISHR är en internationell organisation som verkar på internationella forum för att förbättra ställningen för dem som försvarar de mänskliga rättigheterna. ISHR stärker också människorättsförsvararnas kunskaper om de mänskliga rättigheterna i utvecklingsländerna.Front Line Defenders, 1 500 000 euro. Front Line Defenders stärker människorättsförsvararnas ställning och skydd. Finland stöder ett projekt som arbetar med det ökade antalet mord på människorättsförsvarare, trakasserier mot kvinnliga människorättsförsvarare, digitala attacker och hot mot människorättsförsvarare som arbetar med företagsfrågor.Organisation Mondiale Contre la Torture (OMCT), 1 300 000 euro. OMCT arbetar tillsammans med över 200 medlemsorganisationer för att motarbeta tortyr och omänsklig behandling och stödja människorättsförsvarare.Access Now, 1 755 415 euro. Access Now försvarar digitala rättigheter. Projektet som stöds av Finland främjar människorättsförsvararnas inflytande genom att utveckla den digitala säkerheten, ge materiellt stöd, bedriva påverkan och erbjuda juridiskt stöd.International Disability Alliance (IDA), 2 145 000 euro. IDA företräder över tusen organisationer som arbetar för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Målet med projektet som stöds av Finland är att främja de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i Moçambique, Angola och Zambia.Minority Rights Group (MRG), 2 124 770 euro. MRG arbetar för att trygga rättigheterna för utsatta grupper runtom i världen. I det projekt som stöds av Finland motverkas diskriminering som hindrar etniska, religiösa och språkliga minoriteter från att åtnjuta ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter på lika villkor.ILGA World: The International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association (ILGA), 1 800 000 euro. ILGA är en paraplyorganisation som driver sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter. IGLA:s nätverk sträcker sig över 100 länder. Projektet som stöds av Finland fokuserar på att förebygga utestängning från undervisning, sysselsättning, boende och hälsovårdstjänster.Business and Human Rights Resource Centre (BHRRC), 949 914 euro. BHRRC är en organisation som specialiserat sig på företag och mänskliga rättigheter. Projektet som Finland stöder främjar verksamhet för de mänskliga rättigheterna i företag som arbetar med förnybar energi och i gruvbolag som levererar material till förnybar energi. Målländerna för projektet är Kenya, Sydafrika och Moçambique. International Alert, 1 582 326 euro. International Alert arbetar med fredsbyggande. Projektet som stöds av Finland fokuserar på att förbättra affärsmiljön och förutsättningarna för att tillgodose mänskliga rättigheter, för att lösa konflikter i Kenya, Etiopien och Uganda. UM.fi: Stöd till internationella icke-statliga organisationer

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en utredning som har samordnats av Östra Finlands universitet behöver såväl de använda begreppen som praxis förenhetligas vid bedömning av farligheten och våldsrisken. Resultaten av riskbedömningar på individnivå inbegriper många osäkerhetsfaktorer. Av den anledningen är det ur straffrättsligt perspektiv motiverat att på sin höjd använda en bedömning av våldsrisken som en kompletterande del av frigivnings- eller påföljdsprövningen.I utredningen undersöktes vilka metoder som används vid bedömning av farlighet, våldsrisk och hot och hur denna typ av bedömningar bäst kunde utnyttjas. I dag görs bedömningar till exempel vid utdömning av straff, frigivning av fångar och hos polisen vid misstanke om risk för brott. Dessutom utreddes hur stor vikt Helsingfors hovrätt lägger vid bedömningar av våldsrisken vid prövning av villkorlig frigivning av livstidsfångar samt hur lagändringen 2019 har genomförts i fråga om bedömningen av återfall hos fångar som återfallit i sexual- eller våldsbrott och om att ställa dessa under övervakning under tiden för villkorlig frigivning.Metoderna ger en dålig bedömning av återfall i våldsbrott hos livstidsfångarEnligt utredningen är det godtyckligt hur väl en bedömning av våldsrisken hos livstidsfångar i sin nuvarande form förutspår risken för återfall i brott. Riskbedömningen kräver dock en stor arbetsinsats i förhållande till resultaten. Bedömningar av våldsrisken sker i slutskedet av fängelsestraffet, vilket gör att bedömningarna inte kan utnyttjas effektivt under fängelsetiden.Betydelsen av våldsrisken vid prövning av villkorlig frigivning av livstidsfångar bör ökas till samma nivå som i strafflagen, för att lagstiftningen till denna del ska vara tydligare än för närvarande. En av de mest centrala faktorerna vid prövning bör dock vara hur klandervärda, skadliga och riskfyllda de brott som står till grund för verkställigheten är. Enligt resultaten av utredningen ger de tillgängliga metoderna för bedömning av våldsrisken en dålig bedömning av återfall i våldsbrott hos livstidsfångar. Siffrorna över de faktiska återfallen är betydligt längre än siffrorna i bedömningarna. Det vore mer motiverat att upprätta en bedömning av våldsrisken redan i inledningsskedet av verkställigheten av en dom och att bifoga den som en del av planen för strafftiden, så att det är möjligt att beräkna de förhöjda riskerna under fängelsetiden på ett multiprofessionellt sätt. Vid prövning av villkorlig frigivning skulle det då vara tillräckligt med en granskning av enbart de riskkriterier som bedömts vara särskilt och individuellt betydande.Lagändringen som trädde i kraft 2019 har inte genomförts som väntatBestämmelserna om hög återfallsrisk och ställande under övervakning gällande personer som gjort sig skyldiga till vålds- och sexualbrott har tillämpats marginellt. Vid bedömningar av våldsrisken skulle man vid framtagning av systemet använda samma metoder som för livstidsfångar, men detta har inte skett. Bedömningarnas omfattning och den arbetsinsats som de kräver har i praktiken varit endast en bråkdel jämfört med vid de bedömningar av våldsrisken som görs på livstidsfångar. Totalt sett är det oklart vilka målgruppen är för reformen 2019 i sin nuvarande form, systemets omfattning är otillräcklig och de vidtagna åtgärderna är lindrigare än avsett.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. Utredningen har utarbetats av Matti Tolvanen, Alice Keski-Valkama, Tarja Koskela, Jussi Pajuoja, Mika Rautanen, Jari Tiihonen, Sasu Tyni, Miisa Törölä och Emilia Eskelinen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har tillsammans med högskolor, forskningsinstitut och andra intressentgrupper berett rekommendationer om det akademiska samarbetet med kinesiska parter. Rekommendationerna hjälper att identifiera de centrala utmaningarna i samarbetet och särdragen i den kinesiska verksamhetsmiljön. Rekommendationerna förbättrar möjligheterna att följa de principer som är viktiga för den finländska utbildningen och forskningen.Finländska högskolor och forskningsinstitut har en lång och aktiv historia av akademiska samarbeten med Kina. Kinas globala betydelse blir sannolikt allt starkare och för att lösa globala problem krävs samarbete, och således finns det starka grunder för samarbete. Samtidigt måste man identifiera parternas olika system, ideologiska mål och värderingar.Verksamheten vid de finländska högskolorna och forskningsinstituten grundar sig på akademisk frihet och institutionell autonomi. Målet är att finländare även i fortsättningen ska kunna samarbeta med kineser utgående från dessa utgångspunkter och sina egna intressen. I rekommendationerna om tillvägagångssätt fästs särskild uppmärksamhet vid respekten för den akademiska friheten och god vetenskaplig praxis, säkerhetsaspekter och upprätthållandet av konkurrenskraften.Rekommendationer om tillvägagångssätt för akademiskt samarbete med Kina

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hösten 2021 bjöd familje- och omsorgsminister Krista Kiuru in experter till ett rundabordsforum för att diskutera förebyggandet och behandlingen av reumasjukdomar och övriga sjukdomar i stöd- och rörelseorgan. På basis av diskussionerna vid rundabordsforumet har experterna nu färdigställt ett förslag om hur effekten av vården skulle kunna förbättras i fråga om dessa sjukdomar.Experterna lämnade sitt förslag till ministern förra veckan.  ”Ett av målen i regeringsprogrammet är att förbättra förebyggandet och behandlingen av folksjukdomarna. Reumasjukdomarna och de övriga sjukdomarna i stöd- och rörelseorganen är en stor utmaning för samhället när det gäller både samhällsekonomin och folkhälsan.  Totalkostnaderna för sjukdomarna har uppskattats vara till och med 3–4 miljarder euro per år för Finland. Att behandlingarna av sjukdomarna är effektiva är av stor betydelse för samhället och för människans välbefinnande och funktionsförmåga”, konstaterar minister Krista Kiuru. Den expertgrupp som sammankallades av ministern fastställde fyra huvudsakliga mål för att förbättra effekten av behandlingarna av reumasjukdomar och övriga sjukdomar i stöd- och rörelseorgan.  Tillräcklig yrkeskunnig personal och tillräcklig kompetens   Identifiering av symtomen och smidigare vårdkedjor Bättre handledning för förberedande egenvård Bättre tillgång till vård, bättre vårdkvalitet och enhetlig vård på lika villkor. Expertgruppen framförde också förslag till åtgärder för att uppnå målen.  ”Åtgärdsförslagen baserar sig på de behov i det praktiska arbetet som experterna från de olika sektorerna lyfte fram. Förslagen är konkreta och realistiska. Det allra viktigaste är att säkerställa att den yrkesutbildade personalen har det kunnande och de resurser som den behöver, eftersom detta är en förutsättning för att uppnå de prioriterade målen och för att förbättra vårdkvaliteten, vården som helhet och behandlingarnas effekt”, konstaterar Satu Gustafsson, ordförande för expertgruppen.   

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin har testats för covid-19 och resultatet var negativt.Statsminister Marin arbetar tills vidare från sin tjänstebostad Villa Bjälbo på grund av förkylningssymtom.

Källa: Valtioneuvosto.fi